(navigation image)
Home American Libraries | Canadian Libraries | Universal Library | Community Texts | Project Gutenberg | Children's Library | Biodiversity Heritage Library | Additional Collections
Search: Advanced Search
Anonymous User (login or join us)
Upload
See other formats

Full text of "Personhistorisk tidskrift"

REYNOLDS HISTCRICAL 
GENEALOGY COLLECTION 




3 1833 00662 9775 



Digitized by the Internet Archive 
in 2014 



http://archive.org/details/personhistoriskt04pers 



PERSON-HISTORISK 



TIDSKRIFT 

FJERDE ÅRGÅNGEN 

1902 

UTGIFVEN AF 

SVENSKA AUTOGRAF SÄLLSKAPET 

GENOM 

F. U. WRxlNGEL 

SÄLLSK A PKTS "sÉTTKETERARk 



STOCKHOLM 

KUNOI.. l;OKTRVCKl-R!ET. r. A. NORSTEPT & SoNEX 
1903 



17S09G4 



INNEHÅLLSFÖRTECKNING. 



Sid. 

Stockholms öfverslåthållare (forts.) af N. v. D., med 3 bilder i, 81. 

Slägtanteckningar af Jakob Turesson och Ture Jakobsson Rosengren samt 

Sven Ribbing. Meddel. af K. H. Karlsson 18. 

Fänrik B. J. von Breithollz' dagbok under fångenskapen i Ryssland 1808 

och 1809, af T. y. P.. med i bild . 22, 95. 

Studier och anteckningar af Hugo Samzditis: 

III. Ur Öfverkalix sockens äldsta kyrkoböcker 48. 

IV. Den äldre svenska kolonisationen i Norrbottens finnbygder. (Kengis- 

verken.) 49. 

V. Luleåförsanilingarna under 1700-talet 120. 

Ett bref från Magnus Stenbock till Haqvin Spegel, ivled^el. af Herman 

Lundström 64. 

Konung Tbeodors af Corsica sigill af C. M. C, med I bild 66. 

Ur den grefliga Bondeska porträttsamlingen pä Vibyholm m. fl. den Bondeska 

ätten tillhöriga egendomar, med 16 bilder 68, 1 15. 

Personhistorisk liUeratur 70, 145. 

Smärre pcrsonhistoriska meddelanden 77, I41. 

Frågor 79. 

Svenska autograr=;ällskapet 1902 80. 

En akademisk dom af Car! Sjöshcm IH. 

Margaretha von Ascheberg af A. v. A"., n.ed i bild Il6. 

Biografiska data om generalmajoren Johan l-con?.rd TJelfrage, med 4 bilder 135. 

Norrhultssläkten af L. G. /-. Norlander 140. 

Anteckningar om porslinsmålare och porsiinsarbetare m. m. af U. W. . 14I. 

Ledamotsförteckniug rgo2 149. 

Personregister : 157. 



Porträtt. 

Grefve Clas Tott, Frih. Thure Gustaf Rudbeck, B. J. von Breithollz, 16 
okända från Vibyholmssamlingen, Nils v. 'xosenslein, Clas Rålamh, Margaretha 
von Ascheberg, Johan Leonard Belfrage, Hedv. Charl. Belfrage, f. frih. v. Köhler. 

Bilaga.) 

Svenska porträtt i samlingar vid Upsala universitet ark 3, 4, 5, 6 samt titel- 
blad m. m. 



Rättelse. Originalet till Margareta von Aschebergs porträtt, i häft. 2, 
eges af Friherre C. V. Bennet å Rosendal i Skåne. 



Stockholms öfverståthållare. 



Af N. v. D. 



Grefve Clas Tott. 

Af den gamla förnäma danska adelsslägten Tott hade under 
1 500-talet en gren blifvit i Finland bofast. Till denna gren hörde 
landshöfdingen Henrik Classon Tott, hvilken genom sitt giftermål 
med Sigrid Wasa, Erik XlVrs dotter, skulle skänka ätten ökad 
glans. Deras son Åke, känd lika mycket för sin våldsamhet som 
för sin tapperhet, blef en af Gustaf II Adolfs ryktbaraste krigare 
och slöt som riksråd och fältmarskalk. Gif^ i:a gängen med 
Sigrid Bielke efterlemnade han en enda son Clas. 

Denne föddes 1630, förlorade tidigt sin m.oder och blef vid 
10 års ålder jemväl faderlös. Efter vid Upsala akademi bedrifna 
studier och derstädet 1647 hållen disputation begaf han sig ut på 
de sedvanliga resorna i främmande land. Särskildt uppehöll han sig 
länge i Paris, i hvars eleganta kretsar han med förkärlek synes hafva 
rört sig och der han förvärfvadc ej blott de franska sympatier, 
som under hela hans följande lefnad skulle blifva för honom i så 
mycket bestämmande, utan äfven den ridderliga belefvenhet och 
de utsökta maner, som voro så utmärkande för den franska adelns 
främste representanter. Här torde han också hafva lagt grunden 
till den smak för lyx och nöjen och särskildt den lust för äfven- 
tyrliga spel, som äfven de allt framgent skulle blifva hans trogne 
följeslagare, och, trots de stora rikedomar, han genom arf och 
förläningar bekommit, samt de ansenliga inkomster, han under 
större delen af sin bana uppbar, hafva till följd, att han vid sin 
död efterlemnade ett i hög grad gäldbundet bo. 

Först 165 1 synes han hafva uppenbarat sig på hofvet. Man- 
ligt skön, stolt och oförskräckt, en mästare i alla idrotter och 
vanligen den främste pristagaren vid ringränningar och tornerspel 
samt dertill elegant kavaljer och intcllektuelt begåfvad hade Tott 

Fersonnisiorisk tidskrift tgo2. I 



2 



alla förutsättningar att blifva en favorit hos den unga drottningen. 
Också dröjde det ej länge, innan han erhöll de mest tydliga bevis 
på hennes bevågenhet. Redan följande är upphöjdes han i gref- 
ligt stånd, hvarvid han som grefskap bekom Carleborg med 89 
hemman i Finland. Aret därpå blef den 23-årige ädhngen efter 
hvart annat öfverkammarherre hos drottningen, riksråd och kapten- 
major af Lifgardets »adelskompani» eller sGarde de corps>. 1654 ; 
blef han härjämte rikskansliråd eller rikskanslerns bisittare i kansliet 
samt dessutom riksstallmästare. Men ej nog härmed. Enligt en 
gängse tradition skall drottning Kristina jemväl arbetat på att få 
sin unge frände förklarad som eventuel tronarfvinge i händelse af 
pfaizgrefven Carl Gustafs död, och, då detta förslag mött häftigt 
motstånd, i stället velat förläna honom hertiglig värdighet. Se- j 
dan äfven denna plan måst uppgifvas, skall drottningen såsom \ 
ersättning hafva förärat Tott en summa af 200,000 rdr m. fl. ! 
nådevedermälen. Mot ifrågavarande hittills allmänt citerade upp- 
gifters trovärdighet har dock en nyare forskning bestämdt upprest 
sig, påvisande deras osannolikhet och sökande förvisa desamma 
till de obestyrkta ryktenas och det lösa hofsqvallrets område. 

De storartade ynnestprof, han i alla händelser af drottningen 
emottagit, voro af den art, att de ej gerna kunde undgå att hos en 
af naturen stolt och stridslysten yngling framkalla ett visst öfver- 
mod i förening med ett högdraget och retsamt uppträdande gentemot \ 
andra. Också se vi Tott snart invecklas i häftiga tvister med än 
den ene än den andre af de såväl svenske som utländske herrar, 
hvilka omgäfvo drottningen och täflade om hennes ynnest. Så 
skall han efter en dylik träta med Kristinas franske läkare och 
synnerlige favorit Bourdelot hafva tilldelat denne en örfil, utan 
att denna öfverilning minskat hans gunst hos drottningen. Alla 
hans rivaler läto emellertid ej behandla sig på detta sätt, och tal- 
rika dueller egde också snart rum emellan Tott och G. A. Le- 
wenhaupt, Steinberg, Dohna m. fl. af hofvets kav^aljerer, i hvilka 
strider dock Tott tack v^are sin öfverlägsna skicklighet i vapnens 
bruk i regeln utgick som segrare. Dylika prof på käckhet miss- 
hagade ingalunda den manhaftiga Kristina och torde snarare hafva 
höjt än sänkt Tott i hennes ynnest, en ynnest, som han bibehöll 
till hennes tronafsägelse och hvarpå han erhöll ett sista bevis, då 
drottningen vid detta tillfälle förmådde sin efterträdare att inköpa 
och till Tott skänka Ekolsunds gods i Upland. 

Då med Carl X:s tronbestigning Sverige åter begynte taga 
en aktiv del i den europeiska politiken, yppade sig för Tott ett 



i 



3 



tillfälle att ådagalägga, att han ej var uteslutande hofman och 
slagskämpe, att i honom fanns stoff såväl till en skicklig diplomat 
som till en tapper och insiktsfull krigare. Först togos hans tjen- 
ster i förstnämnda afseende i anspråk. Redan i Augusti 1654 af- 
gick han i en beskickning till sin forna beskyddarinna, drottning 
Kristina, hvilken då befann sig i Belgien. Han hade i uppdrag 
att vänligen inbjuda drottningen att återvända till Sverige och för 
öfriet söka utverka, att hon under sin vistelse i utlandet måtte 
befordra Sveriges intressen, hvarjämte han, för den händelse Kri- 
stina ej omedelbart ville vända tillbaka utan dessförinnan göra en 
resa i Europa, borde besöka de hof, dit hon ärnade sig och söka 
der bereda henne det bästa mottagande. Efter att hafva fullgjort 
detta värf slöt han sig till svenska hären i Polen och tog med ut- 
märkelse del i dess strider. Han eröfrade Neumarkt och Gebnitz 
samt slog derpä i en fäktning 6,000 polacker på flykten. Befor- 
drad till generalmajor anförde han svenska förtrupperna vid fram- 
ryckandet mot Warschau 1656 och begynte det stora slaget der- 
städes,- då han med stor djerfhet och kraft sammandrabbade med 
de mot svenska hären vildt framstormande litauerna och kastade 
dem tillbaka till deras förskansningar. 

Sedan han derefter ånyo utsändts i diplomatiska värf, denna 
gång till Paris, och dervid lyckats förmå franska regeringen att 
med såväl penningar som bona officia bistå det af talrika fiender 
beträngda Sverige, fick han, hemkommen derifrån, åtfölja Carl X 
på hans berömda tåg mot Danmark och var vid öfv^ergången 
öfver Bälterna en af svenskarnes anförare. Då svenska krigrs- 
makten sålunda segerrik stod pä Själlands jord, företog Tott en 
rekognoscering ända under Köpenhamns kanoner, dervid han fann 
staden i ett mycket dåligt försvarstillstånd. Han sökte nu, berät- 
tas det, öfvertyga konungen om, att ett tillfälle vore inne, som 
kanske aldrig skulle återkomma, nämligen att genom hufvudsta- 
dens tagande med storm i ett slag eröfra hela Danmarks rike 
och erbjöd sig att sjelf verkställa anfallet, svarande med sitt huf- 
vud för dess framgång. Men den eljest dristige Carl X syntes 
denna plan för äfventyrlig, han hade redan fattat beslut om freds- 
underhandlingars öppnande och meddelade nu Tott, att han till 
ett af sina ombud utsett den danske öfverlöparen Corfitz Ulfeld. 
Harmsen utropade härvid Tott, att han ej kunde tro, att Carl 
skulle vilja så forödmjuka Danmarks konung, att han till honom 
som underhandlare sände denne landsförrädare. Då sjöd vasa- 
blodct öfver hos kung Carl, som tilltalade Tott sålunda: J synes 



mig vara något sufficient. Kanske rinner det er i sinnet, det ni 
är af konung Eriks blod; men kommen ihåg», fortsatte han, i det 
han reste sig och satte handen i sidan, »att jag är konung Carl 
IX:s dotterson och Sveriges konung^). Tott bugade sig endast 
till svar och gick sin väg lika stolt som han kommit. 

Detta uppträde, som hvars sagesman uppgifves den sedan så 
ryktbare Johan Gyllenstierna, synes emellertid icke hafva stört 
det goda förhållandet emellan Tott och hans konung. Efter freds- 
slutet erhöll Tott, nu vorden generallöjtnant, i uppdrag att färdas 
genom de nyförvärfvade landskapen och mottaga nycklarna till 
deras fästningar. Sedan var han konungen följaktig till Holstein 
och deltog i de rådssammankomster, hvilka i Juli 1658 i Gottorp 
och Wismar höllos och hvarvid beslut fattades att ånyo angripa 
Danmark. I de derpå följande striderna tog han äfven verksam 
del, anförde avantgardet vid svenskarnes inryckande i Själland, 
utmärkte sig vid Köpenhamns belägring och ledde vid försöket 
att med storm intaga staden det anfall, som öfver Amager rik- 
tades mot Kristianshavn, dervid han dock lika litet som de andre 
svenske anförarne förmådde betvinga de med förtviflans mod käm- 
pande danskarnes motstånd. 

Med Carl X:s död var det slut med Totts krigiska bedrifter, 
men i stället öppnades nu för hans statsmannabegäfning ett rikt 
verksamhetsfält. Då svenska regeringen gent emot kejsarens och 
Rysslands planer på Polen ansåg sig vara i behof af Frankrikes 
stöd och hjelp, sändes Tott i april 1661 på en utomordentlig am- 
bassad" till detta sistnämnda land. Ingen kunde väl heller vara 
mera skickad att vid det lysande franska hofvet representera vårt 
land än han. Fransm^an till bildning, uppfattning och umgänges- 
sätt, talande det franska språket m.ed fulländad färdighet visste 
han tilhka att uppträda med ett personligt behag, en stolt värdighet 
och en slösande prakt, hvilka voro i hög grad egnade att impo- 
nera bland detta för yttre glans så känsliga folk. Men härtill 
kom äfven hos honom en som det synes obestridlig diplomatisk 
förmåga. Också lyckades han väl i sitt värf och afslöt i Septem- 
ber i Fontainebleau ett fördrag, som tillförsäkrade Sverige rika 
subsidier mot förbindelse att med vapenmakt skydda valfriheten 
vid ett stundande tronföljareval i Polen samt söka derstädes be- 
främja valet af en fransk prins. Dä emellertid kort derefter pol- 
ska riksdagen beslöt att ej företaga något sådant val. så länge 
den nu regerande konungen lefde, blef denna traktat redan föl- 
jande år upphäfd. 



5 



1 662 återvände Tott till Sverige och intog sin plats i råds- 
kammaren. Ehuru i allmänhet en varm vän af Frankrike och 
dess intressen synes han dock ingalunda afgjordt hafva slutit sig 
till sin i detta fall liktänkande forne rival M. G. De la Gardies 
anhängare utan i allmänhet förstått att intaga en själfständig ställ- 
ning emellan de kämpande partierna, endast låtande sig ledas af 
hvad han ansåg befordra fosterlandets väl. Också se vi honom, 
fastän i sin enskilda hushållning en slösare som fä, åtminstone till 
en början söka bistå den ädle och kloke riksskattmästaren Gustaf 
Bonde i hans sträfvanden att hejda det våldsamma slöseri med 
statens medel, för hvilket De la Gardie städse var en förespråkare, 
och i allmänhet att genom sparsamhet och ett hofsamt fullföljande 
af den en gång beslutade reduktionen söka betrygga en lugn och 
fredlig samhällsutveckling, om ock sedermera hos honom sym- 
patierna för en mera djerf och handlingskraftig politik togo öfver- 
hand. Genom sin oberoende, fosterländska hållning vann han 
äfven stort anseende bland sina embetsbrödcr och allmänheten, 
ett anseende, som tillväxte, i samma män partiförbistringen och 
hätskheten emellan de öfriga rådsherrarne ökades och framkallade 
missnöje och ringaktning i landet. 

Då Schering Rosenhane 1664 afled, utsågs Tott till hans efter- 
trädare som öfverstäthällare i Stockholm. Från hans korta för- 
valtningstid af detta embete förtjenar nämnas, att i hufvudstaden 
under dessa år en stadsvakt af 48 man upprättades, att fängelset, 
som hittills inrymts i slottet, blcf flyttadt till en särskild byggnad, 
samt att en inqvarteringskommission tillsattes. Redan följande år 
blef emellertid Tott förflyttad till ett vidsträcktare verksamhets- 
område, då han utnämndes till generalguvernör i Liffland. Sam- 
tidigt erhöll han äfven fältmarskalksvärdigheten och befullmäkti- 
gades kort derefter att föra idirektionen öfver armén i Estland, 
Liffland och Ingermanland>. 

I Riga uppträdde Tott med stor ståt och omgaf sig med ett 
»hofs», som uppgick till flera hundra personer. Som lifmedikus 
hade han, hvilken var »mycket öm till sin helsa, varandes till 
flussen mycket benägen^^ medfört den unge Urban Hjärne. Mel- 
lan den lysande ädlingen och den snillrike vetenskapsmannen upp- 
stod från denna tid en varm tillgifvenhet, och Tott blef sedan 
alltjemt Hjärnes nitiske gynnare, äfven sedan denne af ledsnad 
vid Riga öfvergifvit sin beskyddare, understödde honom frikostigt 
och intresserade sig Hfligt för hans studier. Så lät han den unge 
mannen företaga en resa till Aachen för att inhemta kännedom 



6 



om mineralbrunnär, i förhoppning att denne sedan i Sverige skulle 
kunna uppdaga sådana brunnar, om hvilkas förekomst i det pä 
mineralier så rika landet Tott var öfvertygad. Sålunda torde 
måhända Tott kunna tillräknas en del af äran utaf Medevis 
upptäckande. 

1669 togos hans diplomatiska tjenster åter i anspråk af rege- 
ringen, och ånyo var det Sveriges intressen med hänsyn till Po- 
len det gälde att bevaka vid det konungaval, som der nu skulle 
ega rum. Äfven här visste han att uppträda pä ett sätt, som 
mäktigt imponerade. Särskildt vid sitt intåg i Warschau skall 
han hafva utvecklat en ståt, hvartill man knappast derstädes för- 
ut skådat maken, men hvarför kostnaden också vida öfvergick 
den af regeringen härför anslagna summan. 

Efter att 167 1 hafva återvändt till Stockholm och tagit liflig 
del i de underhandlingar, som ledde till allianstraktaten med Frank- 
rike samma år, sändes han följande år som ambassadör till det 
franska hofvet. Här gingo hans sträfvanden ut på att med 
bibehållande af det franska förbundet söka åt Sverige bevara 
freden. Enda möjligheten att vinna detta mål var att söka 
medla förlikning emellan Frankrike och dess fiender. Omsider 
lyckades man åstadkomma, att en fredskongress 1673 samman- 
trädde i Cöln. Tott, jemte tvenne andra svenska herrar, ar- 
betade här med mycken ifver pä att försona de stridande. De 
ansågo sig hafva goda utsigter att häruti lyckas och hade redan 
framstält yrkande på allmän vapenhvila, då plötsligt Ludvig XIV 
i spetsen för en stor här ryckte mot Maestricht och dermed tyck- 
tes vilja göra slut på alla förhoppningar. Tott, som så länge och 
med sådan ifver arbetat för freden och nu såg alla sina planer 
hota att ramla, skyndade full af harm till franska högqvarteret 
och gjorde den stolte monarken så allvarsamma föreställningar, 
att denne häraf fick den uppfattnigen, att Sverige numera till- 
hörde hans fienders antal. Alla hans bemödanden voro dock för- 
gäfves. Krigslågan uppflammade allt starkare, och slutligen för- 
måddes äfven Sverige, till följd af sitt förut ingångna alliansfördrag, 
att taga del i den allmänna striden. 

Tott hade i det längsta sökt förhindra detta steg och, sedan 
hans förmedlingsförsök strandat, med kraft arbetat för bildandet 
af ett utanför de krigförande makterna stående tredje parti, till 
hvilket Sverige skulle höra och som endast skulle hafva freden 
till ändamål. Han lyckades väl omsider vinna konung och råd för 
sin uppfattning, men den länga tidsutdrägten och den brist på be- 



slutsamhet, regeringen ådagalade, föranledde planens misslyckande. 
Förgäfves hade Tott i sina bref hem oförtrutet manat till skynd- 
samhet och kraftiga åtgärder. I ett bref, skrifvet i slutet af 1673 
och som kan betraktas som hans poHtiska testamente, framhåller 
han särskildt med all tydlighet nödvändigheten att fatta ett klart 
beslut och med styrka utföra detsamma. Men tillika varnar han 
för den smak för yppighet och lättja, som hotade att insöfva den 
svenska nationen. Endast en återgång till förfädrens enkla man- 
lighet och alla tillgängliga medels användande till stärkande af 
rikets försvar skulle kunna rädda landet ur den hotande faran. 
Det var tidens mest slösaktige ädling, som af det fruktansvärda 
politiska läget ingifvits dessa allvarliga betraktelser, så stridande 
mot de grundsatser, som tidigare gjort sig gällande i hans lefnad. 

Då riksmarsken Carl Gustaf Wrangel, svenska härens utsedde 
öfverbefälhafvare, i början af 1674 insjuknade, förmäles han med 
förbigående af flere äldre fältmarskalkar liafva föreslagit Tott till 
sin efterträdare. Denne kom likväl aldrig att tillträda den äro- 
fulla posten. Han afled nämligen i Paris den 15 Juli samma år, 
44 år gammal. 

Med sina förtjenster och sina fel företer Clas Tott onekligen 
en slående likhet med sin tids franske ädUngar, hjeltarne frän La 
Frondes dagar, dessa de sista representanterna för det döende 
chevaleriet med dess trotsande mod, dess älskvärda lättsinne och 
käcka obändighet, men hos hvilka äfven drag framträda, hvilka 
förebåda den nya typ, som håller pä att utbilda sig, den fine, be- 
lefvade verldsmannen, grand-seigneuren, som bidrog att göra Lud- 
vig XIV:s hof till ett mönster för hela Europa, och som ej blott 
var hofman utan stod färdig att vid första kallelse föra sin ko- 
nungs härar mot fienden eller hos en främmande monark bevaka 
sitt lands intressen. Ja, Clas Tott skulle måhända kunna sägas 
i sin lefnad just framställa öfvergängen emellan dessa båda 
typer. I sin ungdom full af öfvermod och stridslust, af nöjestörst 
och praktbegär, se vi honom småningom utvecklas till en ädling 
i detta ords bästa bemärkelse, till en verklig pr>^'dnad för sitt stånd 
och sitt land. Af den vilde slagskämpen och pojaktige öfver- 
sittaren blef en på samma gång tapper och klokt beräknande kri- 
gare, af den glänsande hofmannen och favoriten en klarsynt, 
energisk och varmt fosterländsk statsman, som ej blott genom 
praktfullt yttre uppträdande utan äfven genom en förening af 
kraft och hofsamhet förstod att värdigt representera sitt lands in- 
tressen, samt en älskvärd veridsman och en ädel mecenat, hvar- 



8 



om hans uppförande särskildt mot Urban Hjärne men äfven 
andra fall bär vittne. Ej blott som sin tids mest lysande svenske 
ädling utan äfven som en af dess noblaste, ridderligaste och mest 
tilltalande gestalter förtjenar derför Clas Tott att af efterverlden 
ihågkommas. 

Clas Tott hade vid 25 års älder äktat Anna Margareta Oxen- 
stierna, en sondotter till den store rikskanslern. Sedan hon efter 
ett 8-ärigt barnlöst äktenskap 1672 aflidit, synes hos enklingen 
hafva uppstått tankar på ett nytt gifte. Han uppdrog nämligen 
från Paris åt Hjärne att i Sverige bland högadelns döttrar åt sig 
utse en brud. Döden afbröt emellertid dessa planer, och med 
Clas Tott utslocknade den grefliga ätt, han sjelf bildat. 



Friherre Thure Gustaf Rudbeck. 

Slägten Rudbeck inkom från Danmark i slutet af 1500-talet 
och vann inom kort ett fräjdadt namn i vår odlingshistoria. Den 
väldige Vesteråsbiskopen Johannes Rudbeck och hans son den 
snillrike, mängfrestande Olof Rudbeck d. ä. höra helt visst till 
tidehvarfvets ryktbaraste personligheter. Äfven den sistnämndes 
son Olof Rudbeck d. y. fortgick med heder i sin faders fotspår 
och förvärfvade anseende som en framstående vetenskapsman. 
Med hans söner beträdde ätten nya banor. Den äldste Olof blef 
kapten vid Uplands regemente och afled vid unga år, efterlem- 
nande enkan Maria Törne med tre späda barn i bekymmersamma 
omständigheter. 

En' af sönerna, Thure Gustaf, född 1714, blef till följd häraf 
upptagen i sin farfaders hus och erhöll der sin uppfostran. Vid 
17 år trädde han i krigstjcnst, ge nom gi c K de lägre graderna och 
blef 1739 fänrik vid Lifgardet. Med detta kommenderades han 
ut i det ej längt dereftcr utbrutna ryska kriget. Förlagd på 
Åland försvarade han här i spetsen för en ringa styrka under 3^ 2 
månader med lysande tapperhet fc)rposten vid Brändö. Han be- 
fordrades nu 1743 till löjtnant. Hemsänd till Stockholm som ku- 
rir fick han bevittna dalkarlarnes intåg derstädes och utmärkte 
sig ånyo, då han i 3 dagar utan att blifva aflöst höll riddarholms- 
broarna besatta och dcrmed hindrade de upproriske att på denna 
sida framtränga till slottet. Någon tid derefter anstäldes han som 
öfveradjutant vid den i Skåne med anledning af danskarnes ho- 
tande rörelser koncentrerade armén. 1 slutet af samma är blef 




Fkiiikrrk TiiuKi- Gustaf Rrniu-x K, 
Öfvkrstaiii.u.i.ari: i Stockholm 1772. 

(Ol.JKMALN. '111.111. KaMMAKHI KKI:N 1-Klll. K. Kl Dlsl-XK). 



Rudbeck, som vid detsammas början endast varit fänrik, utnämnd 
till major vid Uplands regemente, vid hvilket regemente han 5 
år senare steg till öfverstelöjtnant. 

Nyss hemkommen från ryska kriget hade han med dristigt mod 
kastat sig in i den nu pågående riksdagens fajder. Men härutinnan 
olik det stora flertalet unga officerare af den lägre adeln, slöt han 
sig från början helt och afgjordt till det parti, som ifrade för en 
lugn och fredlig samhällsutveckling i motsats mot hattarnes krigs- 
lystna, äfventyrliga statskonst eller, som han sjelf uttryckte det, 
det »fogliga partiet s i motsats till det .^häftiga». Klok och måttfull, 
vän af ordning och sparsamhet men tillika modig och oförsagd 
kände han sig lifligt manad att bekämpa den politik, hvars be- 
dröfliga verkningar han under det nu pågående fälttåget på sä 
nära håll fått erfara. Redan i sitt första anförande riktade han 
skarpa hugg mot en del hattledare, de der, enligt hans förme- 
nande sökte bemäktiga sig de unga oerfarne riksdagsmännens för- 
troende iör att leda dem efter sina egna ärelystna planer. 'Men 
pä samma gång talade han varmt för frid och enighet. Från för- 
sta början vann han en bemärkt ställning på riddarhuset och, sä- 
ger .tidens främste skildrare, >^bragte ofta med sina häftiga och 
rakt fram riktade anfall hattarnc till undfallenhet och tystnad:>. 
Sitt fosterländska sinnelag visade han äfven då, när krigsfaran 
från Danmark yppade sig, och åtskilliga utkommenderade officerare 
sökte qvardröja vid riksdagen för att i stället deltaga i dess strider. 
Rudbeck prisade nu dem, som utan tvekan dragit åstad, > beredde 
att offra lif och blod för fäderneslandet, hvilket de skattade för 
högre ära än att ligga qvar vid riksdagarne af åtrå och ärelyst- 
nad att, regera». 

Rudbeck slog sig efter fredsslutet ned på sitt majorsboställe, 
gifte sig 1746 med Magdalena von Mentzer och blef en synner- 
ligen driftig och omtänksam landthushållare. Sin verksamhet som 
sådan utvidgade han småningom mer och mer. Vid svärmoderns 
död tillöste han sig Tidaholm i Vestergötland och inköpte seder- 
mera Edsberg i Upland, hvarjemte han på arrende öfvertog Ul- 
tuna kungsgärd. Längre fram blef han äfven egare af Husby och 
Ervalla. Genom sträng hushållning och en god skötsel lyckades 
han med tiden af betala den betydliga gäld, hvari han i och för 
dessa förvärf måst satta sig, och vann efter hand en ganska an- 
senlig förmögenhet. 

Med denna trägna sysselsättning som jordbrukare förenade 
han alltjemt ett synnerligen verksamt deltagande i det politiska 



10 



lifvet. Vid riksdagen 1747 betraktades han redan som en af möss- 
partiets j>bästa och modigaste talare > och fortfor att söka göra 
det så hett som möjligt för sina motståndare. Vid den följande 
riksdagen gjorde han sig särskildt bemärkt genom sina häftiga 
angrepp på hattregeringen och sina skarpa uttalanden mot de 
utomordentliga domstolar och det angifvareväsen, hvilka under 
hattarnes välde så rikligen frodats och orsakat så mycket ofta 
oförskyldt hdande. Då konungen i sina stridigheter med rådet vid 
denna tid mer och mer begynte söka ett stöd hos mösspartiet, 
blef äfven Rudbeck en persona gråta vid hofvet, och det dröjde 
ej länge, innan man sökte göra sig försäkrad om hans hjelp vid 
ett blifvande försök till våldsam utvidgning af konungamakten. 
Planer till en revolution i sådan riktning hade länge varit föremål 
för öfverläggningar i konungaborgen. Men först sedan utgången 
af talmans- och utskottsvalen vid 1756 års riksdag gäckat alla för- 
hoppningar om målets vinnande på laglig väg, togo dessa stats- 
kuppstankar en bestämd form. Det gälde nu att vinna den väp- 
nade stykan för saken och särskildt de militära befälhafvarne. 
Sedan man fått ett tillräckligt antal af dessa på sin sida, synes me- 
ningen först hafvM varit, att de af dem förda trupperna skulle samman- 
dragas till Upsala, derifrån de med konungen i spetsen skulle tåga mot 
Stockholm och der framtvinga den ökade konungamyndighet, som 
ständerna ej syntes vara benägna att frivilligt medgifva. Bland 
dem, på hvilka man trodde sig härvidlag kunna räkna, var äfven 
öfverstelöjtnant Rudbeck, en vigtig bundsförvant, ty med honom 
skulle följa Uplands regemente. Allt säges hafva varit förberedt 
för företagets utförande, hvilket måhända ej saknade utsigt till 
framgång. Men Rudbecks vägran att taga del i detsamma lärer 
gjort hela planen om intet. Helt visst var han en alltför varm vän 
af sitt lands frihet för att med dess uppoffrande vilja köpa sitt 
partis seger öfver än sä förhatliga motståndare. Han synes emel- 
lertid det oaktadt fortfarande hafva åtnjutit konungaparets förtro- 
ende och skall hafva författat den förklaring, konungen efter 
revolutionskomplottens upptäckande nödgades afgifva, och hvari 
Adolf Fredrik sökte förneka all andel i densamma samt lofvade 
att hädanefter st}'ra riket efter dess lagar. 

Hattarne hade sålunda vunnit en lysande seger öfver det för- 
enade hof- och mösspartiet. Men segern födde öfvermod och ett 
återuppvaknande af den krigs- och äfventyrslystnadens anda, som 
utmärkt dem redan vid deras första framträdande men som efter 
det ryska fälttågets bedröfliga utgång för en tid förlorat sin nim- 



II 



bus. Dä nu Europas främsta makter förenade sig för att krossa 
konung Fredrik II af Preussen, syntes de maktegande i Sverige 
tillfället vara inne att genom att taga del i det allmänna anloppet 
utan större risk eller kostnad skörda ära och byte. Så beslöts det 
pommerska kriget, som med gäckande af alla dessa stolta förhopp- 
ningar skulle komma att nästan uteslutande medföra förödmjukel- 
ser och lidanden och omsider genom sina verkningar från väldet 
störta dem, som varit dess upphofsmän. 

Till öfverbefälhafvare för svenska hären utsågs till en början 
fältmarskalken v. Ungern-Sternberg, en af mösspartiets ledare, 
hvilken genast till sina generaladjutanter valde två framstående 
partivänner. En af dem var Rudbeck, som sålunda kom att taga 
en betydelsefull del i krigets första skeden. Ungern- Sternbergs 
befälstid blef dock ej långvarig. De af den dåliga utrustningen 
och de bristfälHga förberedande anordningarne beroende ringa re- 
sultaten af det första inryckandet på fientligt område väckte stort 
missnöje i Sverige och särskildt hos dem, hvilka framkallat kriget 
och hvilka genast voro färdige att kasta skulden på öfver- 
befälhafvaren och hans generaladjutanter; ja några af partiets yt- 
terlighetsmän torde hafva gått ända derhän att söka göra dessa 
högt aktade män rent af misstänkta för landsförräderi. De föl- 
jandé krigsåren, under hvilka hattarnes främste generaler, den ene 
efter den andre, med lika liten framgång öfvertogo fältherrestafven, 
skulle nogsamt visa, att det ej var i den miUtära ledningen man 
hufvudsakligen hade att söka orsaken till den bedröfliga utgången. 

Rudbeck utnämndes nu 1758 till öfverste vid Björneborgs re- 
gemente. Han öfverreste följande år till Finland för att mottaga 
detsamma, men hemkallades snart för att tillträda presidiet i ge- 
neralkrigsrätten. 1760 blef han öfverste vid Uplands regemente 
och tågade med detsamma åter ut till Pommern. 

Då kallelsen till 1760 års riksdag utfärdades, var Rudbeck en 
af de officerare, som skyndade att öfvergifva sin post vid hären 
för att taga del i riksmötesförhandlingarne. Helt visst ser det 
här ut, som om partiintresset hos honom gjort sig gällande på 
bekostnad af den militära plikttroheten om icke rent af patriotis- 
men. Men man må dock besinna, att det här gälde störtandet 
af en regering, som han ansåg för sitt land förderfiig samt åter- 
ställandet af en efterlängtad och välbehöflig fred, hvilka syftemåls 
vinnande otvifvelaktigt af honom ansågs vara af större vigt än 
ett deltagande i strider, om hvilkas gägn för Sverige väl ingen mer 
gjorde sig några förhoppningar. Dessutom var han utsedd till re- 



12 



gementsfullmäktig och hade i denna egenskap en särskild an- 
ledning att infinna sig vid riksdagen. 

Det olyckliga kriget och det bedröfliga finansiella läget hade 
uppväckt ett missnöje med regeringen, som delades äfven af en 
stor del af hattpartiet. Oppositionen erhöll sålunda till en början 
öfverhand jemväl pä riddarhuset, hvilket hade till följd, att Rud- 
beck insattes i sekreta utskottet och, sedan rådets främste män 
tvungits att afgä, af elektorerna uppfördes på förslag till rädsvär- 
digheten. IMen icke förgäfves hade han genom sitt häftiga, ofta 
utmanande uppträdande sårat och retat sina motståndare. Preste- 
och borgarestånden, i hvilka hattpartiet förfogade öfver en fast 
och pålitlig majoritet, ströko hans namn från förslaget. Denna 
omständighet torde näppeligen hafva minskat hans parlamentariska 
stridslust. Särskildt egnade han sig nu med ifver ät de 
ekonomiska frågorna, och han insattes äfven i den vexelberedning, 
som skulle söka afhjelpa den rådande förvirringen i myntväsendet. 
Han uppträdde här som en entusiastisk anhängare af den bekante 
ekonomiske skriftställaren Xordencrantz och understödde ifrigt 
dennes skarpa angrepp mot förvaltningen af banken och mot vexel- 
kontoren såsom utgörande de egentliga orsakerna till finansernas 
bedröfliga tillstånd. I ett förträffligt memorial drog han äfven 
ånyo i fält mot alla extra domstolar och kommissioner, hvilkas 
afskaffande han fordrade. Han framkallade med detta förslag en 
väldig storm på riddarhuset men lyckades emellertid utverka ett 
beslut, att dylika domstolar ej hädanefter skulle fa emellan riks- 
dagarne förordnas. V^idare talade han med kraft för freden och bi- 
drogr väseritlifTt att framkalla sekreta utskottets beslut att oför- 
dröjligen 'öppna underhandlingar dcrom. Då mot riksdagens slut 
hofvet började närma sig hattpartiet, deltog Rudbeck jemte fiere 
af mössledarne i de under dess auspicier öppnade underhandlin- 
garne emellan partierna, hvilka förmenades hafva till syfte att för- 
sona desamma. Men nägon utvidgning af konungamakten synes 
han ej varit villig att medgifva, och i .samma mån planen att med 
hattarnes hjelp söka ernå en sådan allt tydligare framträdde, bör- 
jade han äfven att afbryta sina förbindelser med hofvet. 

Hattpartiets poIiti>ka misstag och främst dess oerhörda miss- 
hushållning hade emellertid i hela landet framkallat en häftig för- 
bittring mot såväl partiets grundsatser som dess ledande män. 
Redan vid den nyss afslutade riksdagen hade förebuden till den 
annalkande stormen låtit höra sig. Snart skulle densamma fullt 
bryta ut och i sitt valdsanuna anlopp bortsopa det system, som 



i 

I 



i nära 30 år beherskat Sverige, störtat det i onyttiga krig, öde- 
lagt dess drätsel men helt visst äfven alstrat många väckelser på 
såväl det andliga som det ekonomiska området. Då riksdagen 
åter 1765 samlades, hade mössorna afgjord majoritet i alla stånd. 
Rudbeck kallades nu af sina partivänner att intaga landtmarskalks- 
värdigheten, otvifvelaktigt vid denna tid den mest betydande i 
riket, ty landtmarskalken var ej blott det främsta ståndets talman, 
han var äfven ordförande i sekreta utskottet samt kunde i denna 
egenskap utöfva det största inflytande; och under riksdagarna var 
ju detta utskott i vida högre grad än det af detsamma beroende 
rådet att betrakta som landets egentliga regering. 

Landtmarskalkskapet kom likväl kanske icke att skänka Rud- 
beck all den ära och tillfredsställelse, han med fog deraf kunnat 
vänta. Härtill bidrogo flera omständigheter. Först och främst 
blef mössornas majoriter på riddarhuset snart allt mer vacklande 
för att, sedan hofpartiets förbund med hattpartiet slutligen full- 
bordats, förvandlas till cn afgjord minoritet. I spetsen för den 
nya majoriteten uppträdde härjemte den forne landtmarskalken 
Axel v. Fersen, hvilken med siödet af sin erfarenhet, sin auktori- 
tet, sin öfverlägsna förmåga och främst sina anhängares talrikhet 
i vida högre grad än den nominelle chefen blef riddarhusets 
ledare. Härjemte kom Rudbeck i en skef ställning, då han gent 
emot sina egna partivänner i de ofrälse stånden måste söka häfda 
det af hans motståndare styrda riddarhusets intressen, hvarförutom 
hans i grunden hofsamma och för alla ytterligheter främmande 
natur • ofta sattes på härda prof genom de häftigaste mössornas 
våldsamma yrkanden, för hvilka han stundom nödgades med upp- 
offrande af egna tidigare uttalade grundsatser gifva vika. Sä var 
det onekligen för honom ett bittert ögonblick, dä han, som vid 
mottagandet af landtmarskalksstafven fält de stolta orden, att han 
hellre ville nedlägga densamma än tillåta förordnandet af utom- 
ordentli2:a domstolar, och som under hela sin riksdas^smannabana 
ifrigt bekämpat ifrågavarande missbruk, ej förmådde, sedan ett 
revolutionsförsök 1766 i Vestergötland egt rum, förhindra tillsät- 
tandet af en särskild kommission för att undersöka och döma i 
denna sak. Dock torde han i flera fall hafva lyckats afstyrka 
våldsamma beslut och partiförföljelser mot misshagliga personer, 
ehuru han visserligen ej dermed lyckades undgå bittert klander 
från sina motståndare bland adeln, hvilka till och med skola hafva 
umgåtts med planer att afsätta Rudbeck från hans landtmarskalks 
befattning. 



14 



Hans ansträngande göromål som riddarhusets och sekreta ut- 
skottets ordförande förhindrade honom icke att taga h*flig del äfven 
i bankodeputationcns arbeten i syfte att söka utreda orsakerna till 
statsfinansernas sorgliga tillstånd, samt i de nu pågående ifriga 
bemödandena att ästadkommo ett sjunkande af kursen å bank- 
sedlarne. Men äfven de politiska missförhållandena utgjorde 
föremål för hans uppmärksamhet. Då dessa enligt hans uppfatt- 
ning hufvudsakligen hade sin grund deri, att sekreta utskottet 
ständigt obehörigen sökt inkräkta pä riksdagens liksom riksdagen 
på Kongl. Maj:ts rätt, förmenade han det vara det nu rådande par- 
tiets främsta plikt att häri vidtaga rättelse och för framtiden 
omöjliggöra ett upprepande af dylika tilltag. 

Hans välmenta afsigter i detta hänseende kröntes väl icke 
med framgång men han fick röna flera prof pä sitt partis bevå- 
genhet. Så blef han ordförande i den nytillsatta Tulldirektionen, 
dervid han afsade sig det härför stadgade arvodet, hvarjemte det 
af ständerna föreskrefs, att han af bankfullmäktige skulle vid alla 
vigtigare öfverläggningar hos desamma tillkallas. Äfven blef han 
af den nya mössregeringen befordrad till generalmajor. 

Det dröjde icke länge, innan mössorna vid bemödandet att 
godtgöra sina motståndares felsteg vidtogo åtskilliga mindre väl- 
betänkta, vigtiga intressen stötande, åtgärder, hvilka i förening 
med deras ängsliga undfallenhet för Ryssland snart mot dem upp- 
väckte en lika stor harm som den, hvilken kort förut bortsopat 
hattarnes välde. Vid den urtima riksdag, som regeringen till följd 
häraf tvangs att 1769 sammankalla, blef Rudbeck, som alltsedan 
förra riksdagens slut utöfvat högsta ledningen af en utaf möss- 
partiet anordnad agitation för att genom utgifna skrifter och om- 
bud i landsorten soka inverka pa den allmänna opinionen i lan- 
det, åter af sina vänner uppstäld som kandidat till landtmarskalks- 
värdigheten. Men hattarne voro nu herrar i alla stånd, och Rud- 
beck lyckades ej ens erhålla en plats i sekreta utskottet. Han 
hade vid denna riksdag endast missräkningar. Förgäfves sökte 
han försvara regeringen mot hattarnes valdsamma anlopp, en af 
honom uppgjord finansplan blef ej ens af ständerna upptagen till 
behandling, och slutligen blef han entledigad frän sin befattning 
vid Tulldirektionen. 

Då ständerna 1771 ånyo samlades, hade väl opinionens vind 
åter vändt sig, så att mössorna egde majoritet i trenne stånd. 
Men inom adeln voro hattarne de rådande, och Rudbeck blef än 
en gång besegrad vid landtmarskaiksvalet. Han kom dock nu in 



I 



15 





"V 

Di 

KONGL.MAj = 

På 

, Je/x^a/i^a cJio^UIqj IdUyi-kan^t 

'jjGencnilMaJotrn Comm^ii^^^ 
Fnhejre 

^ ,)f^f -^TrJtoi? G,RUI>BEC}C\ 
^ . Till , --5^' 

tOfVerflatKallflLre Uti 

Stockholm, 

( ^ /i! 

7 7 Ä . t' 



Den- fi^m/inkedi-r/ittt t Montern W ett Oi/l Di/^.fX 
OtA-DwJe/uAcicJ/kiy? me? Lvckan^jämi J5rcnat : 



/£vt. i}/ Jtn Kmilc^s Fo(ck m //-.v.Vjw ÅttrM winmr, 
ftihft/lm ^r/aJt/j/A/ »ych Wisfict (t'r fi/t /ni/i). 



OsAw/if iyn^/Xanj harm nu j'e Huus- A nu ^öyD. 



i6 

i sekreta utskottet och var en af de partiledare, hvilka af Gustaf 
III kallades till de enskilda öfverläggningar, h varmed afsågs att 
söka försona de häftigt stridande partierna. Detta s. k. komposi- 
tionsförsök strandade dock, och fäjden rasade därefter med så myc- 
ket större häftighet. Rådet störtades, men Rudbeck lyckades ej, 
då adelns elektorer vid valen utgjordes endast af hans afgjorde 
motståndare, erhålla rum på något rådsförslag. I stället blef han 
på initiativ af borgareståndet af ständerna den 12 Februari 1772 
utnämnd till öfverståthållare. Kort förut hade han af regeringen 
upphöjts i friherrligt stånd. 

Den nye öfverståthållaren hade ej länge innehaft sin befatt- 
ning, förrän rykten om revolutionära stämplingar mot det rå- 
dande statsskicket började komma till rådets kännedom. Man be- 
slöt nu att sända ansedde och pålitlige män till de landsorter, 
hvarifrån missnöje förspordes, för att taga kännedom om ställnin- 
gen och lugna sinnena. I sammanhang härmed fick Rudbeck upp- 
drag att begifva sig till Carlskrona för att besiktiga dervarande 
dockbyggnad. Då han stadd på resa dit den 12 Augusti anlände 
till Kristianstad, hade revolutionen derstädes samma dag egt rum. 
Öfverståthållaren fann stadsporten stängd och vakt posterad för 
densamma; förgäfves åberopade han sin egen och sekreta utskot- 
tets auktoritet, förgäfves sökte han få tala vid högste befälhafva- 
ren eller erhålla några upplysningar af vakten, han måste utan 
vidare besked fortsätta sin färd till närmaste gästgifvaregård. De 
dunkla underrättelser, han här lyckades förskaffa sig, förmådde 
honom emellertid att vända om och hastigt begifva sig tillbaka 
till Stockholm, dit han ankom den 16 pä aftonen. 

Nu beslöt regeringen att vidtaga kraftiga åtgärder. Men äf- 
ven konungen manades häraf att påskynda utbrottet af den länge 
planlagda statshvälfningcn och öfverraskadc genom sin snabbhet 
fullkomligt sina motståndare. Rådet lät fånga sig som i en fälla, 
de öfrige ledarne förlorade modet eller förmenade sig intet kunna 
göra. Rudbeck var nästan den ende, som gjorde ett försök till 
motvärn. Han åkte omkring i staden, ifrigt uppmanande myn- 
digheter och enskilde till frihetens försvar, men ingen lystrade till 
hans ord. Man fann emellertid nu skäl att låta arrestera honom. 
Han fördes till slottet men blef redan tvenne dagar derefter åter 
försatt i frihet. 

Han synes nu hafva kommit till insigt om fruktlösheten af 
vidare motstånd. Kanske började han äfven inse den skedda 
hvälfningens befogenhet. Visst är, att han begagnade sitt in- 



flytande hos sina vänner bland regementscheferna för att förmå 
desse att finna sig i hvad som händt. Han återvann äfven snart 
konungens bevågenhet. Väl fick han ej behålla den öfverståt- 
hållarebefattning, till hvilken han på olagHgt sätt kallats, men han 
blef i stället 1773 utnämnd till landshöfding i Upsala län. Detta 
embete beklädde han till 1782, hvarefter han tillbragte sina sista 
år på sitt gods Edsberg i Upland, der han i början af år 1786 
afled 71 år gammal. 

Thure Gustaf Rudbeck var måhända icke en man af högre 
snillegåfvor och hans kunskaper voro visserligen hvarken stora 
eller omfattande, men han var, hvad på denna tid kanske var 
sällsyntare, en karaktär. Han var kraftfull, energisk, oforskräckt, 
men tillika klok, sansad och måttfull; han var sitt partis politiska 
grundsatser orubbligt trogen och hans heder och redbarhet voro 
utan fläck. Det var väl dessa egenskaper, i förening med hans 
vältalighet, hans stora arbetsförmåga och hans lifliga intresse för 
allmänna angelägenheter, som grundat den stora auktoritet, han 
hos sina meningsfränder åtnjöt, som gjort honom till en af mös- 
sornas främste ledare. Härtill kom äfven, att han var både en 
tapper och duglig militär och en synnerligen förståndig, driftig 
och sparsam landthushållare, egenskaper, hvilka särskildt för- 
värfvade honom sympatier bland den talrika klass af indelta 
officerare och landtjunkare, hvilka utgjorde en så betydelsefull del 
af riddarhuset, ja bildade kanske sjelfva kärnan i mösspartiet. 
Hans fel synas hafva varit en viss häftighet och hårdhet, hvartill 
kom en af bristande insi^rtcr och beezränsad omdömesförmåsra 
stundom ^ framträdande osjelfständighet, som gjorde honom bero- 
ende af andras ledning. ]\Ien trots sina svagheter framstår han 
otvifvelaktigt som en af den senare frihetstidens mest helgjutne, 
aktningsvärdaste och bäste män, och, om han ock som öfverståt- 
hållare föga hunnit uträtta, har han i stället som riksdagsman 
lemnat ett så mycket mera hedrande minne. 

Rudbeck var, som förut nämnts, gift med Magdalena von 
Mentzer, en synnerligen älskvärd och begåfvad qvinna, som an- 
sågs utöfva stort inflytande på sin man äfven i politiska angelä- 
genheter. Med henne erhöll han 1 1 barn, af hvilka dock endast 
4 söner och 2 döttrar nådde vuxen ålder. 



Personhistorisk tid^ikrift igo2. 



2 



Slägtanteckningar' af Jakob Turesson och 
Ture Jakobsson Rosengren samt 
Sven Ribbing. 

Meddelade af K. H. Karlsson 

Anno 1 518' bleff Maetta Ryniiigzdåtter födh Gud till loff 
paa Töresöö om Karinamesse tidh [^-^/n] etc. 

Anno 1547 om S: Walborgs affthen p^] 3 bief min dåtter 
Ingeborg Jacopzdåtter födh på Wij i Lött socken then siste dag 
Aprilis, däå klåkan war 3 efftermiddag och ij leions teken. — 
Och'* afsompnade then 24 Maij Anno 161 1.- etc. 

Anno 1548 om Allehelgonadag blef min son Twre Jacopson 
fbdh (i skytteteken) uppå Grensholm etc. 

Anno 1549 om S. Bertolomei tid ^'»/s] bleff min son Erik 
J. s. ^ födh här på Grensholm vti Augusti månatt etc. 

Anno 1550 bleff min dåtter Madlena Jacopzdåtter föd på 
Grensholm dagen för Julaafl*tan, [""^/la] ^ tå klåkan var 3 effter 
middag i krabbens teken. 

- Anno 1 55 1 bleff Margretta Jacopzdåtter föd på Grensholm 
then förste Februarij, 7 ner kläken war 8 för middag i pissis 
teken. 

Anno 1555 bleff Elsa Jacopzdåtter födh på Grensholm helge 
korsdagh, [^-»/q] ^ tå kläken w ar 3 efftermiddagh vti skyttens 
teken etc. 

Anno 1564 then 8 Januarij emellan 3 och 4 om morgonen 
affsomnade then cdle och welborne Fru IVLnetta Ryningzdåtter 

* Dessa anteckninc^ar finnas införda i en Handskrift tillhörig Linköpings 
Stiftsbibliotek signerad Samlb. i a och vanligen kallad Codex Grensholmensis. De 
äro skrifna med trenne olika stilar, af hvilka den första omfattar åren 1578 — 15S6, 
den andra åren 1591 — 1612 och den tredje åren 1615 — 1637. 

' Ärtal och dag saknas hos .Anrep. 

3 > > » > > Schlegel o. Kiingspor. 

* Tillagdt med stil n:o 3. 

5 Arlal och dag saknas hos Schlegel o. Kiingspor. 

* Ej omnämnd hos Schlegel o Kiingspor. 

7 Årtal och dag saknas hos Schlegel o. Kiingspor. 



I 



i 

! 



19 



(på Grensholm) aff denne jamerdall, Gudh Alzmechtig han beuara 
hennes siell i Abrahams skiött till euig tidh. 

Anno 1 57 1 then 13 Januarij ner klåkan war 6 om afftonen 
anfsomnade then edle och welborne man Jacop Twrson till Grens- 
holm; aff denne jammerdall vti Söderkiöpingz ^ stad och bleff 
förd till sin sockna kyrkia Skrukabij, der han hos sin kiere husfru 
fru Maetta Ryningzdätter, haffver sitt huilarum. Gud giffue dem 
en salig upståndelse till at erffue gudz rike till euigh tid, Amen. 

Anno 1573 then 8 Nouembris stod Twre Jacopssons bryllop 
vti Stocholms stad med den edle och welborne jomfru Madlena 
Hardt. 3 Gud latte dett wara skiett sig till loff och pris och dem 
båden till mychen lyche och glade. Amenn; — 

Anno 1578 påskadag [^Va] affsombnade then edle och wel- 
bördige man Nils Ryningh till Tyresöö och bleff begraffven 
then 17 Aprilis vti Stocholms bykyrkia i höga koren. Gud hug- 
suale hans siell vti den euige gläden och giffve honom en salig 
vpståndelse på den ytteste dagen. 

1586. Then 29 Martii affsomnade then edle och welborne fru, 
fru Madlena Twre Rosengrens till Grensholms elskielige kiere hus- 
frughe aff denna bedröffuade och sorgfuUe jamm.erdall, Gudh 
alzmechtig giffue henne (för sonsens Jhesu Christi förskyllan skyll 
den hon j all sinn liffstid åkallad haffuer, och sig vti sin yttersta 
timma beffaltc sin siell i wåld) en salig och gladelig vpståndelse, 
och lätta hennes siell huilas vti Abrahams skiött till att loffua, 
prissa och ära tig heHge trefaldeghett med alla englar och tine 
vtualda helgon till euig tid; — Amenn. 

Anno 1 59 1."* Stodh edle welb. Ture Jacobzonns bryllop, 
medh then edla och welb. jumgfru J. Mechtill Erichzdotter på 
Broxwijk fastlag söndagh ['V9] etc. 

Anno 1597 blef then edla welb. J. Jungfru Mättha Tures- 
dotter födh, then 11 Octobris, s på Grensholm. 

Anno 161 1 blef then edle welb. Thure Jacobson dödh på 
Grensholm then 24 Maij och blef begrafuen then 2 Junij. Gudh 
gifue honom en saligh wpstandelse. 



* I Linköping enligt Schlegel o. Klingspor. 

' Ärlal och dag saknas ho> Schiegel o. Klingspor. 

3 Om hennes siägtförhdllanden se KyUerus socken af F. U. Wrangel. Bilaga 
n:o 20, sid. 83, hvaraf framgår att hon varit dotter till Peder Olofsson Hård och 
hans 2:dra fru. Krislina Tott, som blef gift 2 gg. med Johan Petersson (båt) 
Schiegel och Klingspor kalla henne Kardt. 

* 1590 enligt Schiegel o. Klingspor. 

5 Årtal och dag saknas hos Schiegel o. Klingspor. 



20 

Anno 1612 then 2 Septembris blef then edla och welborna 
Fru F. Mechtill Erichzdotter dödh, Gudh hennes siell hugsuale, 
och blef begrafuen then 1 1 Octobris wthij Scrukeby. 

Anno 161 5 denn 23 Februarij, ^ när kläckan war emillom 9 
och 10 om mårgonenn, bleff min sonn Seuedh Ribbingh födh päå 
Grenshohn i fiskenns tecken etc. 

Anno 1617 denn 3 maij emellom 10 och 11 om afftonnen 
bleff m.in sonn Ture Rybbinngh födh påå Grennsholm, i leionens 
theken och affsomnade j agustij månat Bartolomeij dag påå 
samma åhr. Gudh alzmectigh geffue honom medh alla Christrogne 
enn frögdefull wpståndelse etc. 

Anno 1619 denn i September ^ när klåckan war 3 om natten 
bleff min sonn Ture Ribbingh födh påå Grensholm wthi wågans 
teckenn. etc. 

Anno 162 1 denn Desember bleff min lilla dåtter födh om 
nattan, när klåkan war i, päå Grensholm. Gudh geffue henne 
enn frögdefull upståndellse etc. 

Anno 1622 5 affsomnade denn edele och welbärnne fru fru 
Anna Ribbinngh till Fällenäs wppå Peningebij s. Jacobi dagh [""Vz] 
och bleff hem fördh till Fållenäs och bleff begraffuen denn 20 
Ochtober i sinn sochnkiyrka Solunda. Gudh hugsuale hennas siell 
wtij denn euige glädenn, och giffue henne enn saligh wpståndelse 
på denn ytterste dagenn etc. 

Anno 1623 den 26 Ochtober ^ bleff min sonn Göstaff Rib- 
binngh födh påå Grennsholm om natten emellan 12 och i wti 
vväderens thcckenn. Gudh alzmechtigh låte honom wpfödas i 
Gudz fruchtann Gudi till läff och pries, sinna föräldrar till hungnat 
och glädie och sigh till enn euigh saligheet, dett höre Gudh 
nådeligenn för sin kiäre sonns Jesu Christi skull, Amen. 

Anno 1625 den 15 maij ^ bleff min dätter Anna Ribbingh 
fbdh på Grensholm, när kläckan war 2 efftermiddagh. Gudh 
den äldre högste låte henne upfödas j Gudz fruchtann j tukt och 
gode seder Gudi till låff, pris och ähra, sina kiäre föräldrar till 
myckenn hugnat och gläde och sigh till enn euigh glädie och 
saligheet, dett höre Gudh nådeligenn, Ammen, Ammen etc. 

* Årtal och dag saknas hos Arnep. 
' Saknas hos Anrep. 

^ Dagen saknas hos Anrep. 

* Saknas hos Anrep. 

Anrep har 1623. Fru .\nna Ribbing var gift med Bo Gustafsson Båål. 

* Anrep har d. 12 Oktober. 

' > > 1626 d. 13 Maj. 



21 



Och blefif honn födh wti skyttens och stenbäckens tecken och 
Jupithers och Markurus planeter. 

Anno 1637 stodh mitt bröllop medh denn edele och wel- 
bårne fru, fru Anna Kyle, wppå Harbroholm, den 24 Ochtober. ^ 
Gudh den aldrehögste låte dett wara beg-ynt wtij Gudz fructan^ 
såsom och der wtij lefifua, så att dett måtte wara Gudi behage- 
ligit och lända hans gudomeliga nampn till låff pris och ähra, 
oss slächt och förwanter till mycken hungnat och glade och sedan 
efter detta liffuet till enn euigh saligheet, dett höre Gudh för 
Jesu Christi skull Amen. 

* Årtal och dag saknas hos Anrep. 



! 



Kapten B. J. von I^ri: itiioltz, 
F. 1786, t 1S63. 



Om de under krioet 1808 och 1S09 fän^ne svensk-finske offi- 
cerarnes öden i Ryssland har hittiUs skaH^cn litet varit kändt. 
Hågkomsten af den härda, delvis omensklii^a behandling, som 
kom karolinerna till del, har vallat en nog allmän föreställning, 
att fångarna under aren 180S och 1809 äfven haft en svär till- 
varo i Ryssland. Sä mycket angenämare öfverraskad blir man 
af nu i dagen komna anteckningar, hvilka visa. att åtminstone 
officerarne blefvo i det hela väl behandlade. Mildrade séder, den 
bildade ryska allmänhetens motvilja mot kriget med Sverige 1808 
och slutligen kejserliga regeringens politik att, där så ske kunde, 
genom älskvärdhet vinna finnarnes sinnen för ft)reningen med Ryss- 
land torde hafva samverkat till ett för de fängne gynnsamt re- 
sultat. 

Författaren till föreliggande dagbok, Berndt Julius von Brcit- 
Jioltz var född i Lovisa den 21. februari 1786 och son till Landt- 
mätaren Didrik Julius v. B. och hans maka i 2. giftet Anna Helena 



23 



Hästesko af Målagård. Vid i6 års ålder inträdde han såsom 
underofficer vid Björneborgs regemente, men öfvergick 1804 vid 
det värfvade Adlercreutzska regementets uppsättning till detta så- 
som fänrik. Han fick således icke med björneborgarne under v. 
Döbelns befäl kämpa i 1808 års krig utan nödgades i stället med 
sitt regemente öfvervara Sveaborgs bedröfiiga försvar och skymf- 
liga dagtingan, öfver hviiken harmen genljuder i hans dagbok. 
Återkommen ur rysk fångenskap, öfverflyttade han 1 8 10 till S ve-» 
rige, där han placerades vid Närike- Värmlands regemente, vid 
hvilket han nämndes till 2. löjtnant samma är och till i. löjtnant 
två år senare. Vid regementets delning stannade han vid Värm- 
lands regemente, deltog 18 14 i Fredrikshalls (Fredriksstens) be- 
lägring och nämndes följande år till kapten i regementet. 1821 
blef han kompanichef, i det att han då bekom f. d. öfverstelöjt- 
nantens kompani, hvilket samma år erhöll namnet Grums kom- 
pani. Härmed nådde hans militära bana sin kulmen. Han tog 
afsked 1838 och dog ogift i Karlstad den 8. augusti 1863, efter- 
lämnande minnet af en gladlynt, älskvärd och vaken personUghet, 
ett intryck, som dagboken äfven gifver. Hans med redig och 
vacker stil skrifna dagbok ärfdes af hans broders familj, och har 
bokens n. v. egare Generallöjtnanten E. J. von Breitholtz benäget 
gifvit tillstånd till dess publicerande. Af redaktionella skäl har man 
nödgats fördela densamma på två häften, af h vilka det här före- 
liggande innefattar händelserna 1808. Vid tryckningen har en 
del stora bokstäfver utbytts med små, interpunktionen här och 
hvar bragts i större öfverensstämmelse med den nu brukliga 
samt några små tillägg om de omnämnda personerna bUfvit inom 
klämmer anförda. 

Stockholm i febr. 1902. 

T. 7. P. 



1 

Fänrik B. J. von Breitholtz dagbok under 
fångenskap i Ryssland 1808 och 1809. 

På dett jag ännu vid ålderns afton, ifall jag hinner den, må kunna 
i minnet återkalla de vigtigare händelserna från ungdomstiden, har jag 
velat på paperet anteckna dem; de äro så mycket mera värda att af 
mig i minnet förvaras, som de äro samtida med mitt fosterlands olyckor, 
olyckor, hvilka säkerligen komma att gifva mig och mina landsmän 
ny rikming åt våra blifvande öden. 



24 



Juli 1808. 



Såsom Fändrick vid Adlercreutzska värfvade regemente, blef 
jag den 3:je maj 1808 fången af- ryssarna på Sveaborgs fästning 
tillika med nyssnämnde regemente och hela den därstädes varande 
garnizon. På isen utanfÖre Helsingfors nedlades gevären; de anamma- 
des genast af ryssarna. Oförgätligt blifver decta ögonblick. Att denna 
för hvarje sann krigare nedslående .ac.t äfven hos den råa soldaten 
väckte smärtans känslor, vittnade tåren i dess öga och den skälfvandé 
handen, han vid detta tillfelle räkte sitt befäl till sista afskedet. Här 
upplöstes krigsmanna sambandet, ingen befalte mera, ingen lydde mera, 
men alla kände huru maschinmessig hans bestämmelse som soldat 
varit, dä förmäns magtspräk tvingat honörn att lämna dett vapen, villjan 
och hedern sä gärna behållit, för att tuckta en trolös fiende, som nu 
härjande beträdt dess fösterjord. Dett tillkommer historien att upp- 
lyfta den slöija, som nu och än en tid betäcker hemhgheten och mo- 
tifverna till denna skändeliga händelse; att en fästning sådan som 
Sveaborg, utan någodt cgenteligt försvar, skulle öfverlämnas åt vår 
arffiende ryssen. 

Enligt den conventjon, tillfölje hvaraf detta förräderi sattes i vär- 
ket, skulle alla officerare af garnizon under påstående krig få vistas 
innom landet å sina vanliga hemvist. Jag ägde ett sådant hos mina 
föräldrar boende i staden Ekcnäs och skyndade mig därföre dit, så 
fort hästar i Hellsingfors kunde bekonwias. Min hemkomst väckte i 
början hos oss en ömsesidig glädje, hälst föräldrarne sedan krigets 
utbrott i Februarij månad ingentini; hade hört, hvarken af mig eller 
min yngre bror Claes, ^ som aifölide armcfen. Denna glädje var lik- 
väl endast en kort villa; alt omkrinir oss erinrade mägtigt om saker- 
nas förändrade skick, lugnet och trefnaden voro flydda ur de gamlas 
boning, alla rum dit ryssarna kunnat mtränga, hade af dem blifvit 
tagna i besittning, och nu ljudde "Hi^tt och dag deras sträfva språk 
och vilda sånger i vara öron. I detta ängslans och bedröfvelsens 
hemvist tycktes jag vara ämnad att länge nog tillbringa ett ovärk- 
samt lif, under dctt vapenbröderna \id arméen ägde en afundsvärdare 
lott, den, att ännu få strida för frihet och fosterjord. Ett lika sorge- 
ligt öde delade med mig .illa från Sveaborgs och Svartholms fäst- 
ningar hemkomna ortic.crare, af hvilka ilere vistades i och utom sta- 
den Ekenäs. Vi rådslogo ofta öfver tjenligaste sättet att förändra 
denna vår belägenhet. Rycktet om finska arméens framgångar; att flere 
officerare af Sveaborgs garnizon i hemlighet försvunnit ur landet; 
ryska generalen Suchtclens bcsuk i Ekenäs. där han lätt kalla samte- 
Jiga fångna officerare till sig och uppmanade oss att gå i rysk tienst 
eller ock svära keijsaren tro oi h huldhetseden, lika med den öfriga 



* Claes Josef :\ B , född 17SS, stred s.^som underlöjtnant vid Finska ar- 
tilleriet vid Lapno, Kuona. Or;ivai> ni, i^^jtallen med sådan uimärkelse, alt han 
i oktober 180S erhöll t^vsldiiiedaij tor tappcrhel i falt. Genom konventionen i 
Kalix blef han i april 1.^00 rysk kri:^-.rdni;e. Kfier fred<;slutet anställd vid Ven- 
dos artillerirc<,'enit.ntc. .idroi; han sij; v. Cafdells uppmärksamhet och vann hans 
synncrlii^a förtTOtnde. Stynsm.Tn fiT Maricbcr^'^ läroverk. Död 1S34 såsom fält- 
tygmä.^tare. l"adcr (ill chcttn lur Svea artillt.-rireg:te Öfverste C. G. och General- 
falttygmästaren, Gcncrallojtuanlen ni. m. £. J. v. BrcilhoUz. 



Juli 1808, 



25 



finska natjonen (hvilken därtill blifvit med våld tvungen,) samt dä vi 
viigrade, att i någondera af dessa villkor ingå, hotade med fången- 
skap i dett inre af Ryssland; bragte sliiteligen mig och Capitaine vid 
Nvlands Jägare Otto [Fredrik] Jägerhorn ftill Storby] på den tankan 
att fly till svenska flottan, då liggande i Korpo ström. Alt förbereddes 
i största hastighet genom en inspectoi på General Aminoffs egendom 
Rilax, hvilken åtog sig, att föra oss till ort och stelle. 

På eft: mid: satte vi oss uti en båt utan att för någon yppa juiij 
vår föresats, icke engång för våra föräldrar, på dett de genom med- ^i: 2o:de 
vetandet af vårt tagna steg icke skulle vara blottstelde för någon 
förföljelse af ryssarne, sedan vår flyckt blifvit upteckt. Vi ämnade 
oss först till en gammal redbar man [f. d.] ryttmestaren [Gustaf 
Adolf] Lindecrantz på Selivik, och därifrån sednare på aftonen land- 
vägen till Rilax, men i ödets bok stod annorlunda skrifvit. Vi mötte 
pä Selivik Jägerhorns bror Lieutenant Torsten [vid Adlercreutz' rege- 
mente] som kom från Äbo, och hvilken vi trott för länge sedan rest 
samma väg, som vi ämnade; han var däremot nu beredd, att anträda 
resan i fångenskapen, ärkände sig väl haft samma planer som vi att 
komma undan till svenska flottan, men gamla, erfarne officerare, med . . 
hvilka han rådfrågat sig i detta emne, hade afrått honom därifrån, 
dels af skjäl, att ehuru väl nägodt heders ord att ej rymma icke blifvit 
af de fångna officerarne affordrat, dett lätteligen genom ett sådant steg 
likväl kunde anses såsom brutitt, hvilket åter altid stemplat en officer 
med vanära; dels vore okänt, om icke konungen och arméen med 
ovilja skulle betrackta hvar och en officer af Sveaborgs garnizon, i hvil- 
ken händelse intet emploi för oss i Sverige vore att hoppas. Sedan 
vi tagit dessa framstelningar i närmare öfvervägande samt väntilerat 
saken fram och åter, beslöts, att dagen därpå återvända till staden, 
lagande tröst i den gamla satsen, att alt är bäst som sker. På dett 
vi ej skulle i ett oväntat ögonblick blifva gripne och afsände, hvilket 
hänt några andra officerare, anmälte vi oss sjelfve hos den i Ekenäs 
varande befälhafvaren såsom resefärdige i fångenskapen, då dagen till 
afresan blef utsatt till den 23:ie Julij. 

Ehuru förestälningen af en fångenskap i Ryssland ingenting kunde 
vara mindre än behagelig, ansåg jag min närvarande belägenhet lik- 
väl så olyckelig, att jag värkeligen längtade efter dagen, som var be- 
stämd att göra ändring häruti. 

Sedan samteliga fangarne samlats })å stadens torg, skedde af- D: 2s:ie 
resan, omgifne af beväpnade kosacker kl: 10 f: mid:, utåt samma gata, 
vid hvilken mina föräldrar bodde. Smärtan af skilsmessan tycktes om 
möijeligt hos dem fördublas vid åsyn af denna vår affärd. Sälskapet 
bestod af Capitaine Jägerhorn, dess broder Lieutenant Jägerhorn, Lieu- 
tenant [vid Adlercreutzska reg:tet L. F.] Aminoff. Conducteur [vid For- 
tifikationen Per] Granstedt och jag. Komna utom Staden, qvarblef till 
vår eskort endast 2:ne kossacker. Den bestelsamhet de vid början af 
afresan voro så angelägne att visa, gaf sig nu efter hand, den ena 
red före, den andra efter tåget, alt gick fredligt och väl, tills vi kommo 
mitt för alen, som. går fram till Svartö bruk, beläget ungefär 2 ^2 
mil från Ekenäs. Där ville Jägerhornarne fram för att få taga afsked 



26 



Juli 1808. 



af sina föräldrar och syster, hvilka okunniga om vår så hastiga resa 
några dagar förut begifvit sig hit i afsigt att hälsa på ägaren Lagman 
Lind. Oaktat all använd möda med ord och åthäfvör, tecken och 
böner var dett förgäfves att kunna vinna kosackernas begifvande till 
denna afvikelse från stora vägen. Sluteligen då Jägerhornarne gjorde 
min af att icke desto mindre fullfölja sitt förehafvande, satte kossackerne 
sig till motvärn med fälda pikar och spända pistoler, här var således 
ej annat parti att taga än af stå ifrån föresatsen. Detta kossackernas 
våldsamm.a förfarande hade vi så mycket svårare att förklara, som den 
befälhafvande Lieutenanten i Ekenäs, hos hvilken Jägerhornarne gjort 
anmälan om denna deras ästundan, låfvat tillsäga kossackerne, att vi 
skulle få fara upp till Svartö, och Donska kossackerna, af hvilken natjon 
dett folket var, dessutom under sin vistelse i Finland, gjort sig kända 
som redbart och välvilligt, hvilket deras uppförande äfven sedermera 
under dett återstående af resan besannade, men troligt är, att den 
omtalte Lieutenanten i Ekenäs, i stellet att hålla sitt löfte till Jäger- 
hornarne, förbjudit kossackerne att låta oss afvika från stora vägen. 
Denna förmodan tycktes för öfrigt hans s\artmuskiga och gemena 
uppsyn intyga. Vid framkomsten till Helsingfors anfördes väl hos 
Commendanten klagomål öfver kossackerna, men följderna däraf oak- 
tat låfvad undersökning lingo vi aldrig ärfara. 

D: 24:de På eft: mid: anlände vi efter 13 V' 2 mils resa till Helsingfors. 
Vid uppvaktningen hos Commendanten, General WoUkoff tillsades oss 
att den 2 7:de vara resefärdiga, emedan dä en större transport af krigs- 
fångar skulle komma att afsändas ät Ryssland. Sådana transporter 
hade redan flera afgatt. Under dessa dagar skref jag bref hem, var 
bjuden på en soupée hos vår Regementsläkare Doctor [Otto O. B.] 
Rosenström [vid Adlercreutzska reg:tet] samt gjorde visit hos Capi- 
tainskan von Wolcker och hennes tecka dotter Fröken Jeanette. Äfven 
detta fordom så trefliga och lyckeliga hus, hade nu sorger och be- 
kymmer treffat. Fru Wolcker hade sin gamla man och äldsta son 
vid armén utan att veta om de voro lefvande eller döda. den yngsta 
sonen Lieutnant Hindrick var väl hemkommen, men sjuk och fången. 
I denna stad, vid dett härstädes före kriget förlaggda Finska Artillerie 
Regemente, beträdde jag 1S03 säsom grad passerare min första mili- 
taira bana. Huru hade likväl icke alt det glada och lekande, d^n då 
vid 17 års ålder erbjöd, nu försvunnit och i utbyte lämnat dystra och 
mörka aningar för framtiden. 

D: 2-j:de Efter åter en uppvaktning hos Commendanten, blef oss tillsagt, 
att sanmia dag kl: 4 eft: mid: resan skulle anträdas, hvilket äfven 
skedde. Transporten utgjordes af 12 officerare hvaribland en Con- 
ducteur vid namn [Magnus Henrik] Spak [vid Foriifikationen], en öfver 
måttan rolig man, gammal, kortt och undersätsig, Keg:ts pastor [vid 
Adlercreutz regemente C. J.] Grevilius, i kammarskrifvare, och 8 under- 
officerare, alla af Sveaborgs garnizon, eskorterade af 20 man fält 
jägare till fots. Första nattqvarteret togs på Sibbo glas bruk. Vi in- 
qvarterades i tvenne torna rum utan tillgäng af sängkläder eller halm, 
endast med frihet för hvar och en att efter behag på dett beqväm- 
ligaste bereda sig sitt natt läger pä golfvet. 



Juli 1808. 



27 



Tidigt om mcrgonen stördes vår hvila af ryska under officerarens D: 28:de 
täta lopp ut och in genom våra rum, sysselsat som det tycktes med 
öfverräcknandet af oss, som i åtskilliga directjoner lågo utsträckta på 
golfvet. Till olycka hade Conducteur Spak råkat somna jemte sin 
stora kappsäck, med kappan kastad öfver dem begge, hvarigenom under 
officeraren i sin räkning fick en person mera än som fans på fång 
listan. Denna omständighet satte honom i icke litet bryderi. Slute- 
ligen, sedan befälhafvande officeren för eskorten, sjelf infunnit sig, vi 
samteliga kommit på benen, och öfverräckningen ånyo företogs, upp- 
tecktes mistaget till allas förnöijelse. Samma dag om aftonen skedde 
ankomsten till Borgo. Vi blefvo hos borgerskapet väl inqvarterade 
samt njöto hos dem mycken hötiighet och välvilja. I staden låg ett 
ryskt husar regemente marschfärdigt till arméen, vackert och väl equi- 
perat folk. Här väntade oss Lieutnant [Karl Fredrik] Kuhlefeldt [vid 
Adlercreutz regemente] att följande dagen göra sälskap på resan. 

Tågades vidare. Emot aftonen ämnades oss nattqvarter på Fors- D: 2g:de 
by bruk, men ägaren Brukspatronen Falk tillkännagaf i en stolt och 
trotsande ton, att han ägde General Befälhafvarens frisedel för all in- 
qvartering, sanit att tillfölje däraf hans dörrar icke upplåts hvarken 
för svenska fångar eller några andra. Vi nödgades således fortsätta 
resan till nästa gästgifvare gård. Detta Herr Falks ogena och skam- 
liga förfarande väckte emedlertid allas vår förtrytelse och visade en 
alt för stor contrast, emot dett bemötande vi natten förut ärfarit i 
Borgo. Här vid Forsby, hade någon liten afair förefallit under finska 
arméens .retrett i Februarij månad, märken efter kulor syntes ännu i 
väggarne'. 

kl: II f: mid: intågade vi i Lovisa samt inqvarterades mangrant D: 3o:de 
uti ett enda rum. Vi möttes genast med berättelser, att min com- 
pagnie kamrat Lieutnant [Karl] Robert Tandefeldt, sedan en månads tid 
suttit fången på den en mil här utanföre i hafvet belägne Svartholms 
fästning — Han hade under en resa till Heinola stad kommit i gräl 
med en rysk officer, som medförde den påfölid, att Tandefeldt vid 
framkomsten till Heinola, blef arresterad och hit sänd i sådan hem- 
lighet, att ingen meniska i början viste, hvart han tagit vägen. 

Såsom född i denna stad, men redan vid 4 års ålder jemte mina 
föräldrar fiyttad härifrån, beslöt jag under min vandring i staden att 
utan all efterfrågan, endast ledd af dett dunkla minne jag ännu ägde 
af mitt fordna hem, söka rätt på vår förra bostad, och treftade äfven 
genast dett rätta huset, som ännu beboddes af Doctor Rohts' enka, 
hvars man kjöpt gården af mina föräldrar. Jnnan afresan, som emot 
all förmodan skedde kl: 10 om aftonen, skref jag bref hem. Sälska- 
pet hade nu ökat sig till 30 personer, med prester och civila. Under 
officerarne, som medfölit från Helsingfors, äfvensom eskorten därifrån 
qvarstadnade här i Lovisa. Vi åtföljdes härifrån endast af några 
kossacker, hvilka äfven vid Abborfors återvände. Om natten passe- 
rades Kymmene elf och den märkvärdiga bron som 1802 sä många 



* Striden iigde rum den 24. februari 1808 mellan svenskarne under öfverste 
Gripenberg och ryssarne under generalmajor Orloff— DenisofT. 



1\ 



28 



Juli — Augusti 1808. 



gångor blef om målad, och sluteligen 1803 hölt på att åstadkomma 
krig Sverige och Ryssland emellan. På ömse sidor om elfven vid 
bro ändarne, fans redutter uppförda, före kriget bevakade af ständiga 
gränse posteringar. Längre fram på ryska sidan såg vi ett under ar- 
bete varande vidlyftigt fästningsvärk med jordvallar, som troddes äga 
sammanhang med den ned om Abborfors belägna Kotka fästning. 
Efter hela nattens oafbrutit åkande utan att af någon eskort vara be- 
ledsagade anlände vi: 

D: ji-.sta kl. I ef: mid: till Fredrikshamn och blefvo samteliga inqvarterade 
hos handelsman Johan Brun i dess stora dans salon. Af Commen- 
danten blef tillsagt, att ej flere än högst 5 af fångarne i senders 
skulle få visa sig i staden. Detta förbud efterfölides likväl icke så 
noga, emedan alla voro angelägna att få se sig omkring i den första 
ryska stad vi treffat, i synnerhet blef ryska kyrkan och gudstjensten 
i den mangrant besökt, till icke ringa nöiie och förundran. Kyrkans 
utmärkta prackt bestod förnämligast i en mängd lysande bröstbilder af 
Frälsaren, lumfru Maria. S:t Nicolaus m: fl: helgon, alla omgifna af 
en glänsande gloria, dels af silfver, dels förgylda af någon annan 
metall, vid alla dessa brunno vax ljus. Coret eller dett aldra heli- 
gaste, hvarinnom presten förrättade sina mysterier, skildes från sjelfva 
kyrkan genom ett förlåt eller afstengsell, rikt utsirat med bilder och 
förgyllningar. I detta förlåt var dörren, hvarigenom presten vandrade 
ut och in, ibland långsamt, ibland fort, emellan dett han för den för- 
samlade menigheten läste åtskilliga böner, hållande därvid en stor bok 
ömsom i händerna, ömsom på hufvudet. En choeur af unga karlar 
upprepade eller messade dessa prestens böner, som församlingen stå- 
ende afhörde, under dett de ofta korsade sig, samt då och då ned- 
fallande på knä, höide i)annan emot golfvet. Staden är vacker och 
välbygd, befäst,' samt omgifven af jordvallar. Från torget utgå alla 
hufvud gator i rät linea. 

I den omnämde salonnen passerade? natten på golf, stolar och bord. 
På dett sednare stellet hade ibland andra kameraten Spak nedslagit sitt 
nattläger, men damp om natten i golfvet, hvilket i den stora salen förord- 
sakade ett sådant dan. att alla vaknade, men ehuru hastig och oförmodad 
väckelsen också var, tycktes den mera förordsaka nöije än ledsnad. 

Aug: d: Intogs en god fruckost, hvarvid sälskapet, för att få dricka dett 
':si<^ älskade fosterlandets afskedsskål, från hvars gränser vi nu aflägsna- 
des, tömde några bålar och afsjöngo svenska folksangen. Under detta 
lofliga förehafvande presenterades för oss, den officern, som var be- 
stämd att medfölja till Pettersburg. Han tillhörde stadens garnizon, 
hvilket den gula kragen utvisade, redan ett tecken, som ej ingaf oss 
synnerliget fortroende till mannen, emedan innom ryska arméen garni- 
zons officerarne anses äga den sämsta conduiter. Han undfägnades 
äfven med några glas, hvarefter afresan påskyndade^, men först skulle 
Herr Capitaine genom ga förteckningen på fangarne, hvilket likväl i 
anseende till den oordning vi stodo uti omkring bålen, icke ville 
lyckas. Vi stäldes därföre upp på ett led, och räkningen börjades 
ånyo. Afven nu slog dett icke in med värkeliga förhållandet, ty 
punschen hade emedlertid gjort oss synnerligen benägna att skämta 



Augusti 1808, 



29 



med den bestälsamma Capitainen. Hvarje gång han började sin räk- 
ning till exempel från högra flygeln, smått en bakom ledet ner till 
den vänstra, hvarigenom antalet öktes med en mera än som borde 
vara; andra gängen dä flyttningen gjordes tvärtom, minskades antalet 
med en mindre än hvad förteckningen innehöll. Sluteligen instelde 
sig äfven Comendanten, då ordenteligt upprop skedde, och vi änteligen 
blefvo rese färdiga. Jag qvarlämnade härstädes min ända hit med 
hafda chaise hos vår hederliga värd och fortsatte resan härifrån lika 
med de flästa andra uti öppen kibittka. Emellan denna stad och 
Wiborg trefl'as har och där vid vägen upbygda cassemer, dels af sten, 
dels af träd, att begagnas af tågande troupper, så rymliga, att de 
kmma herbergera 6 a 700 Man. I flere af dem sågs troupper in- 
qvarterade, hvilka voro under marsche till Finland. Att vi icke ön- 
skade dem synnerligen lycka på vägen, torde de förlåtit. 

Såväl i Fredrikshamn som under vår nu fortsatta väg talar folket 
mästadelen finska eller svenska. Deras uppförande emot oss var höfligt 
och vänligt, ehuru alt hos dem vittnade om fattigdom och förtrjxk af 
egendoms herrarni*. I en af de förstnämnda cassernerne blef oss natt- 
qvarter an vist, där väggarne nyss voro rappade och på golfven ännu 
låg leran och murbruket qvar. Granris och löf från den omgif vande 
skogen beredde oss likväl en god hvila efter dagens mödor. Capi- 
tainen vår goda beledsagare, hade vi att tacka för sa väl detta som 
alla andra dåliga qvarter oss anvistes, ty hans enda omtanka strekte 
sig till underhållandet af ett jemt bränvinsrus, hvarmed han länmade 
Fredrikshamn. Vi sågo aldrig mera än skymten af honom vid hvarje 
krog eller kabatka, emedan han altid sökte sig ett så långt försprång, 
att då vi nalkades, han knappast hant läggas i kibittkan af sin med- 
följande ordonence för att i full karier hinna till nästa krog och där 
innan vår ankomst åter gjöra en liten påspädning. Efter 1 1 mils resa, 
som är afståndet emellan dessa städer, anlände vi till Wiborg öfver 
en lång och bred trä bro. 

Middagstiden, vi blefvo genast af en rådman, som talade svenska, D: s:je 
inqvarterade hos borgerskapet, hos hvilka en stor del af fangarne njöto 
mat och all förtäring fritt, en välvilja så hedrande för de fordna svenska 
undersåtarena. Här qvariåg ännu en transport af förut afgångna off:re, 
däribland mm Comj^ag. Chef, Capitaine [G. C] Palmfeldt, som alla före * 
oss åter afsändes vidare. Wiborg är en vacker och tcmmeligen stor stad, 
välbefäst med dubla grafvar och höga vallar, samt har 2:ne förstäder. 
Dett gamla slottt- 1, beläget på en holme, omgifves af en hög ringmur, 
har i öfrigt någon likhet med Tavastehus slott i Finland. 

Staden underhåller en tysk theater, som flere af kammeraterne be- 
sökte. Här fans en tysk-finsk och svensk kyrka. I den sednare be- 
vistade vi en gudstjenst. Dagen efter ankomsten gjordes almen upp- 
vacktning hos Gulverneuren, som emottog oss höfligt men kort, här 
sågo vi de första balconner på husen, sä almenna i ryska städerne. 

Under vår härvaro passerade ett batteri artillerie och några eska- 
droner keijserliga gardes husarer härigenom till Finland, dett sednare 
folket, dyrbart klädda i chariakans pelsar och dolmor med fina svarta 
underkläder, hästarne utmärkt stora och vackra. Från Finland ankommo 



30 



Augusti 1808. 



ännu några flere officerare för att öka vårt antal, däribland Lieutenant 
Tandefeldt, som sluppit arresten på Svartholmen. Vi utgjorde nu 35 
personer vid afresan, som skedde: 

D: y.de Vägen togs genom Pettersburgska förstaden. Ett hellande rängn, 
som den dagen intreffade, genomblötte oss till bara kroppen. 

De finska bönderna på denna vägen röija i sitt utseende den 
största fattigdom; allestädes där vi nödgades anlita dem om nattqvar- 
ter eller annan gästfrihet, visades oginhet och misstroende, troligen 
härrörande af den våldsamma behandling de oftast ärfara af ryska 
militairen under dess ständiga fram och åter marscher, emedan dett 
stundom hände, att då vi på finska språket förebrodde dem deras 
ohjelpsamhet emot sina nu i fångenskap vandrande fördna landsmän 
och trosförvanter, väckte dett ej sällan deras deltagande ända till tårar 
under högljudda önskningar för svenskarnes seger och deras förtrycka- 
res undergång. Emellan Wiborg och Pettersburg treffas redan flere 
byar bebodda af bara ryssar. Dessa byar utmärka sig genom ett mera 
regelbundit och olika byggnadssätt. Bonings husen äro byggda ömse 
sidor om en gata med gatveln däråt vända, vcggarna obilade, taken 
branta med sirliga och utskurna taklister, äga endast ett fönster och 
dett på gafvell väggen, ömsesidor om hvilket gluggar äro uthugne. 
De öfriga husen, jämte ladugarden byi^gda i fyrkant, äro alla under 
ett tak, hvarigenom den inneslutna fyrkanten bildar ett stort skjul, 
hvarunder man körer med hästar och åkdon. På nattqvarteren 
anfäktades vi jämmerligen af toraker (ett slags brungrå skalbaggar), 
hvilka till en otrolig myckenhet trifves i detta folkets osnygga bonings 
rum. Ej sällan nödgades vi tly ut [)a vindar och i farstugor, skat- 
tande oss lyckliga att få någodt spntat löf eller granris att ligga på, 
ty hö eller halm hos detta fatti.i^a folket var denna årstiden ej till- 

D: g:de finnandes. I brist af hästar tvingades vi den Q:de tillbringa hela dagen 
i en af dessa olycks nästen: tiden fordrcfs med raff'el oin löspenningar, 
ett tidsfördrif, som vid lediga stunder af sälskapet omfattades med 
synnerligt nöije. Om aftonen da hastarne änteligen ankommo och 
resan vidare skulle fortsättas, intreffade en händelse, som gaf dett 
öfriga sälskapet åter ämne till mycket noije pa kammeraten Spaks be- 
kostnad. Han hade sasoin fur rauc-hpel högeligen passjonerad, redan 
tidigt om morgonen begifvit sig ur natttjvarteret med sina 3 tärningar, 
hade sedan passerat dagen vjd sjielbordet och nu, när fråga uppstod 
om resan, samt hvar och en skyndade att medfå sina saker, kunde 
Spaken i anseende till husens likformii:a utseende icke igenfinna sitt 
qvarter. Stadd i detta bekymmer, vanilradc han gatan fram och ater, 
stack in hufvudet cenom alla j::lng.i:ar och frakle, säg god ränner bor 
jag här? Xeij! s\aratles fran alla hall. Den kauimeraten han bodde 
med, hade emedlertid tagit \ara pa sä\al egna som Spakens eftecter, 
hvarföre då resan sluteligen anträddes, upphörde äfven hans stora be- 
kymmer. Omkring (> a S mil Uan Wiborg passerar man en liten elf 
kallad Systerbäck, hvilken fordom en tid utgiort gränsen emellan Sverige 
och Ryssland; en stor sten port star annu (|vur \id elfven med r\'ska 
vapnet på ena sidan. Do^a dayar inotte o.^^^s liere ryska troupper, där- 
ibland ett polskt ulan regemente, som rastade i en by, där vi bytte 



Augusti 1808. 



31 



om hästar. Af befiil och manskap talade flere franska och latin. 
Emellan begge våra präster och polackerna blef genast en conversatjon 
på latin, så liflig och intreserande, att prästerne siuteligen voro aldeles 
omringade af ulaner. De berättade sig nyligen vara hemkomna ur 
fransk fångenskap, lika så de infanterie troupper vi förut mött, att 
fransyska keijsaren hemskickat alla ryska fångar ny klädda, sarnt att 
nu samteliga voro under marche till Finland. 

Landet emellan Wiborg och Pettersburg börjar småningom att 
visa ett jämnare och horisontelare utseende; inga berg synes nu mera, 
knapt en liten bncke, hvaröfver vägen då och då löper. Denna jämnhet 
af landet gjör, att man icke märker närheten af hufvud staden, förr 
än man redan är iimom dess portar. Efter 14 mils resa, som är 
afståndet emellan Wiborg och Pettersburg, anlände vi till ryska rikets 
hufvud stad middags tiden: 

Första anblicken af staden låfvar icke stort. Den Wiborgska stads- D: ii:te 
delen man först kommer till, har till dett mästa trädkoijor och illa 
stenlaggda gator, nujn ju närmare man nalkas Neva floden, ju mera 
utveklar sig för ögat dett praktfalla, af slott och stora bygnader, 
hvilka omgifva stränderna af denna vackra flod. 

Förmodeligen i afsigt att gifva hufvudstadens innevånare en till- 
fredsställande syn i åskådandet af oss fattiga fångar, i åtskilliga uni- 
former packade på öpna kibittkor, kördes vi ej directe till våra qvarter, 
utan komna öfver ponton bryggan, som från Wiborgska stadsdelen går 
tvärt öfver Neva till vänstra stranden, togs vägen åt höger utåt quaijen 
ända förbi keijserliga Winter palatset, vidare öfver parad platsen 
och siuteligen t;:l bakas åt nyssnämnde brygga till artillerie casserneme, 
belägna i- tracktcn af Woskresenskiska [Smolnij] nunne klostret (adeliga 
jungfruklostret), dä^ vi blefvo inqvarterade 3 a 4 i hvarje rum. Här 
qvar låg ännu o*nk.-ing 150 ofticerare före oss ankomna, samt vid pass 
700 under officerare och soldater. De förra eller officerarne blefvo 
dageligen under var vistelse härstädes i smärre afdelningar afsände till 
dett inre af landet, somliga öfver i6c svenska mil från Petterssburg. 

Andra dagen efter vår ankomst instälde sig hos oss en högre 
rysk officer med tittel af Jour General, åtfölid af en adjutant, som 
talade svenska. Deras uppdrag var att på vederbörlig befallning fråga « 
samteliga fångna officerarne af finska natjon, om vi ville ingå i rysk 
tjenst med rättighet att välja vid hvilken corps vi önskade tjena, an- 
tingen att däruti ingå genast, i hvilken händelse penningar till första 
eqviperingen låfvades, eller ock i Finland först afbida krigets slut. I 
händelse dessa vilkor icke antogs, ärbjöds oss att emot tro- och huld- 
hets edens afläc gande genast få återvända hem. Till dessa propoer 
lämnades almänt ett nekande svar, hvarjämte vi sökte för Herr Jour 
Generalen gjöra begripeligt dett vanhederliga i antagandet af hans 
förslager, emedan den ed vi svurit svenska konungen och fädernes- 
landet ännu ej vore upplöst och således ej heller med en officers heder 
öfverens stämmande att under varande krig med sin konung gå i dess 
fiendes tjenst. Herr Generalen, någodt flat öfver sitt misslyckade för- 
sök, tillsade oss siuteligen i en hotande ton, att vi skulle hålla oss 
beredde till en längre resa. Afven denna hotelse gjorde för ingen del 



32 



Augusti 1808. 



den åsyftade värkan; vi gåfvo tvärtora ej otydeligt tillkänna, att vi ej 
önskade någon större nåd, än att lika med hvad ibland andra civili- 
serade natjoner vore brukligt blifva såsom krigsfångar ansedde och be- 
handlade, samt att då Hans Keijserliga Maij:t i sin vishet beslutat att 
låta kuska oss längre, vi ej heller voro oberedde att åka. Efter dessa 
förklaringar upphörde väl alla offenteliga försök att gjöra oss. affälliga 
från ärans plickter, men f: d: svenska Generalen och öfverlöparen 
Sprängtporten samt prästen i svenska församlingen härstädes, Herr 
Tavast, använde så mycket mera enskilt nit att genom mångfaldiga 
konster och öfvertalnings sätt söka förleda sina fangna landsmän till 
trolöshet, likväl med så föga framgång, att endast 4 eller 5 läto förmå 
sig till den fordrade edens afläggande, en handling, som af oss andra 
genast blef känd, hvarföre de utmärktes med namnet svarta leijon 
riddare, undveko sorgfälligt vårt umgänge och återvände efter vår af- 
resa i all tysthet till dett älskade hemmet. 

Söndagarne den i4:de och 2i:te augustij bevistades keijserliga 
vacktparaden af största delen fångna officerare. Vi blefvo dagen förut 
af en adjutant averterade, att Keijsaren härvid önskade se oss närvarande. 
Paraden, som i fredstiden, då alla troupper, hvilka höra tiil den ständiga 
garnizon, äro närvarande, ibland skall utgöra 20 a 30,000 man, tycktes 
nu uppgå till cirka 3 a 4,000 man, utom sednare gången, då äfven 
Cadett corpsen till antalet 5 a 600, under Stor Fursten Constantins 
anförande, deltog i paraden. Sedan samteliga troupperne i parad 
defilerat förbi Keijsaren, red han förbi oss, som stodo ])å ett led upp- 
stälde fram för Vinter palatset, hvarvid han med hatten gjorde en 
vänlig helsning utan att tala till någon. 

Att med någon fullständighet kunna beskrifva alt dett märkvärdiga, 
som Pettcrsburg framter för en fränilings öga, öf verstiger vida min 
förmåga, likväl för att äga någodt minne af mina 14 dagars vistelse 
därstädes, vill jag antekna dett förnämsta af hvad som väkte min upp- 
märksamhet. 

■ Pettersburg är belägit vid Nevas utlopp i hafvet. Neva floden, 
kommande sednast från Ladoga sjön, löper mitt i genom staden, där 
den delar sig i flere armar, såsom stora och lilla Xeva, Nevka, med fl. 
Stora Nevas bredd är ungefär 150 famnar; dess vänstra strand är för- 
sedd med en quaij af huggen gråsten, till ungefär 1600 fanmars längd, 
däröfver en trotoir för fotgängare af en famns bredd med här och där 
plaserade bänckar eller vilo?älen; i anseende till tracktens låga och 
sumpiga beskaffenhet, genomskäres den vänstra stads delen af åtskilliga 
canaler, hvilka gå i half circlar innom hvarandra; den kortaste är Moika, 
därnäst Chatarina, och ytterst Fontaka caualen. 

För att så mycket mera i sammanhang kunna antekna alt, som 
förtjenar att i minnet förvaras, börjar jag min promenad frän våra qvarter 
nära Jungfru klostret och fortsätter den utat trotoirn af Nevas vänstra 
strand. Dett första, som fäster min uppmärksamhet, är den mängd 
båtar och barkasser, som dels ros och varpas i floden, dels äro fast- 
gjorda vid trotoiren, lastade med hö, halm och ved. Dessa farkoster 
nedkomma fran dett inre af landet genom Fadoga canalen och Schlyssel- 
burg, återvända aldrig utan qvarstadna pa Ne van och i canalerne, där 



Augusti i8oS. 



33 



de såsom urlastade sedermera tjena den fattigare delen af stadens in- 
vånare till bostäder under somniarn. hvarföre man ser pasteij bagare, 
skoflickare med flere å dessa barkasser etablerat sina portativa värk- 
städer. Längre fram till höger trertas den förut omnämnde ponton 
bryggan, som går öfver åt Wiborgska stads delen. Från denna brygga, 
vilande på 2 i båtar, fästade med ankare, njuter ögat den förtreffeligaste 
utsigt, hvartill ej litet bidrager de otaliga i floden flytande fartyg och 
slupar, från hvilka muntra och lifliga natjonal sånger ständigt höres. 
Sluparne äro oftast försedda med granna tak och gardiner till skyggd 
emot rängn och solsken. 

Under fortsatt promenad kommer jag till Sommar trägården, 
vackert och väl anlagd, har ungefär 250 famnars längd och 100 famnars 
bredd, äger stora och skuggrika lind aléer, gångarne besatta med 
statuer af marmor och alabaster. Keijsar Pauls palatz, hvaruti han 1801 
blef mördad, står utanföre Sommar trägården, är stort och prydligt, 
säges på 3 år vara uppbygt, hvarföre därpå arbetats natt och dag. 
Vidare på samma väg stöter jag på Marmor palatzet, belägit vid Xeva. 
Genom sin solida prakt väcker dett åskådarns förundran. Alt hvad 
ögat ser, är af marmor och metall, fönster ramar och dörr poster af 
juten messing fcrgyld. Innan jag kommer dll detta palatz, ses mitt 
öfver floden pä dess högra strand Petters fästning, bygd på en holme 
i Neva. Dess af huggen granit beklädda murar skjöljes af flodens 
vågor. Tornet ä fästnings kyrkan är utmärkt genom sin totala för- 
gylning, hvilket i solsken gifver en ovanlig glans. Ett stycke ifrån 
Marmor palatset kommer jag till keijserliga Vinter palatset, till yttre 
utseende stort och praktfult med otaliga ornamenter utsirat, på fram- 
sidan omgifven af en borggård med höga flyglar, men på baksidan 
endast genom frotoirn skild från Neva. Framför detta palats är den 
stora parad ])latsen; näst intill detta är Amiralitets bygnader, omgifna 
af en jordvall. Kommen här förbi intreft"ar jag på ett stort torg. hvar- 
på St: Jsaaks kyrka står, utan och innantill beklädd med marmor, jaspis 
och porfyr. På samma torg. närmare Neva stranden, sitter Zar Petter 
d: i:te till häst på en granit klippa, hållande ett svärd i handen. 
Klippan, som utgöres af ett enda ofanteligt block, skall vara hit trans- 
porterad landvägen från Viborgska trackten. Dett hela är kolossall 
och väl gjort. Hästen, förestäld i sträckt galopp, vilar endast med 
bakbenen emot klippan. Nära här intill går den andra stora ponton 
bryggan öfver Neva till ön Vasiliostrov. Gatorna i Pettersburg äro 
mestadelen breda och raka, men på denna ö, såsom den regulierast 
bebyggda stads del af alla, hafva de dessutom den egenskai)en att 
skära hvarandra i räta vinklar. Här äro de förnämsta academier äfven- 
som landt cadett corpsens vidlyftiga byggnader belägna. Att redigt 
kunna uppfatta och förstå alt dett sälsamma och märkvärdiga dessa 
lärdomens och sköna konsternas boningar innehålla ärfordrades större 
skicklighet än jag vet mig äga, tiden till alt dettas beskådande in- 
skränkte sig dessutom endast till några få timmar. För 2 a 3 rubell 
i drickspenningar tilläts oss inträde i Vettcnskaps aiadejuins rum, hvar- 
est ibland otaliga märkvärdigheter synnerligast fäste min uppmärk- 
samhet: / Natural cabinettet och Museiiin^ ser man förvarade Zar 

Person/listerisk tid skr i/t igo2. 3 • 



34 Augusti 1808, 

Petters egna värktyg, med hvilka han arbetat i skeps byggeriet, be- 
stående af yxor, sågar, instrumenter och modeller m. ra. Uppstoppade 
sjö djur och insecter af llere icoorde slag. 1 spiritus vmi förvarade 
djur, däribland af anatomiska preparater, mäniskans alstring i en följd 
af öfver 100 embrijoner, ifrån dett först synbara, till dett fullskapta 
fostret; mänisko monster af alla vidunderliga slag; mäniskans alla 
lemmar eller delar särskilt. En uppstoppad karl öfver 4 alnar lång. 
En mängd amphibier. Ett rikt förråd af ormar, iglar, krokodiler med fl. 

/ öfra af delningen af Museum träffas först ibland säisamheterna 
en af Keijsarinnan Chattarina till denna academies konst cabinet skänkt 
bureau. När den öpnas, så blifver man mitt uti varse en skön grupp 
af basreliefer i bronz, som vid sakta tryckning på en fjäder försvinner, 
och lämnar rum för en dyrbar skifva, hvarinnom angelägna papper 
eller penningar kunna förvaras. Så snart denna skifva dett minsta 
röres, höres en behaglig musik. Alla lådor framkomma och försvinna 
utan att deras rum synes, endast med tryckning på fjädrar — Sades 
hafva kostat 20,000 rubel — Vidare ses konst saker, antiqviteter, instru- 
menter och modeller till almänna och större byggnader; uppstoppade 
foglar och fiskar, alla sorter fyrfota djur, ifrån elefanten (som ännu 
bär på ryggen den svarta neger, hvilken i Afrikas öknar endast med 
en käpp styrde detta stora djur efter sin vilja) till den minsta mullvad. 
Ett långt galleri innehåller en mängd österländska och äfven gamla 
vid ryska hofvet nyttjade kläde dräkter, redskaper och granläter. Man 
ser här pusserade i vax chineser, perser, samojeder, ostiaker, tatarer 
med fl:, alla utstyrda i sina egna kläde dräkter, kamtschadaler i pelsar 
af vatten foglars skin, siberiska trollkarlar, behängda med järn ringar 
och fjäll öfver hela kroppen. En kamtschatskisk släda med alt hvad 
till hundarnas anspann horer. 

Här är äfven ett rum, som bär namn af Zar Petters kabinett. 
Han sitter där pusserad i vax sig alldeles lik, i samma kläder, pa 
samma stol, som han begagnade i lifstidcn, peruken af keijsarens eget 
hår, hela hans uniform, den med en kula genom skjutna hatten som 
han 'bar i slaget vid Pultava, alt är därstädes att bese. I rummet utan- 
före ses hans svarfstol, instrumenter och mekaniska värktyg äfven som 
åtskilliga af hans egna hand arbeten. Uti P>erg cadett corpsens mineral 
kabinett ser man pa en vägg i u])phöit arbete ett tillgiort bergvärk, en 
complett grufva med uppfordrings machiner, schacter, sänkningar m: m:. 
I ett särskilt hus bakom Academins byggnader visas den märkvärdiga 
så kallade gottorpiska globen, som har 14 fots diameter. Dess yta 
föreställer jordklotet och dess innanmäte \årt planet system. Man 
stiger in i den på en trappa, där ett rundt bord med flere säten om- 
kring är plasserad. Medelst en skrufvef under bordet kan hela globen 
kringvridas. 

Efter att på Wasiliostrov hafva besett alla märkvärdigheter fort- 
sattes vandringen sanmia väg tillhakas, öfver Isaaks torget och till 
Stora Perspectifve gatan, som från Amiralitetet gar i rak linea ^/s 
svensk mil till Alexander Nevskis kloster. Den har mittuti en upphoid 
promenad för fotgängare, beskuggad af en vacker allé med här och 
där försedda bänkar till vilo stellen. Pa hvardera sidan om denna 



1780964 



Augusti 1808. < 35 

promenad är en bred stenlagd gata för de åkande. Följande denna 
gata kommer man till den stora Gostinnoi dvor (en handelsgård där 
alla bodar äro sammanbyggda i -en fyrkant). Hela bygnadens längd 
är ungefärligen 150 famnar med 340 bodar, fram för hvilka finnes 
arkader eller täkta gångar, hvanmder man går aldeles betäkt. Här 
tinnes samlat icke allenast alt dett dyrbara och ögat förnöijande. som 
ryssen genom sina vidsträckta handels förbindelser snart sagt från alla 
verldsdelar sammanfört, utan äfven egna konstens och flitens alster. 
Lika med hvad i österländerna brukas, är i Rysslands större städer all 
handel sorterad och idkas på ett stelle innom en förut beskrifven 
gostinnoi dvor. En klädes handlare säljer ej annat än kläde, en annan 
bredevid afyttrar endast foder tyger; den som har St: Niclaser och 
andra i grekiska kyrkan tillbedda gudomligheter att aflåta, befattar sig 
icke med någon annan handel; hela hans bod är fyld med dessa heliga 
väsenden, af otaliga dimensjoner, ifrån en liten Niclas af tenn, som 
kostar 10 koppek, till en Jungfru Mariebild, infattad i förgyld eller 
försilfrad gloria, stor som dett största conterfeij. — Kring denna handels 
plats vimlar hela dagen en oräknelig folkmängd — alla sorter små 
krämare med ät- och dricksvaror, som mästadelen bärs pä hufvudet, 
utropa jämt sina läckerheter; en med ett bräde på hufvudet och ett 
fäll bord under armen stadnar vid första vink, slår upp sitt bord, lägger 
brädet där öfver, färdig att servera med piroghi, en slags pasteijer, 
fylda med kött, ägg, fisk, lök eller grönsaker, stekta i lin- eller hamp 
olja, stekta svampar m: m:. En annan utbjuder en iäskande dryck af 
bär saft kallad kliuka [kljokva = tranbär], som han, fast än bärande 
på ryggen i sommarhettan, presterar iskall. I gat hörnen utbjudes en 
sorts svagdricka, kallad qvas, som försäljes i öppna kar, hvarud is 
stycken simma. Sedan alt här blifvit sett och betraktat, skedde vand- 
ringen hemåt med stora steg, likväl togs i förbigången i anseende till 
dess närbelägenhet af vara qvarter Tauriska palatset i ögna sigte. 
Detta palats, uppbygt af Furst Potemkin, består egenteligen af en 
våning, men hufvud byggnaden har öfver en af pelare understödd 
portal 2:ne våningar, har en Sal öfver ico steg lång, i förhållandet 
bred, taket vilande på dubla rader coUossala pelare. 1 gängen emellan 
dessa pelare rader hänga på vist afstand från hvarandra stora kristall 
ljuskronor, speglar, tablåer, samt stå i)å piedistaller gudar och hjelte 
bilder i kröps storlek. Utanföre palatset ligger en med canaler, dammar 
och artificiela kullar anlagd stor trädgård. 

Svenska församlingen i Pettersburg, utgörande omkring ett tusende 
8 a 900 själar, har sin egen vackra kyrka, i hvilken jag bevistade en 
giidstjenst, och efter hvars slut pastorn i församlingen, den förut nämnde 
Herr Tavast, bjöd mig och alla andra fangna officerare, som då voro 
i kyrkan i)å fruckost. Vi emottogo med tacksamhet bjudnin£:en, men 
icke väl inkomna, började presten genast en discurs. syftande pä att 
förleda oss till tro och huldhets edens afläggande till keijs,iren, en sak, 
för hvilken vi viste honom vara synneligen intereserad. Under dett 
häftiga snmtal häröfver uppstod, atiägsnade sig den ena efter den andra 
i all tysthet utan att profitera af fruckosten, hvarföre da prästen slute- 
ligen såg sig nära ensanmien vid sitt väl anrättade bord, afbröt han 



36 



Augusti 1808. 



taleämnet ganska br}^dd, likväl visade han sedermera de få qvarblefna 
mycken hötlighet. 

För att bereda en möijeligen säker brefväxling med vära hemma 
varande anhöriga och vänner från de aflägsna orter, dit vi nu skulle 
föras, åtog sig en i Pettersburg bosatt svensk handlande vid namn 
Hartin att befordra vår corespondence, likväl med vilkor att brefven, 
till honom adresserade, icke finge innehålla någodt politiskt, samt att 
han till controllerande häraf förbehöll sig rättighet att öpna de bref 
han behagade. Denna öfverenskommelse begagnade jag till 2:ne brefs 
afsändande till mina föräldrar under vistelsen härstädes. 

Tiden till värt vidare afsändande nalkades nu emedlertid. Alla voro 
nyfikna och högst intresserade af att få veta sin blifvande förvisnings 
ort. Dageligen afgeck transporter af kammerater och bekanta till dett 
inre af landet — Anteligen blef dett oss bekant, att den fäng trans- 
port, som till Pettersburg ankom den ii:te dennes, hvaribland jag var, 
härifrån skulle i 2:ne afdelningar af sändas, den ena den 24:de till 
staden Rostoft' i Jaroslavska Guvernementet, och den andra afdelningen, 
till h vilken jag kom att höra, dagen därpå afgå till samma gufverne- 
ments hufvudstad. Vara förberedelser till resan voro snärt gjorda, 
likväl som vi skulle färdas i öpna skjuts kibitkor, emedan få hade råd 
att kjöpa egna åkdon, ansågs dett som en nödig försigtighet att i 
Pettersburg kjöpa åtminstone en simpel madrass och dyna. stoppade 
med nöthår, för att äga nagodt värn emot den hiskeliga skakning man 
eljest känner af kibittkor utan fjädrar pä de usla vägarne, ofta långa 
stycken utgörande endast kaf\el broar. 
D: 2s:U Skedde afresan. Sälskapet utgjordes af följande i8:n personer: 

Af Svea artillerie Regemente . . . Lieutenant [Konr. Fredr.] Stjern- 

FELDT. 

v Flottans Sveaborgs escader . . Lieutenant [Joh. Vilh.] Ramsaij. 

* Fortiftcatjon^ Condiicteur . . . M. Spak. 

» » > . . . P: Granstedt. 

» Åboläns Jnfanterie Reg: te [Rust- 

hålls bat.] Major [Otto Herm.J I,ode. 

» d:o Fendrick [Karl Erikj Finkenberg. 

Af Tavastehus Reg:te [Jägarbat.] . Fendrick [Otto Berndt] Munster- 

HJELM. 

» Nylands Jägare Lieutnant [Otto] Kihlstrom. 

> d:o d:o And. Gust.] Rotkirk. 

» d:o d:o [Kasper Henrik] Rid- 

DERSTÅHLE. 

» Enke Drottningens Lif Reg:te Lieutenant [Joh. Aug.] Hjelm- 

STJERXA. 

» d:o Fendrick [Joh. Sigism.] Broni- 

KOFFSKI. 

> lägerJwrnska Vär/vade Reg:fe . Fendrick [And. Konr.] Blafjeld. 

> Adlercreutzska Viirfvade Reg:te Reg:ts Pastor [Magister C. J.] 

Grevellius [eller Grevillius] 



! 



Augusti 1808. 



37 



Af Adlercreutzska värfvade Reg:te 



Lieutnant [Karl Leonard] Enge- 

STRÖM. 



d:o 
d:o 
d:o 



Fendrick B. J. Breitholtz. 



D:o [Karl Gust.] von Sass. 
D:o [Karl Fredr.] Borgen- 
ström. 



Vår escort bestod af en litiensk lieutenant, vid namn A^ordbäck 
samt en under officer. 2 och 2 parades tillsammans på hvarje ki- 
bittka, som drogs af 2:ne hästar. Min res kamraerat blef Fendrick 
Bronikoffski. Färden skedde utåt schlusselburgska vägen, som följer 
Neva flodens vänstra strand, förbi Alexander Xevskis kloster. Flere 
verst är denna väg illa sten lagd, hv<irföre vi snart nog ärforo nyttan 
af madrasserna. 

Landet här omkring, ehuru slätt så långt ögats synkrets räcker, 
ärbjuder emedlertid en behaglig utsigt, emedan denna slätt öfver alt 
är gruperad med vackra bygnader, slott, kyrkor och parker. Ankomna 
till första post statjon, biefvo vi alla vänligen inbjudna till en f: d: 
svensk capitain Charphe, som nära här intill ägde cn egendom. Utom 
jag och [ett] par andra, som qvarblefvo vid åkdonen, profiterade de 
öfriga kannneraterna af bjudningen. Värden och hans famillie visade 
dem dett artigaste bemötande, i synnerhet hade en vacker flicka af 
husets slägtingar med sin vackra sång och fördelaktiga utseende gjort 
starkt intryck pä några af gästerne. hälst vid afskedet äfven kyssar 
blifvit utdelta. Visiten räckte någodt länge pä aftonen, så fullt mörker 
intreffade, innan vi hunno till nästa statjon, bestämd till nattqvarter. 
Vi som icke hade varit med om detl rohga hos Capten Charphe, voro 
liknöida om färden sa sent på afton, emedan skakningen nu kändes 
dubbelt i anseende till omöjeligheten att väija för någon stöte sten. 
Till raga pä vart missöde slog äfven hoppet om ett drägligt natt- 
qvarter aldeles felt, ty stellets be(]vämligheter bestod endast af några 
mindre stenhus byggnader, obebodda under reparatjon. Nattläger be- 
reddes likväl, så godt vi kunde, i ett litet rum på golfvet. ibland byttor, 
murbruk och tegelstenar. Anteligen komna härmed någorlunda i ord- 
ning, tillkännagäfvo flere af sälskapet sig plågas af en svår törst, följder 
dels efter den förtärda salta matsäcken, dels efter Capten Charphs punsch. 
Till afhjelpande af denna plåga fanns ej annan utväg än att frän Neva 
floden, som. lyckeligitvis flöt här nära förbi, förskafia en läske dryck. 
Efter mycket sokar-de hittades sluteligen ett någorlunda vattentätt ämbare, 
med h vilket jag ocii reskammeraten Ramsaij. ej utan fara i kål mörker 
lyckades att ur floden upphämta den efterlängtatle vätskan. 

Väntades furst länge på hästar, hvarunder tiden fördrefs med dett D: sö.te 
nobla raftelspelet. Slutligen fortsattes resan; middngen åts i staden 
Schlussellburg, betaltes med en rubell fast ganska dålig. Denna lilla 
stad är märkvärdig genom Keijsar jfvans VI:s länga fångenskap och 
.sluteliga mord härstädes. Neva floden, som här tager sin början ur 
Ladoga sjön, är sa strid vid detta stelle, att alla pråmar och fartyg, 
som skola till Pettersburg, nedsläi)pes genom de i staden varande slussar. 
Efter slutad maltid, och sedan hästar ankommit, restes vidare under 



38 



Augusti 1808. 



ett beständigt rängnande hela dagen. Vägen geck tätt utmed en canal, 
som går paralelt med Ladoga sjöns strand, därföre förmodeligen an- 
laggd, att alla mindre farkoster i canalen äio mera skyddade för vind- 
arnas och stormarnas våldsamheter än \ den stora öpna Ladoga sjön. 
Canalen är gräfven af svenska krigs fångar under Carl den XII olyck- 
liga krig, hvarvid en otalig mängd skola omkommit i anseende till 
den sänka och nedlägsna markens beskaffenhet, hvarigenom detta ar- 
bete blifvit utfört. Vi åkte hela natten till kl: 3 andra morgonen, då 
änteligen någon hvila togs i en bond by, där tårakor och annan ohyra 
i dett längsta fördröide den välgörande sömnens ankomst. Sedan resan 
från Pettersburg upphörde för oss småningom all hjelp af finska språkets 
kjennedom, emedan nu mera sällan någon finsk bonde råkades, och 
om händelsen gjorde, att en och annan ännu tretfades ibland de skjut- 
sande, utmärkte dess däligare klädsell och nedslagna utseende, att han 
var en främling ibland de filisteer. 
D: 2y:de Passerades staden I.adoga. belägen vid sjön af samma namn, är 
liten och endast med trä koijor illa bebyggd. Ankomne hit, skyndade 
vi oss, så fort som möijeligt under tak, emedan äfven i dag rängnet 
fortfor. Händelsen förde mig med fiere andra upp för en trappa, i 
ett stort nyskurat rum. Värdinnan, som träffades inne, gaf ej otyde- 
ligt tillkänna sitt missnöje öfver de våta obudna gästernas ankomst, 
men som vi till all lycka icke förstodo ett ord af hvarandra, och 
gumman såg vår allvarliga föresats att tils vidare slå oss ned i rum- 
met samt med all kallsiimighet framtaga våra tartliga matsäckar och 
jemte dessa utstrecka oss rak långa på goifvet, emedan någon sådan 
beqvämlighet som bord eller stolar icke fans i rummet, gaf hon sig 
sluteligen någorlunda till freds, ända tils sedan måltiden var gjord, vi 
efter gammal vana stoppat piporna för att dra en rök, kom Mutter 
alldeles i förtvitlan pekande altjämt på sina glas skåp, utåt alla 
väggar fullsatta med gudar och hellgon, hvarigenom hon ville låta oss 
förstå -dett syndiga och gudarna förtörnande i vårt förehafvande. Vi 
som ingen gång förut gifvit akt till dessa helgåns närvaro, sökte med 
alla åtbörder och användandet af all vår ryska trauvjuilisera gumman, 
försäkrande, att de ärans män, som sutto innom glas skåpen, knapt 
kunde få lukt af tobaks röken, än mindre förargas öfver en så oskyl- 
dig njutning, hälst tobaken vi rökte var veritabelt god svensk Malmö 
Husar. Under dessa våra ömsesidiga häftiga demonstratjoner kom 
tillsägelsen i lagom tid om afresan, sakerna raffsades hastigt i hop, 
och vi af tågade. Men vid slutet af staden, där vi skulle på färja 
passera öfver en stor vik af Ladoga sjön och således kommo genom 
uppehållet härstädes att närmare öfverse våra tillhörigheter, saknade 
Conducteur Granstedt sin sortout. Saken anmältes till den medföljande 
r>'ska officeren, som genast vidtog de kraftiga åtgärder, att sortouten åter- 
feks, då upplyst blef, att vår vresiga värdinna, som sett sortouten tjvar- 
glömd i rummet, då vi afreste, hade i vredesmod kastat den ut genom 
fönstret i gatan, endast angelägen att blifva af med alt hvad oss till- 
hörde, och straxt hade en förbigående ryss anammat den såsom god pris. 

Vi sågo vid detta tilifelle med förundran till hvilken grad af full- 
komlighet polis anstalterna hunnit i Ryssland. Lieutenant Nordbäck 



Augusti 1808. 



39 



var lika främmande i denna stad som vi, hvarföre således alla tviflade 
på möijeligheten för honom att kunna till rätta skatfa den bortkomna 
sortouten; icke desto mindre hörde han ej förr af händelsen, än under 
officeraren blef skickad till polisen. En kort stund där efter, kom en 
polis soldat (af hvilka flere finnes i hvarje stad) dragandes med en 
ryss. Han undergeck på öppen gata ett kort förhör, ruskades litet i 
skägget, fick sig en spark och där med gä, sträxt efter kom en annan, 
som blef på lika sätt emottagen och expedierad. Efter flere sålunda 
framhafda, examinerade och åter släpta kom sluteligen den sanskyldiga, 
en röd skäggig ryss med surtouten på armen. Sedan denna afair 
blifvit till rätta stäld, och samteliga kommit öfver med färjan, fortsattes 
resan. I dag togs nattqvarter pä en post statjon, som ärbjöd oss åt- 
skilliga förut saknade beqvämligheter, ibland annat fingo vi här kjöpa 
färsk sik, mjölk, rom m: m: — 

Restes vidare i vackert väder. Landet fortfor att vara jämt, utan £>: 28 
att några höider, backar eller berg voro synliga. 

Middagstiden skedde ankomsten till staden Tichvin. De dagen D: 2g 
före oss från Pettersburg afreste och till Rostof distinerade kamrater, 
lågo ännu här. då vi ankommo. men afreste några timmar där efter. 
1 brist af hästar och för att få någon hvila efter en besvärlig resa 
beslöts att natten här skulle passeras. Emedlertid besågs stadens märk- 
värdigheter, bestående hufvudsakligast i ett munk- och ett nunne kloster, 
<ie första vi varit i tillfelle att bese af dessa slags märkvärdigheter. 
Flere af kammeraterne besökte priorn i dett förstnämnde, hvars kloster 
sades vara ibland dett rikaste i Ryssland. Han emottog dem hötligt, 
bod thé och visade sedan sjelf klostrets förnämsta dyrbarheter såsom 
stora höga silfver Hus stakar, lampor, kronor, munk kåpor och andra 
prydnader, endel belaggda med diamanter, ägta stenar och pärlor till 
ett förvånande \ärde. Jag öfver\ar om aftonen munkarnas gudstjenst 
i klosterkyrkan. Nyfikenheten förde mig äfven i nunne klostrets kyrka, v 
där jag trodde mig få se unga vackra tärnor, hvilka helgade Gitt lif 
till vidskepliga och fanatiska löttens uppfyllande, men fann försam- 
lingen utgjöras endast af gamla och illa klädda nunnor. En munk 
förrättade gudstjensten. Munkarnas och nunnornas klädsel bestar af 
svarta, mycket vida, ner till hälen räckande kåpor med bälte om lifvet 
samt kapuschonger af samma färg, långt nedhängande på ryggen. 

På f: mid: öfvervarade vi en rysk religions ceremonie. nog märk- r): jo:de 
värdig för våra protestantiska ögon. Jungfru Marie bild i kloster- 
kyrkan skulle föras på besök till Jungfrun i en af stadens andra '■ 
kyrkor. Alla munkar och präster gingo i prosessjon, tvenne ett gått 
stycke fram om de öfrige, viftande med rökelse kar och mumlande 
på några böner. Jungfrun, utstyrd med fladdrande scharlar och band, - . 
bars af en präst, på begge sidor om hvilken tvenne andra präster buru 
heliga fahnor, mycket granna. Priorn sjelf var härvid tillstädes, en 
otrolig mängd folk följde tåget. Qvinfoikens klädsel och huf\-ud bona- 
der väckte ej litet vår upmärksamhet, men i anseende till den hast, 
med hvilken alt detta besågs, kan jag för närvarande ej så noga be- 
skrifva dem, hvartill framdeles mera tillfelle torde yppa sig. Utom 
några ceremonier, som i aktogs under tåget och vid kyrko dörren, 



40 Augusti, September iSo8. 

var gudstjensten, som fölide häruppå, ej synnerligt olik den vanliga. 
Att dömma af dess omfång har Tichvin varit en temmebgen stor och 
välbygd stad. men dett masta häraf låg nu i ruiner efter en eldsvåda. 

Sedan vi provianterat någodt för resan, anträddes den kl. i eft: 
mid:. Vägarne blefvo alt sämre och sämre, djupa och leriga, på 
somliga stellen belaggda med kafvei broar; ingen ordentelig landsväg 
med å sidorna uppkastade diken fans, utan man körde endast i spår^ 
där andra kört förut. Sönder skakade anlände vi sent om aftonen: 
D: sitta Till byn Samina. Framkomna hit, sjuknade Lieutenant Ridder- 
ståhle ganska illa i håll och styngn, förmodeligen följden af dagens 
mödor. Vi fruktade i början mycket för utgången, men lyckligt vis 
befan han sig betydeligt bättre morgon därpå. 

Emellan staden Tichvin och byn Samina mötte oss en mängd 
föror med åtskilliga varor, tagna pä dett sednare stellet, emedan denna 
by är en nederlags plats för efecter, som hit transporteras på platta 
fartyg, uppföre mindre åar och vattendrag, frun Volga lloden. Här- 
ifrån skulle nu resan för oss vidare fortsättas på vatten. Till dett 
ändamålet hyrdes af ryska Lieutenanten en öppen barkass, nog rymlig 
att herbergera samteliga med pick och pack, däribland 4 egna kibittkor 
samt en jagt vagn, dessutom 7 mans besättning. 
Sepiemb: Om kring kl: 10 f: mid: var alt om bord, då barkassen skjöts 
d:i:ta. från land och färden anträddes utiöre Samina an. Den på skyndades 
ömsom med rodd, skjutning med stänger eller genom dragning med 
lina från land. Efter några dagars resa kommo vi in i en annan 
någodt större llod vid namn Mologa, hvars stränder ärbjuda de vackraste 
utsigter af åkerfält, ängar, löfskogar, byar och kyrkor, hvilka behaglig- 
heter i .förening med vårt beqvämare sätt att färdas nu tycktes täfla 
om att gifva oss ärsättning för den öfverståndna besvärliga resan till 
lands. Den enda olägenhet vi ärforo, var saknat utrymme i båten, 
emedan enda platsen att röra sig pa var den sa kallade kajutan med 
öpna gaflar. Alen äfven detta afhjelptes betydligt om dagen, därigenom 
att vi hoppade i land, där trackten visade sig vacker, och promenerade 
utåt de gräsbeväxta stränderna, under dett barkassen i sitt jämna mak 
fortskred i tloden. Förofrigt förnöttes tiden med kort och tärnings- 
spel. I mörknmgen landsattes altid vid stränderna af ängar, där höö 
stackarna fingo lämna bidrag till natt bädden. Vid större byar lades 
vanligen till, emedan sälskajjct som oftast voro i behof af födo ämnen; 
i dem fingo kjöpa än ett, än annat. 
D: 6:tc På eft: mid: besöktes en stor by i dylik afsigt. Vi gingo nästan 
manngrant upp, åtföljda af ryska lieutenanten och under officera- 
ren. Antingen att vår ankomst bårtskrämde innevånarna, eller ock 
att de af en händelse voro alla ute på arbete, är svårt att säga, (dett 
förra troligast, emedan vi i anseende till den radande trängseln om bord 
och starka sol hettan hvarken hade lust att raka oss eller for öfrigt 
använda någon möda på ajustisen och således ej sago olika ut land- 
strykare eller andra ogärnmgsmän). Emedlertid var ingenstädes folk 
att finna. Vi som icke desto mindre voro högst i behof af någodt till 
uppehelle, ärhöllo ryska officerns tillstand att taga hvad som fans. 
Således slog jag mig ned med Fendrick Borgenström i ett potates land. 



t 



September 1808. 



41 



ifrigt sysselsatta med en liten skjörd af dett slaget, då en gammal 
gumma i fult hugg kom öfver oss med en qvast i handen. Vi satte 
oss straxt till ett lika alfversamt motstånd, men efter någon ordväxling, 
hvaraf ingendera parten förstod den andra och sedan vi visat käringen 
penningar, återstäldes freden sa fullkomligt, att hon sluteligen hjelpte 
till att fylla vår pose. De öfriga kammeraterna hade a sin sida ej 
heller varit ovärksamma, emedan då vandringen anträddes tillhakas, hade 
hvar och en sin börda att bära. Presten i svart råck och vit natt mössa 
stretade med en potatis säck, som hängde honom långt ned pä ryggen, 
andra, varsamt vandrande med mjölk krukor mellan händerna, efter 
följdes af dem, som buro ägg, lefvande höns och kycklingar, hvilket 
alt förordsakade ett kacklande, skrikande ock noisande, som ej litet 
bidrog att gjöra det hela af äfventyret ganska rogande. 

Landsattes under en liten stad vid namn Weijs i afsigt att efter D: -jide 
vanligheten förstärka matsäckarna, hvilket till någon del äfven lycka- 
des, med bränvin, mjölk, smör, rättickor m: m: Emedlertid hade 
stadens hela folk massa kommit i rörelse för att beskåda oss som 
några underliga djur. Var vårdslösade klädsel och skäggiga utseende 
rättfärdigade till någon del deras nyfikenhet, men uppehållet här var 
kort, ty sedan provianteringen var värkstäld skjöts från land. Ett stycke 
längre fram sågo vi ett stort kloster i sol nedgången prunka på en 
vacker grön kulle vid floden och en trasig kloster tjenare, roende af 
alla krafter, komma oss till mötes i en liten båt. Xär han nalkades 
barkassen, framräckte han ödmjukt en tenn tallrick under mänga böner 
om en skärf för klostret, men vi, som icke kände det minsta deltagande 
hvarken för klostret eller dess tjenare, kastade endast lingon och äppel 
kart till honom i båten. Kloster brödren underhöll icke desto mindre 
hoppet om någodt bättre till det längsta, emedan han vigilerade länge 
om kring oss, roende ocii styrande haten med ena handen och hållande 
tallricken upplyftad med den andra. 

Om morgonen lades åter till vid en stor by, där sällskapet för- j-^. 
sågo sig med diverse munnförrad, ibland annat med ägg, som en 
ung flicka sålde till oss, hvilken äfven medfölide ned till stranden 
för att återfå ett soll, hvaruti dessa legat. Då dett samma skulle henne 
tillkastas ifrån barkassen, föll sollet af en händelse i floden. Flickan 
skyndade hastigt fram till dess bergning, och som hon därvid om- 
tänksamt sökte akta sina kläder för väta, hände väl, att under detta 
bemödande, någodt för vara blickar icke kunde döljas, som tvang den 
vackra Hickan till rådnad. men hon vant emedlertid ändamålet, sollets 
tillrättafående. 

Samma dag pä eft: mid: under anstäld vocal och instrumental- 
musik, som af kammeraterne utfördes pa knjuts taket, upptecktes pa 
afstand vid flotlens vänstra strand ett välbygt stelle. Komna närmare, 
blefvo vi medelst vinkning fran land anmodade att landsätta, och då 
dett skedde, genom en betjent uppbjudna till amiral Muschinpuskin. 
Största delen emottogo bjudningen, ehuru ruskiga och orakade, samt 
endast klädda i sortouter, bonjour jackor och colletter. Vi blef\o 
ganska artigt emottagna af amiralen, hans trenne temmeligen vackra 
döttrar och några andra fruntimmer. Genast blef af en talrik be- 



42 



September 1808. 



tjening ett bord serverat med stekt braxen, färskt smör, kött, ägg, 
vin m: m:, på hvilka läckerheter, utom vinet vi likväl gjorde föga skada, 
emedan vi nyss förut hade slutat vår måltid om bord. Conversatjon 
med damerne underhöls emedlertid ganska iitligt. Synnerligen trackteradt: 
tycktes flickorna vara af den svenska prästen, hvilken jämte sin färdig- 
het i fransysska språket, förenade ett bildat skick med ett fördelaktigt 
utseende. Stora contraster emot ryska prästerne, som för deras okun- 
nighet och bristande seder af alt bättre folk äro illa ansedde och där- 
före vanligen hafva sin plats vid dörren, om de någon gång få till- 
träde hos de förnäma. Amiralen var sjelf mycket vänlig, sade sig 
älska svenskarne, och om jag ej misstog mig nämnde, att han varit i 
Stockholm'). Till bevis, att han värkeligen hade" mening med hvad 
han sade, må gälla, att en svensk präst, som åtfölide en till Kostroma 
gufvernement bestämd fång transport och under vägen från Petters- 
burg varit olyckelig att förlora alla sina saker (af hvad ordsak har jag 
förgätit), fick af Amiralen vid besöket hos honom flere hundrade rubel 
i present. Läget af detta stelle var ovanligt vackert. På terassen åt 
elfven, rikt garnerad med blommor och heckar, var ett litet batteri 
med små kanoner. Amiralen ägde sin egen vackra kyrka, hvilken vi 
i anseende till tidens korthet likväl icke fingo se invändigt. 

Efter ungefär i' 2 timmas besök recommenderade sälskap^et sig. 
Vid ankomsten till barkassen funno vi där före oss presenter från 
amiralen, bestående af inlagd braxen, och färskt smör. Vi gåfvo be- 
tjenten några rubel i drickspenningar och bådo honom framföra våra 
tacksägelser. Smöret, som var tillagat på svenskt vis, var nu för oss 
en raritet, ty dett, som vi sedan afresan från Pettersburg måst förtära, 
tillagas sålunda, att en stor kruka fylles med grädda, sättes i varm 
ugn, och grädden, som genom denna operatjon endast blifver skirad, 
saltas sedermera och ätes i stellet för smör. 

På för mid: landades under staden Molo^^a, är lika med de 
öfriga små städerne vi sett, illa bygd, hvartill ej litet bidrager husens 
obilade väggar och gråa utseende, emedan nästan intet trähus är 
målat. Staden Mologa och dess omgifningar prålade emedlertid 
med flere vackra kyrkor och torn. Rj långt från denna stad, koromo 
vi in i den Stora IVolga floden, hvilken i l\erska gufvernementet tager 
sin början, löper genom hela europeiska och till en del af asiatiska 
Ryssland och faller sluteligen i Kaspiska, hafvet, i en längd af omkring 
300 mil, hvarunder den hela vägen är segelbar. Nu mötte oss altjämt stora 
fartyg och barkasser. hvilka dels seglade, dels drogs från land eller 
skjöts med stänger uppföre floden. \'i seglade med förlig vind hela dagen, 
stränderna omkring floden visade härliga utsigter af herr gårdar, kyrkor, 
byar, löf parker m: m:, härunder passerades förbi en stad vid namn 
Ribinsk^ belägen på flodens högra strand, syntes vara någodt större 



') En Musin — Puschkin var i början af ijSo-lalet rysk minister i Stockhohn 
och %'ar mycket omtyckt af Gustaf III. Han föreiriiddes af Simolin och efterföljdes af 
Markoff, bada bittra fiender till Gustaf III. C»m den Musin — Puschkin. med hvilken 
svenskarue skiftade hugg under Gustaf III:s krij^, kan ej här vara fråga, ty han 
tillhörde armcen och dog redan 1804. (Anm. af utg.). 



September 1808. 



43 



än de andra vi sett. Hela följande natten roddes och vid pass kl: 4 
om morgonen 

förbi seglades en liten stad i Jaroslavska gufvernementet vid Xiimvi denii:te 
Ro7ndnoff, dit 8 finska officerare redan voro ankomna för att genom 
tråka fångenskapen. 

Änteligen nalkades äfven vi småningom hamnen. Denna dag vid 
pass kl: i efter mid: landades under staden laroslavs murar, målet för 
vår resa, som Gudi lof nu lyckeligen slutades efter en färd af nära 
80 svenska mil från Pettersburg. Följande landsmän hade före oss 
hit ankommit, likaledes bestämda att härstädes afbida krigets utgång 
nämligen : 

Af Björneborgs Regejuente [Rust- 

häUs bat.] Capitaine [Axel Gabr.] Riben. 

Flottans Sveaborgs Eskader . . Capitaine [A. J.] Kyhle. 

d:o . . Lieutenant [E.] Flor. 

Enke Drottningens Li/Regemente Lieutenant [Magn. Maur.] Bro- 
berg. 

» d:o Adjutant Blom.*) 

lägerhornska Werfvadc Reg:te Capit: [Karl Henrik de] Carnal. 
» d:o Capit: [Klas August] Charpen- 

TIER. 

» d.o Fendrick [Berndt Joh.] af For- 

SELLES. 

Tavaste Hus Regite . . . • . Bataillons Predikanten Perander. 



Underrättade om vår ankomst, fingo vi genast besök af flere ibland 
dessa herrar, hvilka ej litet fägnade sig åt att se antalet af deltagare 
i sitt öde så betydeligen ökat. Först kl ' 2 6 kom hästar till sakernas 
upphämtande, (^varter anvistes oss hos borgerskapet, 2 a 3 i hvart 
rum. Möbler vi ärhöUo. bestodo på de flästa stellen i ett bord med 
några stolar samt sängstelle utan kläder. Här i staden råkades för 
andra gången kammeraterna, som skulle till Rostoft', hvilka först på 
följande dagen afreste. 

Skedde almän upi)vaktning hos stadens och provinsens gufverneur z>.- i2:te 
prins Galitzen, som vänligt och höfligt emottog oss. Sedermera åts 
middag tillsammans pä ett tyskt värdshus, där några bålar tömdes samt 
tacksägelse och afskeds skålar dracks med vår hederliga beledsagare 
Lieutenant Nordbäck. hos hvilken vi, i anseende till dess beskedeliga 
och välvilliga up])förande under resan, stodo i mycken förbindelse. 
Under fortsättningen af detta muntra lag, nngo vi höra en sång i 
rummet brede vid, som tycktes vara svenska. Ej litet förundrade öfver 
denna okända landsmans närvaro, öpnades dörren, och för vår syn 
presenterade sig en karl, klädd från topp till tå i gråa irecot kläder, 
stående med ena foten pä en stol och med den andra på ett bord. 
fullsatt med öhl glas, declamerande en air ur Gustaf Wasa för en 
tysk skomakare, som half full satt och hörde på. Pä tillfrågan hvad 
han var för en lustig kurre, svarade han blygsamt, att han var född 



•) kom lill oss först sednare pä hösten, från staden RomanoflT. 



44 



September 1808. 



svensk, rest mycket verlden omkring och för närvarande angagerad hos 
en prins I.abanotf såsom narr eller roHghets minister. Vi kunde ej 
annat än lyckönska prinsen till sin acquisitjon, ty mannen var ett 
värkeligt original. Afskedet från Lieutenant Nordbäck skedde ej utan 
rörelse å ömse sidor. Han skulle dagen därpå återvända till Petters- 
burg. Med honom skref jag bref till mina föräldrar. 

d. ij-de Togs vår nya förvisnings ort närmare i besigtning. Staden laro- 
slavl, liggande vid Wolga floden, som här redan har en bredd af om- 
kring 5 a 600 ahiar, är ibland de större städer, i synnerhet hvad 
etendun vidkommer, men som den innom sitt område äger flere öpna 
och obebyggda platser, kan ej folk mängden öfverstiga 20 a 25.000 
personer, med begge förstäderna inberäknade, hvaraf den ena ligger 
på andra sidan om Wolga floden. Staden har fordom varit befäst, 
hvaraf ännu flere vallar med portar och torn äio i behäll. Lika med 
alla de ryska städer vi sett in i landet, är Jaroslavl illa bebyggd. Med 
undantag af några kyrkor med antikt utseende har staden ingenting 
märkvärdigt i bygnads vägen att framvisa. Kyrkornas antal i Ryssland 
öfverstiger allmänneligen förhållandet till folkmängden. Således utgör 
deras antal i Jaroslav öfver 40. utom 2:ne munk-, och ett nunne kloster, 
samt dessutom små kapell i alla nicher och portvalf, där rum för en 
Jungfru Marie eller St: Niclas bild varit att ärhälla. 

I staden bodde flere af den rikare och förnämare adeln, däribland 
en vid nanm Karnovitz*), som straxt vid de första kammeraternas an- 
komst, oftererade 4 af dem jämte bonings rum fritt alting i sitt hus. 

d. 2o:de Skickade Guvernören till samteiiga fångarna fri billjetter till spec- 
taklet, som gafs om afton. 

d. 2s:if Upvaktades Gufvernörcn genom en de[)utatjon af fångarne, som 
aflade tacksägelser för bjudningen till spectacklet. 

d. 23:tc Flyttade jag från dett förstbekomna »jvarteret hos en forman dll 
en ljusstöpare, där endast jag och conducteur Granstedt kommo att 
bo tillsammans. 

d. sö.ie Blefvo vi alla svenskar bjudna på middag till den förut nämnde 
adelsmannen herr Karnovitz. Han och hans 3 me döttrar jämte en son 
visade oss all möijelig ui)pmärksamhet. Efter maltiden sedan katte var 
druckit, infördes \i i ett stort musik rinn, där en fullständig vocal 
och instrumental musik uppfördes af till en del samma personer, som 
biträtt med servering och upjiassning under middagen; däribland igen- 
kändes en kammartjenare, som blåste i:ta valthornet, en annan fagott, 
kusken första trumpeten och så vidare. Fröknarnas kammar jungfrur 
accompagnerade med rätt vackra röster till några sängstycken, som 
utfördes af orkestern. Dessa virtuoser voro samteiiga herr Karnovitz 
slafvar, hvilka. ägande anlag för musik, blif\it med mycken kostnad 
undervista i denna talcnt dels i Musskov, dels i Pettersburg. Han 
ansågs ibland de rikare, såsom ägande Soo slaf\ar, (måttstocken hvar- 
efter magnaternas formogenhet beräknas i Ryssland). Dessa lif egna 



*) Vid min första bekantskap med öfverste Lieutenant Vulff. ärtor jag, att 
han 20 dr förut, eller under torra finska kriget, varit fangen i Jaroslav och ho^ 
sarnma herr Karnovitz njutit mycken hoiiigiiet. 



Oktober, November 1808. 



45 



stå till sina herrars tjenst, men genom mera mänisko älskande författ- 
ningar äro de tjenandes öde allmenneligen ganska lindrigt. Alla, hvilka 
€j behöfves till den dagliga uppassningen eller kunna användas vid 
egendoraarne, fa pass att i städerne eller annorstädes medelst sjelfvald 
industri söka sin bärgning. Dessas års skatt till herren är omkring 5 
Tubell, men i samma mån slafvens vilkor förbättras, förhöijes dess 
herres inkomster, som ofta stiga till 2 a 300 rubell af kjöpniän och 
kräm are. 

Rättigheten att äga och kjöpa lif egna lärer endast tillhöra adeln 
och militära samt civila tjänstemän af officers rang. Medelpriset för 
en ung karl är vanligen 500, och för en qvinna 150 a 200 rubell. Q^iobe 

Skref jag bref till mina föräldrar, som afgick genom Gufvernörn. den g. 

Gafs på Gufvernörns födelse dag ett fri spectakell samt stort/). 12 
fyrvärkeri. Ingen af oss voro bjudne till dessa högtidligheter. 

Skedde middags tiden eldsvåda uti ett hus näst intill där Capi-^- '3 
taine Charpentier och Kyhle med flere bodde. Olyckan hotade med 
en allmän förstörelse, hvarföre samteliga fångarna hjelptes ät att rädda 
lie för elden flyende kammeraternas efecter, men till lycka var hela 
den gatan bebygcj^d med sten hus, och som väderleken var lugn, häm- 
mades elden, sa endast dett i tända huset nedbran. hvarföre de en 
stund husvilla kammeraterne innan natten äter fingo bebo sina rum. 

Kl. 4 om morgonen väcktes jag och min kammar kammerat af ett ^9 
ovanligt skrik och eldsken, som eclarerade hela rummet, förordsakat 
af en eldsvåda i N ärt granskap tvärs öfver gatan. Afven i huset, som 
nu brann, bodde Here svenskar; vi skyndade genast till deras rädning, 
men funno dem redan samteliga, såsom tidigt om elden underrättade, 
med alla sina saker packade på kibittkor färdiga att lämna gärden. 
Jag och Granstedt, som icke heller ansågo oss säkra i värt qvarter i 
anseende till eldens närhet, togo samma parti med de öfriga, packade 
äfven in i hast, och samteliga hjelptes sedan åt att draga kibittkorna 
i säkerhet. Elden rasade emedlertid förtviflat, eldsläcknings anstalterna 
voro dåliga och fast än ])rästerna och munkarne till stället framburit 
och emot en på gatan liggande timmerhög uppradat en mängd bilder 
af Jungfru xMaria. St: Xiclas, apostlar med tlere, hvilka af den starka 
hettan jämmerligen svettades i sina oljo målade ansigten, kunde intet 
hjelpa, utan nästan hela dett itända qvarteret strök med. Fram på 
dagen, då all fara var förbi, ville jag och Granstedt återtaga vårt 
qvarter, som af elden blifvit oskadat, men dett var omöjeligt att kunna 
förmå värden att taga emot oss. Sluteligen nödgades vi sam^teliga, 
som blifvit husvilla, att tränga oss in hos de öfriga kammeraterna, som 
bodde i staden, jag med min kammar kammerat blefvo emottagne af 
Kapitainerne Chari>entier och Kyhle. 

Voro vi samlade hos värden på tyska värdshuset Herr Schac- 
meijer. Drucko några bålar punch och sjöngo svenska folksången på -''•■'^ 
Konungens födelsedag. Samma afton föll den första snön sedermera 
blef qvarliggande. 

Började vi att med Captme Charpentier och Kyhle hålla hushållet j». 
tillsammans. Anda dit intils medförde omsorgen för iifs uppehället 
oss ej ringa bekymmer. Dag tractamentet, som endast utgjorde 50 



i 



46 



November 1808. 



kopek eller rubell, svarande emot 16 sk:r svenska RGsedlar, räkte 
engång icke till middagen, i fall vi hade ätit på värdshuset. Utan all 
betjening och okunniga i språket, inskränkte sig således våra arange- 
menter i matvägen till att om aftnarna i mörkret smyga ut hvar på 
sitt håll att kjöpa någon föda, som under kappan braktes till qvarteret. 
Kunde någon gång en färstek sålunda bekommas, som sedermera i 
panna stektes i kackellungen, blef dett en högtids anrättning. Nu 
började fångarna likväl att almänt assosiera sig i kotterier, sålunda, 
att flere tillsammans hyrde sig en rysk hushållerska, som efter ordi- 
natjon upphandlade och anrättade maten. Genom denna anstalt kommo 
vi att äta ordenteliga mål, och kostnaden för middag och afton öfver- 
steg sällan 6 a 7 rubel i månaden, 

D: y:de Blefvo samteliga svenskar bjudna på bal och soupé hos en adels- 

man vid namn Pischimski; här dansades till långt på natten. 

D: 8:de Inflyttade jag och Granstedt i vårt förra qvarter hos lius stöparen, 

som änteligen efter mycket krongell och flere hos Gufvernörn anförda 
klagomål blef tvungen att emottaga oss. 

d: i8:de Var jag jämte trenne andra kammerater bjudna till middagen hos 
Gufvernörn. Både han och hans prinsessa voro mycket artiga och 
vänliga; den sednarc i en ålder af 36 a 40 år såg bra ut och hade 
ett lätt och intagande väsende. 

d: 2o:de Skref jag bref till mina föräldrar, som afgick med posten. 

d: 3j:ie Spisade jag med 5 andra kammerater åter middag hos Gufver- 

neuren, då vi vid afskedet blefvo inviterade, att alla onsdagar och sön- 
dagar äta middag därstädes. Samma bjudning hade skett dem af 
kammeraterna, som voro dagarna före och efter oss till middag hos 
Gufverneuren, hvilkens afsigt således var, att alla dagar i veckan se 
några af fångarne hos sig, utom om söndagen, då han väntade oss 
alla. Detta bevis af välvilja och artighet öfversteg all vår väntan, 
hälst en längre tid förbigått, hvarunder vi icke hört af någon bjudning 
från Gufvernörn, likval förordsakat af ett missförstånd, som sedermera 
blef upplyst. 

ii: 2T.dc Som var i:ta advent höls af regements pastor GreviUius svensk 

gudstjenst i Capitainerne Charpentiers och Kyhles rum. Den bevis- 
tades utom af samtehga fängarne äfven af herr Karnovitz och några 
tyskar. Predikan, som till ämnet afvek från dagens text och var lämpad 
till vår och fäderneslandets nänarande olyckor, utfördes förtretteligt; 
den andakt och djupa sinnesrörelse, som härunder bemägtigade oss 
alla, spridde äfven sin värkan på de främmande åhörarena, hvilka fast 
icke förstående predikans innehall, likväl ej kunde återhålla den i ögat 
trängande tåren. 

d: 28:de Bevistades ett societets spectacel hos herr Karnovitz. som till 

dylika nöijens begagnande ägde sin egen fullkomligt decorerade och 
med loger samt amtitheater inrattade theater hus. 

d: jo.dc Spisade vi samteliga middag hos Gufvernörn. 

December ArhöUo vi af Gufvernören tillskickandes assemblé billjetter för 
»/.- g:de afton. Localen för såväl allmänna baler som maskrader var en stor 
salon i barnhuset utan före dess kyrka. En dörr utgjorde således 
skillnaden emellan helgedomens och nöijenas tempell. 



n, 



I 



December 1808. 



47 



Tillstäldes oss genom herr Karnovitz entré billjetter att begagnas i^-je 
för hela vintern till alla essembléer och maskerader, af hvilka åtmin- 
stone hvarje tisdag en skulle gifvas. 

Hugnades jag änteligen med 2:ne kär komna bref af mina föräldrar, d: ig:dc 
de första jag ärhåiiit sedan min skilsmessa ifrån dem. Dett älsta var 
datterat den lyide october och dett sednare den i4:de november, 
innehållande ibland annat, att söta far genom Hultman i Ekenäs, till- 
sänt mig 50 rubell, som jag samma dag från Harlin i Pettersburg är- 
höll på posten. 

Om aftonen voro vi alla svenskar bjudna på bal hos en adelsman 
vid namn EartinietV. Efter vanHgheten varierades med åtskilliga danser, 
hvaribland vi för första gängen här sågo en rysk natjonel dans, kallad 
dufve dansen (golubez); mera vacker och full af uttryck kan svårligen 
någon folk dans vara. Den dansas vanligen af tvä personer af begge 
kjönen, som Stella sig gent emot hvarandra; den skall förestella en 
kärleksförklaring, som medelst mycket talande pantomime åtbörder, 
tillbjudes, afslas, förnyas, villfares. De dansande nalkas och afiägsna 
sig ömsom från hvarandra. Den utfördes med största behag (fast 
denna gången endast af ett par) af dottren i huset, en ung och in- 
tagande flicka*) samt af en rysk ynglmg. Balen räckte till ^23 andra 
morgonen. 

Bevistade jag den allmenna assemblén och dansade. d: 2o:de 

Skref jag bref till föräldrarne, som afgeck med posten. d: 2i:ta 

lul gröten åts af alla fångarna tillsammans på tyska värdshuset, d: 24:dc 
Samma afton gafs den första publika maskerad balen pa Keijsar 
Alexanders namns dag. Ingen af oss hade förut sett någon maskerad, 
hvilka sedan konung Gustaf den III mord varit förbjudna i Sverige. 
Vi voro således ganska pickhågade att få se detta slags lustbarhet. 
Men som vi nu firade annalkandet af den mäst helig halna högtiden 
i lutterska församlingen, togs ämnet mycket i öfvervägande, huruvida- i'^' 
på en sådan afton någodt deltagande i dett ärbjudna nöijet kunde äga 
rum. Nyfikenheten segrade sluteligen öfver alla betenkligheter. Flere 
af oss besökte altså efter soupén maskeraden. Vi dröide där likväl 
endast en liten stund utan att vidare deltaga i nöijet. Ryssarna, som 
ännu hade 12 dagar till sin jul och dessutom ej räkna den ibland sina 
förnämsta högtider, kunde ej öfvertygas, att någon religieusitet gjorde 
oss denna afton så fjera, utan förmodade snarare, att vår fientliga 
sinnesstämning emot deras Keijsare härtill var rätta ordsaken. 

Jul dagen höls äter af pastor Grevillius svensk gudstjenst i dett ^j:-^- 
vanliga rummet. Gufvemörskan, som om den förut hållna fått en för- 
delaktig beskrifning, hade begärt att blifva underrättad, när gudstjenst 
nästa gång skulle intrett'a, då hon ville öfvervara den samma; ochså 
infan hon sig nu pa utsatt tid. afhörde gudstjensten med mycken upp- 
märksamhet, och efter dess slut complimenlerade hon presten på dett 
artigaste, utbad sig hans predikan öfversatt på fransyska, bjöd oss 

•) Denna Fröken Bartinieff dog påföljande vår, som deit sades af för mycket 
förlärd vin äuicka, af hvilket hon, illl ä'hällande af blek hy, som var högsta 
modet, da^éligen hade njuiit betydlig porljon. 



48 



December 1808. 



samteliga till middagen och afreste i sin med 6 hästar förespända 
vangn. Flere kammerater emottogo äfven prinsessans bjudning, men 
jag med de flästa andra valde häldre att i all frihet äta vår bestälda 
middag hos herr Schacmeijer. 
d: 2'j:de Bevistade jag den allmenna assembléen. 

//; 28:de Spisade vi middag hos Gufverneiiren, som då inviterade samteliga 
svenskarna pä bal och soupé till följande dagen. 

d: 2g:de På geck balen hos Gufvernörn. De yngre kammeraterne, alla 
klädda i vita under kläder, strumpor och skor, dansade tappert, hvar- 
till Gufvernörskan med mycken artighet sökte animera oss. Sälskapet, 
som utgiordes af flere hundrade personer, åtskildes först kl: 3 andra 
morgon. 

d: j>/:^rt Voro samteHga s^'enskar bjudna till middagen hos herr Karnovitz. 

Efter måltiden lät en af fröknarne höra sig pä forte piano. 

(Forts, i nästa häfte). 



Studier och anteckningar. 

Af Hugo Samzelius. 



III. 

Ur Ofverkalix sockens äldsta kyrkoböcker. 

Blomstedt. Föraren, länsman Tacob DlcmsieJi. Bodde i Nybyn och var gift. 

Barn: Malin, f 1720 , i Ökx: Olof, f. 1722 i.. 
Elingius Erich Eltn::it(s och Margeta FelUnia vigda i Ökx 1713 -"^ ^ därst. 
Grape. Komministern i Tornea Isaac Grapcs dotter Anna Margareta kristnad i 

Ökx 171 7 ' .-. 

Prosten och kyrkoherden '/.. Gxipc, f 17S5 ^ n, d. 1847 ligger 
begrafven under ett järnkors på kyrkogarden i Öfverkalix. [O. C. Ahlström 
har i >Norrländska Sldgteri II felaktigt 1785 ^ n, oafsedt hans tryckfel 1875.] 

Halsius. Haas Haisti och .Anna Li:pte's barn, födda (och döda) "1 Öfverkalix: 
Olof, kristnad 1718 -^n; .\nna Christina, kristnad 1719 n, begrofs 1720 
* 9; Johan, f. 1721 " I, begrofs s. å. Margareta Sofia, f. 1722 - ' j. 

begrofs s. å. 4: Hans, f. 1723 o. begrofs s. å. n: Mårten, f. 1724 "g: 
Sophia, f. 1725 10, begrofs s. a. n. 

Johan ILil;ius. g. 1730 ■-' i Ökx med Sophia Larsdolter från Nybyn i Ökx. 

Hellström'. Kustnuislarcn Olof Ilcuströtn, g. 1722 -12 i Ökx med Lisbeta Pärs- 
dotter i Grelsbyn. 

Heostadius. Flychiig ladman Joh. ILosiaditis från Ny Carleby. Hans son 

Gustaf kristnad i Ökx 1714 --» n. 
Mört. Borgaren i Torncä Jacob Mort, d. 1717 -^3 i Okx. Hans dotter Anna 

kristnades s. å. ^ t därst. 
Rosengren. Föraren Hans Resen ;:f en, g. 1724 r i Ökx med Karin Olofsdotter 

i N ännäs by, Okx. ' 



' Kyrkoherden i .Nederkalix Hans \V\Ulticr (^se Personhist. tidskr. 1901, sid. 
94) skref ufven Waltiey egenhändigt 1733*3). 



! 

i 
I 

i 

t 
♦ 

i 

i 



I 



49 



IV. 

Den äldre svenska kolonisationen i Norrbottens finnbygder. 
(Kengisverken.) 

Några handlande i Torneå, hvilkas namn det dock ej varit mig 
möjligt att uppspåra, hade år 1644 erhållit pri\ilegium att bearbeta 
Junosuando järnmalmsfält vid Torne älf och strax inom lappmarks - 
gränsen, men anhöllo nästan omedelbart därefter att blifva frän privi- 
legierna och därmed följande skyldigheter förskonade: . Förmodligen 
sammanträffade desse herrar under någon aftarsresa till Stockholm med 
köpmannen Arendt Grape, som de uppmärksamgjorde på den rena, 
rika järnmalmen i Junosuando och — kanske mot någon liten fördel — 
intresserade för det af dem förgäfves igångsatta företaget. Areftdt 
Grape^ f. 161 2 ''Vo, en köpman från Liibeck, hade på 1640-talet' be- 
gifvit sig öfver till Stockholm och flyttade nu vidare upp till norden, 
till finnbygden, där han år 1645 vid Torne älf och den starka forsen 
Köngäs grundade hvad han med en liten »försvenskning>; kallade 
Köngäis och Kiengis eller såsom det sedermera kom att skrifvas Kengis 
stångjärnshammare (finnarne kalla ännu platsen allmänt Köngäs). 

Följande år, 1646 ^^/lo, förordnade General-Bärgsämbetet (Carl 
Bonde, Johan Berndes, kontrasign. Mårten Mänsso?i), att Arendt 
Grape och hans medparticipanter i Torne järnbruk finge >pä tva mil 
när bruket rundt omkring sig, de lägenheter som finnas, med ström, 
skog, ängesland och annat nyttja och bruka sig och bruket till gagn 
■och gödox, hvilka privilegier d?'ott?iing Christina konfirmerade genom 
k. br. 1646 ^■♦/i2, julaftonen. Nya privilegier för grufdriften medde- 
lades 1648 ^° I och 1652 ^'^,11. Arendt Grape insåg emellertid ganska 
snart att han gjorde klokast i att söka associera sig med några rika 
personer, så att han ej behöfde lita allenast till sin egen förmögenhet. 
I detta syfte förband han sig med två bröder Abraham och Jacob 
Motmna, handlande i Stockholm och härstammande från Brabant, adlade 
1669 ^■4' under namn Rcenstierna (vapnet visar tre fjälltoppar, af 
hvilka den midtersta klufvits genom en neddrifven — kil, inhamrad 
af släggväpnade händer ur molnen; adelsdiplomet vitsordar. enHgt 
Hiilphers V: i, sid. 256, att »de antagit Kengis Järnwärk, inrältadt 
Järnhamrar, Gårmakeri, Bleckslageri, och andre Mannfacturer; up- 
funnit Swappawara Kopparwerk, ditskaffat Arbetsfolk från Dalsland, 
Holland och flere orter, upbygdt 2 Bruk Jonaiwa och Swappawara, 
gjordt Tornefors och flere strömfall i Elfwen beqwäme til båtfart, 
uprögt wägar, upbygt hus på alla 3 Bruksorter, underhdUit egen Präst 
m. m. samt tillika befordrat Christendomens tilväxt i Lappmarken^ o. s v. 

Ett nytt privilegiebref af 1653 10 stadfäste för bröderna Momma, 
såsom delägare (^medparticipanter:) i Torne järnverk, de förmåner, 
dem Arendt Grape fått sig tillförsäkrade, h varjämte äfven privilegierna 



' Mominas i Kammararkivet funna samlingar, dem jag saknat tillfälle att 

rådfråga, torde innehålla åtskilligt af beskaffenhet att komplettera förevarande 
^ippsals. 

Personhistorisk tidskrift ig 02. 4 



i 

i 



50 



utvidgades. Emellertid hade lappmannen Olof Tolk af en tillfällighet 
år 1654 upptäckt kopparfyndigheterna vid Svappavaara (Vaskivuori, 
Veikivare), som s. å. privilegierades, och nu kördes järnmalm frän 
Junosuando (den nu s. k. Junosuando masugnsby) och kopparmalmen 
från Svappavaara i akjor efter renar vintertiden ner till Kengis, där 
den förädlades. Vid Junosuando fanns emellertid en masugn, som 
Arendt Grape låtit bygga 1647, A Kengis herregård förvaras ännu 
en gammal karta öfver -Kengis bruk i Lapmarck». Konstnären, en 
belgare eller holländare, Denis Joris, har signerat arbetet 1660. De 
olika byggnaderna äro namngifna, och man finner däraf, att Kengis 
vid denna tid ägde tvä järnhamrar, kopparhammare och garhytta till 
kopparens renande. Prästgärden låg i omedelbar närhet intill brukets 
mangårdsbyggnad. Det skulle emellertid visa sig, att Arendt Grape 
haft rätt i sin förmodan att bruksrörelsen här vore högst pänninge- 
kräfvande. Det berättas nämligen, att han blifvit utfattig, år 1660 
sålt sin anpart till bröderna Momma och sedermera en tid från i6Sa 
varit förvaltare åt dessa, sedan först Jacob M. och därpå Abraham 
af flyttat från orten efter att hafva tillsatt större delen af sin förmö- 
genhet. För att kunna med sin talrika familj existera — hvartill 
bruksarrendet ej lämnade tillfälle — antog Arendt Grape tjänst såsom 
kronolänsman i Ofvertorneä. Han bosatte sig å Nautopuodi hemman 
i Helsingbyn (inom nuv. Alkkula) af Ofvertorneä socken och dog 
därstädes 1687 ^'^,12. Likväl drefvos stängjärnshamrarna ända till 
1695, förmodligen af Arendts son Jacob Grape (f. 1660, d. 1720), 
som i en handling af 1690 ^^ 8 kallas befallningsman och bruksin- 
tressent. Arendt Grape var gift med C! a ra Johansdottcr Rcuter^ L 
1625 ^5,6^ 1692 8, hvars fader Jonatan Rtutcr var guldsmed och 
någon tid borgmästare i Västeras. Samme Arendt Grape dog i armods- 
fullt skymundan, medan lif\et gestaltat sig vida lyckligare för brö- 
derna Momma, hvilka som sagdt adlades 1669. Jacob dog 1678 och 
Abraham 1690; båda voro \id sitt frånfälle kommissarier i Kommers- 
kollegium. 

Kengisverken voro pä 1650-talet och intill 16S6, dä enligt upp- 
gift Svappavaara upphört att bearbetas, sedan kop]jargrufvorna där- 
städes blifvit ödelagda genom illdåd, synnerligen betydande i indu- 
striellt hänseende ej endast sa till vida att de voro det enda gruttoretaget 
inom hela dåvarande Västerbotten med dess lappmarker, utan äfven 
beträftande landet i öfrigt intogo en afgjord rangplats. Där slogos en 
tid kronans mynt, de nu ytterst sällsynta Kengisplätarne, som samlaren 
med grämelse hör i gamla gärdar ui)i)gifvas hafva vandrat till någon 
kopparslagares verkstad, därifrån kurdes till Torneä och skeppades 
afsevärda mängder järnsmiden och koppartackor (vissa ar ända till 
800 skeppund garkop])ar), och där lefde vid dess skilda anläggningar 
kolonier af yrkesskickliga svenskar samt valloner. Såsom ett slags 
minnen frän detta äldsta bebyg£:ande genom svenskar högt uppe i 
dåvarande Västerbottens nnnbygd kan nämnas dels det. i trakten under- 
stundom ännu förekommande uttrycket <c oli Mommaan aikaista'> (det 
var i Mommas tid) om någon mycket gamma! sak eller tilldragelse^ 
dels benänmingen Moinnianka/ii;js i fråga om heden mellan Peräjä- 



■ I 



1 



51 



vaara och Juhonpieti byar. Vid Kengis har i jorden anträffats en 
numera sällsynt kopparpollett, som torde utgjort betalningsmedel vid 
bruket. Polletten har i midtfältet en ren och kring kanten orden ^5 
öre s. Polletts. Nedtill står A. 1. M. (Abraham och Jacob Momma). 
Från denna tid förskrifver sig också den s. k. Keksin Laulu (Keksis 
sång), som skildrar den synnerligen våldsamma och ödeläggande is- 
gången i Torne älf år 1677. Författaren är A?iders Mikkelin poika 
Keksi (Anders Michelsson Keksi) och hans opus (på linska), som lifs- 
kraftigt left i folkemun, tr}'cktes i Haparanda 1883 under titel ^Keksin 
Laulu jään lähöstä Tornion joessa v. 1677.» Keksi skildrar isens 
framfart ända ned till kusten: den tog på Alainentalo hemman i Kangos 
by bort en tjur, som gick och betade i strand, ryckte med .sig lador 
och hela ängsholniar samt anställde stor härjning för Momma vid 
Kengis, där den slog omkull och förde med sig prästen i Enontekis 
Sirmas kornbod, som i Joris' omnämnda karta af år 1660 synes stå 
alldeles nere vid stranden med det felaktiga namnet xprästebostadh» i 
stället för »prästebodha^ — Joris har »prästegårdh» på rätt plats och 
har för öfrigt själf yppat felskrifningen genom att icke rita skorsten 
och fönster på det lilla magasinet. Keksi omtalar huru ledsna lap- 
parna nu blefvo genom förlusten af prästekornet, som säkerligen ej var 
s. k. vinsäd, utan afsedt för brännvinsbränning. Handlandena nere i 
Torneå miste sina saltbodar på Haaparanta hemman, platsen för nu- 
varande Haparanda stad. 

Efter saftandet af »Västerbottniska Bärgslagssocieteten.) meddelade 
Bärgskollegium 1699 ' \ i ^ bärgsfrälsefrihet för dennas egendomar: 
silfververken Alka- och Kedkevare. kopparverket Svappavaara samt 
Kengis och Junosuando masugnar. Den en tid nedlagda bruksrörelsen 
tog ny fart, och masugn vid Tornefors grundades 1709. Emellertid 
kom en ny lid af förfall, bl. a. genom att ryssarna under ^^stora ofre- 
den» plundrade Kengis 17 17. Herremännen reste bort, och smederna 
flyttade ut i kringliggande byar, där de blefvo landtbrukare. Inom 
kort var emellerti'1 allt bragt pa fötter igen. Nya privilegier medde- 
lades 172 1 ^° 6, och brukets blomstring under Abraham Stein/ioltz 
ingalunda mindre än pä bröderna Mommas tid. Uti O. Törnflxchts, 
nobla gäfvobref till Steinholtz 1737 '^ 5 — då Steinholtz undfick 10 
societetens lotter, som tidigare tillhört Törnflychts föräldrar — kallas 
Steinholtz »konstmästare;) och säges det att S. varit uppe i lappmarken, 



* I BärgskoUefjii relation 1697 9 (i Kandl. til Konung; Carl XI:tes Historia 
XII, Sthlm 1772, sid. 137 — 139) omnämnes, hurusom Jacob Rctnstierna — som 
nedlagt största kostnaden vid Kengisverken — »intet längre därmed kunde ut- 
härda», hvarefter ock den andre brodern »öfvergaf Werket handlöst, och har sedan 
deras efterlämnade li.irn och Sterbhus-Interessenter intet widare kunnat sig därom 
wårda.> Svappa\ aaragrufvorna sägas dd (1697) varit öde i öfver 17 a 18 ars tid, 
ehuru fortfarande nigot malm sofrades och några skeppund koppar ärligen erhöllos, 
hvilka sterbhuset sålde till sin förläggare, factor Christjan Ersscn i Torneä. i 
afräkning på dennes fordran hos Reenstiernorna. Emellertid ville nu CoUegium 
använda »dess yttersta flit» för att lata utbjuda verken åt privatpersoner och »få 
en hop förmögne Participauter därtil» — det var sålunda som redan inom tvenne 
år »Wästerbotniska Eärgslagssocietelen > kom till stånd, och 1699 "/x meddelades 
som sagdt bärgfrälsefrihet för dennas egendomar. 



t 



( 

i 



52 

gjort undersökningar och studerat förhållandena samt att han nu ville 
göra ansträngningar för att främja industrien därstädes, hvartill Törn- 
flycht på detta sätt önskade medverka. Masugnen vid Junosuando 
ombyggdes 1723, masugn upprättades vid Palokorva 1744, och nya 
privilegier beviljades 1744 12. 

Brukspatronen Abraham Steinhoitz, som åren 174c — -1744 drifvit 
Meldersteins bruk i Råneä socken (namnet bildadt af Jonas 'Mclder- 
creictz^ och Abraham Steinhoitz) och sedan 1745 2° 12 var ensam 
ägare af Kengisverken, sökte på allt sätt motsvara donators goda 
tanke och synes \arit en synnerligen verksam och dugande man. 
Värst var det med pänningarne, men han lyckades 1746 ^^/2 öfver- 
enskomma med Frans Jennings i Stockholm, att denne skulle lämna 
ett årligt förlag af 24,000 dir kpmt. Jennings måtte dock ej länge 
varit förlagsman, ty 1749 ^^,'2 värderades Kengis med Junosuando och 
Tomefors masugnar i och för län i Riksens ständers bank af bärg- 
mästaren Per Adlerheim, vice häradshöfding Anders Hellant samt 
rådmannen i Torneå och bruksfaktoren Claes Deboce^ hvarvid verken 
åsattes ett värde af 127,000 dir kpmt. Ar 1763 införskrefs från 
Iggesund hammarsmeden JoJian Fira för att införa vallonsmide vid 
Kengis. Såväl vid Kengis som Junosuando höllos bärgsting, och 
bärgmästare vid denna tid voro Per Adlerheim och Frie Roland 
Frinizell (: domhafvande» [nb. i bärgstingsrätten] »och vice bärgmästare , 
egenhänd. 1759 ^'^/ö; adlad 1778 med i\:imnt\. Fr intzs köld), h varjämte 
vice bärgmästaren Daniel Lit händer omnämnes 1767 och andra år. 
Med sockenprästen, kyrkoherden i Öfvertorneå Anders Wichnian, låg 
Steinhoitz i beständigt trassel beträttande bniksförsamlingens förhäl- 
lande ■ till Pajala församling. Ändtligen förordnade konsistorium en 
nämnd af prosten, mag. Frie Briimiius, kyrkoherden Grape och präst- 
mannen Jonas Häggman att undersöka förhallandet. Desse afgåfvo 
1774 ^^/i2 till landshöfdingen friherre von KotJien en rapport, hvari 
bl. a. omtalades att tvistigheterna räckt i några och 30 års tid. 
Emellertid blef en förening trättad först 1783 3 i Pajala sockenstuga 
med' bärgmästaren Eric Roland Frintzsköld och kyrkoherden Jac. 
Turdfiell såsom förrättningsmän. 

Förutom hvad som innehölls i k. br. 1646 ^'♦/la, undtingo Kengis- 
verken under årens lopp andra betydande privilegier. De disponerade 
väldiga järnmalmsfält och kopparfyndigheter samt stockfångstskogar 
och laxfisken, åtnjöto skattefrihet, frihetsar och tullfrihet o. s. v. All- 
mogen i Öfver- och Nedertorneå samt Kalix socknar var skyldig att 
föra sin kronotionde-spannmäl till Ivleldersteins och Kengis bruk (enligt 
flere äldre privilegier och yttermera fastställdt genom k. br. 1748 ^''.'12 
till Bärgskollegium), och när bönderna besvärade sig häröfver 1752 ^7 3 
och ville själfva inlösa spannmålan till markegangspris och alltså 
slippa att frakta den länga vägar, beslöt riksdagen s, å. att denna 
gamla förmånsrätt för Kengisverken omöjligen kunde borttagas eller 
ändras. Äfven vid riksdagen 1769 och 1770 anfördes liknande klago- 



* Kapten Meldercreutz erhöll genom k. resol. 1753 s tio frihetsår för sina 
odlingsarbeten i Västerbotten och 1763 9 fenxlon frihetsår för sina senare odlingar. 



53 



mål, men ej heller dessa medförde önskadt resultat. I en senare 
tid, 1803 ^/6, resolverade k. maj:t pä ansökan af dåvarande ägare, 
brukspatronerna Fredric Otto Lorichs och Olof Ekström, att 50 — loo 
man af Torneå kompani vid Västerbottens regrte fingo mot dagspän- 
ning enligt markegångstaxa användas till jordbrukets upphjälpande 
samt strömränsning och vägars anläggande vid Kengis järnverk och 
Svappavaara koppargrufva. Önskades äfven framdeles dylikt bistånd, 
borde därom årligen göras anmälan. 

Redan Kengis' bruksägare bearbetade de i en senare tid rykt- 
bara grufvorna i Gellivare samt Kirunavaara (då officiellt kaliadt 
Fredriksbärg) och Luossavaara (Ulrika Eleonoras bärg). De båda 
senare grufvorna anmäldes efter landshöfdingen, friherre Gyllcngrips 
resa år 1736 i Torne lappmark. Från dessa trenne malmfält kördes 
malmen i akjor efter renar ned till härdarne vid Junosuando, Palokorva, 
Tornefors och Kengis, och detta besvärliga forslande fortgick ända 
till år 1874. Själfva transporten inleddes med att en lapp förhyrdes 
att med sin renhjord trampa upp stig fågelvägen mellan t. ex. GelHvare 
och Kengis, och sedan tog den dyrbara forslingen sin början. Mellan 
Gellivare och Palokorva togo lapparne 4, 5 och slutligen ända till 7 
kronor pr skeppund forlass. Junosuando masugn har icke varit i bruk 
sedan 1804. Kengis bruk brann i slutet af 1840-talet, men den gamla 
stångjämshammaren räddades, hvadan smidet kunde fortsättas. Det 
var nu brukspatron Carl Johan Sohlbcrg, som ägde Kengis verken, och 
denne utvecklade en berömvärd energi för att upprätthälla dem. Aren 
1854 — 1858 exporterades järnvaror från Kengis — 18 mil ofvan 
Haparanda — ända till södra Frankrike. Liar och järnredskap gingo 
i myckenhet också till skilda håll inom öfre Norrbotten samt Kemi 
och Uleåborg i Finland: högafflar, båtspik, liar, spadar, hästskor, 
hästskosöm, slädskojärn m. m. Lappar från Soppero m. fl. orter köpte 
järnvaror vid Kengis, transporterade dem vintertiden med renar ned 
till norska kusten och försålde dem därstädes med en smula förtjänst. 
Vid denna tid funnos allmänt byasmeder i orten, och dessa inköpte 
för vidare bearbetning det vid Kengis tillverkade smidesämnet. På 
detta sätt bidrog Kengis till höjande af ortens smidesindustri, som 
numera aftynat genom att allting köpes färdigt i handelsbodarna. 

Från Kengis kolskog om 7,492.53 hektar skogsmark togos på 1870- 
talet årligen 123,480 kbf. kolved. I medeltal åtgingo 3,21 tunnor kol 
för I centner tackjärn, 6,51 tunnor kol för i ctr stångjärn och 3,75 tnr 
kol för I ctr manufaktursm.ide. Ar 1874 skedde sista blåsningen i 
Palokorva, och härefter togs under åren 1874 — 1879 tackjärn från 
Stockholm och bearbetades vid Kengis. Men år 1S79 brunno den 
gamla stångjärnshammaren och det i en senare tid uppförda sågverket, 
hvarefter Kengis allenast varit en omfattande jordbruksegendom med 
underlydande torp och skogshemman rundt om i byarna. 

Det minnesrika, vackra Kengis vid Torneälfven med dess väl- 
diga fors och fall mellan grönskande holmar har nog också tidigare 
än denna studie sträcker sig haft bebyggare, ty åtskilliga stenyxor 
hafva anträttats vid Kengis och förvaras nu i herregarden. Jämväl 
vid Svanstein äro dylika funna, och en mängd sådana har anträffats 



t 



54 



också vid det gamla i\asa hemman (själfva namnet tyckes antyda här- 
ledning från hedenhös) i Juoksengi. Hvad namnet Pajala och dess 
ursprung beträffar gifvas olika traditioner och tydningar. En sägen 
förmäler, att en person »Pajasen pitäjästä» i Finland hitflyttat och 
gifvit anledning till namnet. En annan sägen vet berätta, att en från 
Finland inkommen soldat Pajala skulle grundat Juhonpieti och Anttis 
byar. En tradition uppgifver Pajala-hemmanet vara det äldsta, en 
annan Niva-hemmanet. Somliga tolka namnet Pajala helt enkelt kom- 
mande från finskans paja - smedja, hvadan ordet skulle betyda byn 
eller stället bredvid smedjan (Kengis). 

Efter ryssarnes härjningar byggdes 1724 — 1725 kyrka vid Kengis 
för bruksförsamlingen, S:t Fredrichs kapell kallad (invigd 1725 af 
bruksdelägaren, prosten Forbus)^ och 1728 byggdes ny prästgård. 
Emellertid ödelades kyrkan natten mellan den 22 och 23 november 
1787 genom mordbrand, och därpå restes vid Kengis ny kyrka, hvilken 
sedermera flyttades upp till Pajala by. Prästen i Pajala fortfor 
emellertid att bo kvar vid Kengis till långt in på 1800-talet — kapellet, 
som lydde under Öfvertorneå pastorat, hade till förste prästman (bruks- 
predikant, kapellan) And. Tornber^i:^, som 1675 blef kyrkoherde i 
Öfvertorneå, och till siste prästman Olof Sandberg 1761 — 1775, niedan 
Pajala församlings förste prästman var Johan E. Hellsing^ som 1747 
blef brukspredikant vid Kengis och 1757 komminister i Pajala; man 
hade redan på 1720-talet i kyrkböckerna skilt mellan den svenska 
(Kengis) och finska (Pajala) församlingen, och från 1757 funnos här 
alltså två präster, af hvilka prästen i Kengis predikade på svenska och 
prästen i Pajala på finska; samma kyrka nyttjades — och den siste 
där bosatte prästmannen var prosten Lars Levi LcBstadius^ den s. k. 
laestadianismens upphofsman, f. 1800 i, d. 1861 ^V ^, gift 1837 med 
Brita Caisa Alstadiiis från Peuraure i Kvikkjokk, f. 1805, d. 1888. 
Det var till honom domkapitlet i Hernösand skref 1854 "/lo och 
ondgjorde sig öfver hans prädikningar ^utöfver den allmänt erkända 
anständighetens gräns> med deras - grofva framställningssätt och »groft 
sinnliga kristendomsuj^pfattning', som hos ledaren röjde »en papistisk 
härsklystnad öfver själarne>, hvarför domkapitlet lade L. på hjärtat 
»att med varsamhet leda chrisdiga rörelser, att dessa må föra till sitt 
rätta mål, sann christelig tro och kärlek, och ej till sjelfforhäfvande 
eller andra förvillelser. Prosten La;stadius hade försvarat sig med, 
att han måste använda detta grofva och sinnliga tal för att — göra 
sig förstådd af sin raa församling, men hogvördiga kapitlet parerade 
mycket fintligt genom att undra, huruvida ej genom prädikan i sådan 
form själarne just kvarholies i den omordade råheten, i stället för att 
L. såsom sig vederborde hade att utveckla dem. Lcestadius, hvars 
prästerliga makt faktiskt var hardt när gränslös inom norra Sverige, 
Norge och Finland, begrofs d kyrkogarden vid Kengis, men flyttades 
sedermera till kyrkogården i Pajala, där han jämte sin maka nu är 
grifdagd. 

Äldsta kända bcgrafningsplatsen i Pajala är belägen å Manganiemi 
udde på norra sidan af Torne älf inom Jsac Svarts hemmansskifte. 
Vid denna tid prädikade prästen från Öfvertorneå i en stuga på södra 



i 



! 



i 



r 
I 

i 



! 



i 

I 

j 



55 



älfstranden (Pajala by), döpte och jordfäste. Begrafningsplatsen under- 
.söktes af antecknaren sommaren 1891. Skeletten ligga med ansiktet 
vändt åt öster och dels i lådor eller kistor, dels hopade ofvanpå hvar- 
andra i större gropar med groftimrade väggar (förmodligen vinter- 
:grafvar; kistorna hafva multnat). Dylika större begrafningsgropar 
-synas jämväl i kyrkogården vid Kengis, som är af yngre datum eller 
från tiden omkring 1725. Äfven vid Svappavaara har funnits en be- 
^rafningsplats, där veterligen lik jordfästes ännu så sent som år 1821. 

Den efterföljande redogörelsen för ägarne till Kengisverken är 
liksom föreslående anteckningar grundad på forskning i arkivalier å 
Kengis, h varigenom åtskilliga i tr}ck tidigare förekommande felaktiga 
uppgifter och data kunnat rättas. De finska namnlängderna härröra 
från anteckningar under skogsvandringar och från kyrkböcker, och den 
genealogiska sammanställningen stöder sig på studier i Pajala och 
Öfvertorneå socknars kyrkoarkiv, äfvensom på anteckningar efter graf- 
vårdar å den äldsta kyrkogärden i Turtola (numera församling i Fin- 
land). Alla uppgifter utan data förskrifva sig från de i sådant hän- 
seende sällan gifvande förhörsböckerna i kyrkoarkiven. I Pajala finnas 
dödslängd och vigsellängd från 1728 (ehuru defekta, felaktigt häftade 
och sönderskurna vid bindningen) samt dopbok från 1743. I Öfver- 
torneå finnas doplängd sedan 1718 och dödlängd sedan 1735, ungefär 
samtidigt med hvilket sistnämnda år vigselförteckningen börjar. Öfver- 
torneå kyrkoarkiv, som på grund af församlingens höga ålder (känd 
såsom Särkilax kapell redan 1482 och under Gustaf Vasas tid samt 
•efter hvad man vill veta rik på dyrbarheter i fordomtima) kunnat för- 
väntas innehålla en mängd intressanta handlingar, torde härjats antingen 
vid öfversvämningen är 161 5 eller vid den ryska marodörtruppens 
besök i december 17 16 och januari 17 17. Endast en äldre volym 
iinnes nu i behäll och afhandlar kyrkoräkenskaperna (med intressanta 
inventarieförteckningar) sedan 1646 och visitationsakter från 1701 ""'j^. 

Anteckningarna i genealogiskt hänseende beröra ej bygdens hufvud- 
sakligen finskspräkiga befolkning och gå ej längre än till är 1800. 
Intresset 'för släktforskare torde heller ej nå långt utöfver den tid, då 
ett flertal svensktalandc familjer bodde såsom kolonister vid Kengis, 
Tornefors, Palokorva och Junosuando masugnsby i och för grufdriften. 
Såsom en egenhet kan i förbigående anmärkas, att ännu långt in på 
1820-talet alla inom finska (ryska) sidan af Öfvertorneå socken före- 
kommande ecklesiastika förrättningar besörjdes af prästen i svenska 
Öfvertorneå församling, som delats efter fredsslutet 1809. Och det 
är alltså i de svenska kyrkböckerna man intill nyssagda tid återfinner 
•dop etc. på finska sidan. 

Emellertid är ett studium af de finska namnens form ingalunda 
intresselöst. Finnen bär vanligen tre namn: dop-, faders- och det som 
släktnamn brukade hemmansnamnet, medan lappen har dop-, faders- 
•och släktnamn. En granskning af kyrkböckerna från senare delen af 
förra århundradet låter oss anteckna dels de vanliga finska dopnamnen, 
K. ex. Heikki, Sammeli, Antti, Mikko, Pekka och Matti, dels mera 
säregna som l.evi (efter prosten Lars Levi Laestadius), Hesekiel, Asarias, 
Abiel, Vilje, Valte (eller Valde = ^'aldemar), Löuri, Heimer, Jafeti, 



» 
! 

I 

I 



i 



56 



Kaleb m. fl. — Odal Kero bor i Liviöjärvi by, Isak Isaksson Maaherra 
(landshöfding) i Juhonpieti. Malte Petterssons i Pajala barn heta 
Onkel Bruno Tuli och Mimmi Larina Lavenda. Kvinnhga finska dop- 
namn äro t. ex. Marja, Gretu (eller Kreta), Hilja, Hilta samt bland 
mera egendomliga: Angelica (uttalas Angelica, namnet taget efter en 
bland Laestadii döttrar), Elmina, Jemina, Engla, Milda, Jesina (eller 
Jensina), Svetilda, Eurina, Gresina, Otteriana (= Ottiliana), Endrefina. 
Ailina, Netti, Miljana (= Maximiliana), Tyyne, Serefia (= Serafia) och 
Efemfa (= Eufemia). Alla dessa besynnerliga namn, som ofta till- 
kommit genom förvrängning af ur tidningarna uppsnappade namn, stå 
i hög kurs, och det berättas att vid dopet ibland det högst fatala 
inträffat, att föräldrarna ej kunnat uttala sitt barns blifvande namn. 
utan vädjat till någon af faddrarna, som lärt sig säga det, hvarpå 
finnen lugnt bekräftat: ;>ja, så var det!:> Anna Arabella Autio bor i 
Erkheikki och Anna Vanilia Veräjä i Kieksiesvaara. Framlidne hand- 
landen J. H. J:son Aho i Pajala var gift med ¥.va. Maria Halmkrona 
från Hietaniemi, och lappen Junkka i Parkalompolo har från Kare- 
suando hämtat sig hustrun Ella Maria Marakatt. 

Fadersnamnet ter sig säsom ett -poika eller -tytär efter dop- 
namnet i genitivform: Mattinpoika. Heikkintytär. Släktnamnet tages 
som sagdt vanligen efter hemmanet, men genom försäljningar och 
klyfningar m. m. vållas i detta hänseende ofta lätteligen oreda (ex- 
empelvis kan en person samtidigt heta både Vanhatalo och Uusitalo — 
han var allmänt känd under namnet \'anhatalo. Gammelgården, därifrån 
han flyttade, men fick sedan namnet Ikisitalo såsom äbo på Nygården.)' 
Dylika släktnamn gifva i allmänhet uttryck dt gårdens läge: Kallioniemi 
(klippudden), Kuusiniemi (granudden). Mäkitalo (backgarden), Vanhatalo 
(gammelgården). Uusitalo (nygården), Väiitalo (mellangården), Ran- 
tatalo (strandgården), Särkijärvi (mörtträsk), Kaldo (källa), Kauni$vaara 
(bärget med vacker utsikt), Lauttakoski (forsen, som passeras af flottar), 
Veräjä (grind), Jatko (fortsättning, utvidgning), Pissiniemi (kattuggle- 
udden), Valkeajärvi (hvitträsk), järvenpää (träskända), Kuivakangas 
(torrheden), Pahajänkkä (myren, som är svår att komma öfver), Pak- 
suniemi (gården på den bredt i älfven utspringande udden), o. s. v. 
Där finnas också rena pornografiska namn. h vilkas öfversättning jag 
helst förtiger: Paskakangas, Koinujoki och Koinuvaara m. fl. 

Där finnen har ett sj.llfständigt, alltså af boplatsen oberoende 
släktnamn, utgöres detta antingen af ett namn, som fran början varit 
soldatnamn, eller också af ett namn, som ursprungligen gifvits såsom 
öknamn eller uttryck åt en skarpt framträdande egenskap. Dylika 
gamla soldatsläktnamn inom Pajala äro: Snällfot, Skarpsvärd, Barsk,. 
Knitrök, Eldstål, Triumf, Stålnacke, Skomakare, Svarfvare (uttalas pä. 
finska Värvari) och Löpare (uttalas Löpari). Den andra kategorien af 
släktnamn utgöres af t. ex. Puhdas (renlig, dygdig), Patakka (larm», 
oljud), Jysky (bruk, buller), Orava (ekorre) o. s. v. Ett hvad vi ville 
kalla fullständigt finskt personnamn ter sig alltså exempelvis som 
Juhani Heikkinpoika Jysky Vanhatalo eller i öfversättning Johan Hen- 
riksson Brak pä Gammelgården. 



57 



För öfrigt hafva nästan alla finnar binamn söknamn>, tillkomna i 
regel utan direkt elak hänsyftning, I det följande meddelas en sam- 
ling af mera karaktäristiska binamn — efter hvad det vill synas hufvud- 
sakligen vedernamn — hvilka jag antecknat inom Tärendö grannsocken 
till Pajala: Kirsti (otålig, argsint); Peipponen (fink); Riekko (ripa, 
hade stulit ripor, i Tärendö); Krökkänä (stor, gammal abborre, hade 
stulit aborrar, i Saittajärvi); Kivipaisti (stensteken, hade sålt renstekar 
med sten i för att få dem tyngre); Käki (gök, liten person); Kana 
(höna); Konna (kanalje, skurk); Kikara eller Kakara (smuts, i Saitta- 
järvi och Lauttakoski); Keihäs (björnspjut); Kontio (björn, i Tärendö); 
Kusi-Aakusti (öfversättes ej, i Tärendö); Kettu (räf, ljög sig vara 
väldig räffångare, i Saittajärvi); Körri (spöke, hopskrumpen ; Öknamn på 
gamle gästgifvaren Vanhatalo i Tärendö, som i sina stolpbodar sam- 
lade skräp pä hög till en, såsom man anmärkningsvärdt kallade det, 
^>asenari» = arsenal!); Kasakka (kosack, i Tärendö); Kuohari (snöpare, 
en pojke som skrämde andra att han skulle kastrera dem); Kaikale 
(stor, gammal tall, mannen ville helst taga sådana vid timmerkörslor); 
Napa (nafvel, liten och tjock person); Teiri (orre, talade egendomligt, 
i Saittajärvi); Remsu (remsa, trasa, i Junosuando); Maapesä (som har 
sitt bo pä marken, mannen hade ovanligt korta ben); Viima (vind, i 
Tärendö); Tonta (skogsrå, mycket läng karl, i Saittajärvi); Xaskali 
(syl, i Tärendö by); Paimen (vallare, var duktigt valljon, i Saittajärvi); 
Välirajo (till hiilften renskötarelapp, är gift med en lappska och be- 
traktar sig därför såsom renskötare gent emot andra personer, hvilkas 
renar emellertid \'älirajos svärfar sköter); Nirsa (med liten näsa); 
Vasikka (kalf, en bonde Paavo i Tärendö, som aldrig äter kalf- eller 
fårkött, hvarför skvallret gissar på tidelag i ungdomen); Sopuli (fjäll- 
lemmel, det lappska soppero); Tohtaja (= kaakkuri, lom); Takku (ragg, 
>är liten och lurfvig)); Taula-kimppu (en hög fnöske, >är kort och 
tjock)); Pissihaukka (fiskörn, han refs med långa naglar); Materi (egl. 
= materia, svafvcl). 

Åtskilliga laj^par, af hvilka åtminstone några från början varit 
fjällappar, finnas bosatta inom socknen. Lapparne äga bestämda släkt- 
namn, som i allmänhet uppkommit genom :-öknämning;>. Inom Pajala 
finnas representanter för släkterna Suikki (egl. = kringstrykare). Blind, 
Sevä, Junkka. Partak (= skäggig, det nordiska bard, finskans parta = 
skägg), Kaupik, Pingi, Päåve. Lappen Henrik Mickelsson i Parkalom- 
polo kallas vanligen Aimäjalkka (= sylfot, har som barn trampat in 
en syl i foten). Inom Tärendö hafva nästan alla bönder och hem- 
mansägare renar, som skötas af en lapp (renskötarelapp = rajo) om 
sommaren. Dessa skogslappar bo på vintern och när de blifvit ;Jediga» 
om hösten i Tärendö kyrkby samt äro vanligen f. d. fjällappar. I 
Tärendö finnas Gunnari, Miskuksen Jouni (Jon Mickelsson) eller Parta- 
Jouni (skägg-Jon) m. fl. 



58 



Kengisverken och dessas ågare 1645—1901: 

Arendt Grape anlade Kengis bruk 1645. 

! 

Arendt Grape och hans medparticipanter i Torne Järnbruk undfingo 1646 
3', 10 General-Bärgsämbetets privilegier. Är 1653 -", 10 berättigas bröderna Abra- 
ham och Jacob Mcmma (nobil. Reensiierna) att ingå i privilegierätt jämte Arendt 
Grape. 

Wästerbotniska Bärgslagen (tecknades 1726 ,2 af Lars Benzelstierna^ 
Johan Norn^ Jacob Feif och Johan Colling.') 

I 

10 societetens lotter, dem O. Törnfiycht ärft af sina föräldrar, förärade han 
genom gåfvobref, dat. Stockholm 1737 5, till konslmäslaren ^■^^i'/77//^7w ; 

10 lotter sålde societeten 1726 -^^ 12 till handelsmännen i Stockholm Wal- 
ther Grainger och Samuel Wordivordt, hvilka'=^ arfvingar 1744 5 ^2 sålde lotterna 
till brukspatron Abraham Stcinholtz; 

5 lotter såldes 1744 *' 4 af sekreteraren Johan Ä^orns stérbhus till Abraham 
Steinholiz ; 

2 lotter sålde 1744 '^ 5 J. Gyllenborg till Abraham Steinholiz: 
2 lotter sålde 1744 5 Johan Bergcnstierna och Inga Feif till Abraham 
Steinholiz ; 

5 lotter sålde 1744 ^' 5 J. Löhtman till Abraham Sieinholtz. Löhlman hade 
tidigare köpt dessa af Adam Jacobson Leijell ; 

6 lotter, som förut tillhört kamreraren, välb. Hindrich Jacob Hildebrand, 
såldes 1744 6 af /. //. von Kothen, J. Xercs (>på öfverslen baron Gustaf 
Hammeltons vägnar»). J. Nercs. H. J. Hildebrand, Gothard Hildebrand, David 
Hildebrand ; 

2 ','2 lotter sålde 1745 ^° 12 Erland Broman och Olo f Ehrencreutz till Abraham 
Steinholtz såsom kuratorer för sal. hofjunkaren Drakenhielms son: 

5 lotter sålde 1745 12 Peter Faggot och Michel Hising till Ah-aham Siein- 
holtz såsom kuratorer for Jacob Feifs omyndiga barn: 

3 lotter sålde 1745 ^'^',12 Carl Alstrin till Abraham Steinholiz; 
16 lotter sålde 1745 ^'12 Claes Grill till Abraham Steinholtz: 

10 lotter sålde 1745 13 IVoltcr Peter sen till Ab>-aham Steinholtz: 

! 

Ar 1745 ^° 12 säges det i köpebrefvet (dat. Stockholm), alt Steinholtz till- 
handlat sig af Västerbolniska Bärgslagens Herrar Intressenter 36 ' 2 lotter i Kengis 
och Svappavaara samt att han förut innehade 41 lotter. Då summan af ofvan- 
stående utgör allenast 76' 2 lotter, torde S. tidigare inköpt en lott direkt af socie- 
teten. I protokoll ixlin tinget i Öfveriorneå 174S 12 heter det att S. svarade för 
60 nya lotter och alltså visade sig vara ensam ägare, hvilket han säkert blef just 
genom affären 1745 ■^'^ 12. Han anlade nedom Kengis år 1754 Svansteins bruk 
med masugn och stångjärnshammare (bildadt efter Steinholtz" och hans hustrus,, 
född Svanberg, namn liksom Meldercreutz och Steinholtz tidigare gifvit upphof 
åt namnet Melderstein). Abraham Steinholtz log 1766 3 sin mag, Eric Daniel 
Christiernin, till tredjepartsägare i Kengisverken. Efter Steinholtz' år 1781 in- 
träffade död blef Christiernin jämte svärmodern ägare af Kengis. 

Brukspatron Eric Daniel Christiernin sålde 1 793 "^ 4 Kengis till brukspatro- 
nerna Henric Vilhelm Hahr d. y., Friedric Otto Hassel, Lorens Jacob Groth och 
Johan Henric Bergmark. Emellertid proleslerade Christiernin mot alla intecknin- 
gar i Kengisverken af hrr Hahr, Hassel. Groth och Bergmark, hvaröfver Öfver- 
torneå tingsrätt resolverade 1794 ,5. 



j 

1 



i 



I 



59 



Brukspatron H. 

V. Hahr sdXåQ 
1795 '^. 5 andel 
i Kengis trll yacoö 
Kiisd. 

I 

I 
I 

Brukspatron Ja- 
4:0b Kiisel sålde 
1798 ^,10 sin ' 3 i 
Kengis till Olof 
Ekström. 



Brukspatron Jo- 
han Hcnric Berg- 
mark sålde 1793 

s o.^' 6 sin ägan- 
de V4 i Kengis till 
Jacob Kihel. 



Brukspatron Lo- 
rens Jacob Grotli 
sålde 1796 * II sin 
' 3 i Kengis liil 
Olof Ekström. 



Olof Ekström. 



Brukspatron • 
Frie dr ic Otto Has- 
sel ägde ^ i i Ken- 
gis ännu 1802 5, 
då O. Ekström och 
han voro ensamma 
ägare. Torde sålt 
till 

I 

Fredrik Otto Lo- 
richs. 

I 

Fredrik Otto Lo- 
riclis sålde 1 806 ','5 
sia '31 Kengis 
till kamreraren o. 
brukspatronen Jo- 
nas Östermark. 



Olof Ekström. Olof Ekström sål- 

de 1803 -", 8 denna 
sin V3 i Kengis till 

kamreraren och 
brukspatronen Jo- 
nas Östermark för 
20,000 rdr bco 
specie. 

Kamrer J. Östermarks och brukspatron O. Ekströms kreditorer sammanträdde 
i Stockholm 180S " 7. Olof Ekström afslod 1S09 "'/'s sin part i egendomarne till 
fordringsägarne. 

1819 3°, II, på auktion i Stockholm, köptes verken af kgl. räntmästaren Ab- 
raham J'oiigt, som försträckt pänningar. Säljare voro J. Östermark och O. Ek- 
ströms konkursmassa. 

Vougt sXlde 1820 10 Kengisverken till brukspatron Jonas Ekström, son 
till Olof. 



Efter Jonas Ekströms frånfälle 1833 ' 4 bildade 1837 dåvarande ägarna — 
handelsman Jen Sundbcr-g, vice kommissionslandtmätaren O. öJilund, hr L. II. 
Lindström, vice häradsskrifvaren G. Öqvist, vice kronolänsuian J. Fr. Isacsson och 
kronofogden Er. Bjorzell — ett bolag för rörelsens bedrifvande. 



Sundberg sålde 1837 



*s/x» sin 
Isacsson. 



'4 i Kengis till 



I 

Bjorzell och Isacsson 
sålde 1838 5 halfparten 
i Kengis till vice härads- 
höfd ingen J. A. Wallen- 
berg. 

IVallenberg sålde 1849 
'Vs sin halfpart i Kengis 
till brukspatronen Carl 
Johan Sohlberg. 



1 

O. Ohlund 



Öhltind sålde 1853 ^ 8 
sin ' 8 i Kengis till C. 
J. Sohlberg. 



Efter 



från- 



Sohlber^s 
fälle 1894 "^^ 5 a Kengis 
innehafves bruksegendo- 
men af C. J. Sohl bergs 
sterbhus. 



i 

I 
f 



6o 



Albogius. Bokhållaren vid Kengis bruk Eric Albogius, g. 1737 i Pajala sin 
med Sophia Mänsdotler Iding frän Junosuando masugnsby. 

Antilius. Kapellanen vid Kengis Johan Aniiliiis, d. I740 4 vid Kengis, 42 år 
gl. Barn: Abluna, d. 1733 7 å Kengis prästgård,'4 är i m. 5 d.; Johannes^ 
d. 1736 '5/7 därst., II m. gl. 

Ärner. Petter Gustav Arner (omnämnes vid Kengis 1763). 

Asp. Bruksbokhällaren Carl Anders Asp (var 1781 anställd vid Kengis brukV 
Gift med Helena Mörtberg, f. 1749. 

Bergmark. Brukspatronen å Kengis Johan Henrik Bergmark, f. 1756, g. m. 
Carolina Johanna La/in, i. 174S, d. 179S = 2 å Kengis. Barn: Anna Maria^ 
f. 1783: Johan Daniel, f. 1784; Carl Samuel, f 1785; Axel Ludvig, f 1786; 
Hedvica Carolina, f. 178S; Rosina Johanna, f. 179 1. Förmodligen är ofvan- 
stående Axel Ludvig Bergmark, f. 1786, identisk med den ingeniör Axel 
Bergmark, som afled 1824 ^'i i Pajala mellan 35 och 40 år gammal 
(»judicis ex sententia honesto funere elatus ing. A. B., "qui mortem sibi ipse 
consciverat>.) 

Biörckman. Kapellanen vid Kengis Johan Biörckman, g. 1741 6 ^ i Pajala m. 
Catharina Tornberg. Barn: Elsa Susanna, f. 1743 ^^,6 i Pajala; Cecilia, f. 
1745 s'6 därst. 

Björn. Barbara Björn, f 1677, ^- 1738, se Brunnius. 

Björnström. Jacob Björnström, f. 1750, g. m. Greta Johansdotter. Barn: Johan^ 
f. 1779; Brita, f. 1781, d. 1793; Isaac, f 1783 '^ 4 vid Palokorva masugn i 
Pajala s:n; Jacob, f. 17S5 6 därst.; Anna Maria, f. 1787 "♦/ n därst.; Greta 
Stina, f. 1793 ^-'i därst. 

Anders Björnström, f. 1756 i Jukkasjärvi, son af Brita Andersdolter 
Spett, f. 1727. Syskon: Lisa, f. 1754, g. m. Eric Larsson, f. 1749; Catharina, 
f. 1768: Isaac, f. 1772, g. m. Greta Matsdotler, f. 1769 [dessas son Mathias, 
f. 1796.] 

Borg. Inspectoren å Kengis bruk Isaac Borg, f. 1726, d. iSoo, g. m. Maria 
Forsberg, f 1736, d. 1S31. Hans porträtt i olja finnes å Kengis. Barn: 
I^redric Ulric, f 1769: Elisabeth Amalia, f. 1766; Maria Sophia, f. 1767; 
Christina Ulrica, f 1772, se Mitander-, Ebba Charlotta, f. 1774. 

Brunnius. En mässingskrona i Öfvertorneå kyrka bär inskriften >Ericus Brun- 
nius * 1660 n, t 1741 I. Barbara Björn * 1677 8. f 173S '-'5,3.> Denne 
Brunnius var komminister i Öfvertorneå. Dessas son E. Brunnius, magister, 
kyrkoherde och prost i Öfvertorneå, g. m. Eva IVree, hade följande barn, 
födda i Öfvertorneå: Barbru. f. 1 733 '••.5: Christina, f. 1736 5/5; Eva, f. 
1737 '' s; Brigiita, f. 1738 '^7; Eric, f 1742 

Bucht. Fältväbeln. sedermera löjtnanten Gustaf Bttcht hade i sitt gifte med Brita 
Rochstadia följande inom Öfvertorneå socken födda barn: Gustaf, f. 1730 
""^/a i Tengeliö by: Andreas, f 17-^2 10; Lars, f. 1735 7; Samuel, f. 1739 
"'10; Gabriel, f 1742 

Christiernin. Brukspatronen å Kengis bruk Erik Daniel Christiernin, g. m. 
Maria SteinhoUz, f 1745 9 ^ Kengis, dotter af brukspatronen därst. Abra- 
ham S. och Sara Svanberg. 

Bärgmästaren Johan Daniel Christiernin, f. 1741, och hans fru Catarina 
Margareta IVargentin, f 1747, finnes antecknade ss. dopvittnen i Pajala 17S9 
' 4. De bodde å Svanstein inom Öfvertorneå. 

Constenius. Catharina Constenia, se Junneliiis. 

Drugge. Hammarsmeden vid Kengis bruk Claes Drugge, f. I752. g. I g. med 
Anna Konst, d. 17S8 Vi vid Kengis af rötfeber, 40 år; 2. g. 1788 med Brita 
Johansdotter Sup, {. 1756. Barn: Ulrica. f. 1778: Caiarina, f. 1780: Friedric, 
f. 1782 ' ii vid Kengis; Johan Gustaf, f 1786 i därst. 

Ekström. Brukspatronen å Kengis Olof Ekström, d. 1S3S i Lauttakoski by under 
en resa. Hans son, brukspatronen å Kengis Jonas Ekström från Finland, 
f. 1788 ",13, d. 1S33 ' 4 å Kengis. Ligger begrafvcn under ett kors (nu det 
enda å kyrkogården) å Kengis gamla kyrkogärd. Fadern där bredvid, utan 
kors. Jonas Ekström, som på entreprenad uppförde svenska Nedertorneå 



* Tunasi herdam. uppgifver felaktigt 1742, men upplyser att hustrun förut 
varit gift med Biörckmans företrädare Antilius. 



6i 



sockens kyrka, erhöll genom k. br. 1821 ^^/g ^åd. tillåtelse att inflytta till 
Sverige. [En broder till Jonas var ekonomidirektören och häradshöfdingen, 
R. R. S:t St. O. Nils Ekström, f. 1785, d. 1870, g. m. Katarina Grape, f. 1781 

'7/x=, d. IS53 

Espling. Masmästaren vid Junosuando masugn Per Larsson Espling, f. 1737. 
Troligen identisk med den Petter Espling, som 1791 ^^'4 antogs till mas- 
mästare för Tornefors masugn (handl. å Kengis.) Son: Jacob. f. 1773. 

Fellenius. Inspectoren vid Kengis bruk Anders FcUenivs (se Personh. tidsk.r. 
1901, sid. 34), g. m. Elsa Beata Shivayt, d. 1746 i i Pajala. Barn: Brita, 
d. 1743 12 därst., 4 m. 3 v. gl., Andreas, f. 1745 ^^,1 därst. Denne An- 
dreas Fellenius, bokhållare vid Kengis bruk, blef gift med Maria Groth i 
hennes i gifte. Barn: Johannes, f. 1775: Anders, f. 177S; Sara Maria, f. 
1780: Catharina, f. 1782 '-^,'5 i Pajala. 

Fijn. Kronolänsman Carl Petter Fijn (omnämnes 1781.) 

Flygare. Johan Johansson Flygare, i. 176S, g. 1799 m. Anna Caisa Samuels- 
dotter, f. 1776. Barn: Anna Maria, f. 179S ^, n vid Junosuando masugn i 
Pajala s:n. 

Gabriel Flygare, g. m. Helena Larsdotter. Barn: Anna Kajsa, f. 1790 

','7 vid Junosuarido masugn; Salomon, f. 1796 ',1 därst. 
Forsberg. Maria Forsberg, {. 1736, se Borg. 
Forsman. Magdalena Forsman, f. 1764, se Torna-us. 
Forss. Lars Olsson Forss. g. 1729 ^''/n i Kengis med Carin Tnun. 
Frosterus. Vice pastorn, kapellanen i Turtola Ernst Wilhelm Frosterus, f. 1798 

9/8, d. 1847 '-, 2- Ligger begrafven pä Turtola gamla k}T:kogård. 
Gertström. Stina Gertstrom. f. 1 769, se Lindmark. 

Giertzson. Christopher Giertzson, g. m. Kerstin Larsdotter. Barn: Christopher, 

d. 1732 " 6 vid Kengis. 3 år 3 v. 3 d.: Peter, d. 1744 ®,'s därst. 
Crape. ^ Katarina Grapc, f. 1781 ^''.12, d. 1S53 ^9. se Ekström. Hon ligger 
liksom sina systrar Brita Kristina (f. 1787. d. 1S57) och Johanna Magdalena 
(f. 1790, d. 1S57) begrafven ä Turtola äldre kyrkogård. 

Ingeniören Isaac Grapc i Kangos by af Pajala s:n, g. m. Catharina 
Olsdotter. Barn: Isac, f. 1797 7 i Kangos, d. 179S -^,4 därst. 

Christina Grape, i. 1759, d. 1798 , n vid Kengis i lungsot, se Tornberg. 

Bokhållaren å Junosuando masugn Lorentz Grape, g. m. Margareta 
Hansdotter. Han dog 1733 5, 67 år 5 m. 4 d. 

Komministern i Nedertorneå Isac Grape blef efter prosten och magistern 
Eric Brunnitis kyrkoherde i Öfvertorneå 1763 '^'^'.^ (fullmakten i Kengis 
saml.) 

Groth. Mathias Groth blef 1694 '^,3 kyrkoherde vid Luleå, silfverbruk och lapp- 
mark (handl. å Kengis.) 

Maria Groth, f. 1755, se Fellenius och Larsson. 
Halsius. Sophia Halsia. d. 1740 '^/n i Pajala, 69 år. 

Hedström. Borgaren Johan /Ledströms och hustru Margeta Tornbergs son Johan 
föddes 171S 12 i Öfvertorneå. 

Hellsing. Kapellanen vid Kengis Jöns Hellsing, g. m. Brita Rutström. Hans 
broder var bonden Eric Er.^son Lådvika från Helsingbyn i Öfvertorneå s:n. 
Möjligt är att denne siste eller brödernas fader var från Lådvika (nu Lud- 
vika) bruk i Dalarne samt att finnbyn Lovikka därifrån deriverar namnet. 

Hernodius. Brita Maria Ilernodia, f. 1741, d. 17SS, se Lenning. 

Hjertberg. Inspectoren vid Junosuando"» masugn, sedermera vid Svansteins bruk 
Nils Magnus Hjertberg, i. 1769 i Turtola i Öfvertorneå, d. 182S 3 (58 år, 
3 m., 10 d.). Han ligger begrafven å Torneå gamla kyrkogård. Gift med 
Maria Helena Lenberg, f. 1774 i Turtola. Barn: Johan Gustaf, f. 1797 ^ 3 
vid Junosuando masugn: Charlotta Regina, f. 1799 ^^,4 därst. 

Humble. Af barnen Humble (Personhist. Tidskr. 1901. sid. loi) voro åtmin- 
stone sönerna Carl Petter. Johan Jacob och Paul födda i Stockholm. Anna 
Maria Åkermans 2 gifte återfinnes under Tornberg. 

Iding. Sophia Månsdotter Iding, se Albogius. 



* O. C Ahlström i >Norrländska slägter> II (Östersund 1892) har åtskilliga 
felaktigheter, som rättas af här meddelade uppgifter. 



62 



Idman. Samuel Larsson Idman, f. 1744, g. m. Margeta Michelsdolter, f. 1739. 

Barn: Anna Cajsa, f. 1776; Maria, f. 1779. 
Jannelius. Klockaren Mals 'Junnelius, g. m. Catharina Constenia. Barn, födda 

i Öfvertorneå: Johan, f. 1721 -/g; Michel, f. 1722 Per, f. 1728 ",'2; Maria, 

f. 1729 '^,'2. 

Koberg. Klockaren Hans Koberg, d. 1787 i Pajala, g. 1768 =^,'2 därst. med 
Ella Olsdotter från Jukkasjärvi, d. 1824 ^'^/s, 80 år gl. Barn: Abluna Stina„ 
f. 1 77 1 '','3 i Pajala, se Ktirv änder. 

Bokhållaren vid Junosuando masugn Olof Koberg^ d. 1753 ^,6 i Pajala 
>af bold>, 70 år gl. Gift med Ebba Sandel. Barn: Olof, ingeniör. 
Catharina Koberg., f. 17 16, se Lybcck. 
Hanna Koberg, se Salström. 
Ketnpe. Magdalena K'empe, se Tornberg. 
Konst. Anna Konsi, se Bntgge. 

Helena Konst, se Kroger. 
Kroger. Gertrud Sophia Kroger, f. 1746, d. 1794, se Stilländer. 

Madame. Anna Margareta Kroger, d. 1783 i \ Pajala, i hastig feber, 
omkring 48 år. 

Kurvander. Olof Ktirvander i Pajala. g. m. Abluna Stina Koberg, f. 1771 -» 3 i 
Pajala, dotter af klockaren Hans Koberg och Ella Olsdotter. Barn: Maja 
Lena, f. 1797 n i Pajala. 

Laestadius. Sophia Lastadia. .se Sandberg. 

Lalin. Carolina Johanna Lalin, f. 1748, d. 1798 =,'2, se Bergmark. 

Larsson. Elias Larsson vid Junosuando masugn, g. 17S9 m.ed Maria Groih, f. 
1755, i hennes 2 gifte. 

Lenberg. Maria Helena Lenberg, f. 1774 i Turtola. se Hjcrtberg. 
Johan Fredrik Lenberg. f. 17S0, broder till föreg. 

Lenning. Länsman Sven Lenning, g. m. Brita Forsman. Barn. födda i öfver- 
torneå: Brita. f. 1729 Elisabet, f. 1732 =3 s; Sophia, f. 1735 '*/2; Sven, 
f. 1736 -'','4: Margeta. f. 1740 4. 

Expeditionsbefallningsmannen i Matarengi, Öfvertorneå, Gabriel Len- 
ning., f. 1725, g. 1763 med Brita Maria Hernodia, f. 1 741, d. 1788. Barn: 
Brita Maria, f. 1766: Sven Gabriel, f. 1767, fänrik, g. 1S02 med Brita Stina 
Matsdolter Wänkö, f. 1775. 

Lindeberg. Bokhållaren vid Kengis bruk Johan Lindeberg. f. 1777. 

Lindmark. Masmiistaren vid Polokorva masugn i Pajala s:n Per Hansson Lind- 
mark, f. 175S. g. m. Stina Gertsirovi, f. 1769. Barn: Anna Caisa, f. 1790; 
Carl Petter, f. 1794; Erik Guslat", f. 1797 i vid Tornefors i Pajala s:n. 

Lindstedt, r.okliållaren vid Kengis bruk Johan Lindstedt, f. 1775. 

Lybeck. Jöran dybeck, f. 1722, g. m. Catharina Kobert;, f. 1716. 

Mexberg. Bokhållaren vid Kengis bruk Gabriel Mexberg, f. 1762, g. m. Brita 
Nyberg, f. 1758. Barn: Nils Gabriel, f. 17S7: Greta Stina, f. 1790 i 
Kengis; Otto Reinhold, f. 1792 '-/a därst. (Kanske samma släkt som Mecx- 
m ont an.') 

Mannerfelt. Soldaten Mannerfelts från Kemi son Johannes, d. 1743 /12 i Pajala, 
14 dagar. 

Mitander. Inspectoren vid Kengis bruk Eric Mitander, f. 1770, g. 1799 med 

Christina Ulrica Borg, f. 1772. 
Mosc. Sämskmakaren vid Kengis bruk Gustaf Mose, f. 1773- 
Mörtberg. Helena Mörtberg, f. 1740, se Asp. 

Mörth. Inspektor Samuel Morth. Barn: Brita Dordi, d. 1730 *^'8 i Pajala, 12 

dagar: Barbru. 
Nyberg. Brita Xybcrg, f. 1758, se iVexberg. 
Nyvardt. Anna Margareta Nyz-ardt, f. 1727. 

Renlund. Informatorn å Kengis bruk Johan Eric Renlund, f. 1777. 
Rochstadius. Brita Rochstadia. se Bucht. 

Rosander. Carl Rosander, g. m. Helena Konst. Dödfödd dotter I799 V? vid Kengis. 
Rutström. Brita Rutström, se Ilelhing. 

Salström*. Bokhållaren Anders Salström, d. 1755 * ^ Pajala, >i vattusct>, 37 
är gl-,g- 1742 med Hanna Koberg. Barn: Ebba Christina, f. 1744 3 i Pajala; 
Lars, f. 1745 "*,9 därst.; Olof, f. 1748 ^8 vid Junosuando masugn i Pajala. 



63 



Sandberg. Bruksprädikanten Olof Sandberg, d. 1 805 ",3 i Öfverlorneä, g. 1771 
'V4 i Pajala med Sophia Lcesiadia. Barn: Anna Catharina, f. 1771 i 
Pajala. 

Sandel. Inspektor Sande L Hans änka död 1733 Vn å Kengis bruk, 88 år gl. 

Ebba Sandel^ se Koberg. 
Stcinholtz. Maria Sieinholtz, f. 1745 '5, 9, se Christiernin. 

Stilländer. Bokhållaren vid Junosuando masugn, sedermera kronolänsman An- 
ders Stilländer, f. 1 747, g- m. Gertrud Sophia Krögzr. f. 1746, d. 1794- 
Barn: Michel, f. I7S0: Anders, f. 1782; Henric, f. 1784; Greta Ulrica. f. 
1787 V9 i Kengis; Fredrik, f. 1791 ^^'g i Junosuando masugnsby. 

Stuvart. Elsa Beata Siuvart, d. 1746 "^'i, se Fellenius. 

Sohlberg. Brukspatronen Carl Johan Svhlberg, f. 1818 g vid Rockesholm i 
Grythyttans s:n af Örebro län, d. 1894 3 å Kengis i Pajala s:n. Kom 1837 
såsom förvaltare till Hvitäfors i Råneå socken af Norrbottens län, blef 1838 
^/lo förvaltare å Kengis (efter Isacsson). Ligger jämte sina bröder Eric (f. 
1723 Vi, d. 1890 ^' 5) och Anders Petter (f. 1828 Vs, d. 1S84 2) begrafven 
å Pajala kyrkogård. 

Svanberg. Sara Svanbergs se Christiernin. 

Svan ljung. Bokhållaren vid Kengis bruk Sven Christ. Svanljung, f. 1767, g. m. 
Brita Stina Ilenricsdotter. Barn: Christian, f. 1794 ^^/i2 i Pajala; Johan 
Fredric, f. 1796 ''^,1 därst. 
Thun. Baltzar Thiin. A Denis Joris' förenämnda karta af år 1660 står å ett hus: 
>M: Baltzar Thun>. Denne stamfader Baltzar Thun torde till Kengis in- 
flyttat någonstädes utomlands ifrån. 

Olof Baltzarsson TJiun, d. 1736 10 i Kengis, 61 år. Gift med Kirstin 
Ersdolter. Son: Bärgsgevaldiger Baltzar Thun, d. 1743 '^,9 i Pajala, 34 år. 
Gift 1735 12 i Pajala med Brita Samuelsdotter från Juoksengi. 
Carin TJiiin, ?e Forss. 
Tornaeus. Prosten i Öfvertorneå Johannes Tornaus testamenterade 1649 till 
Hietaniemi kyrka »efter sin k. fader och moder, en ny finsk biblia in folio.> 
Klockaren Olof Tcrna-iis, f. 1757, g. m. Magdalena Forsman, f. 1764. 
Barn: Stina Ulrica. f. 1789 s i Kengis; Olof Gustaf, f. 1792 Vio därst.: 
Eric Daniel, f. 1795 i därst.; d. 1800: dödfödd son 1796 ■''4 därst.; Isac 
Wilhelm, f. 1797 3 därst.; Carl Henric, f. 179S s därst. 

Olof Torncei föräldrar voro Eric Johansson Torna-us^ f. 1717, d. 1800, 
och Agneta Michelsdotter, f. 171S. En hans broder var Adam Ersson 
Tcrnicus. 

Tornberg. Kyrkoherden i Ofverlorneå Johan Tornberg tillträdde pastoratet 16S7 
^ 5. Var gift. Han ihjälslogs af ryssarne i dec. 1716 eller jan. 1717 (den 
spanskrörskäpp, hvarmed detta skedde, förvaras ännu i prästgården), dä han 
ej ville yppa hvarest kyrksilfret blifvit gömdt. Sonen Isaac Tornberg upp- 
rättade 17 1 7 " i Cn längd öfver hvad ryssarne samma månad röfvat ur kyrkan. 
Isaac Tornberg, g. m. Magdalena Kcmpe. hade följande i Öfvertorneå födda 
barn: Magdalena, f. 171S "^2; Elisabeth, f. 1728 '"4; Isaac, f. 1721 8. 

Apollonia Tornberg, f. 1753. Syster till komminister Henr. Tornberg och 

Kronolänsman Isaac Tornberg, f. 1755. d. 1824 lo i Pajala. Gift 
1786 med Eva Olsdotter. Barn: Anna Greta, f. 17S6, d. 1790 3 i Kengis; 
Isaac Christian, f. 1791 4 i Kengis; Eva Lovisa, f. 1793 -"Vn därst., d. ung: 
Stina Fredrika, f. 1795 12 därst.; Johan Henric, f. 1797 -°/3 därst., d. 1798; 
Wilhelmina, f. 1799 = 8 därst.; Eric August, d. iSoo. 

Komminister Henric Tornberg, f. 1756. Ligger begrafven å Kengis 
gamla kyrkogård. Gift i g. 1785 med Christina Grape, f. 1759, d. 179S , n 
vid Kengis i lungsot: 2 g. med Anna Maria Åkerman, f. 1762, i hennes 2 
gifte. Barn: Greta Johanna, f. 17S9 -^3 i Kengis; Stina Henrica, f. 1790 
'5 5 därst.; Gustaf Wilhelm, f. 1791 s därst., d. s. å. "10 därst.: Isaac och 
Eva Caisa, rf. 1792 10 (Ivill.) därst., af hvilka Isaac dog s. ä. '^.■,2; Eric 
Jacob, f. 1794 M därst.; en son dödfödd 1796 '",2; en son dödfödd s. å. 
två dödfödda söner 1797 n; Henric Wilhelm, f. iSoi. 

Catharina Tornbergs se Biörckman. 

Margeta Tornberg, se Iledströjn. 
Wargentin. Margareta Katarina IVargeniin, se Christiernin. 



64 



Wree. Eva ITree, se Brunnius. 

Åkerman. Anna Maria Åkerman^ f. 1762. se Hianble och Tcrnherg. 

Kaptenen vid Västerbottens reg:te Carl Thingvall (hvars hustru dog 1 756 
'Vi i Räneå s:n, i barnsäng, enl. handl. ä Kengis) sålde 1738 12 sina privi- 
legier i Råneå s;n och malmfyndigheterna i Gellivare till Abraham Sieinholtz, 
som 1740 2 ingick koinpaniskap med dav. konduktören vid Fortifikationen, 
sedermera kaptenen och profesi-orn Jonas Meldercrentz. Dessa grundade 
Meldersteins och Strömsunds bruk. Steinholtz fränträdde intressentskapet 
1744 och egnade sig därefter ät Kengis. (Enl. Emanuel Ekman: Meldersteins 
bruk, dess privilegier etc, Upsala 1785). 



Ett bref från Magnus Stenbock 
till Haqvin Spegel. 

Meddel. af Herman Lundström. 

Stenbocksstodens aftäckande i Helsingborg förlidet år riktade 
åter den allmänna uppmärksamheten pd de stora fosterländska minnen, 
som knyta sig till den tappre Gref Magnus' namn. Intresset för allt, 
som kan bidraga till belysningen af den ädle mannens personlighet 
eller lifsgerning, borde ock vara allmänt i det land, som har honom 
att tacka för så mycket. Huru härmed i verkligheten är ställdt, må 
emellertid lemnas derhän. Visst är väl ändå, att nämnda intresse är 
lefvande och starkt åtminstone inom denna tidskrifts läsekrets. Och 
dermed torde oftentliggörandet af nedanstående bref vara till fyllest 
motiveradt. Ett äkta svenskt sinne kan ej undgå att gripas af rörelse 
vid läsningen af denna i Halmstad den 12 Augusti 17 12 dagtecknade 
skrifvelse. Det af Stenbock egenhändigt undertecknade originalet, 
som af mig påträffats i Upsala domkapitels arkiv (vol. K. 2. a), har 
följande lydelse: 

Högwyrdige och höglärde Hr Doctor Erckie-Biskop och Procancellarie. 

Alldenstund Hans Kongel. Maij:tt, min nådige Herre behagat, at i nåder an- 
förtro mig Ccmmando en Chef öfwer så wäl then med första öfwergående som 
och redan i Pom?rn vistande Arraéen: thet och genom Gudz nåd så wida kom- 
met, at man näst thens högstas bistånd med förstone ärnar gä till segels; alt 
förthenskull, ehuruwäll iag eij twifiar. at ju högwyrdige Hr Erckie-Biskoppen. af 
then trogna nijtälskan och ifwer, han sledze för thet gemena bästas befordran 
wijst, länge sedan ett sådant högst angeläget wärk uti sina andäktiga och ifriga 
böner ihågkommet: icke thes mindre, alldenstund mig eij okunnigt är, huru 
mycket en sammanfogat och af meniga then Christna kyrkiones ledamöter utgutin 
böön förmår til at blidka och till hjelp och bistånd then nådigst böönhörande 
Guden beweeka: har iag medelst thetta Högwyrdige Hr Erckie-Biskoppen tiänst- 
wänligen welat anmoda, han täcktes iemte thet. at han sielf eij tröttas, at ytter- 
niehra och utan .•^.lerwändo med Mose upräckia sina händer till himmelen, medan 
Israel raoot sina fiender strider, jämväll uti heela sitt honom anförtrodde stifft för 



65 



Ihella högst angelägne ärende, såsom till hwilkets befrämjande yttersta Rijksens 
musi och märg sammanhämtat är och uppå hwilkets lyckeliga utförande wår dyra 
Konungs och heela Fäderneslandets uprättande, hägn och wällfärd beroor, en 
trogen och samsatt förböön göras låta. 

Jag å min sida skall all möda och arbete, ja yttersta blodsdroppen for min 
konungs tiänst och milt fäderneslandz bästa ospard hälla. 

Försäkrandes herjemte, at iag intet underlåta skall, hwarigenom iag så wäl 
thet andeliga ståndels wällmäga som Academiers, Gymnasiers och Skolårs up- 
komst och nytta hoos min nädigsle konung befordra och fö-rfrämja kan. Såsom 
iag och Högvvyrdige Ilr Erckie-Biskoppen stedze till all behagelig tiänst för- 
bunden lefwer och förblifwer 

Högwyrdige Hr Doctoren och 
Erckie-Biskoppens 
hörsamma och tienstskyldigaste tienare 

M. Stenbock. 

Mp. 

Halmstad d. 12 Aug 1712. 

Redan den 20 Augusti meddelade erkebiskop Spegel i Upsala 
<lonikapitel innehållet af detta bref. Kapitlet beslöt med anledning 
deraf att ingå till kongl. senaten med begäran om besked, huruvida 
»i det gamla bönesättet något skall blifva ändradt eller ett alldeles 
nytt formulär blifva uppsatt:^. Uti detta beslut har man icke att se 
någon som helst likgiltighet å fädernas sida för den stora saken. 
Snarare tvärtom. Kapitlet kunde helt enkelt icke handla på annat 
sätt, om det ville tillmötesgå den framstälda önskan, och detta af det, 
äfven i protokollet angifna skälet, att »kyrkioordningen intet tillåter, 
att Consistorium af egen godtyckio tager deruti nägon disposition^^. 
Erkebiskopen tog dock tillfället i akt och uppmanade domprosten 
Molin, att laga det folket blefve >^som tidast» förmanadt och tillhållet, 
»att freqventera bönestunderna», hvarvid han tillade, att när så många 
åro, som icke gifva till Konungen och Riksens conservation en half- 
öre, så är det okristeiigit, att de icke heller vilja wara manre att 
skjuta dertill böner och åkallan>\ Dornprosten afgaf ock löfte att 
påminna vederbörande presterskap om saken. Regeringen svarade 
den 25 Aug. 17 12, att hon funne de -vanlige krigsböner» så ock 
andra brukliga kyrkoböner »så tydeiiga och omständeliga nog, att 
hvar och en rättsinnig kristen lärer deraf hafva fullkomlig anledning 
att sucka och anropa den Högstes kristliga bistånd och välsignelse 
så för örlogsflottans lyckeliga välgång samt transportens befordran, 
som ock ett nådigt afböjande af all annan riket hotande fara\ Det 
vore, enligt regeringens mening, »betänkeligit», om »någon annan förbön 
vid detta tillfälle blefve författad». Deremot borde hvarje själasörjare 
och kyrkoherde i sina predikningar framhålla för sina åhörare, hur 
angeläget det vore, att vden nu försiggående expeditionen» aflöpte 
lyckligt, samt vidare uppmana till trägen och innerlig suckan om den 
Allsmäktiges nåd och kraftiga bistånd. Domkapitlet beslöt med an- 

Pcrsonhisiorisk tidski-ift igo2. 5 



I 

♦ 



66 



ledning häraf den 27 i samma månad att utsända cirkulär till pro- 
starne, med åläggande att tillhålla r)pastores , att förmana församlin- 
garna till »idkelig bön vid närvarande fäderneslandets tillstånd om 
lycklig expedition och transportens befrämjande». 



Konung Theodors af Corsica sigill. 




Originalaftrycket af det sigill, hvilkct här, oförminskadt, äter- 
gifves i autotypi, befinnes i Rikshcraldicus C. A. Klingspors 
sigillsamling. Sigillet, en tung silfverstamp, tillhörde, då aftrycket 
togs, en baronessa König-Warthausen i Preussen. 

Under en konungakrona synas två ovala sköldar, å den högra 
3 länkar af en kedja, å den venstra ett negerhufvud; sköldhållare 
två herkulesgestalter; nedanför ä en bandeau läses IN TE DOMINE 
SPERAVI, därunder ordenstecknet till den af Theodor instiftade 
Aterlösnings-Orden. 

Sigillet har ett särskildt intresse, på grund af att den märk- 
lige ägaren någon tid varit student i Lioid och sedermera svensk 
diplomatisk agent. 

Theodor Stcphan von XcuJiof, af en westphalisk friherrlig ätt. 
föddes i Metz omkr. 16S6. H.m studerade furst i Miinsters jesuit- 
collegium och därefter i Coln. fran hvilken stad han måste Hy, sedan 
han i en duell dödat en studiikamra», och kom till Haag. Skall sedan 
genom hertiginnans af Orleans benicdling erhållit en officersplats i 
franska armén, men lockad af C arl Xll:s hjälterykte begaf han sig till 
Sverige, och efter en tids vistelse i Lund, tlär han lät inskrifva sig som 
akademisk medborgare,* kom hnn i beröring med Ciörtz och tillvann 
sig sådant förtroende, att han af denne t)lef sand i en politisk beskick- 
ning till Spanien. Där kvarstannade han emellertid och vann kardinal 

♦ Då Xcuhof som -luilent vi^ta(lc> i I.urul. friade han till en skånsk dam 
hvilken således höll pa att blitva ar>.ttnin^ pd Corsica tnen i stället blef en väl, 
beställd prästfru. (,Sv. minnen pA uti. orter, Mhlm iJerg 1874, sid. 102.) 



67 



Alberoni's bevågenhet samt gjorde ett rikt gifte. Vid Alberoni's fall 
(17 19) flydde han till Frankrike och invecklade sig i den bekante 
Law's finansföretag. Sedan dessa misslyckades skall han fört ett 
kringflackande lif, tills han 1732 dykte upp som kcjsar Carl VI:s 
ministerresident i Florens, där han knöt förbindelser med Lindsflyktingar 
från det mot Genua upproriska Corsica. Enligt en annan berättelse 
skall han af konungen i Spanien blifvit utnämnd till löjtnant vid ett" 
regemente, som afgick till Afrika för att kämpa mot morerne, och blef, 
för sitt välförhållande, kort därefter befordrad till kapten. Men vid 
ett utfall från fästningen Or an föll han i fiendens händer och blef 
utlämnad till dejen af Algier, hos hvilken han i 18 år gjorde tjänst 
som tolk och dessutom nyttjades till ansvarsfulla värf. Vid denna tid 
(1734) började corsicanarnes andra uppror mot det genuesiska väldet; 
1735 uppgjorde de plan till en regeringsform alldeles skild från Genuas 
och anhöllo samtidigt om hjälp hos dejerna i Tunis och Algier. 
Dessa skulle därefter, under Neuhofs öfverbefäl, skickat corsicanarna 
två regementen jämte kanoner och ammunition. Huru som helst, ett 
faktum är, att Neuhof, anländ från Tunis mars 1736, landsteg på 
Corsica medförande krigsförnödenheter och blef där entusiastiskt emot- 
tagen samt i april s. å. utropad och krönt till konung öfver Corsica. 
Han kröntes med en »lagerkrona», lät sia mynt samt instiftade en rid- 
dareorden under namn af Aterlösnings-Orden. Med kraft och 
framgång grep han sig an med sina konungsliga plikter, och genue- 
sarne inskränktes till sina fasta platser vid öns kuster. Men sedan 
dessa förskaftat sig Frankrikes hjälp måste Theodor i november s. å. 
(1736) lämna Corsica, sedan han tillsatt ett regentskap. September 
1738 återkom han med krigsförrad, anskaftade genom i Holland och 
England upplånta penningar, men redan efter en månad var han åter 
på väg därifrån. Januari 1743 återkom han ännu en gång, på ett 
engelskt krigsskepp, men uns stormän visade honom nu likgiltighet. 
Han återvände snart till England och bosatte sig i London. Ruinerad 
och skuldsatt genom sina misslyckade krigsföretag fick han där till- 
bringa flera år på bysättningshäkte: 1756 utsände Horace Walpole 
en uppmaning till engelska folket att genom subskription bidraga till 
f. d. konung Theodors utlösning ur Kings-Benchs-fängelset. Insam- 
lingen lyckades och han blef slutligen befriad ur bysättningshäktet 
genom ett slags cessions-akt, till följd hvaraf han uppgaf sitt konunga- 
rike Corsica åt sina kreditorer. På denna öfverlåtelse uppsattes faste- 
bref bekräftadt med ofvanstående kungliga sigill. Horace Walpole 
behöll denna handling som ett kuriosum. Theodor öfverlefde ej länge 
sin befrielse; han afled den ri december s. å. (1756).* Sonen 

♦ I en engelsk tidskrift namnes han >en konung som vid sin död ej hade 
6 pence på fickan» Neuhofs miscre är något oförklarlig, alldcnstund han i Eng- 
land ingått ett förnämt gifte med en lady Sarsfield, dotter af lord Kilmallock. 
Frukten af detta äktenskap blef sonen Frederick, hvilken ej upptog fäderne- 
namnet Neuhof. Under namnet Frederick uppträdde han som tronpretendent. 
Han var oft"icer i engelsk tjenst och avancerade till öfverste. Under namn och 
titel Coloncl Fredirick är han upptagen i engelska biografiska lexica, senast i 
Diction. Nation. Biogr. XX, London 1SS9, p. 233. Han begick 1797 själfmord 
i London. 



I 



I 



I 



68 



Friedrich utgaf till faderns förhärligande Memoires pour servir ä 
Thistoire de la Corse (1768). 

Konung Theodors lefnadssaga har blifvit dramatiskt behandlad. 
Först ha vi en opera // re Teodoro, livrét de Casti, musique de 
Paisiello. (Spelades första gängen i Wien 1784 och i Paris 1787). 
Sedermera ett drama af Oscar Patr. Sturzen-Becker: Teodor von 
Neiihof^ skådespel i fem akter. (Valda skrifter I, Sthm 1881, 
9. 577 — 673.) i:a och 2:a akten i Lund 17 16, 3:e och 4:e akten pd 
Corsica 1736, 5;e akten i London 1754. Stycket är briljant skrifvet, 
såsom allt hvad Sturzen-Becker skref. — 1737 utkom (utan tryckort) 
en broschyr (19 sid. 12:0): Tilförlåtelig Efterrättelse angående 
Baron Theodor von Neuhoff hvarutinnan Denne Herrns Här- 
komst, Födelse, Fädernesland, och första Ungdoms Förrät- 
ningar, En kort Berättelse om des Resor, Fångenskap uti 
Algier, Resa till Tunis och änteligen des Ankomst på Öen 
Corsica, korteligen finnas beskrefne. L'taf Franskan öfver- 
satt: — Innehållet utgöres af tvänne bref. Det ena om Neuhofs 
ungdom, slutande med berättelsen om hans olyckliga duell. Det 
andra ifrån Neuhof kort efter hans upphöjelse till konung. Någon- 
ting om hans förbindelser med Sverige förekommer ej. 

I sammanhang med friherre Theodor von Neuhofs äfventyrarelif 
må en svensk friherre Cedercreutz onmämnas. Om denne läses 
följande i Adelns Attartaflor: Axel Williclni Cedercreutz född 1708, 
fänrik vid öfverste Horns regemente 1729. Rymde 1732 ur riket 
med kaffekokaren La Font's vackra hustru. Dömdes i Endand att 
hänga för strätröfveri, men benådades genom grefve Axel Fersens 
bemedling och deporterades till Amerika. Begaf sig slutligen i konung 
Theodors tjänst, men blef vid landstigningen på Corsica fången och 
upphängd af genuesarna 1737. 

C. M, C. ' 



Ur den grefliga Bondeska porträttsamlingen på 
Vibyholm m. fl. den Bondeska ätten tillhöriga 
egendomar. 

(Forts. fr. årg. III sid. S2.) 

7. (242.) Fruntimmersporträtt. Bröststycke, vid omkring 20 
år, i hvit klädnini; med spetsar, rödt draperi; pudradt här. Höjd 2. 
Br. 1,7. 

8. (241.) Fruntimmersporträtt. Bröststycke i hvit, framtill 
igensnörd korsett; mork, hcrmelinsfodrad mantel; svart upplagdt 
här. Vacker målning af Thomas. Höjd 2,7. Br. 2,3. 

9. (227.) I'ältmarskalksporträtt frän 1600-talet. Half figur, 
stående med kommandostaf i handen; harnesk och röda under- 



♦ 

I 




N:r 7. Obekant. 
Ur Bondkska porträttsamlingen a X^ikvuolm. 
(Olikmalmnc.) 




I 



Ur 



X:R 8. (^lU-.KANT. 
PjONDF.>^KA l'()RTRATTSAMLlXnEN A VlIiVHOLlM. 
(( )I.JKM.\T.NINC. Al'' ('llU. 'l'HOMAS.) 



é 



i\:R 9. OliEKAN T. 
V\< ])0\DESK.\ l'ORTRA'lJ'SAMLlXi;i X A \' 1 1', V I lO I .M . 
t^Pl JIMAI.M.W; Al- Ellkl X> 1 I Alll. -) 



I 

1 

i 




N:r io. Obekan'1'. 

Ur HoNDESKA PORJRATTSAMLINGEN Ä VlliVIIOLM. 
(Ol.jKMÄLNING.) 



X:R ii. 015KKANT. 
Ur Roxdkska roRiRAj tsamlingkn a \'iinn()i.M. 

iOl.llM.M.NING AF j. 11. Snil.l l 1 1. ] 



N:r 12. Orkkant. 

ONr)ESK.\ PORTk.\TJ'SA.MLINGEN A \'ll3VII<)LNT. 
tOlJliMÄLNING Al- KlIKENSTRAlll..) 



N:R 14. OliKKANT. 
Ur Boxdf.MvA portkattsamlixi.k n a \ iior.M. 

(Ol II.MAl.MNU Al- M. MijTKNS.) 




N:R 15. OlJEKANT. 

I 

I Ur lioXDKSKA PORTRATTSAMLINCr.X A \'nUHUI.M. 

! (Ol ll.M.\I.NI\(J AF I). V. KkAFI-1 . I 



i 



N:k i 6. Obekant. 
Ur Bondeska porträttsamlingen A \'ibvh(,)lm. 
(Oi,ii:mal.\l\g af Ulla Pasch.) 



j 

I 




Uk Honm>kska i'()R'irattsa.mi.im;1'.\' a \'ii;vh()i.m. 
(Mai.nini; Al L'i.i.A 11. ki:no\. a1' Waiiihi iu-nson.) 



4 




X:r i 8. Oi;i:KANr. 

Ur IklNDK-^KA IHiRTRATTSAMLIXGEX A \'lIJ\HOI.M , 
(,( >i ji:MAi.NiNr. Al- S ^Ala^u^.) 



69 



kläder; hvita länga ärmar, med kortare sådana uppskurna, af 
silfverbrokad, fodrade med rödt; grönt guld- och silfverbroderadt 
axelgehäng; röda och svarta bandy glor i halsgropen och pä är- 
marna; rundt, blomstrande ansigte; ljusa mustascher och pipskägg 
samt här, tvärt afklippt och nedkammadt öfver pannan, men långt 
baktill. God målning, möjligen af Ehrenstrahl (från hans hol- 
ländska period). Höjd 3,5. Br. 2,8. 

10. (240.) Fruntimmersporträtt. Bröststycke, föreställande 
en fursthg person. Dyrbart klädd i en gul fagonerad sidenkläd- 
ning, samt ljusblå mantel med hermelinsbräm, uppfästad med 
stora smycken. För öfrigt ung och vacker, med mörkt hår, blå 
ögon och rak näsa. Mycket vacker målning i oval, svart ram. 
Höjd 2,7. Br. 2. 

11. (248.) Fruntimmersporträtt. Bröststycke i gul klädning 
'med rödt draperi; pudradt här med blommor. ]\Iäladt af J. H. 
Scheffel. Höjd 2,7. Br. 2,2. 

12. (252.) Fruntimmersporträtt. Bröststycke, ovalt; mindre 
än naturlig storlek. Gul sidenklädning; perlband; lockigt, ljust 
hår. Utmärkt vacker målning af Ehrenstrahl. Höjd i.s. Br. 1,4. 

13. (231.) Mansporträtt frän midten af 1700-talet. Bröst- 
stycke; klädd i en blägrön sammetsrock; hvit väst och lång hals- 
duk, båda broderade; pudradt här. Måladt af L. Pasch d. ä. 
Höjd 2,5. Br. 2,1. 

14. (249.) Fruntimmersporträtt. Bröststycke, i hvit siden- 
klädning med rödt draperi. Vacker, oval målning af M. Mijtens. 
Höjd 2,5. Br. 1,9. 

15. (244.) Fruntimmersporträtt. Bröststycke, i purpurröd 
klädning med hvitt bräm; pudradt. upplagdt här; bruna ögon. 
Vacker målning af D. v. Krafft. Höjd 2,2 (r). Br. 2,7 (.-). 

16. (243.) Fruntimmersporträtt. Bröststycke, ovalt, i rödlett 
öfverklädning och lif af samma färg, snörd framtill med svarta 
band; hvit tyllhalsduk öfver hufvudet, knuten under hakan, och 
en likadan, lätt kastad öfver axlarna; pudradt, högt uppstruket 
hår med ett rödtb and tvärs öfver. Målning af Ulla Pasch. Höjd 2. 
Br. 1,7. 

17. (245.) Fruntimmersporträtt från 1700-talet. Bröststycke, 
i mörkblå klädning och blå fraise om halsen; tyllchemisetter; 
uppstruket, blondt hår och en spetsmössa ä la Maria Stuart. Vac- 
ker målning af Ulla Pasch (r). men illa åtgången under renove- 
ringen af Wahlbergsson. Höjd 2,3. Br. 1,7. 



70 



1 8. (230.) Mansporträtt från början af i/cxD-talet. Bröst- 
stycke; klädd i en brunröd sammetsrock med gula broderier; 
hvit broderad halsduk; läng pudrad peruk. Utmärkt vacker mål- 
ning af Starbus. Höjd 2,7. Br. 2,1. Som porträttet förskrifver 
sig från en torparstuga i närheten af Vibyholm, så är ej osanno- 
likt att det kommit från Vibyholm, .och kan då möjligen före- 
ställa antingen Per Lennartsson Ribbing eller dennes bror, ge- 
neraladjutanten friherre Lennart Ribbing, hvilka från 1705 till 
1730 voro egare af Vibyholm. 

. (Forts.) 



Personhistorisk litteratur. 

En sz^ensk stonuan. En bild från Karl Johans dagar af 
Cecilia BååtJi-Holmberg 

Biografier och memoarer framträda nu rätt ofta i vår bok- 
marknad och Kulturbiblioteket har såsom sin andra publikation 
utsändt fru Båäth-Holmbergs studie öfver Fredrik Bogislaus von 
Schwerin. 

Efter att mera flyktigt hafva vidrört ättens ursprung, öfvcr- 
går författarinnan att skildra Fredrik Bogislaus, son till riksrådet 
Jakob Philip von Schwerin och hans maka grefvinnan Charlotta 
von Bohlen. Vid 13 års ålder sändes den unge von S., såsom 
vid denna tid ofta var fallet med söner tillhörande tysk-svenska^ 
slägter, till den preussiska hufvudstadens militärskolor för sin 
krigiska utbildning och fick der intryck af Fredrik II:s flärdfria 
och stränga hof, som måhända hade inflytande pä hans framtida 
karakter. Denna krigstjenst blef dock icke långvarig, emedan 
han hemkallades till sin faders dödsbädd. Kärlek till studier 
dref honom till Upsala och Strassburg och kort derpå lemnar 
han den militära banan för att söka en mera betryggad pekuniär 
ställning. Efter en kortare studietid tilldelades han af Gustaf III 
Sala pastorat efter öfverhofpredikanten C. M. Wrangel. Intellek- 
tuellt ensam hade han här rikligt tillfälle att egna sig åt träget 
studiearbete, och han utbildade sina kunskaper, i förhållande till 
sin tid, till stora och omfattande. Härigenom utvecklades hans 
anlag och karakter, hvilka man sedan får lära känna hos den 
framstående fosterlandsvännen, finansmannen och skriftställaren, 
som skildras i bokens senare och mest omfattande afdelning. 



71 

Här far man del af hans intresse för folkets frihet och upplys- 
ning, sträfvande för tryckfriheten och hans förslag om ett stats- 
ekonomiskt och litteratiirdagblads utgifvande samt hans deltagande 
i riksdagen. Ehuru nära 50-talet vid sitt egentliga lifsarbetes 
början, hinner han uträtta mycket för sitt lands bästa, af hvilket 
det finansiella upptog hans sista lefnadsårs arbete och intresse. 

Boken i sin helhet är en god tillökning i vår biografiska 
litteratur och förf. har innan dess nedskrifvande uppsökt en 
mängd källskrifter, bref och anteckningar, hvilka delvis äro i 
föreliggande arbete aftryckta. Ibland det som är af kulturhisto- 
riskt intresse må antecknas de s. k. moralböckerna med förslag 
till lefnadsomkostnader, hvilka Schwerins söner erhöllo vid af- 
resan från hemmet. Vacker är bilden af S. såsom familjefader 
och fosterlandsvän, och den nobelhet, kraft och stora arbetsför- 
måga han egde har förf. väl förstått att beskrifva. Man skulle 
vilja anmärka, att hon för mycket skattat ät sin beundran för 
den, hon skildrar, och att läsaren i längden kan tröttna på upp- 
räknandet af de förträffUga egenskaperna. Stilen är, som man 
kunde vänta, vårdad, och boken vittnar om noggrannhet och 
kärlek att till förnyad hågkomst framdraga personers individuali- 
tet och Ufsverk frän flydda dagar. 

-b— 



Minnen upptecknade af Arvid August Afselius (Stock- 
holm 1891), utgöra en framställning af de hågkomster han från 
»sin barndom, sin ungdom och det första skedet af sin länga em- 
betsmannaverksamhet) bevarat i godt minne till sina ålderdoms- 
dagar,' då nedskrifvandet efter diktamen egt rum. Någon ålder- 
domlighet spåras dock icke i stilen, hvilken tvärtom utmärkes af 
en ungdomlig liflighet. Innehållet är i hög grad underhållande 
och dertill upplysande, såväl i kulturhistoriskt som i personhisto- 
riskt hänseende och detta senare icke blott beträffande förf. 
sjelf, utan äfven i fråga om de personer, med hvilka han kom i 
beröring, deribland ej få voro märkliga eller namnkunniga. Den 
personhistoriska litteraturen har således genom ifrågavarande Min- 
nens utgifvande fått ett tillskott af värde, och förf. en honom 
hedrande Htterär minnesvård. På ett och annat ställe hade förf. 
bort kontrollera sina uppgifter genom anlitande af bokliga hjelp- 
redor, men sådana torde ej för honom varit tillgängliga. Utgif- 
varen har i noter lemnat behöfliga upplysningar, men i några fall 
tagit miste. 



72 



Vid sid. 114 — 115 må anmärkas, att utgifvandet af tidskrifterr 
Phosphoros börjades 18 10 och att Iduna iitgafs från 181 1- Förf:s 
antagande å sid. 125 och 146, att den som försummade att be- 
fordra order till kommendanten på Sveaborg skulle varit en kam- 
marjunkare Göran af F.(orselles), är säkerligen felaktigt. Göran 
af F. hade ingen hoftitel, och den försumlige var väl således 
hans broder hofjunkaren Per af Forselles, hvilken sedermera bo- 
satte sig i Finland och der afled 1860. A sid. 130 säges, att 
landshöfdingen Gustaf Wilhelm Conradi var son af konung Adolf 
Fredriks öfverhofpredikant Georg Johan C. Rätta förhållandet är, 
att den sistnämnde, som var pastor i tyska församlingen i Stock- 
holm, blef anmodad att predika för drottning Ulrika Eleonoras 
gemål, Fredrik, innan denne blef konung, och han fortfor måhända 
dermed tills han 1721 tog tjenst i Danmark. Han var icke ord. 
hofpredikant, än mindre öfverhofpredikant. Detta hindrar icke 
att han gjort sig förtjent af den gåfva, som förf. nämner. En 
son till pastor C., kommerserådet Georg Henrik C., adlad 1769, 
var fader till landshöfdingen C., hos hvilken förf. var gäst. A 
sid. 146, rad. 6 uppifr., hade bort stå Jägerhorn (se ätten Jäger- 
homs till Spurila stamtafla tab. 19), ej Liljehorn. A sid. 155 säges 
i not 53, att den Wegelin, förf. uppvaktade, var Johan Henrik 
W., men det var icke han utan hans siägting Johan Georgsson W., 
kommerseråd, hög frimurare och Karl XIII:s-riddare m. m., om 
hvilken närmare upplysningar af mig meddelats i Sveriges all- 
männa handelsförenings månadsblad för dec. år 1900. A sid. 156,. 
not 71, bör Nils Mårten af Tannströms andra förmenta dopnamn 
ändras till Magnus i enlighet med vederbörlig kyrkobok. A sam- 
ma sida, not 84 (till sid. 98), hänvisas till Lilliestiernas minnen, 
sid. 73, angående orsaken till general von Döbelns presthat, men 
L:s uppgift, att en fröken von Ovillfelt varit gift 1:0 med en 
Palmfelt och 2:0 med en Kruskopf, öfverensstämmer ej med 
adelns ättartaflor och således är hänvisningen förfelad. A sid. 
157 meddelas i flera noter korta notiser om målaren Egron Lund-, 
gren och två af hans bröder. Angående den ene af dessa, Hel- 
melit Mildhog, hade bort anföras, att han dog som expeditions- 
sekreterare 1886 och att han tiil nationalmuseum testamenterat 
den konstnärliga qvarlätenskap, hans broder lemnat honom i arf. 
Om deras fader lemnar förf. (sid. 104 — 107) intressanta upplys- 
ningar, men att modern hette Maria Elisabet Fähraeus hade kun- 
nat meddelas i en not. A sid. 158, i not 109, är uppgiften, att 
en tysk professor Schiitz lemnat bidrag till Atterboms Poetiska 



I 

I 



73 



kalender för 1814 under signaturen S— z, gripen ur luften. Bi- 
draget är en öfversättning från tyskan och gjord af Georg Scheutz, 
författare, publicist och verldsbekant uppfinnare af en räkne- 
maskin. 

Om en ny upplaga af denna, skrift utgifves, böra förestående 
anmärkningar beaktas. Det vore önskligt att noterna då finge 
plats under texten och att personregister bifogades. 

K. F. VV—r. 



Biografiska anteckningar om slägien Wwrn af Axel V. 
Pettersson, utgifna af Ph. H. G. Hagberg (Stockholm 1901, 32 
sid. litet format). Detta lilla arbete är en s. k. slägtbok, och 
något mera behöfde derom ej yttras, om ej innehållet vittnade 
•om en vårdslöshet, som gör pålitligheten i det hela misstänkt. 
Sådant bör ej lemnas utan anmärkning med anförande af exem- 
pel. A sid. 5, tab. I, säges att Mads W., som uppgifves hafva 
dött 1717, utmärkte sig vid Fredrikshalls försvarande mot Karl 
XII. Det torde nog af en och annan misstänkas att 17 17 är fel, 
ty man kommer väl ihåg konungens angrepp mot Norge 17 18, 
men ej angreppet 17 16, hvadan detta årtal bort insättas. I tab. II 
upptagna Christenze (?) Bolbiörnsdotter är säkerligen en Col- 
biörnsdotter. A sid. 11, 13, 14 och 15 bör Gottleib rättas till 
Gottlieb. A sid. 13 säges, att kemi studerats 1888 vid Ströms- 
holms bergsskola, som icke funnits eller finnes i Sverige. Der- 
jemte omtalas Undenås, som bör rättas till Undenäs. A sid. 14, 
står årtalet 1340 i st. f. 1840. A sid. 16, 18 och 23 förekomma 
origtiga hänvisningar fran tre tabeller till andra tabeller. A sid. 
18, sista raden, betecknas vårtermin med o. t. A sid. 20 kallas 
Ramlösa för Gamlösa. A sid. 26 saknas C. F. Wasrns dödstid, 
der den borde finnas, men uppgifves ä sid. 23. Dennes son 
Henry Unwin kallas, sid. 26, Umoin. A sid. 27 står Auvers i 
st. f. Anvers. Huruvida ^qvarnträmassefabrik», å sid. 30, är riktig 
benämning eller icke, må sakkunniga afgöra. Utom de anmärkta 
felen förekomma äfven språkliga oegentligheter samt ej så få för- 
biseenden; så hafva uteglömts flere personer, utnämningar m. m. 

Upplagan är tiyckt i 250 exemplar. 

K. F. W—r. 



74 . . 

Ny Svensk Släktbok utg. af K. A. Kison Leijonhufvud och 
G. C:son Leijonhtifvud. Andra häftet. Stockholm. P. A. Nor- 
stedt & Söners förlag. 

Af detta genealogiska samlingsverk har nyligen utkommit 
andra häftet, som på ett fördelaktigt sätt vittnar om utgifvarnes 
goda vilja att tillfredsställa äfven ganska högt uppdrifna anspråk 
samt betecknar ett gifvet framsteg. Synnerligen grundliga forsk- 
ningar hafva måst göras för att åstadkom.ma den mängd nya data 
och uppgifter, som förekomma på nästan alla de i detta häfte 
intagna 21 släkterna. Dessa äro: Angerstein, Arfwedson, Berg- 
ström, Bredberg, Burén, Dickson, EUiot, Falk, Fredenberg, Järta, 
Magnus, Naumann, Nystedt, Nyström, Personne, Schenström, Teg- 
nér, Upmark, Wallensteen, Wikblad, Zethelius. 

Visserligen skulle äfven i föreliggande häfte en del förbi- 
seenden och ej så få fel kunna påvisas, men pä det hela taget 
kan med fog sägas, att arbetet med den omsorg det nu ut- 
gifves har många förutsättningar att blifva ett mönsterarbete. 
Likväl skulle man dock önskat, att, åtminstone i de tabeller, der 
uppgifter lämnas om aflidna personer, upplysningar af mera ren 
biografisk natur i större utsträckning medtoges; härigenom skulle 
verket komma att få betydligt ökadt värde. 

Källförteckningar för h varje släkt vore äfvenledes önskvärda, 
isynnerhet som utgifvarne derigenom finge en osökt anledning 
att omnämna de sannolikt många tillfälliga medarbetare, som 
bidragit till verkets fullständighet. 

Priset, 2 kronor häftet, är, såsom förut påpekats, mycket mo- 
derat. 

F. u. ly. 



Slägterna Kjellman och Löwenadler utg. af Henrik Lö- 
wenadler. Wald. Zachrissons boktryckeri. Göteborg 1901. 

Den Kjellmanska. sedan Löwenadlerska slägtens stamtafla 
samt en del tabeller öfver grenar af slägterna Anthelius, Arb- 
man, Björkman, Bränner, Cetti, Dahlström, Hedblom, Holmberg, 
Lidén, Ljungfelt, Lundberg, Löfgren, Malmgren, Nordström, Prinr 
zell, Tunberg, Ulfsax. Wahlgren, Astedt, m. fl. lemnas af utgifvaren 
till denna lilla, med mycken omsorg utarbetade slägtmonografi, 
som är väl värd att införlifvas med hvarje slägtforskares bibliotek. 
Uppgifterna synas öfver hufvud taget \ ara tillförlitliga och häm- 
tade ur goda källor. En anmärkning kan dock göras med af- 



75 



seende derpä att en orienterande tabell öfver de i arbetet om- 
nämnda personerna ej meddelas. Den nu använda sifFerbeteck- 
ningen är nämligen ej tillräckligt öfverskådlig. Med tillfredsställelse 
har anm. konstaterat, att utgifvaren, i likhet med utarbetare af 
nyare såväl genealogiska som ändra personhistoriska arbeten, 
kommit att inse huru nödvändigt det är att meddela register öfver 
alla i sådana böcker förekommande personnamn. 

F. U. W. 



Vadstena Krigsmanshus. Personhistoriska anteckningar af 
Otto Bergström. P. A. Norstedt & söner. 

Knappt har författaren till ofvanstående arbete, den bekante 
genealogen, kapten Otto Bergström, utgifvit den nyligen i denna 
tidskrift omnämnda Skytteska dagboken, förrän han står färdig 
med ett nytt arbete grundande sig nästan uteslutande på arkiv- 
forskningar. 

Det är upplysningar om de i det under midten af 1600- talet 
grundade krigsmanshuset i Vadstena intagna, afskedade militärer, 
man finner i kapten Bergströms bok. Det lilla häftet, som inledes 
med en historik öfver krigsmanshuset, bjuder på många intressanta 
drag ur de gamla krigarnes lif dels under deras tjenst V'id armén, 
dels sedan de kommit till Vadstena. De namn, som förekomma 
i boken, tillhöra visserligen ofta nog i öfrigt alldeles okända per- 
soner, men å andra sidan anträffas äfven en myckenhet kända 
nanm; om alla har författaren ur arkivens gömmor framletat för 
personhistorikern värdefulla detaljer, hvilkas användande under- 
lättas genom ett förträffligt register. — e — 



Ingman-Manderfelt, en äfveniyrare från gustavianska 
tiden. Studie af H. Fröding. (Stockholm 1901.) Förf. till denna 
s. k. studie har med nit och flit på många håll efterforskat och sam- 
manfört i sin bok Carl Johan Ingman-Manderfelts ovanliga lefnadsdata 
och därigenom åstadkommit en särdeles underhållande berättelse. Före- 
målet för densamma var son af kronofogden i Dalslands södra fögderi, 
titulerade landskanireraren Jonas Ingman% och född den 27 maj 1747, 
blef student i Äbo i nov. 1761, antogs till informator hos prof. Clev- 
berg derstädes, erhöll i juni 1764 betyg för återresa till Sverige, in- 
skrefs s. å. (enl. förf. i mars 1765) som student i Upsala, der han 
tillhörde Wärmlands nation (se Wärmlands nations historia, 1877), 



^ För oredlighet afsatt 1777, t " o 1786, enl. Lignells Beskrifning öfver 
grefskapet Dal, i : 225. 



1 



76 



antogs af hofmarskalken grefve Fredrik Ulrik von Rosen till informator 
för dennes äldste son Gustaf Fredrik, inskrefs i kongl. kansliet som 
extra kanslist 7/^ 1772, fick fullmakt som kopist i utrikes expeditionen 
^Vs i773i förordnades att förrätta kommissionssekreteraretjensten i 
Dresden 7/7 1775 och i Petersburg ^s/g 1776 (enl. Hist. Tidskr. 1901),. 
förordnades i juli 1777 till Chargé d' affaires derstädes. Detta syntes 
båda godt för framtiden, men I. betedde sig ej nog diplomatiskt, 
hvadan man beslöt hans förflyttande till Hamhurg. I detsamma upp- 
täcktes det att han tillgripit 11 gulddosor, som skulle utdelas i Ryssland, 
samt tillika Stenbockska arfsmedel, som han der uppburit. Anledningen 
till dessa brott var spelskulder. Han rymde till Norge och tog sin 
tillflykt till en länsgrefve Danneskiold-Laurvig, hvilken 1782 hos Gustaf 
III utverkade för I. formligt afsked ur svensk tjänst, dateradt 15 dec. 
1777, före katastrofen (enl. Hist. tidskr. 1901). Efter grefvens död 
1783 gifte han sig s. å. med dennes adliga frilla, en frånskild hustru, 
och ärfde länsgrefvens egodelar. Han antog samtidigt namnet Man- 
derfelt, och började snart sina politiska spekulationer med en oförsynthet 
utan like. I midten af 1788 bosatte han sig i Köpenhamn, och fann 
snart tillfälle att göra sig viktig inför konung Gustaf III genom en 
rapport, dat. 5 aug. s. å., angående danska krigsrustningarna mot Sve- 
rige. Denna rapport framkom först den 20 aug., men förfelade sitt 
syfte (d. v. s. främst rapportörens förmån), ty konungen hade redan 
från sin beskickning i Köpenhamn mottagit sådana upplysningar, att 
han i bref till riksdrotsen grefve Carl Wachtrneister och till rådet d. 
16 aug, anbefallt försvarsåtgärders vidtagande (se Gustaf III:s bref 
till . . '. . Wachtmeister ... tr. 1860). I.-M. blef svensk-dansk dubbel- 
spion, utan synnerlig uppmuntran från svenskt håll, men sedermera så 
mycket bättre från danskt. Hans framfusighet var häpnadsväckande; 
han lät t. ex. veta, att han önskade blifva svensk minister i Köpenhamn 
och bestämde t. o. m. aflöningsbelo{)pet. Detta oblyga tilltag af en 
brottsling hade naturligtvis ingen framgång, men han utverkade sig i 
februari 1790 af Gustaf III - fullkomlig tillgift för de af honom . . . 
begångna fel och förbrytelser >, och erhöll i mars landtråds titel. Från 
och med s. å. uppbar han dansk årspension. Förfin förmodar att 
I.-M ej fick något svar på sina rapporter till konungen, men ett par 
af denne egenhändigt skrifna koncept till bref till I.-M. af "/s och 
Ve 1790 lära finnas i Riksarkivet (enl. Hist. tidskr. 1901). Hos för- 
myndareregeringen och Gustaf IV Adolf hade han ingen framgång 
med sina politiska skrifverier. Återvände till Sverige 1799 och bosatte 
sig på fädernegården Ekarebol. Hustrun dog 1800, och 1801 bosatte 
sig I.-M. i Göteborg, der han 6 ingick äktenskap med en något be- 
medlad enka vid namn Greig (ej Gretz, som det står i Inr. tidn. 1801 
n:r 70), och samma år erhöll biirskap som handlande. Danmarks krigs- 
förklaring 1808 satte åter I.-M. i politisk verksamhet, ehuru utan fram- 
gång. Efter Gustaf IV Adolfs afsättning förtattade I.-M. åtminstone 
fyra skrifter i allmänna frågor. Bosatt i Venersborg, utgaf han der 
181 1 — 12 tidningen :Den oväldige granskaren>>, och afled i samma stad 
den 7 mars 1813. Hans enka dog 1S16 i Göteborg. Om I.-M. yttrar 
Lignell i sin Beskrifning öfver grefskapet Dal, i : 226: »Hans um- 



77 



gängessätt var lätt och behagligt, utmärkande en man, hvilken var 
hemmastadd i verlden hvar som helst». Skada att man ej har sig 
bekant om och hvar porträtt af denne äfventyrare finnes. 

Hvad här anförts utgör blott en flyktig öfversikt — enligt boken 
— af de olika skedena i I.-M:s lif, med några bifogade flerstädes 
hämtade data, som kunna upptagas i en eventuel ny upplaga af hr 
Frödings skrift eller tjena till upplysning för intresserade läsare äf 
densamma. Förfis meddelanden om I.-M:s ymniga skriftställen äro för 
svensk författarehistoria af värde, ehuru de litterära produkternas be- 
tydenhet är ringa. 

K. F. JF—r. 



Smärre personhistoriska meddelanden. 

Gustaf Adolf Skytte till Strömserum (Anrep, Sv. adelns ättar- 
taflor IV, friherrliga ätten Skytte af Duderhoft"), den som sjöröfvare 
bekante äfventyraren, utgör föremål för en af B. Schöldström för- 
fattad uppsats, införd i tidskriften Förgät mig ej, julnumret iqoi, 
s. 2 — 6, med öfverskrift ^En Viktor Rydbergsk Diktgestalt i historisk 
belysning>>, hvaraf framgår, att i Rydbergs roman Fribytaren på Öster- 
sjön Skytte är hufvudperi=onen. Om denne och hans medhjelpare i 
sjöröfveriet meddelas i uppsatsen närmare upplysningar. Utom Skyttes 
syster Kristina Anna och hennes man, ryttmästaren Gustaf Drake af 
Hagelsrum, tillhörde en f. d. student Canutus Ligelius, prestson från 
Luleå, m. fl., sjöröfvarebandet. Efter fåfänga försök att fa nåd arke- 
buserades Skytte å Jönköpings torg den 27 April 1663 (således ej 
1662, såsom i ättartaflorna uppgifves): Ligelius och tre andra med- 
brottshngar halshöggos vid samma tillfälle. Från detta dödssätt be- 
friades Skytte på anhörigas förbön. I matrikeln öfver i Upsala stude- 
rande norrlänningar 1595 — 1SS9, utgifven 1S89 af Modin och Söder- 
berg, upptages å s. 95 Ligelius under namnet Tigelius. hvilket således 
bör rättas i matrikeln. I Schöldström.s uppsats meddelas såväl Skyttes 
som Ligelius' namnteckningar i tacsimile. Ryttmästaren Drake och 
hans maka rymde undan det straft", de bort undergå, men fingo senare 
återkomma. 

K. F. \V—r. 

Ur Strindbergs ättartal kallas ett intressant slägthistoriskt med- 
delande af Paul Meijer Granqvist, infördt i jultidningen Vinterbloss 
1 90 1, med porträtt af August Strindberg vid 17 och 25 års ålder 
samt af hans farfader, fader och moder, äfvensom af Xils Strindberg, 
Andrées följeslagare. En teckning framställer det hus, hvari Strindberg 
föddes. I samma jultidning förekommer: 

Nordenskiöld och Finland^ med tre bilder från Frugärd. 

a: F. IV— r. 



7» 

Mikael Chorceus, som föddes i Finland 1774 och dog som 
predikant vid Karlbergs krigsakademi 1806 samt ligger begrafven på 
Solna kyrkogård, har hedrats med en utförlig, 128 sidor upptagande 
lefnadsteckning, författad af Ernst Lagus och tryckt framför »Mikael 
Choraei valda dikter» (Helsingfors 1901) i serien af skrifter, utgifna af 
Svenska litteratursällskapet i Finland. Denna lefnadsteckning. berör i 
flera afseenden svenska förhållanden, icke minst de litterära, för om- 
kring hundra år sedan. Förf. har varit oviss om Georg Fredrik Fants 
slägtskapsförhållanden till domprosten Fant i Vesterås. Denne var 
den förstnämndes farbroder. Sven Björk Svensson var grosshandlare 
i Stockholm och utgaf 1807 en samling skaldestycken af honom sjelf 
och af andra, bland hvilka voro Franzén och Wallin. 

K. F. W—r, 



Slägtmeinoirer 711. ui. Uti Vexjö gymnasii-bibliotek finnas depo- 
nerade, af framlidne Chargé d'atfaires G. O. Hyltén-Cavaliius grun- 
dade, biografiska och genealogiska samlingar, i tryck och i hand- 
skrifter, rörande hufvudsakligen slägterna Cavallius, CavaUin, Cavalli, 
Hyltenius och Hyltén-Cavallius, men äfven om slägterna Heurlin och 
Wiesel. Bland handskrifterna kunna nämnas J. C. Cavallius' sjö- 
journaler, häradsprosten mag. C. F. Cavallius' sjelfbiografi, en af G. 
O. Hyltén-Cavallius i hans ungdom skrifven pikant skizz öfver C. I. 
Heurlin, den kände Vexjö-biskopen och medlemmen af Carl XIV 
Johans statsråd, samt anteckningar under en studieresa till Italien af 
den lärde klassiske filologen framlidne prof. Chr. Cavallin i J.und. 
Samlingarne ha efter Chargé d'afiaires Hyltén-Cavallius är 1889 timade 
frånfälle, med varmt slägtintresse, efter hand i möjligaste mån ökats 
och kompletterats af en hans brorson, herr Henrik Hyltén-Cavallius 
i Vexjö. De torde blifva värdefulla materialier for teckning af ofvan- 
nämnda slägters historia. 



Originalet till den å sid. 15 meddelade af bildningen utgöres af 
ett kopparstick, 32 centimeter högt och 23' 2 cm. bredt, som, enligt 
dess innehåll, utgafs vid Friherre Thure Gustaf Rudbecks utnämnande 
till öfverstäthållare. Detta kopparstick är numera en sällsynthet. 



79 



Frågor. 

Kan någon lämna upplysningar om en Fröken C. A. Ramel ifrån 
Lifland? Hon lefde med säkerhet i början af 1780-talet. Uppe- 
höll sig troligen 1785 i Wasa i Finland. Men gift eller ogift? Ett 
miniatiirporträtt af henne pä elfenben finnes i min ägo samt upp- 
gifter om en son till henne Carl Adolf Pontus (?) född i Wasa -^/i2 
1785 samt hans sigill med ett vapen mycket liknande slägten von 
Wachenfeldts. M. F. 

I Anreps Svenska Slägtboken omnämues i tillägg till slägten In de 
Betou en Maria In de Betou f före 1652 och gift med Hybbert 
Hoijendijk, i hans första gifte. 

Kan någon lennia upplysningar om dessa personers födelse-, 
giftermåls- och dödsår, äfvensom hans yrke eller tjenst? 

G. I. 

Upplysningar i följande, adliga ätten Silfversparre rörande frågor 
önskas: 

ä) Är ätten identisk med den gamla Körningska ätten? 

b) Bör Erkebiskopen Johannes Hacjuini räknas till denna ätt eller 
någon annan och i sådant fall hvilken? 

c) Är det bekant, till hvilka ätter Sune Haraldsson (Silfversparres) 
och hans son Per Sunessons svärföräldrar hörde? 

W. S. 

Kunna några upplysningar lämnas om Mathilda Charlotta Cohns 
föräldrar? Hon föddes 1797 i Finland, antaglingen i Helsingfors, 
gifte sig 18 1 7 med Johan Fredrik Bervald, sedermera hofkapell- 
mästare, och dog 1877. 



t 



jT / I 



1 



I 



8o 



Svenska Autograf-Sällskapet- . 
1902. 

Sedan föregående häfte (III: 3) af Personhistorisk tidskrift utkom, 
hafva följande personer ingått såsom ledamöter i sällskapet: 



Antell, K., Öfverste. Helsingfors. 
Bielke, E., född C:iriesan. Grefvinna. 

Slallefori. Linköping. 
Bodin, A., Bokhållare. 
Cronstedt, F. W., Grefve, Kapten. Ful- 

lerö. 

Elgenstierna, G. M., To texpeditör. 
Falk, H.. Löjtnant. K.-^.rlsborc;. 
Flach, C. G. A. V., Kapten. Karlskrona. 
Gyllenstierna, N., Gndsegare. Elfdalen. 
Klippan. 

Hallberg, M., Grosshandlare. Helsing- 
fors. 

Hillraan. A., Konsul. 
Hirsch, A". Studerande. Cp^^ala. 
Kongl. Krigsskolans bibliotek. Karl- 
berg. 

Leczinsky, C. A., Amanuens. 
Lindberg, E. V., Grosshandlare. 



Lundell, B., Posttjensteman. 

Löwen. A. O. L. Trolle-, Friherre. 

Godsegare. Häringe. 
Norlander, L. G. F., Läroverksadjunkt. 

L'meå. 

Norrmén, A., Bankdirektör. Helsingfors. 
Petterson, C. E., Hofkamter. 
von Plomgren, J. P. C. P:son, Löjt- 
i nant. 

I Ramsay, J. M., född Ekström. Fru. 
Helsingfors. 
Rudbeck, O. T. G. A. F., Friherre, 
Agrée. 

Sandströmer, C, v. Härad?höfding. 

Trozelli, P. L., Ryttmästare. Björnsnäs. 
I Tullberg, H. W., Bokförläggare. 
I Törnell, E. R., Amanuens. 
I Wrede, H., Friherre. Assessor. Jön- 
I köping. 



Rättelse. 



Porträttet af Öfverståthållaren Friherre Thure Gustaf Rudbeck (vid sid. 8), 
i olja, tillhör Friherre Claes Rudbeck ä Marieberg, icke Kammarherren Frih. R. 
Rudbeck såsom a planschen uppgifvits. 



Stockholms öfverståthållare. 

Af N. v. D. 



Friherre Clas Rålamb. 

Den Rålambska ättens förste med visshet kände stamfader 
är öfverstetygrnästaren och ståthållaren i Stockholm Anders 
Sigfridsson, hvilken af konung Gustaf I 1541 hugnades med ad- 
lig värdighet. Hans son Bror steg till president i Aho hofrätt, 
men blef till följd af sin son Eriks mot konung Gustaf II Adolf 
visade ohörsamhet från denna befattning skild, redan innan han 
hunnit att densamma tillträda. Först efter konungens död togs 
han åter till nåder och utnämndes till landshöfding i Abo. Utom 
förenämnde Erik hade han ytterligare sju söner, af hvilka den 
näst yngste Clas, född i faderns andra äktenskap med Anna 
Tott, blef den märkligaste och tillika sin ätts tvifvelsutan mest 
framstående representant. 

Född i Stockholm år 1622 erhöll han en omsorgsfull upp- 
fostran först i hemmet och derefter vid Upsala universitet. Tjugu- 
årig anträdde han så den för en dåtida ung adelsmans utbild- 
ning snart sagdt oundgängliga utrikes resan. Samma år, 1642, 
finna vi honom äfven inskrifven som student vid det ryktbara, 
af 1600-talets svenskar synnerligen flitigt besökta universitetet i 
Leyden, der han antagligen lagt grunden till de djupa insigter på 
rätts- och statsvetenskapernas område, som sedan skulle i så hög 
grad bidraga till hans berömmelse. Frän Holland synes han hafva 
begifvit sig till Frankrike samt der fortsatt sina studier vid hög- 
skolorna i Saumur och Paris. Hemvägen tog han sedan öfver 
Tyskland, dröjande någon tid i Osnabriick, då han jemväl erhöll 
tillfälle att göra tjenst i dervarande svenska beskicknings kansli. 

1644 återkommen till fäderneslandet fick han i den unga 
drottningens närvaro inför sjelfva rikskanslern Axel Oxenstierna 

Personhistoisk tidskrift, ig 02. 6 



82 



aflägga redogörelse för sina iakttagelser under resan, särskildt 
hvad gälde de kämpande härarnes ställning och fredsverkets be- 
drifvande. Denna examen utföll till vederbörandes belåtenhet^ 
och Rålamb anstäldes till följd häraf som kavaljer vid den kort 
derefter öppnade fredsunderhandlingen i Brömsebro. 

Detta var emellertid den enda befattning, han under Kristinas 
regering mottog. Han tillbragte de tio följande åren till största 
delen på sina gods, träget sysslande med landtmannabestyr och 
egnande den tid dessa lemnade honom öfrig ät studier före- 
trädesvis inom lagfarenhetens område. Frukterna af sina rätts- 
vetenskapliga forskningar och iakttagelser nedlade han äfven nu 
i sina berömda ^^Observationes Juris practicae», ett verk, som 
ställer sin upphofsman i främsta ledet bland Sveriges äldre juri- 
diska författare och som otvifvelaktigt varit af stor betydelse 
särskildt vid utarbetandet af 1734 års lag samt »länge tjenat våra 
jurister till ledning». Han synes uteslutande af intresse för ämnet 
hafva ledts till detta skriftställarskap och ej haft några tankar på 
att offentliggöra sin bok. Först 22 år efter dess fullbordande 
blef densamma år 1674 genom Antiqvitetskollegiets försorg tryckt 
och rönte dervid sådan framgång, att en ny upplaga 5 år senare 
måste utgifvas. 

Från och med år 1647 hade Rålamb jemväl begynt taga del 
i riksdagsförhandlingarne. Utpräglad aristokrat men tillika be- 
stämd motståndare till högadelns stolta anspråk skapade han sig 
snart genom sin talaregåfva, sin höga bildning och sin duglighet 
en bemärkt ställning på riddarhuset och blef efter hand en nästan 
ständig ledamot af de talrika utskott ridderskapet och adeln allt- 
emellanåt för beredande af något visst ärende eller af andra 
orsaker plägade tillsätta. Sålunda växte bland ståndsbröderna 
alltjemt hans betydenhet, till dess han vid 1655 års riksdag 
rent af kan betraktas som den lägre adelns främste anförare och 
taleman, i hvilken egenskap vi äfven finna honom med styrka 
och skicklighet förfäkta dess intressen gentemot riddarhusets 
tvenne högre klasser särskildt i den för hela adeln sä betydelse- 
fulla reduktionsfrågan. 

Konung Carl X sökte nu och lyckades vid rikets tjenst fästa 
den talangfulle och kunskapsrike mannen. Utnämnd till hof- och 
krigsråd fick Rålamb åtfölja konungen på hans polska härtåg,, 
hvarunder hans tjänster hufvudsakligen togos i anspråk för för- 
rättningar af diplomatisk eller administrativ art. Så fick han bi- 
träda riksrådet Bengt Oxenstierna vid dennes underhandlingar i 



I' 



83 

Warschau med de polska ständerna rörande hyllandet af den 
svenske konungen. Ej långt derefter uppdrog Carl X åt Rålamb 
att i hans namn begifva sig till Posen för att undanrödja de an- 
ledningar till missnöje med det svenska herraväldet, som derstädes 
uppstått. Genom sitt på en gång fasta och humana uppträdande 
och genom den stränga ordning han upprätthöll lyckades han 
äfven vinna befolkningens tillgifvenhet och förtroende samt förmå 
många af dem, hvilka af fruktan för svenskarne flytt ur landet, 
att dit återvända. Här fick han äfven nu visa prof på både mod 
och militärisk duglighet gentemot såväl af det katolska prester- 
skapet i staden Posen anstiftade oroligheter som äfven den polske 
härföraren Czarneckis försök att med våld bemäktiga sig samma stad. 

Ett än mer hedrande uppdrag lemnades sedan Rålamb, då 
han skickades som sändebud till sultanen för att försöka förmå 
denne att ingå förbund med Sverige. Den färd, han nu anträdde, 
var full af faror och svårigheter. Den måste nämligen till stor 
del ega rum genom den mot Sverige fientligt sinnade kejsarens 
länder, der man också vidtagit åtgärder för att hejda och gripa 
den svenske underhandlaren. Under de mest skiftande förkläd- 
nader, under svåra mödor och halsbrytande äfventyr lyckades 
emellertid Rålamb komma fram till Constantinopel, der han blef 
väl mottagen och der till en början hans bemödanden att för 
Sverige vinna Turkiets bistånd tycktes krönas med framgång. 
Yttre ogynsamma omständigheter tillkommo likväl, hvilka gjorde 
det redan i hufvudsak godkända fördragets formliga afslutande 
om intet, och Rålamb nödgades återvända med oförrättadt ärende, 
utan att dock genom denna diplomatiska motgång i någon mån 
hafva' förverkat det förtroende, han hos Carl X ända till denne 
konungs frånfälle fortfor att åtnjuta. Öfver sin resa med alla 
dess händelser och vedervardigheter sammanskref han kort der- 
efter en trogen och malande skildring, som sedermera trycktes 
och äfven blef till engelska språket öfversatt. 

Återkommen till Sverige fann han sin konung i Göteborg 
sysselsatt med förberedelser till det andra fälttaget mot Danmark. 
Ett par veckors ledighet förunnades honom nu att efter tvenne 
års skilsmessa sammanträfta med hustru och barn, men derpä 
måste han åter vara konungen följaktig på dennes nya härfärd. 
Äfven under densamma blefvo åtskilliga grannlaga uppdrag ho- 
nom anförtrodda. 

Då döden plötsligt bortryckt Carl X från alla hans stolta 
. planer, och ständerna till behandling skulle företaga det testa- 



84 



mente, hvarigenom konungen lemnat föreskrifter om regeringens 
förande under hans späde sons minderårighet, se vi Rålamb 
framträda denna gäng ej blott som den lägre adelns men som 
hela riddarhusets taleman samt med stor juridisk skärpa och 
segrande vältalighet angripa sagda testamentes giltighet. Ett 
testamente, äfven af en konung, förklarade han, hörde till den 
enskilda rätten ej till den offentliga, ända till dess detsamma 
blifvit af rådet och ständerna godkändt. Då emellertid ifråga- 
varande testamente innehölle stadganden stridande mot Sveriges 
lag, af hvilka särskildt framhölls, att pfalzgrefven Adolf Johan, 
ehuru både främling och furste, genom detsamma tilldelats plats 
i rådet och förmyndareregeringen, borde det åtminstone härutinnan 
ogillas. Adeln var af samma mening, men då inom de ofrälse 
stånden en motsatt uppfattning gjorde sig gällande, blef frågan 
tills vidare uppskjuten. Först då ständerna i slutet af samma är, 
1660, ånyo sammanträdde, fattades definitivt beslut, dervid adelns 
åsigt i hufvudsak segrade, och pfalzgrefven blef ur regeringen 
utesluten, liksom äfven den af detta stånd fruktade stränge 
reduktionsmannen Herman Fleming, af den döende Carl X utsedd 
till riksskattmästare. Äfven här var det Rålamb, som lyste som 
riddarhusets främste kämpe. 

Under tiden emellan dessa båda riksdagar hade Rålamb 
blifvit utnämnd till landshöfding öfver Upland. 1 förvaltningen af 
detta embete fick han nu tillfälle ådagalägga, hurusom hos honom 
den aristokratiska ståndsandan icke öfvade något som helst in- 
flytande pä rättvisans stränga handhafvande. Sålunda afgjorde 
han en vid denna tid ryktbar tvist emellan grefve Thure Oxen- 
stierna och hans förtryckta bönder till de senares förmån, och 
under de 4 år han var landshöfding skall han hafva afskaffat 
omkring 50 i Upland olagligt inrättade säterier. Vid sin afgång 
från embetet mottog han äfven af Svea Hofrätt de högsta loford 
öfver sin förvaltning. 

Äfven vid 1664 års riksdag finna vi Rålamb som lågadelns 
och alltemellanåt hela riddarhusets ledare, kraftigt häfdande 
adelns företrädesrättigheter gent emot de ofrälse stånden samt 
ej sällan i skarp opposition mot regeringen. Trots denna håll- 
ning eller kanske just för att pä detta sätt blifva af med en 
besvärlig motståndare kallades emellertid Rålamb efter riksdagens 
slut till ledamot af rådet. Helt visst var han också génom sina 
ovanliga juridiska insigter, sin intelligens och sin i ansvarsfulla 
värf pröfvade skicklighet mer än de fleste sina medbröder 



85 



värdig att bekläda denna höga post. Med hänsyn till förstnämnda 
omständighet utsågs han till en början att jemväl vara hofrätts- 
råd i Åbo hofrätt. Men kort derefter förflyttades han till Kam- 
markollegium, som det berättas,' på tillskyndan af rikskanslern 
Magnus Gabriel De la Gardie. Denne, som sedan flera år till- 
baka befann sig i en nästan oafbruten strid om det ledande in- 
flytandet i regeringen med riksskattmästaren Gustaf Bonde, 
önskade nämligen, sägs det, i detta kollegium insätta en person, 
som vore hans lydiga redskap och som genom sina framstående 
egenskaper derstädes kunde bilda en motvigt mot- dess myndige 
chef riksskattmästaren. Dertill skall han nu hafva utsett Rålamb. 
Det var väl ej det enda politiska misstag, denne lysande men 
ytlige och föga betänksamme statsman begick under sin långa 
bana, men utan tvifvel ett af dem, som han mest fick anledning 
att ångra. Den ovanligt sjelfständige Rålamb var ej den man, 
som lät sig bruka såsom ett verktyg för en annans planer. Han 
gick städse sin egen väg, men just genom sitt trägna arbete i 
detta verk, genom den grundliga kännedom han härigenom för- 
värfvade om rikets ekonomiska tillstånd utbildade han sig nu i 
stället till en allt mer och mer afgjord motståndare till den slös- 
aktiga, lättsinniga politik, för hvilken De la Gardie så ofta var en 
förespråkare, och till en lika afgjord anhängare af den kloke, fram- 
synte, varmt fosterländske Bondes statskonst, hvars hufvudsyfte 
var att genom fredens bevarande, den beslutade reduktionens 
fullföljande samt den strängaste ordning och sparsamhet göra 
Sverige finansielt starkt och oberoende af främmande makter 
samt härigenom äfven mot framtida stormar betrygga dess nu- 
varande konstitutionella statsskick. Ja, Rålamb blef efter Bondes 
några år senare timade död jemte Sten Bielke kanske den, som 
ihärdigast och trognast i rådet skulle kämpa för dessa grund- 
satser, der desamma likvisst gentemot de storpolitiska tenden- 
serna hos en del rådsherrar, egennyttan hos andra samt lik- 
nöjdheten och sorglösheten hos de flesta i allmänhet föga skulle 
förmå att göra sig gällande. 

Jemväl i frågor rörande utrikes politiken kom snart Rålamb 
att stå i opposition mot rikskanslern, dä det freds- och spar- 
samhetsvännernas parti inom rådet, till hvilket han slutit sig, i 
motsats till den franskvänlige De la Gardie och för att undvika 
alla krigiska äfventyr, önskade ett närmande från Sveriges sida 
till England och Österrike. Häftigt drabbade dessa stridiga me- 
ningar samman i slutet af år 1667, då rikskanslern till antagande 



86 



i rådet framlade ett förslag till förbund med Frankrike. I sin 
förtrytelse öfver den kraftiga opposition detsamma väckte utfor 
nu den högmodige och häftige De la Gardie mot sina motstån- 
dare i de mest kränkande beskyllningar, hvilka dessa ej voro 
sena att vända m*ot honom tillbaka. Förbittringen steg till sin 
höjd å ömse sidor, och den poHtiska fiendskapen öfv^ergick nu 
allt mer i personligt hat. Så mycket fastare slöto sig De la 
Gardies motståndare samman och genomdrefvo på våren i66S. 
att Sverige med England och Holland ingick den s. k. trippel- 
alliansen i syfte att stäcka Ludvig XI V:s våldsamma eröfringspolitik. 

Det fans dock frågor, i hvilka De la Gardie och Rålamb 
troget stodo vid hvarandras sida och varmt samverkade. Det 
var sådana, som gälde vetenskapens och literaturens gynnande 
samt fornminnenas bevarande, för hvilka angelägenheter båda 
dessa bildningsälskande herrar hyste ett lika lifligt intresse. 

Under förmyndareregeringen blef Rålambs stora förmåga 
äfven tagen i anspråk för åtskilliga kommissioner. Så var han 
1669 — 70 medlem af en dylik med uppgift att verka för Skånes 
och de andra från Danmark eröfrade provinsernas närmare in- 
förlifvande med det öfriga Sverige. Likaså insattes han i den 
kommission, som 1668 erhöll i uppdrag att anställa en grundlig 
undersökning af det allt mer bekymmersamma finansiella tillståndet, 
och hvars betänkande den s. k. blå boken jemte en skoningslös 
skildring af statsverkets brister och dess orsaker såsom enda 
botemedel härför angaf ett hufvudsakligt fullföljande af de Bondeska 
styrelseprinciperna, framkallande härmed stor förbittring hos riks- 
kanslera och hans vänner, som äfven med uppbjudande af alla 
sina krafter lyckades göra om intet dessa reformplaner, genom 
hvilkas energiska fullföljande måhända ännu den snart annalkande 
fruktansvärda stormen kunnat besvärjas. 

Den unge konungens öfvertagande af regeringen 1672 tycktes 
till en början för Rålamb skola medföra endast förmåner och 
utmärkelser. Genom sin äldsta dotters giftermål med Carl XI:s 
forne lärare och förtrogne vän Edmund Gripenhielm hade han 
också i monarkens omedelbara närhet erhållit en mäktig före- 
språkare, och följderna häraf började snart visa sig. Så blef 
han 1673 med undanträngande af sin företrädare i embetet Axel 
Sparre utnämnd till öfverståthållare i Stockholm. Följande år 
erhöll han friherrlig värdighet, hvarjemte han äfven i andra af- 
seenden fick röna prof på konungens aktning och bevågenhet. 
Men tillfredsställelsen häröfver förbittrades för honom otvifvel- 



87 

aktigt, då han nödgades bevittna, hur hans gamle motståndare 
De la Gardie alltjemt stod högt i makt och inflytande, ja steg 
högre än någonsin förr och snart kunde betraktas som konungens 
främste rådgifvare och styrande minister. Hans förbittring ökades 
helt visst än mer, då rikskanslern i tydlig afsigt att befria sig 
från den besvärliga oppositionen i rådkammaren inom kort sågs 
införa det författningsstridiga bruket att med rådets förbigående 
afgöra de vigtigaste regeringsärendena i en kabinettskonselj, dit 
endast några få särskildt utvalda riksråd kallades. Den nådde 
sin höjd, då samme statsman för att ytterligare befästa sin 
myndighet öppet begynte arbeta för det af den aristokratiske 
frihetsvännen Clas Rålamb mer än något annat fruktade kung- 
liga enväldets införande. 

Måttet var nu rågadt. De la Gardie var från denna stund 
för Rålamb ej endast den förhatlige personlige ovännen pä 
samma gång som förespråkaren för en osund och förderflig 
statskonst, han var härjemte en farlig fiende till Sveriges frihet. 
Snart sagdt hvarje medel att oskadliggöra en sådan motståndare 
syntes honom för visso tillåtligt. Då derför vid 1675 års riks- 
dag det starka missnöjet öfver kriget och den lättsinniga politik, 
som ledt till detsamma, begynte vända sig mot förmyndare- 
regeringen och främst mot dess inflytelserikaste man, rikskanslern, 
grep Rålamb med begärlighet tillfället och trädde sjelf i spetsen 
för denna rörelse samt sökte med all makt befordra densamma 
för att med dess hjelp störta sin fiende. Men han gick ännu 
längre i sitt hat, då han i syfte att dermed rikta ett afgörande 
slag mot De la Gardie och med konungens tillgifvenhet beröfva ho- 
nom äfven hans säkraste stöd begagnade sig af ett af denne stats- 
man-under ett enskildt samtal tidigare fäldt obetänksamt yttrande 
och på grund häraf nu angaf honom för högförrädiskt tal mot 
sin konung. Saken hänvisades till rätslig behandling inför Svea 
Hofrätt och väckte ett oerhördt uppseende. Den blef väl seder- 
mera bilagd, men med De la Gardies stora inflytande var det 
efter denna riksdag för alltid förbi. 

Då under samma riksdag ständerna i sin förbittring öfver 
det bedröfliga finansiella tillståndet begärde en undersökning af 
förmyndareregeringens förvaltning, var Rålamb också den af 
rådsherrarne, som med största ifver upptog samma förslag och 
måhända äfv^en den, som med sin vältalighet mäktigast bidrog att 
förmå sina mcdbröder att sjelfva anhålla om en sådan undersök- 
ning. Helt visst väntade han, att af densamma med all tydlighet 



88 



skulle framgå, hurusom han och hans vänner städse fört fredens 
och sparsamhetens talan, medan deremot det varit De la Gardies 
olyckliga rådslag, som bragt landet i dess nuvarande sorgliga 
belägenhet, och att denna undersökning sålunda ytterligare skulle 
medverka till kanslerns definitiva störtande. Föga torde han der- 
emot hafva anat, att denne i sitt fall snart skulle draga med sig 
äfven sina motståndare. 

I sin egenskap af öfverståthållare utvecklade emellertid Rå- 
lamb stor duglighet och lyckades äfven för sin förvaltning er- 
hålla varma loford af den jemväl härutinnan sparsamme Carl XI. 
Det 1674 utbrutna kriget skulle dock snart väsentligen öka hans 
embetes svårigheter men på samma gång också gifva honom 
tillfälle att lägga i dagen både vaksamhet och kraft. Sålunda 
vidtogos nu på hans föranstaltande åtgärder till hufvudstadens 
försvar mot befarade fientliga öfverfall, och Stockholms borger- 
skap förmåddes att för detta ändamål värfva en väpnad styrka 
af 1,000 man. De försök till oroligheter, som sedan under kriget 
af uppviglare i staden tillstäldes, blefvo snart af honom stillade, 
liksom han ock träffade erforderliga anstalter för att mottaga 
och lemna vård åt de många från detsamma hemvändande sjuka 
och sårade samt hejda de smittosamma farsoter, som följde dessa 
i spåren. Härförutom lyckades han af borgarne ej blott utverka 
betydliga och välbehöfliga penningetillskott till rikets försvar, 
utan äfven förmå dem att genom andra patriotiska uppoffringar 
underlätta de betydande svårigheter, hvarunder regeringen vid 
denna tid kämpade. Då flottan efter nederlaget vid Öland 1676 
befann sig i ett synnerligen bedröfligt skick, var det ät Rålamb 
äfven det svåra men hedrande värfvet uppdrogs att ombesörja allt 
hvad till dess utredning ånyo erfordrades. Härjemte förblef han 
alltjemt en nitisk ledamot af rådkammaren. 

Rådets betydelse var emellertid ej mer densamma som under 
förmyndareregeringens dagar, och De la Gardies fall, långt ifrån 
att återskänka det dess författningsenliga ställning, hade snarare 
än mer undanträngt detsamma frän allt mera verksamt deltagande 
i rikets styrelse. Det var också ej att vänta, att konungen, sedan 
han en gång blifvit van att regera utan rådets hörande, skulle 
vara benägen att ånyo underkasta sig detta band. Dertill kom, 
att inom kort den störtade kanslerns plats i hans ynnest intagits 
af en lika maktlysten men långt väldigare statsman, som fastän 
med vida större kraft och ihärdighet snart sågs upptaga sin 
företrädares politik såväl gentemot rådet som envåldsmakten. 



1 



t 

i 



t 




Clas RAlamh, 
Ofverståthåij.are i Stockholm 1673 — 167 8. 
(Oljemålning ä Grii-sholnl) 



89 



Det var Johan Gyllenstierna, hvilken hastigt vann den unge 
furstens oinskränkta förtroende och blef på en gång hans råd- 
gifvare och hans ledare. Han hade fordom varit Rålambs med- 
kämpe såväl pä riddarhuset som i rådkammaren och i hufvudsak 
delat hans aristokratiskt konstitutionella åskådning. Men maktens 
utöfning i förening med de lifliga intrycken af förmyndarerege- 
ringens svaghet och inbördes strider gjorde honom snart till 
en lika ifrig förfäktare af det kungliga enväldet som han förut 
varit af den aristokratiska rådsmyndigheten. 

Helt naturligt måste detta hans uppförande väcka- stor för- 
bittring hos hans forna partivänner. Harmen mot affallingen i för- 
ening med hatet till despotismen dref dem äfven att vidtaga kraftiga 
mått och steg för att störta den nye gunstlingen och på samma 
gång ät rådet återvinna dess lagliga befogenhet. De gingo i sin 
ifver ända derhän, att de försonade sig med sin gamle fiende 
De la Gardie för att med enade krafter lättare nå sitt mål. Men 
allt var förgäfves. Stödd på sin efter de vunna segrarne numera 
oemotståndlige konungs fulla ynnest och varma tillgifvenhet kunde 
Gyllenstierna trotsa alla deras anfall. Rådsherrarne förlorade 
dock icke modet. Genom ständernas medverkan trodde de sig 
ännu kunna vinna sitt mål. I denna förhoppning instälde sig 
Rålamb jemte några af hans embetsbröder vid den riksdag, som 
1678 hölls i Halmstad. De funno dock snart, att stämningen 
var långt ifrån gynsam för deras planer. Kriget hade i sjelfva 
verket allt för obarmhertigt blottat de mänga försumligheter 
och misstag, hvartill förmyndareregeringen fordom gjort sig skyl- 
dig, för att rådet längre skulle kunna räkna pä några sympatier 
i riksdagen. I stället genljödo der nu så mycket kraftigare 
ropen på den redan beslutade förmyndareundersökningens verk- 
samma fullföljande äfvensom pä en ny och mera utsträckt re- 
duktion. 

Gyllenstierna stod sålunda qvar i orubbad besittning af 
makten och han visste att hänsynslöst begagna densamma. Fast 
besluten att, om så skulle behöfvas, äfven med våld genomdrifva 
den ombildning af Sveriges författning i monarkisk riktning, som 
han mer och mer fann nödvändig för att trygga dess styrka 
och sjelfständighet, måste han också vara betänkt pä att i tid 
undanrödja hvarje hinder för dessa hans planers genomförande. 
Frihetsvännen Rålamb var redan genom sin begäfning och sitt 
personliga anseende för desamma en farlig fiende men han var 
det i ännu högre grad i sin egenskap af Stockholms öfverståt- 



go 

hållare. Denna med hänsyn till en i hufv^udstaden förestående 
statshvälfning så betydelsefulla befattning kunde ej utan fara 
lemnas i en sådan motståndares händer. Rålamb måste derför 
från densamma skiljas. 

Så torde man bäst kunna förklara dennes i December 1678 
timade förflyttning till presidentembetet i Göta Hofrätt, en för- 
flyttning, som helt visst stod i föga öfverensstämmelse med hans 
egna önskningar. Han förblef det oaktadt ännu en tid i Stock- 
holm, flitigt bevistande rådets öfverläggningar samt alltjemt den 
främste i motståndet mot Gyllenstiernas regemente. I Februari 
1679 tog han emellertid sitt inträde i Hofrätten. Hans vistelse 
i Jönköping blef dock ej långvarig. Sedan rådet nästan helt och 
hållet förlorat sin politiska betydelse och dess verksamhet hufvud- 
sakligen blifvit inskränkt till behandlingen af justitieärenden, 
hade dess flesta medlemmar modstulna och förbittrade begynt 
draga sig tillbaka frän dess sammankomster. Det hände 
emellanåt, att den höga församlingen ej ens var domför. Pä 
grund häraf blef nu Rålamb jemte öfrige rådsherrar genom ett 
kungl. bref af den 30 December 1679 kallad till hufvudstaden. 
der vi sedan flnna honom flitigt sysselsatt med att »till ändskap 
bringa de mångfaldiga justitiesaker, som förlängst i Konungens 
Revision voro inkomna., men samtidigt fortsättande sin energiska 
fastän fruktlösa kamp mot den väldige man, som nu ledde foster- 
landets öden. 

Emellertid tillstundade den riksdag, vid hvilken konungen 
och hans förtrogne rådgifvare ärnade genomdrifva den länge för- 
beredda statshvälfningen. De visste sig hafva vid densamma att 
vänta ett starkt motstånd, särskildt hos adeln. Under en klok 
och erfaren politikers anförande skulle denna opposition må- 
hända jemväl vara i stånd att i hög grad försvåra, om ej rent af 
förhindra de nya planernas genomförande. Ehuru beröfvad sin 
öfverståthållaremyndighet vore derför Rålamb, derest han infunne 
sig vid riksdagen, alltjemt att betrakta som en högst farlig mot- 
ståndare. Hans kraftfulla vältalighet, hans insigter och skarp- 
sinnighet, hans långa och hedrande statsmannabana, hans forna 
ledareskap på riddarhuset, allt bidrog att göra honom framför de 
flesta skickad att med utsigt till framgång leda försvarskampen 
för den hotade konstitutionella friheten. Att fä honom aflägsnad 
blef derför för de styrande af synnerHg vigt. Man fann äfven 
snart en lämplig förevändning, och Ralamb erhöll sålunda i upp- 
drag att jemte tvä partivänner begifva sig till Pommern för att 



9t 

der hålla landtdag samt sätta lag- och kammarverket jemte kyrko- 
väsendet i ordning. Förgäfves sökte han undandraga sig detta 
värf. Han måste åtlyda Kongl. iMajrts befallningar och begaf sig 
äfven till sist säkerligen med d3^5tra aningar ut till Tyskland. 

Dä han efter fuUgjordt arbete åter beträdde fäderneslandets 
jord, fann han striden redan utkämpad, enväldet fast grundadt 
och rådet ej blott utan allt inflytande men dertill häftigt ansatt 
af den »stora kommissionen^, den domstol ständerna vid sista 
riksdagen i enlighet med konungens uttryckta vilja förordnat för 
att af förmyndarestyrelsen, rådet deri inbegripet, utkräfva redo- 
visning för dess förv^altning. Rålamb blef nu den, som eldade 
sina modfälda medbröder till kraftigt motstånd och dristigt trädde 
i spetsen för detsamma. Sjelf hade han visserligen förut yrkat 
på en undersökning af förmyndarnes förvaltning, men att en af 
ständerna tillsatt kommission skulle få döma öfver medlemmar af 
Svea rikes råd vore enligt hans uppfattning en olaglighet. Dess- 
utom vore det, menade han, endast de fem höga riksembetsmännen. 
hvilka ju utgjort den egentliga förmyndareregeringen, som hade 
att stå till svars för de klandrade besluten. De öfriga rådsherrarne 
borde derförutan vidare vägra att inställa sig inför kommissionen. 
Men den kungliga envåldsmakten hade redan nått en sådan aukto- 
ritet, att allt motstånd mot densamma blef förgäfves. Äfv^en den 
stolte Rålamb måste böja sig för konungens vilja och till bemötande 
upptaga de anmärkningar, som af kommissionen framstäldes. Då 
han sålunda inför densamma nödgades föra sin talan, gjorde han 
det äfven ej blott med mycken juridisk skicklighet men tillika 
understundom med en skärpa, som föga torde behagat. I sjelfva 
verket hade han mindre än de flesta att frukta af denna under- 
sökning; han var ej bland dem, som med fog kunde sägas hafva 
sökt rikta sig på det allmännas bekostnad; ej heller hade han, 
som ju städse yrkat på fred och sträng hushållning, tagit del i 
de regeringsbeslut, hvilka i allmänhet blifvit föremål för missnöje 
och klander. Alen rättsfrågan var här som alltid for honom af 
afgörande vigt, hvartill väl äfven kom lusten att med all makt 
bekämpa det honom så förhatliga nya regeringss3'stemeL 

Samtidigt med att stora kommissionens domar begynte allt 
hårdare drabba dem, förmåddes 16S2 genom kunglig påtryckning 
samtliga rådsherrar att ingifva sina afskedsansökningar. Några af 
dem blefvo väl ånyo inkallade i rådkammaren, men bland dem 
var ej Rålamb, ehuru det visserligen ser ut, som om Carl XI 
först ämnat göra ett undantag jemväl för denne framstående 



92 



man. Vid närmare besinnande har han väl emellertid tvekat att 
bland sina rådgifvare upptaga en gentemot den nyinrättade sam- 
hällsordningen så föga sympatiskt sinnad person. 

Rålamb lemnade nu äfven sin presidentbefattning och drog 
sig helt tillbaka till privatlifvet. Det blef dock ej det otium, 
den nu 6o-årige mannen, som så länge och så väl tjenat sitt land, 
med skäl kunnat göra anspråk på. Till en början stäldes han 
sålunda nu till ansvar, för det han 1660 dristat angripa Carl X:s 
testamente. Han ingaf emellertid omedelbart till konungen en 
böneskrift, i hvilken han anhöll om nåd men tillika med värdighet 
samt kraft försvarade sitt handlingssätt, och Carl XI lät saken 
falla. Men härjemte och i vida högre grad förbittrades hans 
återstående lefnadsär af en långvarig och fruktlös kamp mot så- 
väl åtskilliga af dessa mångahanda efter Stora kom.missionens af- 
slutande ytterligare tillsatta granskningskommissioner, som sarskildt 
den 1680 beslutade reduktionen, en reduktion af vida mer om- 
fattande och ingripande art än den, för hvilken han tidigare varit 
en förespråkare; en reduktion, som gick att beröfva den adel, han 
sjelf tillhörde och hvars betydelse för samhället han så högt skattade, 
dess inflytelserika ställning; en reduktion slutligen, som hotade 
att fråntaga honom sjelf all hans egendom. Han förde denna 
strid som alltid med styrka och skicklighet, men, då han såg 
den ekonomiska ruinen allt tydligare nalkas, greps den gamle 
mannen af djup misströstan och han ingaf åter till konungen en 
böneskrift, med anhållan, att honom mätte lemnas så mycket af 
hans förmögenhet, som kunde räcka till hans eget uppehälle och 
hans barns uppfostran. Denna hans begäran blef dock afslagen 
och det i ordalag, tydligen visande den förbittring konungen numera 
hyste mot denne det kungliga enväldets skarpe vedersakare. Ut- 
gången var härmed gifven. Rålamb måste efter hand lemna från 
sig nästan allt hvad han egde, sälja sina möbler och sitt bordsilfver 
och, hvad för honom måhända var ännu svårare, sitt stora och 
dyrbara bibliotek, hvilket af Carl XI inköptes och skänktes till 
Upsala universitet. Denna förlust gick honom nog så mycket 
djupare till sinnes, som hans hufvudsakliga sysselsättning under 
de sista åren utgjordes af läsning och vetenskapligt författarskap. 
Sålunda har han efter sitt afskedstagande skrifvit dels åtskilliga 
- juridiska afhandlingar dels ock en grundlig och vidlyftig skild- 
ring af 1680 års statshvälfning, sedd ur den aristokratiske frihets- 
vännens föga sympatiska synpunkt, i hvilken skrift han väl under- 
stundom gifvit fritt lopp åt den harm och den bitterhet, hvarmed 



i 



93 



de senaste årens tilldragelser uppfylt hans själ, men tillika otvifvel- 
aktigt lemnat vigtiga bidrag till samtidens historia. Oböjd af 
ödets hårda slag fortfor han, så länge helsa och krafter det med- 
gåfvo, att på detta sätt efter sin förmåga söka gagna den svenska 
vetenskapen. 

Dä efter Carl XI:s död det 1680 besegrade partiet åter började 
röra på sig, och tanken pä möjligheten af en återgång till ett 
konstitutionelt statsskick ånyo vaknade, var den 75-årige Rålamb 
alltjemt en af dem, som ansågos bäst kunna samla frihetsvännerna, 
en af de sjelfskrifne höfdingarne. Trogen de grundsatser, som 
städse ledt honom i hela hans politiska verksamhet, afstyrkte han 
dock nu, liksom han förut städse gjort, bestämdt alla våldsamma 
förslag. Endast på laglig väg genom ständernas medverkan borde 
det åtrådda målet vinnas. Efter att hafva sett äfven denna sin 
sista förhoppning gäckas slöt den gamle statsmannen följande år 
1698 i Stockholm sin långa, skiftesrika lefnad. 

Den svåra rättskränkning, som af den eljest så storsinte Gustaf 
II Adolf tillfogats Rålambs fader och broder, då den senare pä 
grund af en, som det synes, obetydlig förseelse nödgades i lands- 
flykt söka sin räddning undan det hårdaste straff, och den förre 
utan riägon egen skuld ej blott afsattes från sitt embete utan 
äfven beröfvades sina förläningar, hade otvifvelaktigt, såsom ock 
af föregående lefnadsskildrare påpekats, gjort ett djupt, ja out- 
plånligt intryck på den då lO-årige liflige och intelligente gossen 
och jemte ovilja mot hoftjenst hos honom ingjutit denna brin- 
nande nitälskan för rättvisa, detta okufliga hat till godtycke och 
despotism, som sedan så tydligt framträda i hela hans oftentliga 
verksamhet och gifvit densamma sin egentliga prägel. Helt visst 
var det under inflytandet af denna sinnesstämning redan, som 
den unge ädlingen, hvilken med sitt behagliga utseende och 
väsen, sin höga bildning och rika begäfning syntes som skapad 
att lysa i drottning Kristinas hof och att af denna drottning i 
hedrande värf användas, föredrog att draga sig tillbaka i landt- 
1ig enslighet och der egna sin lediga tid åt de grundligaste rätts- 
vetenskapliga studier. Helt visst var det äfven denna starka 
känsla för rättens kraf mer än allt annat, som ledde den mognade 
mannen, då han, hvilken af Carl X varit med så mycken ynnest 
omhuldad, mot olagligheten i denne konungs sista förordnande 
riktade så skarpa och sä förkrossande anfall, liksom ock då han 
sedan under hela sin läni^varijja offentlicra bana alltid med sådan 
kraft och ifver kämpade för lagens helgd. Helt visst var det 



r 



94 

alltjemt i främsta rummet denna kärlek till rätt och frihet, som 
af den grånade rådsherren gjorde en så fast och obevekHg men 
dock alltid strängt laglydig motståndare till alla monarkiska 
utvidgningsplaner och som uppehöll hans mod och strids- 
färdighet i den långa kampen mot alla dessa kungliga kommissioner, 
hvilka hotade att bringa honom till tiggarstafven. Som en rättens 
stolte, oförskräckte kämpe, som en den konstitutionella frihetens 
värme och hängifne försvarare framstår han också i tidens hi- 
storia, väl i hög grad bunden af sin tids ståndsfördomar, väl 
understundom hänsynslös i sin fiendskap såsom gentemot M. G. 
De la Gardie men genom sina grundliga och omfattande kun- 
skaper, sin vältalighet och skriftställarförmåga, sin skarpsinnighet, 
sitt mod och sin manliga sjclfständighet höjande sig öfver fler- 
talet af sitt tidehvarfs märkliga politiska personhgheter. 

Som 26-årig landtjunkare gifte sig Rålamb första gången 
med den fyra är äldre Anna Stålarm. Knappt hade hon efter 
18 års äktenskap afiidit, och sorgetiden gätt till ända, förrän 
enklingen trädde i ett nytt äktenskap med den 21-åriga Beata 
Soop, hvilket dock redan 6 är senare slöts med den unga fruns 
död. Endast 7 månader derefter var den nu 50-årige radsherren 
färdig att för tredje gängen gå i brudstol med den 30 år yngre 
Elisabeth Gyllenstierna, som äfven i 30 år fick öfverlefva honom 
och som enligt hans egna uttryck var ihans ljufligaste tröst i 
alla hans vedervärdigheter . ]\Ied dessa sina 3 hustrur hade 
Rålamb ej mindre än 18 barn, deraf 12 med den sista. Flere 
af hans söner hade ärft hans karlek för boklig bildning och 
gjorde sig bemärkta som skriftställare. 



Januari i8og. , 95 



Fänrik B. J. von Breitholtz' dagbok under 
fångenskap i Ryssland 1808 och 1809. 



1809. 



(Forts, från sid. 48.) 



Januarij 
d: 2. -dr a 



Ärhöll jag bref hemifrån, daterat Eknäs den 6:te December. 
Samma dag om afton, gafs af Fru XikiffirotT i barnhusets stora salon 
en maskerad bal, hvartill vi dagen förut ärhållit bjudnings billjetter. 
Balen var präktig och lysande; en niängd caractairs masker utmärkte 
denna framför den förra maskeraden. Om midnatten souperades vid 
de mast rikt ordnade bord, jag någonsin sett. Ibland annat var ett 
sådant öfverflöd af deserter, att sedan soupén var slut, stod ännu på 
bordet korgar fulla med fruckter. confecturer m: m: Värdinnan, ett 
ungt och vackert fruntimmer, visade pa alt sätt sin uppmärksamhet 
emot oss svenskar, hvaribland Lieutenant H: — icke åtnjöt den minsta 
delen. Hennes man, äfven närvarande, tycktes ej mera än de öfriga 
gästerna hafva med arrangementerna att bestella. 

Blef oss bekant att finska ständerna, som då voro samlade i 
Pettersburg, hos Keijsaren hade gjort anhållan om befrielse ur fången- 
skapen för sina i Ryssland varande landsmän, hviiket Keijsarn på de 
villkor biföll, att ständerna skulle sjelfva ansvara för de hemförlofva- 
des politiska uppförande medan kriget varade. Tillfölje häraf fingo 
alla fångar, hvilka ibland dessa ständer ägde personliga bekantskaper, 
tillstånd att hemresa, men de öfriga tilsvidare stadna qvar. Samma 
dag skref jag hem bref, som afgeck med posten. 

Middags tiden återvände således till Fosterlandet, muntra och 7-^^ 



D: s-Je 



glada ^ följande 16 landsmän 
Capitaine Kyle 

d:to Charpentier 
d:to Carnal 
Lieutenant Ramsaij 
d:to Rotkirck 
d:to Engeström 
Reg:ts Pastor Grevillius 
Conducteur Granstedt 



nämligen: 



Capitaine 

Major 
Lieutenant 
Fendrick 

d:to 

d:to 

d:to 

d:to 



Riben 

Lode 

Flor 

Munsterhjelm 
Finkenberg 
af Forselles 
Bronikotiski 
Blåfjeld. 



Vi qvarblifvande följde dem ett stycke på vägen och skildes slute- 
ligen ej med tårra öfron från dessa våra trogna fölljeslagare. Lika 
öden, länge delade, hacle emellan flere af oss sammanknutit vänskaps 
band, hvilka nu genom skilsmessan, om ej upplöstes, likval med de 



* utom Feridrick B., för hvilken den vackra Fröken Mauliskins boiior blif- 
vit så behaghga, att om dett berott af honom, han troligen aldrig ölVergifvit dem. 



I 

I 



I 

' 'V*>. 



96 



Ja7iiiari i8og. 



flästa här i tiden icke heller troligen mera kommo att förnyas. Med 

Granstedt såsom boende i Ekenäs skref jag till mina föräldrar. 
D: 8:de Började jag att äta i Lieutenant Kihlströms bolag. 
D: g:de Feck jag åter tillfelle att skrifva hem, med reg:ts karnmera- 

ten L: F: Aminoft, som från Rostofif med flera andra återvände till 

Finland. 

D:io:de Ankom från Pettersburg för att öka vårt antal Lieutenant [Fred. 
Reinh.] Munk vid Nylands Regemente. Denna figur var för oss alla 
aldeles obekant; yttre utseendet låfvade ej heller synnerligt vid första 
aborden, ty utom garderobens släta tillstånd var näsan belaggd med 
kylsår i trenne särskilta afdelningar. Herr Lieutenanten för öfrigt af 
dett spirituösa någodt ankommen, förklarade genast sig" vara aldeles 
renonce på contanter, och att han såväl i detta som andra afseenden 
räknade på de nya kammeraternas bistånd. Hvad var här att gjöra? 
Intet kunde vi låta honom förgås af hunger och elände, således var 
ej annat parti att välja än upptaga honom med i bolaget och till sä- 
kerhet för betalningen fa anvisning på aflöningen. Alt detta blef till 
contrahänternas ömsesidiga nöije uppgiort, och den resande kammera- 
ten vid vår tarfliga måltirl genast instalerad. Likväl hade bolaget 
sedermera af denna nya intresenten ofta olägenheter. 

D: ia:tc Flyttade Lieutenant Ridderståhle i samma rum med mig, emedan 
begge af oss i de bort resta förlorat hvar sin kammar kammerat. 
Samma dag tillstäldes oss billjetter genom en police officer till spec- 
takel, bal, och soupé hos Gufvernörn. Bjudningen antogs mangrant. 
Spektaklet gafs pä ryska och utfördes förtreffligt af societéns medlem- 
mar. Efter spectaklets slut, börjades balen. När kl. slagit 12 om 
natten, skedde en stunds uppehåll i dansen, emedan ryska nyåret då 
ingeck och nyårs gratulatjoner utdeltes och emottogs från alla sidor. 
' Synnerligen utmärkt vid detta tillfelle, var tillställningen af en rysk 
präst, som då kl: slagit 12, inträdde med en mängd små barnhus 
gossar, hvilka med späda, men vackra röster gemensamt afsjöngo 
några nyårs vers till Gufvernörens, deras beskyddares ära, hvarefter de 
åter afträdde. Under aftonen hade Gufvernörn för någon af kamme- 
raterne gjort den anmärkningen, att vår nykomna landsman Lieutenant 
Munk icke måtte vara synnerligen rogad af spectakler, emedan han 
därunder såfvit ganska beqvämt med armarne i kors under hufvudet. 
Denna anmärkning var sä mycket ledsammare att af höra, som Guf\er- 
nörn visat svensknrne den utmärkta artigheten att lämna dem plats i 
de förnämsta logerne. Den ifrågavarande tilldragelsen hade^ emedler- 
tid ingen af oss uppserverat, men Munkens ännu rusiga utseende gaf 
all trovärdighet åt händelsen. Vid soupén, som serverades för caval- 
jererna vid flere små bord, hade Munken med 3:ne ryssar fått plats 
vid ett af desse. Dett dröijde ej länge, innan man såg honom för- 
skansad med alla de bouteiller, som fans pa bordet, och så snart 
någon af ryssarne sträckte sin hand åt dessa Munkens älsklingar, gaf 
hans bistra ögonkast tydeligen tillkänna missnöijet och afunden där- 
öfver. Till all lycka uppserverade jag i tid denna hans sinnes stäm- 
ning, innan något vidare utbrott skedde, och kunde med vänlighet 
förmå honom, att lämna dessa näsvisa bordskammerater och i all tysthet 



Januari iSog. 



97 



i sällskap med mig begifva sig hem.^ För Tit: Munk medförde hän- 
delsen likväl den följden, att han framdeles hvarken blef tillsagd, 
då någon bjudning intreffade, eller i någons sällskap feck profitera 
däraf. 

Besöktes om aftonen den allmänna maskerad balen. En otalig 
folkmängd af alla klasser hade i dag där stött tillsammans, mästa 
delen utstyrda i åtskilliga costumer och masker. 

Inviterades vi af Gufvernörns pä fransyskt spectakel, som gafs ^- ^4 
samma afton, efter hvars slut Gufvernörskan till kammeraterne, som 
bevistat dett samma, förnyade sin förra bjudning, att fyra af oss alla 
dagar skulle vara välkomna till middagen, en bjudning, som sedan de 
andras afresa, af oss qvarblefna varit försummad. 

Ryssarnas i3:de dag Jul, höls en stor fäst under namn t8 
lordan. Sedan i kloster kyrkan var hållit gudstjenst, som af Erke 
priorn, Gufvernörn och de förnämsta af Adeln öfvervarades, bröt för- 
samlingen upp därifrån. Främst i spetsen geck en präst med Christi 
kors, därefter Erke priorn med en väldig skara munkar och präster, 
åtföljda af heliga fahner och guda bilder i skåp, burna på bårar. En 
folkhop af flere tusende personer utgjorde efter troppen. Tåget fort- 
skred utföre backen ned på isen af den lilla floden Kottka, som nära 
här intill faller i Vollgan. Uti isen var upphuggit ett vak, hvaruti 
befans nedsänkt ett stort kar, ej djupare än att vattnet hindrades dit 
intränga, öfver altsammans syntes upprest en himmel, utsirad med åt- 
skilliga målningar. Vid Friorns ankomst till stellet nedsteg han i ka- 
ret, läste några böner, välsingnade vattnet och doppade sluteligen 
Christus med korset däruti. som straxt åter upptogs, hvar efter vatten 
östes uti därtill medtagna silfver fat, hvilket af prästerna i starka klun- 
kar förtärdes, och rästen stänktes på folket med en borste. Efter 
seremoniens slut, skockades menigheten om hvaran ned till brunnen 
för att fa smaka af dett invigda vattnet. De som icke medförde skå- 
lar, byttor och andra kärill att ösa uti, snörplade med händerne, alla 
angelägna att få först, emedan dett troligen genom dröismälet skulle 
förlora i. sin kraftighet. Prosessjonen återvände till klostret i samma 
ordning, som den utgått därifrån. , I den trängsel, som uppkom nära 
kloster porten, där alla strömmade in, höll jag på att af folkmassan 
blifva ihjäl trampad, emedan en fanatisk ryss, för dett jag ej nog 
hastigt tog hatten af mig för gudarna i skåpen, som tågade förbi, 
stötte mig med sådan fart i ryggen, att jag föll framstupa och öfver- 
vandrades genast af hundrade tals mäniskor, men lyckeligt vis föll jag 
utmed kloster muren, i stöd mot hvilken jag sluteligen arbetade mig 
upp på benen. Hatten den geck förlorad, men någon annan olägen- 
het kände jag icke af händelsen. 

Om aftonen, då jag med mina vanliga spiskammerater, sedan vi D: 2j 
ätit, ämnade gå på maskeraden, intreffade med Lieutenant Munk, som 
vid tillfellet var väl plägad, ett uppträde af egen art. Han frågade 

* Ankomna på gården ropade en kusk griska [»sork»] åt oss, ett skäls ord, 
som allid bräkte Munken i raseri, ocli innan jag hant mellan komma låg ryssen 
ned rykt från kusk bocken, några medlande ord af mig, räddade oss från vidare 
äfvenlyr. 



Personhiitorisk tidskrift, igoz. 



7 



98 



Januari — Februari — Mars i8og. 



oss nämligen, hvart hän vi så klädda ämnade oss? Vi svarade: på 
maskeraden. Härvid yttrade han sin förundran där öfver, att ingen 
sagt honom 'till och mente tro på, att äfven han kunde hafva lust att 
öfvervara en sådan lustbarhet. Häremot gjordes åtskilliga invännin- 
gar, men ingenting tycktes vilja ändra hans föresats, hvarföre en af 
kammeraterna, i nog tydeliga ordalag, nödgades gifva tillkänna ordsa- 
ken, hvarföre, vi hvarken nu eller framdeles ämnade att taga honom 
med i vårt sälskap. Häröfver uppbrakt, arbetar han sig upp ur sängen, 
där han satt, lossar fran stöfveln den ena järn beslagna galoschen, och 
om vi ej genast öfvermannat honom, hade säkerligen någon af oss fått 
ett dråp slag. Som handkrafter emedlertid nu kom ensamt att gälla, 
fraktades go junker fast med mycket prut ut genom dörren och vidare 
inn i sitt i samma farstuga belägna rum, hvartill dörn med hänglås 
stängdes utanföre, hvarefter vi vandrade på balen. Dagen där på togs 
Munken före i alla fångarnas närvaro, han ärkände sitt fel, låfvade 
bättring och afsade sig därjämte alt anspråk, på delaktighet i de nöijen 
och bjudningar som för oss andra framdeles kunde yppa sig.' 
Februari Spisade jag middag hos Gufvernörn och bevistade maskeraden 
d: i'j:de aftonen. Efter vanligheten var den besökt af mycket folck. 
D: ig:de Som var en söndag anstäldes af noblessen kl: V» 12 på dagen en 
costum bal i den vanliga localn. Balen börjades så snart barnhus bar- 
nen kommit ur sin kyrka och passerat dans salongen. Costumerne 
voro utsökt eleganta. Dansen varade till kl: V2 3, dä sälskapet åtskil- 
des för att samma dag om aftonen åter råkas på den vanliga maske- 
raden. 

D:22:dra Skref jag bref hem, som afgeck med posten. 
Mars Ärhöll jag bref hem ifrån af den 3i:te Januarij, till svar på mitt 

d: 6:te 2 lita December sistl: år. 

D: i2:i: Var hos Gufvernörn en stor middags bjudning, och som denna 
intreffade under ryssarnas fasta, då intet kjött flr ätas, ehuru undan- 
tag gjordes för oss svenskar och några ryska officerare, äfven närva- 
rande vid bordet, hvilka ej så noga äro bundna vid denna penitence, 
serverades där med åtskilliga fisk rätter, hvaribland med sterlet^ en 
fisk, som fångas i Wollga floden och anses för den välsmakligaste i 
verlden, och som den tillika utgjör en lux artickel på de högmögnas 
bord, är dett ej ovanligt, att då den går till en viss storlek, den be- 
talas med 25, ja ända till 50 rubel stycket. Sterletten, h vilken vi nu 
åto, kunde till storleken likna en vanlig karp och var rödgul i kjöttet, 
serverades kall som krum gädda, utan sås, men ägde icke desto mindre 
i mitt tycke en ovanligt läcker smak. Wid bordet dracks skålar för 
Gufvernörens lyckliga resa till Pettersburg, som dagen därpå skulle 
företagas, som dett troddes i afsigt att kunna utvärka nåd för en nära 
slägtinge, hvilken slagit ihjäl sin slaf, och nu enligt de nya, af Keijsare 
Alexander strängt handhafda lagarne till slafveriets förmildring, skulle 

* Detta löfte höll han äfven sedermera, men ofta hände,, att, då han var 
full, vi nödj^ades stänr^a in honom, emedan han, fast eljest stilla och fredlig, i 
delta lillsiänd allid ville ut att slåss med stadens tjuf poikar, för ett af dem emot 
oss ofta nyttjat skäls ord gHska^ som sades betyda råtta och användes af pöbeln 
emot alla utlänningar. 



Mars — April i8og. 



99 



gälda lif mot lif. Den brotslige adelsmannen befant sig emedlertid 
ännu på fri fot, fast undangjömd i laroslav. 

Afsänt bref till föräldrarne med vanliga posten. " D: i6:de 

Bekom jag bref hemifrån, daterat Ekenäs den io:de Februari] -^/-'^^ 
samt af Torsten Jägerhorn från Pettersburg af den ii:te Mars. 

Ömsade jag qvarter, från ljusstöparen Ifvan Ifvanovitz, till en D: 2j:te 
' portvacktare (dvornick). 

Inflyttade Lieutnant Hjelmstjerna och jag tillsammans i ett större jo.-de 
rum hos samma dvornick. 

Ärhöll jag bref från söta far, daterat Ekenäs den 3:ie lanuarij, ^pri7^ 
hvilket förmodeligen varit öpnat af Hartin i Pettersburg och därstädes ^' ^-'^^^ 
en längre tid legat öfver. Samma dag om aftonen firades palm sön- 
dagen med gudstjenst i stadens kyrkor, hvarunder alla åhörare stodo 
med små brinnande vax ljus och vide qvistar uti händerna; på qvistarne 
voro ulliga knoppar utslagna. 

Ingeck påsk högtiden. Redan kl: 12 om natten förkunnades ^-^"^ 
Christi uppståndelse med illuminatjon och klock ringning i kyrko tor- 
nen. I alla kyrkor och kloster höls gudstjenst samma tid. Denna 
förrättning har i grekiska kyrkan allmänneligen någonting mera högti- 
deligt med sig, dels i anseende till den prackt där råder i decoratjo- 
nerne, dels för den mängd vaxljus, som altid under gudstjensten brinna 
för de af guld och silfver lysande helgon och guda bilderne. Äfven 
den vällucktande rökelsen, som prästerna frikostigt slösa på försam- 
lingen, tycks bidraga härtill. Nyfikenheten förde mig om natten i flere 
af kyrkorne, men stannade sluteligen i Erke priorns kloster kyrka, där 
de förnämsta af adeln voro samlade. Priorn sjelf förrättade guds- 
tjensten, åtskilliga ceremonier och upptåg fäste vår uppmärksamhet. 
Ibland annat bars Christi kors af prästerna i prosessjon t^ere varf kring 
kyrkan, under ständigt upprepande Christus voss Christ (Christus är 
uppstånden); medan detta fortfor, kystes karlar och fruntimmer om 
hvart annat, en helig skyldighet, som ingen kunde undandraga sig. 
Såsnart en räckte fram mun, och sade Christus voss Christ^ var den 
andra nödsakad att upprepa samma ord och afiämna kyssen. Afven 
vi svenskar lärde oss snart de hemlighetsfulla orden för att som ägta 
ryssar kunna deltaga i denna andagts öfning. Ibland sämre folcket 
fortfor denna seremoni under hela påsk helgen med dett tillägg, att då 
kyssen utdeltes, bytte de kyssande om ägg med hvarandra, till hvilket 
ändamål man var försedd med hård kokta ägg i fickorne. Posk hög- 
tiden, som i Ryssland anses för den förnämsta, firas där äfven med 
flere allmänna lustbarheter såsom gungning, promenader och åkning 
utföre isbergen, hufvudsakligast i dymmel veckan, ryssarnas carnevals 
tid. Då ses granna equipager i all ståt hela efter mid: fara gata upp 
och gata utföre mäst i gående. Isbergen uppföres hälst på floder och 
tillskapas sålunda: En bjelk ställning, 6 a 7 famnar hög, förses på en 
sida med trappsteg för uppgång och den andra bekläs med is eller 
snö, som öfvergjutes med vatten. Här utföre åkes i små kjällkar eller 
slädar, i brist af bättre äfven i tråg och korjar; ju längre banan ned 
om backen är sopad och is beklädd, ju längre drifver åkdonet. Fol- 
ket deltaga i dessa nöijen med all liflighet. Också är ryssen i allmänhet 



lOO 



April — Maj i8og. 



en glad människa, en lycklig lätisinnighet och egen sorglöshet åtföljer 
honom under hela dess lefnad. Den gemena ryssens glättighet yttrar 
sig mästadels medelst sång och dans. Hvart och ett gjöromål, äfven 
dett besvärligaste, förljufvar ryssen genom sång. Soldaten efter den 
mäst smärtsamma bestraffning är genast färdig att sjunga. Jag har 
sett ryska recriiter fjettrade i järn för att transporteras dll regemen- 
terne likväl dansa i sina fängsel och knäppa på balalaikan (en sorts 
violin med 3 strängar) ehuru enligt ryska militairens organisatjon in- 
gen af dem ägde någodt hopp att mera här i tiden få återse sitt hem. 

D: i4:de Ankom bref af söta far, daterat Ekenäs den 25 Mars. 

D: i7:de Skref jag hem till Torsten lägerhorn och Granstedt, som afgeck 
genom Hartin i Petterburg. 
Maij Firade 6 af oss i:sta Maj hos Schakmeijers medelst en god mid- 

d: i:sta ^jjgg jxiåltid, och därefter tömdes ett antal bouteilljer Similinka, ett vin 
som i smak och bornering mycket liknade champagnée, och sades vara 
brygt af björk lake. Fram på afton vandrade sälskapet, hvar och en 
med sitt lilla rus, tysta och stilla hem. 

D: 3:dje Intreftade hos ryssarne åter en religions fäst, likt den, som kalla- 
des lordan, med den skilnad, att seremonierne, hvilka då utfördes på 
isen, såsom korsets neddoppande, vattnets välsignelse m: m: nu för- 
rättades vid stranden af samma lilla flod. Också gaf närvarande till- 
felle mera utrymme åt den till flere tusende personer församlade me- 
nigheten att släcka sin andeliga törst af dett välsignade vattnet, eme- 
dan floden nu öfversvämmade alla sina bräddar. 

D: iiue Skrifvit hem under Capiten Carnals Couvert directe på Helsing- 
fors. Samma dag ankom bref från söta far och Granstedt, daterade 
Ekenäs den iS:de aprill. I dessa dagar skedde islossningen på Wollga 
floden. Dett var någodt högtidligt i den syn, då isen på engång med 
dån och brak bröt upp och anträdde sin färd utföre den stora 
floden. 

D: is:de Vid denna lid ankommo de första fartygen af den handels flotta, 
som öfvervintrat i Kostroma gufvernement, och nu efter omkring 2:ne 
års bortovaro, var på sitt återtåg från trakterna af asiatiska gränsen. 
Dessa fartygs antal geck till flere hundrade, emedan Vollgan i flere 
dagar syntes alldeles betäckt af dem. Deras transporterande uppföre 
floden skedde dels med boxering, dels med dragning från land eller 
skjutning med stänger om bord, hvarföre detta mödosamma arbete 
ärfordrade ända till 75 a 100 mans besättningar på fartygen 

D: 28:de eller Pingst dagen utmärktes icke af annat än en allmen prome- 
nad af bättre och sämre folk, anstäld i den så kallade Sommar träd- 
gården eller parken, belägen utan före stadsporten vid vägen till Ro- 
manoft'. Ett vackert väder hade i dag lockat ' ut hela staden, alla i 
sin klädsel pä dett präcktigaste utstyrda. Ryssens kläde drägt består 
af en lång, ända till hälarne räckande råck, skjörten i många veck, 
bar i halsen, gördel om lifvet, hvaruti hänga vantar, piska, knif, yxa 
m: m: I stellet för skjorta bär han vanligen en tröija af brokrandigt 
lärft. Strumpor brukar han intet, utan föttren och benen äro lindade 
med linne lappar, hvaröfver han drager stöflor, i stellet för hvilka 
äfven nyttjas skor af bast eller läder. Den välmående ryssen har likväl 



I 
t 



! 
) 



I 



Maj — Juni i8og. 



lOI 



skjortor, strumpor och stöflor samt räcken af fint kläde, om vintern 
fodrad med dyrbart pelsvärk. Alla nyttja långt skägg. Qvinfolken 
bära en vanlig kjortel och lifstycke utan ärmar samt ett snygt och 
uppkrusat lintyg. Om vintern här öfver en slags kort pelis, som en- 
dast räcker till lifvet, men fodrad med pälsvärk. Deras hufvud pryd- 
nad består af ett stort silkeskläde, hvilket lindas om hufvudet i form 
af en slags turban, eller och en liten mössa, rikt besatt med pärlor 
och spetsar. Vid utgåendet pläga de på hufvudet fästa ett annat stort 
silkes kläde, sålunda, att ett hörn fästes i mössan eller turban, och 
hela klädet för öfrigt hänger ned öfver axlarna och ryggen. Rött och 
vitt smink nyttjas allmänt af ryska qvinfolken, äfven som svarta tän- 
der hos ryssinnorne anses tillhöra skönheten. Dessa uppgifter angå 
egenteligen dett sämre folket och borgare klasserne. Adeln och deras 
vederlikar följa i klädseln till alla delar de moder, som i dett öfriga 
Europa ibland bättre folk äro antagne. Om aftonen hemkom Gufver- 
nörn Prins Galitzen från Pettersburg. 

Uppvaktades Gufvernörn af samteliga svenskarne. Samma ^2,%D: agide 
skrifvit hem genom Hartin. 

Uppsändes från Sommar trädgården af en tysk en luft ballon, ^- jo.-^/^ 
gjord af papper. Tillställningen lyckades mycket väl. Ba^lonen tog 
efter upstigandet sin riktning med vinden och försvan snart för åskå- 
darenas blickar. Dagen därefter kommo några ryska bönder inkjö- 
randes till staden med den samma och anmälte hos Gufvernörn, att 
de sett detta vidundret segla i luften, sluteligen sänka sig emot skogs- 
topparne och straxt därpå omgifven af eld och rök falla i marken; af 
hvilket alt de gjorde den slutsatsen, att erke djefvulen sjelf i egen 
hög person häruti färdats, samt fordrade nu belöning för detta märk- 
värdiga fynd. 

Blefvo alla svenskar i anledning af en från Hans Keijserliga J^ini 
Ryska Maij:t ankommen skrifvelse, genom en Police Major tillfrågade, '''•'•^^'^ 
om vi emot villkor att genast få till fosterlandet återvända ville aflägga 
den så ofta äskade tro och huldhets eden. emedan Keijsaren i sin vis- 
het beslutat, att för evärdeliga tiders förena stor furstendömet Finland 
med sitt ryska rike. Dessa vilkor funno vi oss likväl befogade sam- 
teliga att afslå. 

Affordrades oss skrifteligt vägrandet till den begärta eden, hvilket D: 6:te 
äfven på tyska språket uppsattes och till Gufvernörn aflämnades, huf- 
vudsakligen innehållande de samma skjäl, som af oss redan i Petters- 
burg anfördes, nämligen: Att så länge den ed vi svurit konungen i 
Sverige och fädernes landet, ännu ej var upplöst, vi icke som redbara 
soldater kunde svära någon annan magt tro och huldhet. 

Fångenskapen började emedlertid att för de flästa af oss blifva D: 8:de 
långsam och odräglig, därföre afsändes genom Gufvernörn till krigs- 
ministern i Pettersburg en länge öfvertänkt skrifvelse, däruti vi ön- 
skade att lika med de i lanuarij månad hemförlofvade landsmän få 
återvända från fångenskapen endast emot den edens afläggande att 
under påstående krig hvarken företaga någodt, som vore stridande 
emot ryska magtens interesse, eller i annat afseende förhålla oss 
ofredligt. 



102 



Juni— Juli — A ugusti i8og. 



D: ii:te Bekom jag bref från söta far, Granstedt och Bror Claes, daterade 
Ekenäs den 23:je maij. Denna post medförde således den länge efter- 
längtade underrättelsen, att Bror Claes, af hvilken jag sedan i Februarij 
månad förledit år, då vi hos föräldrarne åtskildes, han för att följa 
arméen och jag för att låta insperra mig på Sveaborg, icke ärfarit dett 
minsta, lefde och befant sig vid hälsan. Han var nu hemkommen 
till Ekenäs efter att lika med qvarlefvorna af den öfriga finska arméen 
\ sisd: Martij månad hafva blifvit fången i Kalix nära Torneå. 

D: is:de Afsänt bref till föräldrarne, Granstedt och Bror Claes, som af- 
JuliJ gingo genom Hartin i Pettersburg. 

d: 6:te Skrifvit bref likaledes till söta Far och Bror Claes, 

D: g.de Ärhållit bref hemifrån, daterat Ekenäs den 2o:de Junij, till svar 
på mina bref af den ii:te och 29:de Maij. 

D: ij:te Ankom svar från Krigs Ministern uppå vår den 8:de sistl: lunij 
inlämnade ansökan; att dä vi vägra atiägga den ed H: M: Keijsaren 
fodrar, någon hem resa för oss icke eller kan bifallas. 

D: 2o:de Var jag, jämte 7 andra kammerater, utbjudna till Gufvernörns 
landt egendom Karabik^ belägen 15 verst från staden. Denna ut- 
flyckt på landet var den första någon af oss gjort sedan ankomsten 
till Jarosslav. Också ärbjöd dett välbyggda stellet med sin vackra 
trägård och herrliga omgifningar en ej ringa njutning åt våra vid all 
landtlig förströelse ovanda sinnen. Till middagen var mycket folk 
dels från staden, dels från landet där omkring bjudna samt dans om 
afton. Vi svenskar blefvo qvarhållna till andra dagen, då på eft: mid- 
dagen utdeltes tracktering åt godsets underhafvande eller slafvar, hvilka 
härunder i danser och lekar yttrade den största glädje. Äfven jag 
med mina kammerater deltogo i deras nmntra nöijen. Efter soupén 
kuskades vi till staden i en slags droska öfvertäckt och förspänd med 
6 hästar. 

D: 2T:dc Afsänt bref till föräldrarne genom Hartin. Samma dag om ef: 
m: lät den förut nämnde tysken åter en luft ballon från Sommar trä- 
gården uppstiga. Denna gången medföljde han sjelf några 100 fam- 
nar i en under ballonnen hängande tunna, men vid dett ballonnen 
sänkte sig nära marken och tysken hoppade ur tunnan, höide den sig 
åter. Mannen, angelägen att ej förlora sin ballon, fattade uti ett tåg 
utan att likväl kunna hindra den ifrån att icke desto mindre höija sig. 
Nu bltf för tysken ögonblicket ganska kritiskt, ty i en hast var han 
upplyftad nära jämnhögt med träd topparne; släppa våga han icke 
och att hänga i armarna kunde ej heller länge bära sig. Till lycka 
hade ballonnen emediertid härunder fått en mycket lutande ställning, 
hvarigenom den rök, som skulle förtunna luften i densamma, mästa- 
delen geck förlorad, så tysken sluteligen blef den segrande och bal- 
lonnen kom i backen. 

D: jo.de Ankom bref från söta Far och Claes, till svar på mina bref af 
den 15 Junij. 

Augustij Afreste Lieutenant Kihlström ifrån oss och hem till Finland. Om 
d: j:te j^^j^ förbundit sig att svära den affodrade eden eller genom andra 
medel berett sin befrielse, blef oss obekant, nog af, resan skedde gan- 
ska hastigt. Han medtog bref till söta far och bror Claes. 



I 



f 

I 

( 

I 

► 

I 

I 

I 

t 
I 

I 



Augusti — September iSog. 



103 



Voro samteliga svenskar bjudna på dans och soupé hos Niclas D: 4:de 
Karnovitz, bror till den andra, hvilken så ofta visat oss höflighet. 

Ankom till laroslav 11 st: svenska officerare, de fiästa af Wester^-- •?<5';^/-? 
Bottens Regemente, fångna vid Skelefteå i Vesterbotten, häribiand var 
Major [Claes. And.] Ulfhjelm med 2me sina söner, den 3:ie af sö- 
nerne hade han förut, tillfångatagen i Vasa, vistandes i Kostroma. 

Utbetaltes till oss alla, som blifvit fångna på Sveaborg, den i con- D: j>/.-j/a 
ventjonen därstädes af ryska regeringen .för garnizonen betingade ett 
års aflöning af skjäl, att som garnizon genom sin iråkade fångenskap 
af svenska regeringen under kriget icke hade att förvänta några löne- 
förmåner, den dä af rysska magten skulle till sitt uppehälle få i ett 
års tid uppbära aflöning, hvilken beräknad efter fält stat för mig 
gjorde 879 rubel 35 kopek i papper. Dessa penningar voro så mycket 
kärkomnare, som vi på goda grunder tviflade om deras utbekommande, 
emedan Sveaborgs conventjon förut i en artickel vid frågan om vår 
rättighet att under kriget få vistas hemma i landet på våra vanliga 
bonings ställen genom vårt afsändande till Ryssland i sjelfva värket 
var bruten. 

Afreste 9 st: af de ankomne svenska officerarena till Staden Ugg- Scptem: 
litz, där de skulle förblifva. Lieutenanterne [Joh. Peter] Turdfjell [vid ^' ^-^^^ 
Västerbottens reg:te] och Georgi tilläts att i larosslav qvar stadna i 
anseende till den förras sjuklighet. 

Skrifvit bref till bror Claes och föräldrarne, som afgeck genom D: 4:de 
Hartin i Pettersburg. 

ÄrhöU jag bref hemifrån af bror Claes, och Granstedt, daterade z?-'^*? 
Ekenäs den 29:e Augustij. Om aftonen bevistade jag dett allmänna 
spectaklet, då andra delen af Rosalka uppfördes. Decoratjonerna och 
changementerne voro för mig, såsom litet hemma i ryska språket af 
dett mästa interesse. 

Jnviterades samteliga svenskar af Herr Karnovitz på ett fransyskt D: so.de 
spectakel. Piecen, som speltes, var Fattigdomen och den ädla stolt- 
heten af Kotzebu. Afven i valet af denna piece igenkände vi Herr 
Karnovitzes vanliga artighet emot oss svenskar, och för att öka illu- 
sjon af den svenska officerns rol, uppträdde pä scen en värkeligt 
svensk artillerie officers uniform, länt af Lieutenant Stjernfeldt. Piecen 
speltes mycket väl och med alment bifall. Vid utgåendet från theater 
sallonnen intreffade ett uppträde, hvars rätta anledning man kanske 
borde söka i äldre tilldragelser. I staden bodde flere Prinsar Woron- 
soff, däribland en, som var vice Gufvernör, alla högfärdiga och dumma 
mäniskor. Då vi vid ankomsten till Jaroslav gjorde vår formliga upp- 
vacktning hos denna vice Gufvernör och skulle gå därifrån, tussade 
betjeningen Herr Woronsoffs hundar uppå oss, hvilka vi likväl hade 
den djerfheten att återsända med blodiga hufvuden. Denna omstän- 
dighet i förening med åtskilliga andra ohöfligheter och bristande atten- 
tjoner hos Herrar Woronsoffar underhöll dem och svensKarna emellan 
hela tiden en viss kallsinnighet. Nu hände på dett omförmälta spec- 
taklet, att en af unga Hcrrarne WoronsofT frän en af logerne åtskilliga 
gångor ropade tyst ät några kammerater, som sutto på amphi theatern, 
då de emellan ackterne conversorade med sina grannar. Lieutenant 



104 



September — Oktober i^og. 



Sljernfeidt, som häröfver med rätta fant sig stött, passade på unga 
herrn, då han kom ned från logen, och lärer jämte några, bittra san- 
ningar han sagt honom äfven hafva klämt junkarn någodt litet emot 
trappan. Händelsen väckte uppseende och beifrades häftigt af Woron- 
sofska ligan, men deras antal var vida större, som togo Stjernfeldts 
parti, hvarföre den snart blef nedtystad. 

D: 2S:e Om aftonen blefvo 4 af kammeraterne om kring kl: 9 kallade 
till Gufvernörn. Vid återkomsten medförde de den både sorgeliga och 
glädjande underrättelsen, att freden Sverige och Ryssland emellan var 
afslutad i Fredrikshamn, samt gränsen dessa stater emellan flyttad från 
Kymmene till Torneå elf. Ehuru vi redan länge hade skjäl att frukta 
denna olyckeliga utgång af kriget, väckte vissheten därom likväl nu 
högst bittra känslor. För att emedlertid för ögonblicket döfva dem 
vandrade vi upp till Tyska värdshuset, och glömde i några bålar 
punsch både egna och fosterlandets förestående öden, ja, funno till 
och med anledning till glädje i den vissheten, att vår förlossning ur 
fångenskapen nalkades, och vi snart ägde hoppet att fä återse länge 
saknade vänner och anhöriga. 

D: 24:de Som var en söndag, voro vi samteliga bjudna till Gufvernörn till 
middagen. I stadens kyrkor förkunnades i dag den ingångna freden, 
för en stor del åhörare säkerligen en okänd sak, att ofred någon- 
gång varit dess fädernesland och Sverige emellan, så framt ej vår 
därvaro i egenskap af krigsfångar fästat deras uppmärksamhet, ty sedan 
vi kommo längre in i landet, framstäldes ej sällan den frågan till oss 
i synnerhet af dett sämre folket, hvarföre vi kommit till Rysslarid? 
emedan de icke hört af någodt krig med Sverige. 

October Hade vi besök af Lieutenant [Otto Reinh.] Kalmberg vid Jäger- 
'^•''^''^ hornska regementet, frän staden Romanoff, där han låg fången. Och 
som min kammarkammarat, Lieutenant Hjelmstjerna, var bort rest 
med Prinsessan Galitzen till staden Rosstof, där hon ville öfvervara 
en Jungfru Marie fäst, ärbjöd jag Kalmberg nattqvarter i mitt rum. 
En tid bårtåt hade en rysk officer med fru, svärmor och betjening 
bebott rummen näst intill. Detta sälskap förde ett högst bullersamt 
och liderligt lefverne, i synnerhet svärmodren, som alla dagar var så 
full, att tvenne personer nödgades leda henne hvart hon tog vägen. 
När Lieutenant Kalmberg och jag hade lagt oss, hördes åter det van- 
liga stoijet i rummet brede vid, men som sluteligen avancerade ut i 
koridorn och till vår kammar dörr, med hvilken dett hördes, att de 
förehade någodt. Jag skyndade mig då till dörren, men fann den 
utanföre stängd med en regel. Tyst afvacktande utgången häraf, hörde 
jag sluteligen regeln sakta undandragas; i ögonblicket öppnar jag dörn, 
ser den omtalta officern jämte en annan och betjenten skynda in i 
sina rum, men hant nog hastigt efter för att i dörn kunna gifva den 
sista eller betjenten en örfil, sa han föll rak lång på golfvet, där på 
vände jag om för att öppna dörn till Lieutenant Ridderståles och 
Adjutant Bloms rum, hvilken äfven hade blifvit igen stängd. Just som 
detta var gjort, ankommo samma ryssar, seconderade af skrikande 
qvinfolk, och gripa mig i armen, menandes, att jag skulle följa med 
dem för att formeligen afstrafias. Ridderståhle och Blom togo mig 



i 




Oktober i8og. 



105 



likväl snart fri från dem, så jag kom in och feck igen dörn. I dett 
samma hördes ett nytt skrik i koridorn, och då vi öpnade dörren, 
sågs ryssarne för andra gången i full retret till sina rum, och Lieute- 
nant Kalmberg med sönder rifven skjorta i hank och i häl följa efter 
samt med ett par pipskaft utdela slag pä slag till efter troppen. Hans 
mellankomst i afairn föranleddes däraf, att ryssarna, då de skildes från 
oss andra, hade rusat in till Kalmberg och öfverfallit honom, men han 
gifvit den angripande en, som han i jägare styl kallade, Orre för 
ögat, så den och de öfriga hastigt gjort höger om vändning, och satte 
sig i skyndsam retret, under hvilken maneuer vi råkade dem, som om- 
förmält är i koridorn. Dvornicken, väckt af alt detta buldret, hade 
emedlertid sänt bud till policen, som äfven nu infant sig, men police 
officern kunde af dett ryska fyll sälskapet, icke få den minsta reda 
på saken, utan blef däremot af svärmodren öfverfallen med det gröfsta 
ovett. Vi sökte då, att så godt vi på ryska kunde, upplysa om för- 
hällandet, hvaraf han genast inhämtade vår oskuld i detta uppträde, 
men anmodade likväl Adjutant Blom och mig, att dagen därpå sjelfva 
hos Police Mästaren uppgifva hela förloppet.^ 

Bevistat dett allmänna spectaklet, då en röfvare tragedi uppför- D: 8:de 
des. Samma dag uppsade Fendrick von Sass all vidare befattning 
med det af honom hit intils hafda mathållnings bestyret. Om aftonen 
föll snö, så dett nästan täckte marken. 

Började jag att äta för beständigt hos Schacmeijers. I dag af- D: g:de 
sände jag det sista brefvet härifrån till föräldrarne, ehuru dagen till 
vår afresa ännu icke var utsatt. 

Uppvaktades Gufvernörn af svenskarne på sin namnsdag. Vi ^- ^^.ie 
blefvo qvar bjudna till middagen, de främmandes antal var betydligt. 
Om aftonen gafs societets spcctakel och stor soupé. 

Bekom jag bref hemifrån af den 26:te September med underrät- ^- ^^:^<^ 
telse, att bror Claes genast efter fredens kungjörande öfver rest till 
Sverige för att därstädes qvnr stanna. Om qväln kl: omkring 10 kom 
eld lös i den så kallade kassern, hvarest flere kammerater bodde. 
Olyckan slutades därmed, att kjökstaket föll in, då elden därefter 
straxt blef släkt. 

Bevistat dett allmänna spectaklet. Piecen, som speltes, var Må- D:22:dra 
låren och modellerne. 

Förkunnade Gufvernörn oss vår snart förestående hemresa, som D: sj.ie 
numera berodde endast på passens ankomst från Pettersburg. 

Voro vi samteliga bjudna hos Gufvernörn till middagen. 24:de 

Ankommo redan 4 officerare af Westerbottens regemente, hvilka^-' 3o:de 
varit fångna i staden Kostroma, för att påföljande dagen vidare fort- 
sätta resan till Sverige. 

* Åtta dagar därefter, under hvilken lid i granskapet härskat en ovanlig 
tystnad, instälde sig den omfönnälte r}*5ka ofticcrn, ännu blå och gul under ögat 
af Kalmbergs orre, och i närvaro af en Police Officer bad oss om förlåtelse för 
sit våldsamnia uppforande, sade sig redan pliktat därföre med tlere dyngs arrest, 
och då vi gärna bifollo hans anhållan, var han i glädjen färdig alt kyssa våra 
händer därföre. 



io6 



November i8og. 



Novemb. Sent om aftonen blefvo vi tillsagda att till dagen därpå hålla oss 
d: 8:de ^ggg färdiga. 

D: g.de I dag intreffade således den länge efterlängtade stunden. Afsked 
togs af alla dem, som visat oss någon synnerlig attentjon. Flere är- 
bjödo oss på dett mast granlaga sätt understöd i afseende på vår 
förestående långa resa, i synnerhet utmärkte sig Gufvernörns vid detta 
liksom vid många andra tillfellen. Under afskeds uppvaktningen in- 
kallade Prinsessan Lieutenant Pljelmstjerna i en rum och fordrade af 
honom såsom ett prof af vänskap och förtroende, att han uppriktigt 
skulle gifva tillkänna, huruvida hon med penningar, pälskläder eller 
annat kunde vara någon af svenskarne till tjenst, men hvilken stora 
ynnest och godhet han på egen och de andras vägnar likväl vörd- 
nadsfult afslog, emedan de flästa af oss genom den förut ärhållna 
ryska aflöningen icke allenast sjelfva voro satta för tillfellet utom alla 
behofver, utan äfven i tillfelle att hjelpa dem af medfångarne, som 
icke fått hugna sig af samma förmån. Därefter öfverlämnade Prin- 
sessan Galitzen såsom ett minne af sig till Lieutenanterne Hjelmstjerna 
och Stjernfäldt hvar sin mindre bordsduk med Galitziska vapnet in- 
väfvit och förfärdigade i Jaroslavska dräll fabriken, den förnämsta som 
finnes i hela Ryssland; likaledes en dylik att tillställas Regements 
Pastor Grevillius, den hon ännu med välvilja erinrade sig. Vid af- 
skedet kyste Gufvernörn oss, hvar och en under många önskningar 
för vår lyckliga hemresa. Skilsmessan ifrån denna ädla och aktnings- 
värda famille, hos hvilken vi njutit så mycken godhet, var värkeligen 
påkostande. Vår ärkänsla kunde ej yttra sig i annat än ord, men 
uppriktig var den önskan, att deras landsmän, som i Sverige delade 
lika öden med oss i Ryssland, måtte af svenskarne ärfarit ett lika vän- 
ligt bemötande. Et"ter 14 månaders vistelse härstädes, anträddes slute- 
ligen om kring kl: 4 eft: niid: med fröid och glädje den efterlängtade 
hemresan. Sent om natten ankommo vi till staden Romatioff^ hvar- 
ifrån Lieutenant Kalmberg med sina medfångar redan var afrest. Här 
börjades för oss obehaget af att ej nu likasom vid bort resan äga 
någon .beledsagare, hvilken besöride om qvarteren, maten, skjutsen m: 
m:, emedan vi såsom främlingar och ej nog mägtiga i språket i detta 
tillstånd helt och hållet voro öfverlämnade åt den gemena ryssens 
plundringar och ovilja. I staden ville ingen öppna för oss sina por- 
tar, hvarföre natten i kjöld och urväder tillbragtes pä gatan. Ante- 
ligen emot dagningen bevektes några borgare att lämna oss tak öfver 
hufvudet. 

D: jo.de Efter långväntan på hästar, fortsatte 10 af oss resan vidare på 
eft: m: Lieutenant Hjelmstjerna och Fendrick von Sass återvände till 
Jaroslav för att sälja en den förra tillhörig jagt vangn, som nu i an- 
seende till snöfallet blef svår att medtaga. Som de ifrån Pettersburg 
ankomna passen (pådoroschna) till vår hemresa, upptogo två och två 
af fangarne på hvarje, blef däraf en fölid, att de, hvilka stodo på ett 
och samma pass, nödvändigt skulle åka tillsammans. Således kom 
min kammerat i kibittkan att blifva Fändrik Borgenström, hvarföre jag 
var ödet mycken tack skyldig, men icke sa lieutenant Broberg, som 
feck Munken till sälskap, med flere andra lika illa belåtna. 



November i8og. 



107 



Passerades Ribinsk^ en liten men temmeligen vacker stad. Hästar- D: 11 
nas ankomst afvaktades på dett bästa värdshuset, som höls af en 
tysk. Först emot aftonen skedde afresan härifrån, den fortsattes ge- 
nom staden Mologa till en vid Volga Floden belägen by, där 
natlqvarter togs, emedan vi icke i anseende till isens svaghet vågade 
passera floden i mörkret. Sedan jag länge kämpat med tårakor, 
kakalacker och annan ohyra, hvaraf den gemena ryssens bostad öfvef- . 
svämmar, somnade jag sluteligen på en trä bänk, men stördes snart i 
min hvila, genom tvenne efterblefne kammeraters ankomst, nämligen 
Conducteur Spaks och Pastor Peranders. De hade pass i hop, och 
som prästen envisades att medfå sin gamla bred chaise, blefvo de vid 
alla häst ombyten öfver måttan preijade och uppehållne, hvartill ej 
litet bidrog deras okunnighet i ryska språket, ty prästen hade aldrig 
lagt någon vinning därom, och Spaken åter kunde ej lära sig riktiga 
pronontiatjon af ett enda ryskt ord, och så uppstod nu vid deras an- , 
komst dem och ryssarne emellan en fullkomlig språk förbistring, så 
bullrande och hög ljud, att vi andra till stridens biiäggande, nödgades 
uppträda såsom medlare. Om natten föll mera snö. 

Kronglade vi oss med pick och ])ack lyckligen öfver floden. På D: 12 
andra sidan väntades åter på hästar. Sent om sider lyckades dett 
mig. Borgenström, Broberg, Munk, Turdfjeld och Georgi, att i slädar 
få fortsätta resan. Dett öfriga sälskapet blef här efter utan att seder- 
mera förr än i Pettersburg kunna upphinna oss. 

Passerades Staden Wesiogonshi (Vjesjegonsk), där Lieutenant Munk-ö.' 13 
disponerad efter vanligheten, under dett vi andra i ett usselt värdshus 
afbidade häst ombytet, befans i en hast vara angagerad mitt på tor- 
get utan hatt i full afair med stadens tjuf poikar. Utan vår mellan- 
komst är osäkert, hurudan utgången blifvit, ty väl höll han sina anta- 
gonister på honette af^tånd, medelst jämna svängningar med en lång 
stäng, men däremot bombarderades Munken med frusen häst spillning 
så tätt, att han knai)t var för oss synlig. Anteligen kunde vi med 
rop och ' vinkningar förmå honom att i god ordning retirera innom 
porten, då han berättade anledningen till bataillen varit, att några 
poikar i porten flere gångor ropat till honom dett förhatliga ordet 
Griska. Emedlertid ankom från Goronitzen (Borgmästaren) en police 
soldat med förbud för vår afresa och anmodan till Munken att instella 
sig till förhör, emedan klagomal inkommit, att en gosse i den oniför- 
mälte afairen blifvit illa slagen. Här var intet val att gjöra, munken 
i sälskap med den nämnde police soldaten vandrade af, åtfölid af 
ioo:de tals pöbell, som rundeligen trackterade honom med Griska och 
andra skjälls ord. Några kammerater följde likväl med, fast på af- 
stånd, till Goronitzen, där saken snart blef bilagd och vi fingo resa. 
I denna stad qvarldg 17 svenska fångar mästa delen sjöfolk och bön- 
der, under kriget tagna i Arkangel. 

Skedde ankomsten till Ustjussiia, en liten stad, som ej sågs under z?.- 14 
bortresan. Agde ett hyggligt värdshus, i hvilket vi till sent på qvällen 
voro tvungna att vänta [)å hästar och icke desto mindre lika som på 
de flästa andra poststatjonerne låta för deras slutliga ankomst god 
lyckligt taxera oss. Resan fortsattes hela natten. Vid häst ombytena 



io8 



November i8og. 



voro vi nödsakade att använda all möijelig tillsyn på sakerna, och 
därföre tourvis posta för dem, emedan dett minsta aflägsnande från 
slädarne gjorde oss förlustiga af alt, som fans löst och lätt åtkomligt. 

D: i6:de Middagstiden återsägs byn Samina, hvarifrån vår canal eller sjö- 
färd börjades vid bortresan. 

D: i7:de Efter hela nattens åkning hunno vi på morgon sidan hungriga 
och genom frusna till staden Tichvin^ där vi vid framresan besågo 
dett rika klostret m: m: Sedan vi tagit oss någon hvila och af vär- 
dinnan i qvarteret nödtorfteligen blifvit bespisade ibland annat med en 
tjock limpa eller rättare torta, som vid öpnandet innehöll en hel stor 
sik, och hvilken anrättning, nyss tagen ur unguen, smakade förträffligt, 
kjördes samma' dag vidare. 

D: j8:de Kl: 5 ef: mid: anlände vi till staden Ladoga, och som inga hästar 
på länge kunde ärhållas, intogs nattqvarter på ett ganska trefligt värds- 
hus. Värden visade oss med mycken förnöijelse en guld broderad 
räck af fint mörkblott kläde, som han af keijsar Alexander ärhållit i 
present för någodt af värden visat, synnerligt ädelmod emot den här- 
städes tillförne förlaggda garnizon vid dess afmarche till sista persiska 
kriget. 

D: igtde Sent om qvällen kommo vi till Schlusselburg ; härifrän afreste 
genom natten tvenne kammerater till Pettersburg för att bestella qvar- 
ter åt oss andra. 

D: 2o:de Omkring kl: 4 eft: m:, återsågo vi r}'ska rikets hufvud stad med 
gladare känslor, än med hvilka vi året förut lämnade den. Logi var 
oss bestält på svenska kyrko gärden (ett qvarter af staden, så kallat, 
emedan svenska församlingens kyrka där innom är belägen.) 

D: 2i:ta Uppvaktades svenska Ministern Hans Exellence m: m: Grefve 
Stedingk, som emoltog oss mycket vänligt, samt bjöd oss på följande 
dagen till middag. Vintern och dett goda släd föret i förening med 
Nevas is beteckning, öfver hvilken ioo:de tals vägar befordra en lättare 
communicatjon de åtskilliga stads delarne emellan, gjorde, att lifligheten 
i Pettersburg denna årstid syntes mycket större än under vår förra 
vistelse därstädes. De stora ponton bryggorna lågo infrusna, nedha- 
lade utåt den ena stranden, för att ej vara hinderliga vid is lossningen, 
hvilken i Nevan skall vara ovanligt stark och häftig. Af märkvärdig- 
heter, som förra gängen undgeck vår uppmärksamhet, var keijserliga 
museum uti Eremitagen en af de rikaste och utvaldaste samlingar. 
Här är målnings galleriet, ett kabinett för medailler och mynt, mineral 
samlingar, ett kabinett af antika och moderna dyrbarheter. Dessa 
guld och ädelstens massors glans är aldeles förbländande. Af otaliga 
konst stycken här är att bese, anmärktes i synnerhet, ett stort träd, 
hvars stamm, grenar och löf äro förgylda; pä en af dess grenar satt 
en tupp, vid dess rot låg en orm, och där brede vid en flug svamp, 
från hvars ena kant framstack nummertaflan till ett uhr värk! När 
timman är full, skakas trädet, tuppen gal, och ormen hväser. Här 
ser man, ehuru i 3:ie våningen, straxt under fönstren, en trägård med 
stora björk aléér, vilande på valf, hvarunder går en bred gata, och 
mitt emot i ett annat fönster synes Nevan såsom i en afgrund. Här 
fans ett rum fult med grönskande trän och buskar, i hvilka canarie 



November — December i8og. 109 

fåglar med flere andra, qvittrande, flögo lösa. I stora glas kupor med 
vatten samm små guld fiskar. Värmen meddelas alla dessa rummen 
genom koppar rör, konstigt dolda bakom byster och emblemer. I 
nedra våningen är hof theatern. 

Efter åtta dagars härvaro, hvarunder jag bevistade fransyska ope- D: sS-.de 
ran och balletten, rumlade litet om med kammeraterne på de stora 
och eleganta värdshusen, såg mig här och där omkring samt i hvarje-, 
hända nyttigt och onyttigt förstört penningar, lämnade jag i "dag Pet- 
tersburg i sälskap med Lieutenant Hjelmstjerna, Fändrickarne Borgen- 
ström och von Sass. 

Passerades Wiborg blott igenom. Vår finska skjussbondes obe- D: jo-.de 
tenksamhet hade här sä när satt ett hinder i vår resa, hvartill följande 
händelse föranledde. Vara pass, hvilka redan vid in passeringen hade 
undergått långsanmia granskningar och pätekningar, blefvo oss för 
andra gången affordrade vid utresan. Uppehållet inquiterade emedler- 
tid skjuss bonden, som i yrvädret satt fram på slädan och frös, hvar- 
under han fördömde ryssarne och deras mänga upptåg. Då passen 
sluteligen ankommo från vackten, och vi kjörde genom portvalfvet, där 
en St: Niclas satt innom sitt glasskåp, kunde bonden ej längre åter- 
hålla sitt missnöijc, utan gaf ryssarnas skyds patron S:t Niclas ett pisk 
rapp, så. glaset klingade i gatan, posten ropade i gevär, och vackten 
kom springandes, men våra raska hästar frälsade oss och bonden. 

Anlände vi till FredriksJiamn^ samt togo qvarter hos vår förra Decemb. 
värd, Herr Brun. För att kunna medtaga min vid bortresan härstädes d: na 
qvarlämnade Chaise, blef jag tvungen att kjöpa en ved slip, hvarpå 
Chaisen fast bands. 

Om aftonen passerades Lovisa. En särdeles begärelse efter svensk D: 2:dra 
tobak uppehöll oss här någodt litet, och fast än den bästa, som stod 
att ärhållas, var Fem blå bröder ägde den likväl för oss ett oändeligt 
värde, som öfver ett års tid ej rökt annat än rysk tobak, till smaken 
ej stort bättre än mossa. Sedan denna handel var gjord, och afsked 
tagit utaf Fändrickarne Borgenström och von Sass, våra trogna följe- 
slagare under hela fångenskapen, hvilka härifrän togo vägen åt Tavaste- 
hus, kjördes vidare. Om natten var jag nära att på ett besynnerligt 
sätt blifva i hjäl kjörder. Lieutenant Hjelmstjerna, som förgäfves sökte 
i laroslav att försälja sin jakt vangn, hade åkt med den på kjellkar 
hela vägen. Nu hände i en hög backe, där jag kjörde utföre, att 
hästarne för Hjelmstjerna, som kom efter, skenade, och hans jacht 
vang stötte till mitt höga åkdon med en sådan fart, att dett för mig 
stjelpte alldeles öfver ända i ett djupt dike, fult med snö. Starkt på 
klädd och ägande dett tunga eqvipaget öfver mig, hölt jag i denna 
belägenhet på att blitVa qväfd, änteligen brast fotsacken, hvarigenom 
mera luft ärhölls, då äfven med biträde af skjuts bonden, alt åter snart 
kom i ordning. 

Fram på morgonen anlände vi till Borgo. Efter intagen god D: s-.dje 
frukost hos den bekanta Mamsell Lotta, fortsattes resan till Helsing- 
fors^ där vi intreffade sent på efter mid: Samma afton gafs assemblé 
på rådhuset, och ehuru rese trötta, beslöto vi likväl, att gå dit för att 
efter den långa frånvaron fa nöijet återse de finska tärnorne, men 



IIO 



December iSog. 



återseendets behag var likväl mycket mindre än hvad föreställningen 
låfvade. Alt hade här fatt sin ryska anstrykning, dett fordom trefliga 
och okonstlade hade fatt vika för coquetterits och ryska modernas 
större fordringar, de förnämsta cavalljererna utgjordes af ryssar, hvilka 
tycktes vunnit stor nåd för de skjönas ögon, coversatjon fördes på 
alla möijeliga tungomål, med ett ord balen var ej stort olik dem vi 
sett in i Ryssland, ochså blef vår trefnad här ej långvarig. 

D: 4:de Hvilade jag öfver i Helsingfors. Staden hade' under vår borto 
varo undergåt en betydlig eldsvåda, som till nära hälften förstört den 
samma. Hos Majorskan von Wolcker och hennes vackra dotter, Frö- 
ken Janette, gjorde jag en visit. De ämnade med första öppet vatten 
fara öfver till Sverige och Gefle, där Majorn med qvarlefvorna af 
Finska Artilleriet för närvarande låg commenderad. 

D: j:ie Tidigt om morgonen lämnade jag Helsingfors och skildes då 
tillika från min deltagare i fångenskapens alla skiften Lieutenant 
Hjelmstjerna. Vi hade härifrån börjat resan tillsammans och slutade 
den äfven här. Den fortsattes sedermera af mig allena till Ekenäs, 
hvarest jag samma dag om aftonen, ägde den länge efterlängtade 
glädjen att få återse och omfamna mina älskade föräldrar. — Men 
som lyckan sällan är fullkomlig, förbittrades äfven dessa återseendets 
ögonblick af vissheten om dess korta varaktighet. Min mor, redan 
länge plägad af svagt bröst, kände dett onda nu till den grad för- 
värrat, att hennes dagars tal, ej kunde blifva många! Bror Claes för 
altid öfver rest till Sverige, skulle snart af mig följas efter, begge fast 
beslutna att där i ett nytt fädernesland söka utvecklingen af våra fram- 
tida öden. Skilsmessan nalkades således ånyo med stora steg. 



1810. 

Januarij Anträdde jag min första resa till Sverige. Den fortsattes till Åbo 
d: 4:de j sällskap med Lieutenant Lagerhjelm och Conducteur Granstedt, där 
en svensk Capiten vid namn Ekman, som reste i handels ärenden, 
förenade sig med oss. Vägen togs öfver Äiand, men olyckan ville, 
att passen de många öarne emellan oftast hvarken buro eller brusto, 
hvilken omständiirhet i förening: med dessa öars nedbrända och ut- 
blottade tillstånd, (fölider af kriget, emedan f: d: konung Gustaf 
Adolf 1809 om vintern låtit bränna och förhärja hela Åland i afsigt 
att hindra Ryssarnas etablerande därstädes) så försvårade och fördröide 
vår öfverfart, att vi efter öfverståndna otaliga vidrigheter, först den 
2:dra påföljande Februarij, ankommo till den svenska hufvud staden 
Stockholm. 



III 



En akademisk dom. 

Bland handlingar i riksarkivet, hvilka tillhört Lunds universitets 
frejdade kansler Lars von Engeström och som benämnas :s>de Enge- 
strömska papperen», har äfven påträffats en latinsk dom, afkunnad år 
1708 af universitetsmyndigheterna i Lund. Den behandlar en student- 
kravall under en vårmarknad i staden. Den tidens marknader gåfvo 
studenterna kära anledningar alt rasa ut. I universitetets och de stude- 
rande nationernas handlingar förekomma ej sällan berättelser om våd- 
liga utsväfningar vid dylika tillfällen. Aktstycket har i öfversättning 
följande lydelse: 

Rector och Consistorium 
vid Carolinska Academien i Lund. 

Ehuru alla, som vinlägga sig om vetenskaper och goda seder, 
borde så inrätta sin lefnad och afpassa den efter lagarnes föreskrift, 
att de skullé synas icke så mycket af fruktan för straff undfly lasten, 
som fastmer af kärlek till dygden eftertrakta det sedliga, finnas dock 
många, hvilka kärleken till dygden till den grad uraktlåter att egga 
till lydnad för lagarne, att ej ens fruktan för ganska stränga straff kan 
afhålla dem från laster. Icke utan smärta nödgas vi tillstå att till och 
med bland vår akademiska ungdom finnas ej så få af detta slag; Och 
äfven om vi tege, så skulle, vi vilja icke säga menniskorna, men sjelfva 
denna stads hus, dess fönster, dess gatstenar ropa. Bland dem bör i 
främsta rummet du, Christa (/'er Porath, nämnas, du som synes under 
detta år med största ansträngning eftersträfvat detta enda, att du enligt 
allas omdöme ostridigt förtjenar anses som hufvudman för alla de 
vildhjernor, som här finnas. Ty knappt har något oväsen uppstått, i 
hvilket icke du varit med, antingen som anstiftare, eller som ledare, 
eller som den ifrigaste deltagaren. Vi förbigå här ett och annat. Men 
under detta våldsamma nattliga kringströfvandet under vårmarknaden 
hafva du och dina kamrater ej endast med gräsliga tjut bedöfvat allas 
våra öron, utan äfven med den obarmhertigaste våldsamhet först med 
dragna värjor genomborrat och derefter fullständigt omkullvräkt köp- 
männens bodar samt slutligen med rent af vanvettigt raseri släckt Eder 
vrede på sjelfva gatornas stenar. Du har gjort hvad på dig ankom 
för att äfven de främlingar, som vid ullfället voro närvarande, skulle 
kunna konstatera att du i laster och förakt för lagarne ej vore sämre 
än någon af dina stallbröder. Och för att ej lemna något brott öfrigt, 
har du sedermera sjelf befriat dig ur den arrest, hvari Rectof magni- 



112 

ficus insatt dig, ja fastän ofta stämd, har du aldrig inställt dig för 
rätta, så att du äfven lagt meneden till dina öfriga gerningar. ^ Ej 
heller böra vi med tystnad förbigå Eder, du Daniel Dahlberg och du 
Johannes Söderling^ hvilka tagit ej ringa del i ofvan omförmälda natt- 
gång, och hvilka, låt vara att I af någon vördnad for lagarne lystrat 
Rectofs kallelse och inställt Eder för domstolen, dock, af fruktan för 
ett välförtjent straff, före domens afkunnande förgripit Eder på arres- 
ten och undandragit Eder bestraffningen. Men äfven du, Carl Adam 
Leopold^ har förtjent ett namn bland dem, du som äfven varit en tro- 
fast deltagare i detta oväsen, fast du visat dig mindre elak än de öf- 
riga just derigenom, att du icke följt deras exempel och genom en 
otillåten flykt undandragit dig slutdomen. Och då I alla tydligen 
hafven misströstat om att på detta sätt förtjena uppnå verkligt rykte, 
att Edra namn kunde med någon studenter värdig beteckning synas 
på denna allmänna tafla, så hafven i velat åstadkomma det, att de 
fastän till Eder skam kunna der läsas. ^ Liksom derför läkarne pläga 
afskära de lemmar, som äro angripna af obotlig sjukdom, för att de 
ej må förstöra den öfriga kroppen; Så bör man, på det att de i Edra 
själar härjande lasterna ej måtte öfverflyttas på andra, skilja Eder, 
såsom icke blott onyttiga, utan äfven skadliga och förderf bringande 
lemmar, från det akademiska samfundet. Derför, ehuru vi kunde straffa 
Eder med lagens större stränghet, dock i vår mildhet hoppandes att 
I skolen återvända till ett bättre lefnadssätt en gång i framtiden, bjuda 
vi Eder att utträda ur värt samfund, Dig Christoffer Porath under 
hela två år, Eder Dahlberg och Söderling under ett år, men Dig, Leo- 
pold, under ett hälft år och att inom åtta dagar lemna staden. Men 
I alla öfriga studenter, lären häraf hvad Eder frid tillhörer, och om 
I aren goda, fortfaren att så vara, men om I ären onda, upphören 
med Edra laster, så att I icke drabbens af liknande eller ännu svå- 
rare bestraffningar. 

Lund den i6 september 1708. 

Under Consistorii sigill. 
{L. S.) 

Akademiens rektor för året var professor Haquin Stridsbergs den 
berömde språkforskaren, och antagligen har han äfven författat domen, 
som är skrifven på förträffligt latin. Den är visserligen allvarlig och 
sträng, men man förnimmer tydligen en underström af varm tillgifven- 
het för de dömde, hvilken hvad angår de två af dem är så mycket 
förklarligare, som de tillhörde den nation, den Göteborgska, för hvil- 
ken Stridsberg var inspektor. Man påminnes om en fader, somi nöd- 

* Syftar på den punkt i studenteden, hvari den unge studenten förbinder sig 
att ej fly, om rektor förbjuder honom alt resa frän akademien eller arresterar 
honom. Se vidare >Lunds akademis constilulioner>, utgifna af Fredrik Schreve- 
lius (Lund 1832). 

* De akademiska angeläi^enheterna meddelades, liksom ,än i dag, på den 
S. k. »svarta taflan», der naturligtvis äfven denna dom fans uppspikad. 



113 

gas bestraffa sina olydiga barn. Dessa våldsamma studentupptåg, som 
i äldre dagar ej voro sällsynta, hade sin rot i ungdomligt lättsinne, 
men än mera i en orolig tids vildhet. Något förderfvadt sinnelag be- 
höfva de ej förutsätta. 

Den, som hårdast drabbades af de vise fädernas rådslut, CJiris- 
toffer Porath^ blef en aktad och dugande man. Han var född i Lund 
i september 1689, son af en akademifäktmästare, som äfven hette 
Christoffer PoratJi, och dennes hustru, en dotter af byfogden Peder 
Carstensen i Malmö och syster till kyrkoherden Peter Carstens i Harde- 
berga. Modren dog i Lund ^/n 17 13 och sedan äfven fadren aflidit 
derstädes 1714? 1^1^^ sonen samma år dennes efterträdare som aka- 
demiens lärare i den ädla fäktkonsten. Hvilket år han blef student 
hafva vi ej kunnat utröna, enär universitetets album studiosorum ej är 
fullständigt för dessa tider. I någon nationsmatrikel kan han ej heller 
påträffas. Troligen var han s. k. extranationalis,^ d. v. s. hade be- 
friats att lyda under någon inspektor, hvars funktioner hans fader som 
akademisk lärare ansågs kunna utfylla. Den unge Christoffer fick vits- 
ord »för utmärkt skicklighet i sitt yrke». Sedan han bestridt sysslan 
i Lund i aderton år, erhöll han år 1732 lika tjenst i Upsala. Han 
verkade der i tretton år, ända till sin död ^Vs i745- Strax efter sin 
första utnämning hade han ingått äktenskap med Maria Elisabeth 
Strandell^ dotter af kyrkoherden Olof Strandell i Lösen i Blekinge. 
Hon tyckes leUal i Upsala ännu på 1770-talet. I detta gifte föddes 
trenne söner, hvilka alla gingo i sina fäders fotspår och blefvo aka- 
demifäktmästare, samt fyra döttrar. Dessa senare voro Hedvig Eleo- 
nora (f. 1722), Mätta Sofia (f. 1723), Annika (f. 1725) och Ulrika 
Eleonora (f. 1728). Den äldste sonen Christoffer (f. 17 17) egnade 
sig i början åt den militära banan och var löjtnant, då han år 1763 
erhöll fäktmästaresysslan i Lund; qvarstod i tjensten i sin höga ålder 
ända till sin död -°/n 1804.=^ Hans hustru Helena Charlotta Julius^ 
dotter af kyrkoherden Nils Julius i Norrhviddinge i Skåne, hade före 
mannen aflidit i universitetsstaden =^^,'12 1795. ^^^^ andre sonen Olof 
(f. 1 7 19) blef sin faders et"terträdare i Upsala 1745 och innehade 
tjensten till sin död i början af är 1763. Han begrofs nemligen 
det året. Efterträdare blef yngste brodern Carl (f. Vs 1726), som 
1748 blifvit akademifäktmästare i Abo och från år 1763 förrättade 
sysslan i Upsala till sin död, som inträffade Vs 1795- ^ äktenskap 
med Benedicta Bevert, som dog några månader före sin man, 1795, 
fick han sonen Carl Christoffer^ som föddes 1 765, blef student i Upp- 
lands nation i Upsala 1774^ ingick sedan som fänrik vid Söderman- 
lands regemente, men kallas löjtnant, dä han efter sin faders död blef 
akad. fäktmästare i Upsala. Han var konung Gustaf IV Adolfs lärare 
i fäktkonsten. Sin tjenst skötte han till sin död. ^Vg 1S12. Var gift 
med Dorothea Westin^ dotter af brukspatronen Westin. Både Lunds 



* Om exlranationales, se Sjöström >Skänska nationen 1682 — 1832> (sid. 5 — 6) 
och samma förf:s »Blekingska nationen 1Ö97 — 1900» (företalet). 
' Hans efterträdare blef den berömde Per IJcnrik Lin^. 

Piisonhistorisk tidskrift. igo2. . 8 



114. 



och Upsala universitet hade således att uppvisa hvardera tre medlem- 
mar af slägten Porath som fäktmästare. Ännu en slägtmedlem har 
gjort sig ett namn som framstående utöfvare af familjens favoritidrott, 
nemligen Carl XI:s och Carl XII:s lärare i fäktkonsten, Didric Porath, 
som på grund af dessa förtjenster adlades år 1699 och hvars ätt ännu 
fortlefver. Han var helt visst farbroder till hjelten från marknadsovä- 
sendet 1708. — x4tskilliga andra personer af samma slägt hafva på- 
träffats i oss tillgängliga källor, ehuru det ej varit möjligt att fastställa 
deras plats å slägttaflan. — Jakob Forath var 1671 regementsbarbe- 
rare vid Lybeckers kavalleri. — Rådmannen och fältskären i Carlstad 
Johan Porath hade med sin hustru Christina Cxirlstedt sönerna Nils 
(f. 1690, student 1709, assessor i bergskollegiom . 1736, död som tit. 
bergsråd 1753), Jonas (f. 1695, student 17 15, afled som vågmästare 
i Carlstad 1729, gift 1726 med Magdalena Alargreta Maull^ af adliga 
ätten) och Salomon (f. 1706, student 1725, död som rådman i Stock- 
holm 1760). Bergsrådet Porath hade sonen Olof Ulrik (f. 1737, stu- 
dent 1752, inskrifven i Svea hofrätt 1758, notarius publicus i Norr- 
köping 1762, död som auditör 1793). Dessa fyra Porathar tillhörde 
under sin studenttid Vermlancls nation i Upsala. — Konstmästaren 
vid Nora bergslag Erik Anders Porath hade sönerna Magrms (stu- 
dent 1748, blef sedan kornett) och Carl (f. 1732, student 1748, landt- 
mätare i Örebro län, död 1792). Den senare hade sonen Carl (f. 
1761, student 1774, landtmäterisekreterare 1809, död 1832). De nu 
nämnda voro som studenter inskrifna i Vestmanlands-Dala nation i 
Upsala, liksom oek Anders Poratli (f. 1770, student 1783, »engage- 
rad på handelskontor i Stockholms), Otto Porath (f. 1767, student 
1788, död som komminister i Schedvi 181 2) och Wilhelm Gerhard 
Porath (f. 1807, student 1822, tog juridisk examen 1826, kanslist i 
kammarkollegium 1S35 samt aktuarie der 1839, rymde till Amerika 
1 84 i). — En syster till den sistnämnde är möjligen Sojia Porath (f. 
1803 f 1837), som var gift med borgmästaren i Lindesberg Salomon 
Christofer Rubin (f. 1794, student i Blekingska nationen i Lund 181 1, 
död 1867). 

Studenterna Daniel Dahlberg och Johannes Söderling inskrefvos 
båda i Göteborgs nation 1705. Den förre var son af prosten i Var- 
berg Lars Dahlberg och atled, antagligen vid unga är, i Riga, der 
hans morfader Herlac ButJielius en gång i tiden varit slottsprest. Om 
Söderlings vidare öden känna vi intet. Troligen var han son af Hal- 
lands läns förste ordinarie landtmätare Joha7i Söderlings som afled ^/i 
1722. 

Hvad slutligen angår Carl Ada?n Leopold^ han som »visat sig 
mindre elak än de öfriga», så var han son af läkaren på Snäckestad, 
Vånga socken i Skåne, Sigfrid Leopold och Helena Broome. Han 
blef student 1706 och inskrefs i Blekingska nationen, liksom i all- 
mänhet nordskåningarne på den tiden. ^ Efter någon tids studier i 
Rostock, återkom han och uppträdde 17 12 i Lund som läkare under 



* Se rörande detta förhållande närmare: >Skanska nat. 16S2 — 1832» (sid. 

2-5)- 




N:r 19. Obekant. 
Ur Bondeska samlingen A Säfstaholm. 



I . I 




N:r 20. Obekant. 
Ur Bondeska samlingen å Säfstaholm. 



"S 

pesttiden. Antagligen har han återvändt till utlandet, enär ingenting 
här i riket erfarits om hans senare lefnad. Han hade bröderna Owe^ 
Thomas och DanieL Af dessa inskrefs Owe som student i Lund 1702 
och utnämndes 17 10 till provincialmedicus i Skåne samt blef 3°/io 
1726 skjuten af sin dräng Jon Nilsson, som det påstods pä sin hustrus 
tillställning. Han afled af sina sår 1726. Brodern Thomas, som 
blef student i Lund 17 13, insattes 1729 för irrlärighet på Bohus slott 
och uthärdade der i 42 år, tills han dog i början af 177 1. Daniel, 
den yngste af bröderna, afled 1737 som tullförvaltare i Vestervik. 
Han blef farfader till skalden Carl Gustaf af Leopolds 

Carl Sjöström. 



Ur den grefliga Bondeska porträttsam lingen på 
Vibyholm m. fl. den Bondeska ätten tillhöriga 
egendomar. 

(Forts. fr. sid. 70.) 

19 och 20. Dessa bilder hafva länge ansetts framställa tvenne 
medlemmar af Bielke ätten. Denna äsigt torde hafva sin enda 
förklaring deruti, att ä det ena porträttet synes en vapensköld 
innehållande bjelke. Ännu mindre torde de framställa »tvenne 
grefvar Leckow», förmenta afkomlingar till någon medlem af 
Bielke ätten, som skrifvit sig till Leckö. 

Bilderna, i V\in Dyks stil, äro framstående konstverk och 
föreställa sannolikt högt uppsatte österrikare eller spaniorer. 
N:o 19 har en icke obetydlig likhet med kejsar Ferdinand III 
(f. 1608, f 1657), särskild med det af Soutman utgifvarna, vackra 
kopparsticket. 

I den förut citerade förteckningen öfver Vibyholms samlin- 
gen finnas dessa porträtt upptagna, men sedan några år hafva 
de öfverflyttats till Säfstaholm. 

F, U, IV. 



" Ou\ slägten Leopold, i>e vidare: >lBlek. nat.> (sid. 44 — 40, 52 — 53 och 62). 



Ii6 



Margaretha von Ascheberg. 

På Holma gård i Bohuslän föddes Margaretha von* Ascheberg 
den 9 Juli 167 1. Hennes föräldrar voro Fältmarskalken Grefve Rutger 
von Ascheberg och hans hustru Grefvinnan Magdalena (Maria) Eleonora 
von Busseck genannt Miinchen; enligt den likpredikan, som af I. O. 
Buchardus hölls vid Grefve Rutger von Aschebergs begrafning i Göte- 
borg den 26 Aug. 1694, hade Fältmarskalken Ascheberg och hans 
Grefvinna under sitt 40-ariga äktenskap 25 barn, af hvilka dock 9 
dogo redan vid födelsen. Af alla dessa barn var det dock endast 5, 
som öfverlefde fadern, nämligen: en son General Löjtnanten Christian 
Ludwig von Ascheberg (hvilken dog barnlös 1729, så att den Asche- 
bergska ätten med honom utslocknade på svärdssidan) samt 4 döttrar: 
Marg. Sabina, g. m. Öfversten Georg Lilljehöök, Eleonora Elisabeth, 
g. m. Landshöfdingen David Macklier, Sophia Lovisa, g. m. Kongl. 
Rådet Amiral-Generalen Grefve Hans Wachtmeister till Johanneshus, 
samt ofvannämnda Margaretha, gift med Öfversten Kjell Barnekow. 

Margaretha var det tolfte i ordningen af fältmarskalkens barn. 
Om hennes ungdom veta vi ej mera än att hon fick en förträfflig upp- 
fostran eller, som det på den tidens språk uttryckes: En Christelig 
och förnuftig uppfostran höjde henne till allt, som var hennes stånd 
anständigt; natur och lycka gjorde henne till ett fullkomligt fruntimmer. 
Den 26 'Januari 1691 vigdes hon i Malmö med Kjell Christopher 
Barnekow, egare till Widtsköfle, Rosendal m. fl. egendomar. Han var 
född 1663. Det var sålunda ett ungt par, som nu begaf sig till hans 
fäderneborg Widtsköfle. Der qvarstannade makarne dock ej länge. 
Han var en man, vid hvilken fästes stora förhoppningar, och han in- 
gick uti holländsk tjenst och beledsagades under fiilttågen af sin 
Grefvinna. Hon var dock emellanåt hemma vid Widtsköfle, ty der 
föddes hennes äldste son Christian 1694, hvaremot den andre sonen, 
Rutger, föddes i Briusel just under det att denna stad allra häftigast 
bombarderades af Hertigen af Villeroi. I detta de allierades krig emot 
Frankrike blef Barnekow chef för ett kavalleriregemente och hade tro- 
ligen vunnit ännu högre befordran, om han icke år 1700, när Karl 
XII blef på alla sidor angripen, hemkallats tillika med alla andra 
svenska riddersmän, som stridde under främmande fanor. Barnekow 
infann sig genast och blef med synnerlig nåd emottagen; han ut- 
nämndes till öfverste för -Prestdragonernas. (Barfod berättar att rege- 
mentet så kallades, emedan Prästeståndet uppsatte detsamma.) Säkert 



117 



är dock, att äfven säteriegarne fingo taga del i denna bördan och särskildt 
hade Öfverste Barnekow åtagit sig att förstärka regementet med 211 
man, utrustade med häst och mundering och under hela kriget under- 
hållna på hans bekostnad. I trots af de olika berättelser om Öfverste 
Barnekows död, som återtmnas såväl i Anreps Ättartaflor som uti 
Dansk adelshistoria af F. Krogh och äfven uti en del romantiserade 
»Historiska berättelser.), är det nog rigtigast att fästa mesta tilliten till 
den likpredikan, som Otto Frick höll den 28 Augusti 1701 i Kristian- 
stad, der jordfästningen egde rum. Äfven finnes å plåten på kistan 
antecknadt, att han »dog i Kalmar ^^'n 1700 under dess embets- 
förrättning». 

Margaretha Ascheberg stod nu vid 29 års ålder ensam med fyra 
minderåriga barn och dertill uti en mycket svår ekonomisk ställning; 
och hon kom nu i tillfälle att visa sitt bästa fädernearf, sitt oförskräckta 
mod och sin outtröttliga arbetsförmåga. Huru stor hennes sorg och 
huru många hennes bekymmer än voro, nedslog detta dock ej hennes 
kraftiga sinne, hennes starka själ. Med insigt och förstånd började 
hon genast att reda upp allt. Hvad som först ålåg henne var 
regementets uppsättande; detta blef också till alla delar verkstäldt; då 
regementet mönstrades ifrån henne i Kristianstad intog grefvinnan sin 
plats vid mönsterbordet jemtc mönsterherren; en i sanning ovanlig syn! 
Hon hade äfven utöfvat den hennes man förbehållna rättigheten att 
tillsätta officerare vid regementet. I följd af det ingångna kon- 
traktet underhöll hon detta regemente i Hera år under krigets lopp och 
besattes, efter hennes förslag till konungen, alla uppkommande offhcers- 
vakanser, hvarjemte hon för att kunna anskaffa remonter till regementet 
anlade det ännu på Widtskötle befintliga stuteriet. 

Viljekraft egde Margaretha Ascheberg och dertill ett godt förstånd, 
en ordnande förmåga och framför allt en orubblig förtröstan till och 
en varm tro på Gud och hans bistånd. Utrustad med dessa egen- 
skaper hade hon öfvertagit styrelsen af sina mänga och stora gods. 
Hon egde Widtskötle, Rosendal, Ugerup och Örtofta i Skåne, Rals- 
wijk Stréy och Länken på Riigen samt Gammal-Kjöge på Seland. 
Genom sin kloka hushållning lyckades hon att ej allenast inlösa alla 
sin mans förbindelser utan att äfven inköpa Ellinge, den del af Söfde- 
borg, som hon ej ärfde, och ^/a Tosterup; den andra hälften tillföll 
henne som arf. Under de år, som hennes man innehaft sina egen- 
domar, sköttes dessa af förvaltare. Margaretha Ascheberg tog deremot 
allt under sin egen uppsiizt, man finner så väl det stränga bestämda 
allvaret i hennes förordningar, men det var förenadl med omtanka 
för alla hennes underhafvandes bästa. Hon lät bygga hospital och 
skolor vid sina egendomar. Ingen vädjade förgäfves till hennes 
goda hjerta; hon hjelpte nödstälda men gjorde det helst i tysthet. 
Alla godsets dagsverkare hade fri förtäring af bröd och dricka. Ifrån 
hennes eget rum ledde en dörr till borgstugan, hvarest folket samlades 
och intog sina måltider. Hon vakade öfver deras bordskick och be- 
vistade deras bönestunder. Hon gaf instruktioner för gårdsfolket, för 
bönderna och fur krögaren i Widtskötle by, allt med en bestämdhet 
och klokhet, som vittnade godt om att hon var egnad att ordna och 



Ii8 



styra — och den tiden hade en större egendomsegare ej ringa makt 
att befalla, eller hvad säges om nedanstående 

Kungörelse. 

Dett varder hermed wederbörande till rättelse kungjordt, att emedan Jag lålet 
plantera rundt omkring kyrckiogarden unga linde trän, hvilcka skohla hållas i god 
achtning, att dhe mage kunna opvexa till kyrckiogårdens prydning; för denskuU 
och på dett mitt upsåih må vinna dess bettre framgång, blifver härigenom utsatt 
3 d:r s:mts vijte, dhe fattige i socknen till dehlning, för den som sig understår att 
tillfoga desse lindeträ något mehn eller skada; skolandes förälldrarne för sina 
barn i så motto blifve ansvarige och böta för hvad dhe heremoth bryla, men 
barnen sethias 2 timmar i stacken vid kyrckiodörren. Samma straff vill Jag och 
dhem hafva pålagd, som antingen på kyrckiogärden eller på loo steeg dernär 
komma till sammans ock leka eller bruka speel, emedan vid sådant tillfälle icke 
allenast kyrckiofönstren blifva sönderslagne uthan ock annor skadelig handtering 
föröfvad, hvilket allt icke är anständigt eller bör thåias; ty stelle sig hvar och en 
detta till behörig efterlefnad. 

Widskiöfle d. 17 April 1721. 

Publ. 2. S. e. Påsk af Widtsch. Prädikst. ^' '^^<^^^^^''i- 

Nu äro dessa »lindeträ» stora och lummiga, en prydnad för platsen 
och för de kyrkobesökande en härlig svalka; de likasom afstänga 
kyrkogården från den yttre verlden. 

Margaretha Ascheberg begynte planteringarne kring Widtsköfle, 
hvilka sedan fortsatts af hennes efterkommande, troligen i ännu större 
skala. Den nya tidens friskare vind blåser nu öfver Widtsköfle, 
hvilket kommit i nya egares händer; de hafva på ett ädelt sätt för- 
skönat, utvidgat och förbättrat allt. Ladugårdsbyggnaderna, hvilka i 
forna dagar lågo sammanträngda nära boningshuset, äro utflyttade, så 
att utsigten från fönstren är nog både friare och för ögat mera till- 
talande, men sjelfva slottet med sina fasta murar är dock detsamma. 
Här föreställer jag mig, att hon med bekymmer grubblade de första 
åren äf sitt enkostånd öfver sina räkenskaper, sin oro och sin sorg 
och att sedan hennes hjerta svällde af glädje och tacksamhet, när hon 
hade lyckats ordna och reda ut allt, så att hon sedan var i stånd till 
att på alla håll hjelpa och förbättra. I dessa rum, i dessa gångar har 
hon vandrat under de 53 år, hon som enka egde och styrde pä Widt- 
sköfle; dessa trappsteg har äfven hon nött och kanske att mången 
gång, då hon ifrån borggården gått uppför yttre trappan, har hennes 
blick höjts till stenen öfver ingången med de taggiga hjulen, som anses 
beteckna lyckans omhvälfningar, och äfven hon i sitt hjerta uttalat 
omskriften: »Hjelp vos du helige Trefoldighed». 

Ja, han halp henne; det har förut nämnts huru god hon var 
emot sina underhafvande och huru gerna och villigt hon bistod de 
inånga nödlidande, som vände sig till henne. Således var det icke 
genom snålhet utan genom sin kloka hushållning, som hon lyckades 
att förkofra sina egendomar och detta under en tid, då så många 
andra, förut rika godsegare blefvo utarmade. Det berättas, att hon 
efter mannens död, då utbetalningar genast skulle ske åt alla håll, 
fordringsegarne kräfde sina penningar och regementet skulle uppsättas 
— inkomster funnos ej — nödsakades att sälja sina juveler; de voro 
henne ej till glädje sedan hennes glädje var död, sade hon, men nog 



119 



måste hon sedan hafva skaffat sig ett dyrbart lösörebo, då ensamt 
detta vid hennes bouppteckning värderades till 73,324 daler s. mt. 

Genom sitt förstånd, sin bildning och sin klokhet ansågs Mar- 
garetha Ascheberg för en ovanlig qvinna; hon ansågs för den, som 
mer än en gång under svårare förhållanden hade mest att betyda i den 
rika provinsen Skåne och hon åtnjöt detta inflytande för det snille, 
det moraliska anseende samt den vidsträckta och mångartade erfarenhet 
i allmänna frågor, som hon egde. Med detta anseende och då hon 
dertill var rik, är det ej så förvånande att friare anmälde sig; ibland 
dessa var General Gouverneuren öfver Pommern m. m. Grefve Johan 
August Meijerfelt, hvilken året förut blifvit enkling. Margaretha Asche- 
berg afslog dock anbudet; Meijerfelt, hvilken beskrifvés såsom en 
gammal och ful herre, vände sig i stället till hennes yngsta dotter, 
den muntra femtonåriga Brita Barnekow och hos henne hade han 
bättre framgång; det säges dock, att giftermålet ej blef lyckligt, ehuru 
det välsignades med flera barn. 

Margaretha Aschebergs båda söner Christian, född 1694, och 
Rutger, född 1695, valde krigarens yrke, och Marg. Ascheberg fick 
upplefva, att Christian blef generallöjtnant samt landshöfding uti Christian- 
stads län; han var gift med Ewa Charlotta Stenbock, född den 28 
Februari 17 10 eller samma dag som hennes fader Fältmarskalken 
Magnus Stenbock vann slaget vid Helsingborg. Sonen Rutger blef 
chef för Norra Skånska kavalleriregementet och gifte sig med sin kusin 
Mariana Lovisa Macklier. En son Magnus Barnekow dog vid späd 
ålder. . Den äldre af döttrarna, Magdalena Eleonora, blef gift med 
General Majoren och Landshöfdingen Friherre Wilhelm Bennet, och 
den yngre Brita, såsoni ofvan nämnts, med General Gouvernören m. m. 
Grefve J. A. Meijerfelt. 

Så lefde Margaretha Ascheberg älskad, vördad och lycklig, om- 
gifven af barn och barnabarn, till dess hon den 10 Oktober 1753 vid 
82 års ålder lämnade denna verld. Uti den af hennes son upp- 
satta förteckningen öfver Widtsköfle egare säger han om henne med 
allsköns rätt: att hon så förvaltat egendomen, att det aldrig annat än 
med vördsam tack af hennes efterkommande bör ihågkommas. 

Hon var den sista, som bar det Aschebergska namnet. Vid 
hennes graf sjöng von Dalin: T>Ack^ lycka då ett ädelt slägte ined så- 
dan klarhet slocknar ut.-* 

A, v. J^. 



I20 



Studier och anteckningar. 

Af Hugo Samzelius. 



V. 

Luleåförsamlingarna under 1700-talet. 

Luleå stad — för hvilken privilegier utfärdades 1621 — anlades 
liksom åtskilliga andra norrländska städer ett stycke inåt landet. Man 
ville ogärna vara direkt utsatt fur ett fientligt anfall pä kusten. Den 
plats, som valdes, var en säkerligen mycket gammal kulturtrakt, där 
en stenkyrka från katolska tiden fanns och ännu finnes. Stenkyrkor 
äro eljest atrieusa i denna del af landet, medan exempelvis i Ryss- 
land härliga, gamla stenkyrkor råkas långt från allfarväg, på undan- 
gömda orter i Sibirien. Pärmebref från 1400-talet förvaras här i »Gam- 
melstaden» den dag i dag är. Detta är med sina kvarter af åldriga 
kyrkstugor den s. k. Gammelstade?!^ Luleå Gaimiielstad^ belägen strax 
invid Gammelstads järnvägsstation. På 1640-talet fann man emellertid, 
att läget en mil från kusten i själfva verket var ganska obekvämt för han- 
deln och sjöfarten. Så grundades år 1648 Luleå nya stad ute vid hafvet. 
Pastoratet var regalt, Luleå pastorat, och Luleå nya stads församling 
underlydde ecklesiastikt den gamla sockenförsamlingen, om också den 
nya stadens komministratur omhänderhade denna sistnämndas ministeri- 
ella förrättningar och expedition. Den ursprungliga församlingen är nu- 
mera delad i tre: Neder-Luleå, Luleå och Öfver-Luleå, af hvilka Neder- 
Luleå omfattar östra och Öfver-Luleå västra delen af sockenförsam- 
lingen, medan Luleå är liktydig med Luleå stads församling. I efter- 
följande, för de båda församlingarna gemensamma genealogiska sam- 
manställning äro använda förkortningarna L. 1. och L, s., d. v. s. Luleå 
landsförsamling — den gamla sockenförsamlingen med äldre staden, 
Luleå Gammelstad — och Luleå stadsförsamling, Luleå nya stad. 

Forskaren förefaller det egendomligt att i Luleå Gammelstads 
kyrkoarkiv, som dock innesluter åtskilliga pergamentsbref och ett fler- 
tal räkenskapsböcker frän i6co-talet, icke råka några vidare gamla 
kyrkböcker. Inga äldre längder på inom socknen vigda, födda och 
döda personer finnas än fr. o. m. är 1726. I nedanstående bearbet- 
ning af det vid arkivforskning utvunna materialet hafva vigslar anteck- 
nats åren 1726 — 1799, dop 1726 — 1764 och dödsfall 1726 — 1764 
(1765 — 1778 äro endast ofullständigt genomgångna). Nu kan man 
med fog undra: Hvart hafva väl de äldre kyrkböckerna- tagit vägen, 
då eldsvåda tydligen icke varit anledningen: Härom mäler en i orten 
gängse tradition, att en församlingens präst skulle begåtic åtskilliga 
falsarier samt, då han fungerade såsom riksdagsman i Stockholm, 



121 



skrifvit hem till sin hustru att undanrödja alla hans papper. Präst- 
frun skulle dä bränt dessa — och samtidigt, till yttermera visso, en 
del gamla kyrkböcker. Gå vi nu till Hiilphers bekanta »Samlingar» 

— där alla möjliga äldre uppgifter hopats, ehuru de ofta nog kräfva 
att verifieras — råkas i V: i, sid. 145 (noten) följande upplysning: A 
äldre tider skola funnits flere gamla Documenter^ som sägas blifvit 
förstörda genom Pastor And. Torstani hustru, på 1620-talet, men 
Doct. Högström berättat skedt förut i Pastor Eric Niurenii tid, då 
han wart anklagad i Upsala för Liturgiska oroligheter, och dömd från 
ämbetet i Luleå, men feck sedan Umeå Pastorat^ och skall hans 
Hustru under dess bortowaro på dess befallning, jämte mannens cor- 
responda?ice, förstört flere Kyrkans Handlingar, som -hon "då kastat i 
Elfvven.» Här hafva vi alltså roten till den nu lefvande traditionen. 
Icke heller dessa tidigare versioner mäkta emellertid förklara, hvarför 
kyrkböckerna för exempelvis 1630 — 1725 eller för en period af om- 
kring 100 efterföljande år för närvarande saknas. 

I Luleå stads (nya stads) kyrkoarkiv — som i parentes sagdt i 
den nya kyrkobyggnaden är särdeles vårdsamt ordnadt i ett särskildt, 
innanför koret beläget, brandfritt rum med elektrisk belysning — är 
det ändå bedröfligare ställdt. Också här finnas i behåll åtskilliga rä- 
kenskapsböcker frän 1600-talet, kyrkoarkivet har veterligen aldrig här- 
jats af eldsolycka, och äldre inventarieförteckningar angifva också be- 
fintligheten af kyrkböcker af vida tidigare datum, men för närvarande 
finnas inga äldre dop-, död- och vigsellängder än fr. o. m. 1781 
(dessa .hafva, jemte sina efterföljare, blifvit för ifrågavarande anteck- 
ningar genomforskade t. o. m. år 1799). Hvar finnes månne resten 
af kyrkoskatten? Också här är den städse tjänstvilliga, men lika ofta 
mer eller mindre opålitliga ;';traditionen > färdig med en förklaring. 
En musikdirektör Nilsson, som tjänstgjorde samtidigt vid skolan och 
kyrkan, skulle lånat ut de äldre volymerna till några personer, som 
ville forska efter någon möjlighet att åtkomma det på sin tid beryk- 
tade Lambertska arfvet. Så dog Nilsson, de ifrågavarande personerna 

— som väl lånat på hedersord — skulle aldrig återställt kyrkans 
böcker, och så hade då efter några års förlopp saken råkat i behag- 
h'g glömska. Ingen känner, huru sig med detta spörsmål rätteligen 
förhåller, fastän händelsen ej skulle ligga det närvarande fjärmare än 
med omkring 20 år. Emellertid, båda dessa fall från savuna bygd 
synas mig vara rätt talande bevis för det faktum, att kyrkoarkiven i 
orterna ingalunda äro lämpliga såsom förvaringsrum åt enastående, 
oersättlig, omistlig litteratur. 



Afvander. Borgaren i Luleå Johan Afvander, d. 1782 'Via i L. s., 53 år gl. 

Dordi Afvander, se B eländer. 
Agrelius. Brita Persdotter Agrelia, se Xorman. 
Ahlman. Elisabet Ahlman, se Dahlfikl. 

Elisabeth Ahlman^ se Hahn; syster till Maria, g. Monlell. 

Maria Ahlman^ se Montell. 

Maria Andersdolter Ahlman, se Mattsson. 



122 



Alander. Christina Danielsdotter Alander, se HHlman. 

Altin. Handelsbetjänten i Borås Nils AUin^ g. 1775 V3 i L. 1. med Lisa Caisa 
Engström^ f. 1748 i L. 1., dotter af föraren Petter Engström och Maria 
öman. 

Antelius. Sara Sophia Anielia, se Wahlberg. 

Antman. Borgaren i Luleå stad Johan Christierson Animan, g. m. Karin Olofs- 
dotter. Barn: Anna, f. 1658 i L. s., d. 1740 i L. 1. och var då gift. 

Brandvakten Nils Antman^ g. m. Chr, Sörling. Barn: Nils Petter, f. 1 79 1 
3°/io i L. s. 

Borgaren Nils Antman, d. 1791 i L. s., omkring 46 år gl. 

Ask. Komministern i Luleå stad Joh. Bernh. Ask, g. 17S6 ^!io i L. s. med Mag- 
dalena Carlsdotter Govenius. Barn (födda i L. s.): Carl Gustaf Bernhard, f. 
1788 "/ö; Anna Greta, f. 1790 Johannes, f. 1791 ""^i^; Jonas, f. 1792 

»3/10; Edvard, f. 1794 Vi. 

Baeck. Borgaren Olof Bccck, d. 1795 ""^6 i L. s., 67 år gl. 

Barcken. Borgmästaren Lars Barcken, g. m. Ingeborg Groth i hennes i. gifte. 

(Dopvittnen i L. 1. 1730). 
Bennet. Elisabetta Bznnct, se Hedeman. 

Benzelberg. Sergianten vid Vargeringskarlarna i Umeå, sedermera klockaren i 
Luleå sockens församling Hans Benzelberg, f. 1709 i L. 1., d. 1749 '^ 6 därst. 
>i bröstsiuka och andetäppa», son af Erich Andersson och Ella Erichsdolter. 
G. m. Magdalena Lang [Longh). Barn (födda i L. 1.}: Johannes, f. 1741 ^V*; 
Hinrich, f. 1745 "'/lo; Gustaf Eric, f. 1747 =^12. 

Berg. Rustmästaren Nils Berg, i. 1650 i Nederkalix s:n, d. 1731 i L. 1. 
Christina Berg. se Hackzell. 

Bergbom. Borgaren Nils Bergbjm^ g. 1733 i L. 1. med Catharina Gran^ 
dotter af tolfman Jöns Olsson i Calax. 

Skeppsbyggmästaren i Luleå Jacob Bergbom, d. 1799 i febr. i L. s., 73 
år gl. G. 1 76 1 6 i L. 1. med Margreta Brändberg från Brändön. 

Bergman. Nådårspredikanten Johan Bergman, g. 1756 la i L. 1. med Elisabet 
Plantin. Barn (födda o döda i L. 1.): Sara Margaretha, f. 1757 =,4, d. 175S 
Vi; Zacharias, f. 1758 5/5; Johannes, f. 1759 d. 1761 ^7; Jacob, f. 1761 

Johannes, f. 1764 '",4- 
Sara Margareta Bergman, se Boström. 

Bergsten. Borgaren Petter Bergsten, d. 1798 *7 s i l. s., 63 år gl. 

Bergström. Borgmästaren Nils Petter Bergström, g. 1788 i L. s. med änke- 
fru Sara Maria Lange. 

Bidenius. Olaus Bidenins, se Reenhorn. 

Billvall. Handelsmannen Carl Fredric Billvall, g. 1799 'Ve i L. s. med Chri- 
stina 'Fabricia. 

Biurberg. Regementspastor Axel Julius Biitrberg, g. m. '^t.^X^ Kiuhlman. Barn: 

Juliana, f. 1727 ^ 5 i L. 1., d. s. å. ^.6 därst. 
Biörklo. Pistolsmeden Thomas Olofsson Biörklo; son af borgaren i Uleå(borg) 

Olof Biörklo och f. 168 1 i Uleå, ihjelfrös på isen vid Notviken i L. 1. 

1731 'V3. , . 

Björck. Nådårspredikanten Nils Björck, g. 1790 '^/'n med Elsa Sophia Lang. 

De vigdes i Piteå prostgård, men vigseln finnes antecknad i L. 1. 
Björnbora. Tullskrifvaren Nils Björnbom, g. m. Anna Brandelia. Son: Nils 

Peter, f. 1782 'v? i L. s. 
Blomfelt (Blomfeldt). Capitain Casper Friedric Blomfelt, d. 1768 i L. 1., 

77 år gl. 

Fru Capitainskan Brita Blomfeldt dt Weingardten, d. 1761 'Ve i L. 1., 
75 är gl. 

Kapten Blomfelts dotter Ottiliana Blomfelt, se Hernodius. 

Föraren vid Lilljeswärds värfvade regite Johan Blomfelt, g. 1 761 ^V" i 
L. 1. med Catharina Stenberg. Barn: Carl Fredrik, f. 1763 ^Va i !-«• l-i d. s, 
å. »^4 därst. 

Ottiliana Blomfelt, se Bodin. 

Anna Brita Blomfelt, se Jacobi. 

Magdalena Blomfelty se Ekman. 




t 



123 



Bodin. E. o. landtmätaren, ingeniör Friedrich Bodin, d. 1768 ^^'lo i L. 1., 38 år 
gl. G. 1759 ^^'i2 i L. 1. med Inga Catarina Lagerborg. Barn (födda i L. 1.): 
Daniel, f. 1760 ^/n, sergeant, g. 1788 ^7/2 i L. 1. med Catrina Andersdotter 
Rutberg från Rutvik; Sophia Oltiliana, f. 1762 ^-/i; Olof Gustaf, f. 1763 'Vio- 
Häradsskrifvaren Olof Bodin, g. m. Oltiliana Blomfelt. Barn: Maria 
Brita, f. 1736 3/3 i L. 1 

Bohlin. Borgaren i Piteå Petter Bchlin, g. 1743 Va i L. 1. med Catharina Eli- 
sabeth a Rutström. 

Bolander. Organisten i L. 1. lians Bolander, son af Olof Andersson och Mar- 
geta Hansdotter från Börjelslandet, föddes 1702 o. dog 1750 ^V" i L. 1. Gift 
1744 ^^,'4 i L. 1. med Dordi Af v änder, som dog 1772 "/a i L. 1., 69 år gl. 
Bolin. Klockaren Hans Bolin, d. 1788 ^^'i i l. g. 

Borgaren Daniel Bolin, d. 1 799 n i L. s., 68 år gl. 
Handelsmannen Olof Bolin, g. 1791 ^'♦/s i Torneå med El. Marg. Fortelius. 
Margareta Bolin, se Govcnius. 
Eva Bolin, se Strålberg. 
Borsselius. Christina fJorsselia, se Åberg. 

Boström. Borgaren Eric Boström, d. 1788 f/^ i L. s., 65 år. gl. 

Borgareänkan Christina Boström, d. 1795 ^Va i L. s., 64 år gl. 
Häradsskrifvaren Carl Jacob Boström^ g. 1783 ^V» i L. 1. med Anna Caisa 
Fluur. 

Ingeniören Nils Boström, g. 1792 4 i l. 1. med Sara Margareta Berg- 
man. 

Brandelius. Anna Brandclia, se Björnbom. 
Brändberg. Margreta Brandberg, se Bergbom. 

Buhrström. Postmästaren Petter Buhrström {Butn-siröm), g. m. Barbara Taii- 
scher. Barn: Isach, f. 1728 ^^ ii i Piteå, d. 1729 9 7 i L. 1.; Jacob, f. 1731 
"/9 i L. 1.; Erik, f. 1734 '5 2 i L. 1., d. s. å. '"/s därst. 

Barman. Kämnären, äfven kallad rådmannen och sockenskrifvaren Eric Peters- 
son Burman [son af borgaren Pelter B. och Barbara Tuscher, uppgifver kyrko- 
boken, dock ganska säkert med orätt; se näml. Buhrström i det förestående 
och Burman i Personh. tidskr. 1901, sid. 30], f. 1698, d. 1751 ^/s i L. 1. 
Gift med Maria Mcclberg. Barn: Caisa Stina, f. 1740 ^'/s i L. 1., d. s. å. 
»3/4 därst. 

Skräddaren Anders Burman, g. 1773 ^^/n i L. 1. med Catharina Nordgren. 

Bäck. Viktualiehandlanden Jacob Bäck, g. m. Catharina Spegel. Barn: Catha- 
rina, f. 17S2 '-» a i L s. ; Catharina, f. 17S5 '3 3 därst. 

Böckelman. Capitein Georg Friedrich Böckclman, g. m. Anna Lagerbohm (dop- 
vittnen i L. 1. 1729 etc). 

Böös. Fouriren Anders Bcös, g. 1754 ^^ 8 i L. 1. med Magdalena Edin. Barn 
(födda o. döda i L. 1.): Carl Reinhold, f. 1754 ^^U^t, d. 1755 ^V"; Sophia 
Catharina, f. 1755 ^- ^75^ ^"^5 Jacob Reinholt, f. 1756 'n. [Dessa 

uppgifter fullständiga dem i Personhist. tidskr. 1901. sid. 31.] 

Cajanus. Susanna Cajana, se Frosterus. 

Carlberg. Rustmästaren Eric Carlberg, g. 1737 '^a i L. 1. med Margareta Isacs- 
dotter från Person, h vilken senare var född 1709 och dog 1740 *'^,2 i L. 1. 
Fänrik Eric Carlh-rg, g. 1760 ^° 5 i L. 1. med Brita Ekman. 
Carlbom. Anua Carlsdotter Carlbom, se Tullmo-Schoug. 

Carlqvist. Rustmästaren Carl Gustaf Carlqvist, g. 1746 ^V»» i L. 1. med Helena 

Rutström. Barn: Anna Catharina, f. 1747 °6 i L. 1. 
Clausén. Ingeniören i Piteå Olof Clausén, g. 1771 i i L. 1. med Eriana Magd. 

Lang. 

Claussen. Handelsmannen i Luleå stad Nils Nilsson Claussen, g. 1797 '^/^ \ 
L. s. med Maria Elisabeth Ruth. 

Dahlpihl. Majoren Bruno Dahlpihl, g. m Elisabet Ahlman (f. 1645, ^- '741 
''/la i L. 1., dotter af Matts 'jönsson i Ahlvik och Elisabet Persdotter). Bo- 
satta i Gammclsiaden, där de omnämnas ss. dopvittnen 1727 etc. 

Damin. ComministL-m Hans Damin, g. m. Brita . Dessas dotter Elisabetha 

Christina, d. 1747 , i L. 1. 

Drake. Kyrkoherden i Oviken af Jämtland Hans Olofsson Drake, g. m. Elsa 
Emndeman (äfven skrifvit Eernodeman), Barn: Anna, f. 1670 '5, la i Ovikens 



124 



prestgård, gift 1695 (se Unczus), d. 1745 i L. 1.; Mätta, f. 1677 in 
Majo i Ovikens prestgård, d. 1732 i L- 1- och begrofs 1733 ^Va i kyrkan 
uti sal. prosten Antelii graf midt framför allaret. 

Durckman. Laxfiskaren Olof Dnrc/:r?ian, d. 1794 '9 '10 i L. s., 69 år gl. 

Duns. Karin, f. 1660 i Nederkalix — fadern var 2)leutinant vid Calix Compag- 
nie> — dog 1732 -^i i L. 1. [Släktnamnet omtalas icke men var förmod- 
ligen Duus]. 

Dynaesius. Elis. Marg. Dynasia från Gellivare, d. 1795 Ve i L. s., 25 år gl. 
Edfast. Catharina Edfast, se Hahn. 
Edström. Anna Edström^ se Lccstadius. 

Ekman. Brofogden Samuel Ekman, gift i. g. med Elsa Holm, f. 1699, d. 1749 
i L. 1. af slag, dotter till föraren Olof Holm och Catharina Öman; 2. 
g. 1751 V" i L. 1. med Barbru Nilsdotter frän Alvik. Barn: Helena, d. 1730 
^3/10 i L. 1. (4 m. 4 d. gl); Olof, f. 1732 ='^,to i L. 1., d. s. å. ?3/,o därst.; 
Anna, f. 1735 i L. 1., d. s. å. '^, 4 därst. 

Borgaren från Boden Jonas Ekman, g. 1750 ^^/la i L. 1. med soldatänkan 
Anna Nilsdotter. 

Föraren Johan Ekman. g. 1765 ""^U i L. 1. med Magdalena Blomfelt. 

Brita Ekman, se Carlb-;rg. 

Elsa Brita Ekman, se Ealilgren. 

— — Ekman, se Siuedberg. 

Maria Kristina Ekman, se Tornberg. 
Eld. Andreas Eld \ , , 

Catharina Eld] ^i^"^^"^'^'^- 
Emndeman (Eernodeman). Elsa E., se Drake. 
Eng. Brigitta Eng, se IVallman. 

Engström. Föraren vid Lif Compagniet Peter Engström, g. m. Maria Öman. 
Barn (födda o. döda i L. 1.): Johannes, f. 1726 ^ 2 (Testes, bl. a.: Capitain 
Johan Marschall, Cap. Erland Lagerbohm): Christina, f. 1727 ^'/s; Anna 
Maria, f. 1730 ^Vi; Olof, f. 1731 '-=^12: Helena, f. 1734 =°/9: Johan, f. 1735 
*°/ia; Petrus, f. 1 737 Margareta, f. 1739 "'g- d. 1740 '^/'i; Lars, f. 1743 

'Vio, d. 1744 Va; Elisabeth Catharina, f 174S ^^7, se Altin. 

Enhielm. Margareta (eller Lena Sophia) Enhiclm, se Kock. 

Eurenius. Rect. scliola; i Torneå, mag:r Jacob Eurcnius, g. 1772 "'♦,'1 i L. 1. 

med Hedvig Maria Lang. 
Fabricius. Råd- och Handelsmannen Jöns Fabricius, d. 1790 '^^\ i L. s., 53 år gl. 

Christina Eabricia, se Billvall. 
Fahlgren. Rustmästaren Olof Fahlgren, g. 1797 'Vs i L- 1- med fänriksdottern 

Elsa Brita Ekman. 

Fellman. Magister Petrus Fellman från Piteå sköt sig 1753 ^ i L. 1. »med en 
bössa i bröstet>, omkring 37 år gl. 

Fjcllström. Comminislern och skolmästaren i Jokkmokk, mag:r Nathanael Fjell' 
ström, g. 1779 ^,'1 i L. 1. med Maria Elisabeth HollsUn. 

Flintenberg. Organisien i L. 1. Carl Mac;nus Flinicnberg, d. 1757 ',1 i L. 1., g. 
1752 i L, 1 med Malin Olof^dotter. Hans moder var Catharina Eld, 

som enligt kyrkbokens uppgift föddes 1670 lo på Bergs herregärd i Bergs 
s:n af Östergötlands län och dog 1740 3° 6 i L. 1. Kyrkboken upplyser, att 
hennes föräldrar voro inspektören Andreas Eld och Christina Lind. (Påtag- 
ligen felaktig är kyrkbokens uppgift att Carl Magnus Flintenberg skulle blif- 
vit född 1682, då modern endast var 12 år.) 

Flodman. Anna Sophia E ledman, se Håkansson. 

Fluur. Soldaten Hans Olofsson Fluiir, g. m. Sara Persdotter. Barn: Bonden 
Pär Hansson i Härads, f. 1702, d. 1737 ^, s i L. 1.; drunknade. 

Soldaten Hans Jönsson Fluur, g. tn. Barbro Olofsdotter. Bodde i Sun- 
derbyn. Barn (födda i L. 1.): Anna, f. 1728 3/„; Anders, f. 1730 '7"; Maria, 
f. 1733 'Vi. 

Soldaten Per Jönsson Fluur, g. 1736 i L. 1. med Ella Jönsdotter 

från Sunderbyn. Barn: Jöns, f. 1737 ^,3 i L. 1. 

Anna Caisa Fluur, se Boström. 
Flygare. Ankan Brita Flygare, d. 1791 'V» i L. s., 62 år gl, >hastigt på Gatan 
af Slag». 



,- .. ■ • - . • ■ ■il') b'jui .1 



125 



Borgareänkan Brita Flygare, d. 1799 "V3 i L- s., 79 år gl. 
Forbus. Margareta Forbtis, se Al^erg. 

Fordehl (Fordeli). Jacob Jacobsson, son af höfvitsmannen Jacob Fordel och 

Barbru Abrahamsdotter, föddes 1662 och dog 1745 '3 'g i L. 1. 

Soldaten Hans Fordehl, g. ra. Sissela Xilsdotter. Bodde i Parson. Barn 

(födda o. döda i L. 1.): Brita, f. 1725, d. 1730 ^Vgl Margeta, f. 1730 "A; 

Brita, f. 1731 '°/9, d. 1733 - 4; Maria, f. 1732 ^^,12. 
Forsberg. Tull- och accisskrifvaren Nils Forsberg^ g, 1750 ''^■iq i L. 1. med Eli- 

sabetha Ram ström. 

Forsman. Gästgifvaren i Råneå Jöns Forsman, g. 1734 i L. 1. med Maria 
Stindelia. 

Fortelius. El. Marg. Fortelius, se Bolin. 

Franseli (Franzell och Frantzell). Föraren N. Fransell. g. m. Anna Jacobs- 
dotter. Barn: Sophia, >född vid pass i6g2>, d. 1733 3 i L. 1. 

Borgaren Abraham Fransell, d. 1768 ^,12 i L. 1., 69 år gl. Gift 1723 3/4 
i L. 1. med Catharina Jönsdotter Sund. Barn (födda o. döda i L. 1.): Anna 
Margaretha, f. 1733 ^9, d. 1755 '^/n; Sophia, f. 1735 ^*,io; Abraham, f. 1737 
','1, d. s. å. s s; Catharina, f. 1743 =', 8, d. 1744 ^5. 

Frosterus. Kyrkoherden Andreas Frosterus, g. m. Susanngi Cajana. Barn: Ca- 
tharina, f. 1 701 g i Uleåborgs siad, se Wallman. 

Fullmo-Schoug. Fältväbeln Gustaf Fullmo-Schoug, g. 1748 =^6 i L. 1. med Anna 
Carlsdotter Carlbcm i Sunderbyn. Barn: Margareta, f. 1749 ^=,'9 i L. 1.; Anna 
Maria, f. 1751 ^7 9 därst.: Calliarina Elisabeth, f. 1755 ",8 därst. 

Förstman. Catharina Fvrstman, se Iliiitin. 

Govenius. Rådmannen i Luleå Paul Govenius, d. 1793 ^Vxa i L. s., 71 år gl. 
G. m. Elisabeta Margrela Sterner, som dog 1782 '/e i L. s., 55 år gl. Barn: 
Claes, handelsman, g. 1786 * i i Arjepluogs s:n med Ulrica Sundelin. Dessas 
barn: Paulus, f. 17S6 ^5 i L. s.: Claes Niclas, f. 17S8 '^,9 därst.: Carl Pet- 
ter, f. 1798 -Vxs därst., gymnasist 1S12, student 1S14, sem.-ex. 1S16, krono- 
och stadskassör 1819. 

Handelsmannen i Luleå Claes Govenius, d. 1786 ^^/ö i L. s., 59 år. »Blef 
olyckligtvis mellan Hjulen uti sin V^äderqvarn till döds krossadt». G. m. Eli- 
sabeth Halm i hennes i:a gifte. Barn (födda o. döda i L. s.): Claes (se ne- 
dan): Anna Brita, d. 1782 '' 6, 5 år 4 v. gammal; Conrad, f. 1784 ^s, d. s. 
å. »s^g; Paulus, f. 1786 ^4. 

Claes Claesson Govenius, g. 1 787 ''.'s i Stockholm med Christina Helena 
Hahn, som dog 1790 ^.^ i L. s. i barnsbörd. Barn (födda i L. s ): Brita 
Helena, f. 1788' '3 4; Claes Eric, f. 1789 '■*,4; Isac, f. 1790 '^3. 

Handelsmannen i Luleå Carl Govenius^ g. m. Margareta Bolin. Barn: 
Sara Elisabeth, f. 17S3 -"Vg i L. s. 

I^Iagdalena Carlsdotter Govenitis, se Ask. 

Margareta Gcvenia, se Kechardt. 
Gran (Graan). Borgaren Hans Gran, d. 1781 '"/i i L. s., 58 år gl. 

Catharina Gran, se Bergbotn. 

Catharina Graan, se A/nan. 

Brita Gran ell. Graan, se Hcijer. 
Granberg. Skräddaren Johan Granberg, g. m. Elisabet Nordström. Barn: Lars, 
f. 1753 ^ i L. 1. 

Ankefru, pastorskan Granberg, pastor Sivert Granbergs i Arjepluog änka, 
1763 '■♦,1= i Ersnäs af L. i., 83 ar gl. 
Groth. Ingeborg iirctk, se Bar eken och Moden. 

Hackzell. Befallningsmannen Mårten Hackzell, g. n\. A.nn3i Plantin Barn: Chri- 
.stina, g. 1732 se Mellin; Marton, f. 17 12 =3 10 (se nedan). 

Munsterskrifvaren vid Västerbottens regemente (sedan 1732. från hvilken 
tjänst han tog afsked) och klockaren (i Luleå sockenförsamling från 1742) 
Mårten Hackzell, J. 1712 -3 ,0, d. 1755 " i L. 1., gift i. g. 1738 n i L. 1. 
med Elisabeta Åberg, 2. g. 1744 '7, 7 i L. 1. med Christina iSVr^. Barn (födda 
o. döda i L. 1.): Anna, f. 1738 la, d. 1739 Anna Lisa, f. 1740 ^^, 4, se 

Wallin; Margaretha, f. 1742 ^ 1,. d. 1743 i. 

Landtmätaren Esaias Hackzell, d. 1762 -\3 i L. 1. Gift med Margareta 
Mellin. Barn (födda o. döda i L. 1.): Anna Margareta, f. 1739 "/i; Ericus^ 



126 



f. 1741 d. 1744 ^9/5; Magdalena, f. 1742 'S/j^ se Nordenqvist; Mårten, f. 
1743 "/ö, d. s. å. 'S/g; Olaus, f. 1744 Vs, d. 1745 ^\'5; Nicolaus, f. 1746 
d. s. å. '5/4; Johannes, f. 1747 d. s. å. 9/3; Andreas, f. 1748 ?5, 3: Chri- 
stina, f. 1749 ""^/a; Esaias, f. 1750 '♦,7 (se nedan!); Maria, f. 1 752 ^'/g; Ha- 
quin, f. 1754 ^Vii, d. 1755 =Vi; Zacharias, f. 1756 ",'4, d. s. å. 'Vö. 

Förestående Esaias HackzelU f. 1750 "^/V i L. 1., sockenskräddare, g. 1778 
^Va i L. 1. med Elisabeth Westerberg från Buddbyn. 
Anna Catharina Hackzell^ se Unbom. 

Hxgg. Elisabet //ä-^^, se Kråka. 

Hagman. Catharina Hagman^ se Montell. 

Hahlbom. Rustmästaren Erich Hahlbom., g. m. Anna — — . Barn: Jacob, f. 
1730 ^Ve i L. 1. 

Hahn. Borgaren Jacob Hahn, g. 1732 ""^Ui 1 L. 1. med Christman Jönsdoller 
Elisabeth Ahlma?i. 

Rådman Eric Hahn, d. 1785 i L. s., 62 år 4 m. gl. Gift med Mar- 
gareta Schoug, som dog 1781 ^ 3 i L. s. (= Fullmo-Schoug?) 

Borgaren Abraham Hahn, d. 1796 i L. s., 55 år gl. Gift med Sophia 
Witmarck. Barn: Magdalena, f. 1 781 5 i L. g.^ d. s. å. ^'n därst. 

Handelsmannen Conrad Hahn, d. 1796 ="^3 i L. s., 60 år gl. Gift 1785 
i augusti i Stockholm med Anna Lisa IVenman i hennes i. gifte. Barn: 
Benjamin, f. 1787 s i L. s. : Anna Catharina, f. 1791 " '9 därst. 

Handelsmannen Isac Hahn., d. 1787 ^Va i L. s., 53 år gl, >uti afmat- 
tande Sjukdom>. 

Handelsmannen Isac Hahn, g. 1787 'S/„ i L. g. med Catharina Ed fast ' " 
i Råneå. 

Anna Hahn, se Ruth. 

Anna Maria Hahn, se Häggman. 

Elisabeth Hahn, se Govenius och Thalin. 

Christina Helena Hahn, se Govenius. 
Halsius. Borgaren i Luleå Olof Halsius, d. 1782 V-t i L- s., 64 år gl. Gift 
med Catharina Selin, d. 1784 Va i L. s., 61 år 7 m. 

Svarfvaren Hans Halsius, f. 1749 "/g, d. 1799 'V" i L. s. Gift 1789 
V" i L. s. med Cajsa Greta IVenman. 

Anna Märg. Halsius, d. 1799 '^,12 i L. s., 51 år gl. 
Hammar. Ryltmastaren Johan Hammar, g. m. Elisabet Johansdotter. Barn: 
Brita, som dog änka i L. 1.: >I72Ö '° n begrofs en ilychting Hustru Brita 
Johansdotter Hammar, f. 1653 10 i Livland. Begrofs på kyrkogården östan 
till. I.efvat stilla och sachtmodigt. Hennes atlidne man varit korporalen 
Gabriel Reuter-*. 

Hapstadius. Kyrkoherden i Rånea Johannes Olai Hapstadius, g. m. Gertrud 
Nilsdotter. Dessas son Samuel Johansson Hapstadius, f. 1648, kyrkoherde i 
Pite lappmark, d. 1728 ^,4 i L. 1. Begrofs 4 >i kyrkian på manfolkz sijdan, 
litet utom Predikstolen. Lefwat So ahr några weckor mindre, fört eit öd- 
miukt och sachtmodigt lef\verne>. 

Sockenskrifvaren i Luleå s:n Olof Johansson Hapstadius, g. m. Anna 
Nilsdotter Ruuth, dotter af borgmästaren Nils Jacobsson Ruuth. Barn: Johan 
Olofsson, f. 1660 ',1, d. I756^''^7 i L. 1.; Brita, f. 1678, d. 1742 V" i L. 1. 
och var då gift. 

Harlin. Borgaren Olof Harlin, d. 1792 9 i L. s., 61 år gl. 

Hedeman. Stadstiskalen Johan Hedeman, d. I790 '-/lo i L. s., 70 år gl. G. ra. 
Elisabetta Bennet, som dog 1783 i L. s., 69 år gl. 
Johanna Catharina Hedeman, se Rockner. 

Heijdeman. Fältskiärs Gesällen Laurentz Hrijdeman, f. omkring 1685 i Stral- 
sund, d. 1738 '",6 i L. 1. >\Varit länge, och sedan år 1705 uti Kongl. Majrtz 
tienst i fält, och under den tiden äfven fangen i Dannemarch. Haft, sedan 
han hijt til LuIea kom, ibland sina wäuner en god och ärlig umgäugelse, 
och war derjenUe uprichtig emot alla.> 

Hellström. Maria HcUstrcm, se Thalin. 

Helsing. Siudiosus Joanne^ Helsing, g. m. Brita Rutström. Barn: Clara Elisa- 
betha, f. 1743 i L. 1. 



: r 01 ; 
• 'AV 



127 



Hernelius. Reclor scholae och komministern i Luleå stad Jöns Hernelius, f. 
1700 '■*/6 i Hernösand, d. 1783 i, i L. g. Tjenslgjorl i församlingen sedan 
1729. 

Hernodius. Kyrkoherden i Burträsk Lars Herncdius, g. m. Anna Hillman. Barn: 
Comministern i Luleå, sockens församling Wilhelm Hernodius., i. 1697 Vs, 
intogs i Hernösands trivialskola 1707, studerade vid Uppsala akademi 17 15 — 
1717, konditionerade på Gotland hösten 1717 — 1718, fångades af ryssarne S:t 
Jacobi dag vid Landsort och fördes till Abo, flydde därifrån 1720 till Stock- 
holm, ordinerad till präst hos sin fader s. å., vice komminister i Luleå soc- 
kenförsamling (för den blinde Eric Hcijer) 1722, fullmakt å denna tjänst 
^IZ^y ^- 1755 ^'^^ i L. 1. Gift med Maria Lindöaum, dotter af regements- 
skrifvaran Hendrich L. Barn (födda i L. 1.): Jacob, f. 1727 ''^/s; Wilhelm, 
f. 1729 'Vi: Andreas, f. 1731 '^'4; Anna Margareta, f. 1732 s/7, se Ottonius; 
Carl, f. 1734 ^=,'9; Brigitla Maria, f. 1741 9. 

Förestående Wilhelm Hernodius, f. 1729 i L. 1.,. komminister i Rå- 
neå, g. 1 76 1 '°/i2 i L. 1. med Ottiliana Blomfelt, d. 1762 ^^'4 i L. 1., 36 år 
gl, dotter af kaptenen Casper Friedric Blomfelt och hans hustru (se Blomfelt). 

Förestående Carl Hernodius., f. 1734 ^^, 9 i L. 1., organist, d. 1765 ^V? 
därst. genom drunkning. Gift 1756 "^/a i L. 1. med Christina Ruistrcm. 

Hierta. Fältväbeln Olof ///Vr/a, g. m. Sara Andersdotler. Barn: Elisabetha, f. 
1682, d. 1743 ="^3 i L. 1., klockareänka. 

Corporalen Lars Hierta, g. m. Margeta Olofsdotter. Barn: Anna, f. 1743 
''Via i L. 1.; Lars, f. 1744 '^/n i L. 1. 

Hillman. Mantalskommissarien Daniel Bengtsson Hill/nan, g. m. Christina Da- 
nielsdotter Alander. Barn: Christina, f. 1663 V4 i Bruntio s:n af Jämtlands 
län, d. 1740 ^Vn i L. 1. och var då gift. 
Anna Hillman., se Herncdius. 

Hollsten. Maria Elisabeth Hollslen, se Fiellström. 

Christina Cathrina Hollsten, se von Schildt. 

Hollström. Trädgårdsmästaren Jonas Hollström., g. 178S */i i L. 1. med Marga- 
reta Brita Palmström. 

Holländare. Borgaren Olof Holländare., g. m. Catharina Orre, som dog 1784 
'Vi i L. s., 92 dr 5 mån. gl. 

Holm. Föraren och klockaren Olof Holm, g. m. Catharina Öman från Piteå. 
Barn: Christina, f. i66ö i Piteå gamla stad, d. 1739 V" i L. 1., se Aman; 
Elsa, f. 1699, d. 1749 -3 6 i L. 1., se Ekman. 
Helena Holm, se Sundgren. 

Holmsten. Maria Hclmsfen, se Rcsenius. 

Holmström. Catharina Elisabetha Hidmström, se IVinblad von Walter. 
Hultin. Cand. Johannes Huliin i Calix, g. 17S3 i L. 1. med Catharina 

Försttnan. 

Håkansson. Ingeniör Gabriel Håkansson, g. 1781 *, 12 i L. 1. med Anna Sophia 
Flcdman frän Angesbyn. 

Häggman. Handolsbokhallaren Petter Huggman, g. 1781 i L. s. med Anna 
Maria Halin. Barn: Denjamin, f. 17S3 'Vz i L. s. 

Höljer. Comministern Eric Erici Hvijer (son af råd- och handelsmannen i Luleå 
stad Erich Nilsson och .\nna Dagesdotter), f. 1655 =5.5 i Luleå stad, d. 1734 
V12 i L. 1. Gift med Brita Gran \Graan'), f. 1653, d. 1735 i 1., dotter 
af kyrkoherden och prosten i Piteå, magister Olof Gran (Graan) och Anna 
Steuchia. 

Isberg. Länsmannen i Luleå gamla stad Eric Isberg, f. omkring 1692, d. 1752 

V7 i L. 1., son af Nils I. och Karin Nilsdolter. Gift med Anna Jacobsdotter, 

som dog 1759 3 i L. 1. 
Jacobi. Fältskären Frideman Gottlob Jacobi i Piteå, g. 1765 'V4 i L. 1. med 

Anna Brita Blomfelt. 
Jerncr. Soldaten från Jönköping Johan Hansson Jerner, g. ni. Lisbetha Chri- 

stophersdotler. Deras son Elias, f. 172S ^6 i L. 1. 
Juniander. Catharina Juniander, se Sundelin. 
Kiuhiman. Beata Kittnlman, se Biurherg. 

Kiöping. Brita Christina Kibping, dotter af fänriken Carl Fredrik K. och Mar- 
gareta Biörck, d. 1732 '^/xa i L. 1. [I kyrkboken står, felaktigt, att hon föd- 



128 



des 1724 Vi i Öfverkalix; hon föddes 1725 Vi i Nederkalix, se Personhist. 
tidskr. 1901, sid. 85.] 
Kock. Capitain Joachim Kock, d. 1763 i L. 1., 73 år gl. Gift med Marga- 
reta (äfven kallad Lena Sophia) Enhielm. Barn: Johanna Magdalena, f. 1748 
»8/6 i L. 1. 

Kring. Fältväbeln vid Västerbottens reg:te Erich Kring, g. m. Dordi Larsdotter. 
Barn: Barbro, f. 1608 i Malmö, d. 1731 ^°'8 i L. 1., g. m. hemmansägaren 
Jöns Jönsson i Boden. 
Kråka. Borgaren i Luleå stad Olof Kråka, g. m. Elisabet Hcegg. Barn: Elisa- 
bet, f. 1 686 in Martio i Gäddvik, d. 1742 Vö i L. 1. och var då gift. 
Elisabeta Kråka, se Wahllof. 
Laestadius. Skolmästaren i Luleå Johan Lcestadius, d. 1795 ^Via i L. s., 56 år gl. 
Klockaren Olof Lcistadiiis, g. 1792 i L. 1. med Anna Edström. 
Klockaresonen Johan Eric Lczsiadius, g. 1793 Vs i L. 1. med Helena 
Palmsiröm. 

Lagerbohm. Capitain Erland Lagerbohm, g. m. Anna Catharina Unaa. Barn 
(födda o. döda i L. 1.): Daniel, f. 1727 ^Vs; Anna Elsa och Sophia Lovisa 
(tvillingar), flf. 1729 ^V" CAnua Elsa, d. 1730 Sophia Lovisa, d. 1730 
3Vx); Johannes, i. 1731 ^Vs, d. s. å. 'V"; Anna Brita, f. 1733 Vs, d. s. å. 
=^3/6; Magnus, f. 1734 ^^5, d. s. å. ^Vs: Carl, f. 1735 'V;, d. s. ä. "/V; Eva, f. 
1737 ^Vi, d. s. å. ''^ix\ Erland, f. 1738 Ve, d. s. å. 'Ve; P'redrich, f. 1739 =%o, 
d. s. å. 'Vx2. 

Anna Lagerbohm, se Böckelman. 
Elisabet Lagerbohm, se von Ludzuig. 
Lagerborg. Anna Sophia Lagerborg, se Lang och von Rohr. 
Helena Christina Lagerborg, se KiddersiråU. 
Inga Calarina Lagerborg, se Bodin. 
Lang. Prosten och kyrkoherden Lars E. Lang, d. 1772 'Vio i L. 1. Gift med 
Anna Sophia Lagerborg i hennes i. gifte. 
Charlotta Ulrica Lang, se Thalin. 
Eriana Magdalena Lang, se Claitscn. 
Hedvig Maria Lang, se Enrenius. 
Lange. Assessorn och regementsfältskären' Johan Jacob Lange, d. 1788 '/ö i L. 
s. af lungsot, 54 år 5 ni. 22 dgr. Var gift. Änkan, Sara Maria — , gifte 
sedermera om sig, se Lhrg:trötn. 
Lenman. Besökaren Johan Lenman, g. 1748 i L. 1. med Elisabeta Limbom. 
Lewin. Häradsskrifvaren Jonas Lezvin, g. 1744 *Vi i L. 1. med Barbru Magda- 
lena Plantin. 

Lifbohra. Föraren af Lif Compagniet Hindrich Lifbohm, g. 1743 i L. 1. med 
Brita» Hansdotter Lifdenia från Persön. Barn: Lars, f. 1744 ^6 i L. 1.; Hans, 
f. 1745 i L. 1. 

Lifdenius. Brita Hansdolter Lifdenia, se Lifbohm. 

Limbom. Elisabeta Limbcm, se Lentnan. 

Lind. Christina Lind, se L'Iinienberg. 

Lindahl. Sara Margareta Lindahl, se Renhorn. 

Lindbaum. Regementsskrifvaren Hendrich Lindbaum (omnämnes ss. dopvittne i 
L. 1. 1727). Var gift. Barn: Maria, se Hernodins. 

Murmästaren Paul Lindbaum, g. 1745 i i L. 1. med Dordi Danielsdot- 
ler Pijhlfelt. 

Sergeanten Jacob Lindbaum, g. 1753 n i L. \. med Maria Rutström, 
som var född 172S 10 i L. 1., dotter af fältväbeln Nils Rutström och Brita 
Sten. Barn: Wilhelm, f. 1754 "^Va i L. 1.; Anna Brita, f. 1755 ^^'9 därst. ; 
Jacob, f. 1759 "",3 därst-, förare, g. 17S6 4 i L. 1. med änkan Sara Nils- 
dotter Ruth från Rutvik: Nils Gabriel, f 1763 ^^12 i L. 1. 
Carolina Jacobina Lindbaum, se Umqvist. 

Lindqvist. Kronoläusman Fredric Lindqvist, g. 1797 V» i L. 1. med Lisa Greta 
Rosengren frän Piteå. 

Liung. Fältväbeln af Lif Compagniet Laurentz Liung, g. 1732 i L. 1. med 
Elisabeta Hendrichsdotter Engström från Angesbyn. 

Ljungberg. Maria Ljungberg, se lUarksiröm. 



129 



von Lodwig. Capitain Adolph Gustaf von Ludwig^ g. m. Elisabet Lagerbohm 

(dopvittnen i L. 1. 1737). 
Lnngh. Handelsman Friedric Lungh, d. 1791 V" i L. s., 47 år gl. Gift med 

Margareta Magdalena Stenhagen i hennes i. gifte. Barn: Andreas, f. 1782 

3Vi i L. s. 

Lungh, g. m. Catharina Orre, som dog 1 792 i L. s., 85 år 7 m. 

Lång (Longh). Magdalena Lång, se Benzelberg. 
Malmström. Catharina Malmström, se Sörling. 

Markström. Organisten Olof Markström, g. m. Maria Ljungberg, Barn: Ca- 
tharina Margareta, f. 1783 10 i L. s. 

Mattsson. Borgaren o. bonden Jöns Mattsson, d. på riksdagen i Stockholm 
1720. Gift med Maria Andersdotter Ahlman, f. 1644 i början af året, d. 1746 
i L. 1., dotter af Anders Pärsson och Maria Hansdotter i Svartbyn. 

Melander. Anna Maria Melander, se IVennman (under Wenman). 

Melberg (Maelberg). Maria Malberg, se Burman. 

Mellin. Commiaistem från Löfånger Johan Mellin, g. 1732 i L. 1. med 

Christina Hackzell, dotter af befallningsmannen Mårten H. 
Christina Mellin, se Ruth. 
Margareta Mellin, se Hackzell. 
Modén. v. Pastorn i Jokkmokk Olof Modén, g. 1740 i L. 1. med Ingeborg 

Groth i hennes 2. gifte. 
Montell. Tull- och accisskrifvaren Carl Petter Montell, g. 1730 "/'s i L. 1. med 
Christman Jönsdoiler i Ahlvik, jungfru Maria Ahlman (i morgångåfwo utfäst 
50 Rdr in Specie), som dog 1794 ? i l. s., 91 år gl. 

Ingeniören Carl Reinhold Montell, g. 1795 ^^'4 i L. 1. med Catharina 
Hagman från Härads. Barn: Catharina Margaretha, d. 1798 ^'/g i L. s., 9 
veckor gl. 

Handelsmannen i Luleå Carl Petter Montell, d. 1784 '''/s i L. s., 51 år gl. 
Handelsmannen Nils P. Montell, g. 1796 i okt. i L. s. med Catharina 
Märg. IVallman. 

Nordenqvist. Nils Ericsson Nordenqvist från Boden, g. 1760 '"A i L. 1. med 
Magdalena Hackzell, f. 1742 i L. 1., dotter af landtmätaren Esaias Hack- 
zell och Margareta Mellin. Barn: Margareta Catharina, f. 1760 i L. 1. 

Nordgren. Catharina iVcrdgren, se Burman. 

Nordmark (Nordmarck'). Comminister Isaak Nordmark, son af Matthias Isacs- 
son . och Sara Pärsdotter, f. 1690 ^° n i Nätra s:n och Norrtiärns by, d. 1744 
'Vö i L. 1. Efter ett års vistande i Uppsala ordinerad till präst 1717 in No- 
vembri; Capellan i Luleå sockenförsamling 1718 in Majo. Gift med Elisa- 
betha Uncia. Barn: Hans, f. 1721, se nedan; Jacob, f. 1730 V» i L. 1., d. 
s. å. ^5/3 därst. 

Föreslående Hans Nordmark, Comminister, f. 1721, d. 1769 i L. 1. 

Gift 174S 31 g i L. 1. med Maria Plantin, som dog 1 778 Va i L. 1. Barn 
(födda o. döda i L. 1.): Isaac, f. 1749 3; Anna Catharina, f. 1759 Ve; Elsa 
Maria. f. 1761 =3/4; Christina, f. 1763 =5/4, d. 1764 ^5. 
Nordström. Elisabet Nordström, se Granberg. 

Helena Nordström, se Sundberg. 
Norin. Greta Elisabeth Norin, se Stare. 

Norman. Johan Norman, f. vid Luleå silfverbruk i lappmarken 1674, d. 1 738 
^V»x i L. 1., son af bergsfogden Olof Johansson Skrijth och Brita Persdotter 
Agrelia. »Warit noog begifwen till fylleri och har i sia lifstid monga un- 
derliga fata haft. Dock hoppas Kärleken altid det bästa. > 

Näsman. Helena Näsman, se Strandberg. 

Olsson. Bergsfogden Måns Olsson, g. m. Dordi Andersdotter. Barn: Mareta, f. 

1663, d. 1732 =3 4 i L. 1. 
Orre. Jungfru Anna Orre, d. 1786 i L. 1., 82 år gl. 
Catharina Orre, se Holländare. 
Catharina Orre, se Lungh. 
Ottonius. Expeditionsbefallningsmannen Anders Ottonius, g. 1 773 •■^/n i L. 1. 
med Anna Margareta Hernodia, f. 1732 V? i L. 1., dotter af komminister 
Wilhelm Hernodius och Maria Lindbaum. 



Personhistorisk tidskrift. igo2. 



9 



130 



Palmström. Helena Palmström^ se Lastadius. 

Margareta Brita Palmström^ se Hollström. 

Pihigren (Pilgren). Länsman Nils Piklgren, d. 1764 s"/? i L. 1., 80 år gl. Gift 
med Catharina Åman. Barn (födda o. döda i L. 1.): Johan och Brita (tvil- 
lingar), ff. 1730 (Johan dog s. å. ^^4, Brita s. å. =74); Nils, f. 1731 s/e; 
Jöns, f. 1733 "/lo. 

Tull-Inspectoren, Postmästaren och Stads-Casseuren Carl Pilgren Carls- 
son, d. 1781 *V9 i L- s.: >Lefwadt med beröm 60 år>. 
Catharina Pilgren, se Äberg. 
Pijhlfelt (Pihlfeldt). Sergianten Daniel Pijhlfelt, d. 1761 ^^'n i L. 1., af lung- 
sot. G. m. Brita Danielsdotter. Barn (födda och döda i L. 1.): Olaus, f. 
1745 V4, d. s. å. s/7; Catharina, f. 1747 ^3/2; Johan, d. 1750 ^^U (född 1737 
annanstädes). 

Rustmästaren Daniel Pilfeldt, g. 1773 i L- 1- med Margreta Öström. 
Plantin. Anna Plantin, se Hackzell. 

Barbru Magdalena Plantin, se Lezvin. 

Elisabet Plantin, se Bergman. 

Maria Plantin, se Nordmark. 
Post. Catharina Post, d. 1758 12 i Luleå gamla stad, 70 år gl. 
Pund. Fältskären, master Christian Pund (omnämnes 1728 ss. dopvittne i L. I.)- 
Ramströni. Elisabelha Ra?fiström, se Forsberg. 

Rechardt. Handelsmannen från Torneå stad Samuel Rechardt, g. 1784 i L. 

s. med Margareta Govenia. 
Reenhorn (Renhorn). TuUnären Olaus Bidenius Reenkorn omtalas ss. dopvittne 

i L. 1. 1729. 

Rector Olof Renhorn, g. m. Sara Margareta Lindahl. Barn: Anna Mar- 
garetha, f. 1787 7 3 i L. s.: "Elisabeth Charlotta, f. 1789 ^Vx därst. 
Rehn. Margeta Rchn, se Sund. 

Ridderstrale. Capiiain Gustaf Friedrich Riddcrsiråle, g. m. Helena Christina 
Lagerborg. Barn: Regina Sophia, f. 1754 ^ n i L. 1. 

Renman. Tullskrifvaren Johan Renman, d. 1793 '^'3 i L. s., 66 år 2 m. gl. 

Tullskrif%'aren Carl Renman fran Luleå nya stad, gift 1784 "/a i L. 1. 
med Elisabeth Ruth frän Rutvik, som dog 1785 ""Vio i L. s., 31 år gl. 

Renmarck. Råd- och handelsmannen samt vice borgmästaren Arendt Larsson 
Renmarck, g. m. Anna Ruuth, dotter af borgmästaren Jacob Ruuth. Barn: 
Kyrkoherden i Luleå lands- och stadsförsamlingar, Kontraktsprosten, Magister 
Jacob Renmarck, f. 1691 10 i Luleå nya stad, fil. mag. 17 16, ordinerad till 
präst 1725 Vö, matheseos lector vid gymnasiet i Hernösand s. å. 10, erhöll 
1731 en teologisk funclion vid gymnasiet, kyrkoherde i Luleå församlingar 
1736 '/a, prost 1737 9, d. 1755 3° i L. 1. och begrofs s. å. V9 i sin egen 
graf i koret af Gammelstadens kyrka. Gift 1723 ^'/lo med Anna Catharina 
Wenman, f. 1704 6^ d. 1^53 s ^ \ L. 1.^ dotter af prosten och kyrkoherden, 
mag:r Carl Er. Wenman o. Si^^rid Salin. Barn: Jacob, f. 1732 s/e (ej i Luleå), 
d. 1740 Va i L. 1. ; Zacharias, f. 1739 3 9 i L. 1., d. s. å. ^9 därst.; Jacob, f. 

1743 '7» i L- 1- . - 

Reater. Korporalen vid Abo läns kavallerireg:te Gabriel Reuier, g. m. Brita Jo- 
hansdotter Hammar, som var f. 1653 ''^ 10 i Livland, d. 1726 i nov. (begrofs 
^lt\) i L. 1. (där äfven mannen är begrafven). dotter af ryltmästaren Johan 
Hammar och Elisabet Johansdotter. Barn: Samuel Gabrielsson Reuter, f. 
1680 i >Pelkama> s:n af Tavastehus län i Finland, d. 1729 ^^/la på kyrko- 
bordet i L. 1. >\Varit en flitig, stilla och sachtmodig man, hit kommen med 
flychten undan Ryssen. > 

von Rohr. Majoren Babo Joachim Georg von Rohr, g. m. Anna Sophia Lager- 
borg i hennes 2. gifte. 

Rosengren. Lisa Greta Rosengren, se Lindqvist. 

Rosenius. Sergeanten Johan Rosenius, g. 1784 Vs i L. 1. med Catharina Ruht 
{Ruth). 

Föraren Samuel Rosenius, ^. 1785 V" i L. 1. med Maria Holmsten. 
Rutberg. Skomakaren Jöns Rutberg, g. m. Maria Sax. Barn: Gustaf Fredrich 
f. 1732 Va i L. 1., d. s. å. "/lo därst.; Johan, f. 1735 Va därst. 



i 

1 



I - 



131 



Ruth. Borgaren Hans Ruth^ g. m. Anna Hahn, som dog änka 1788 i L. s., 
65 år gl. 

Handelsmannen Abr. Ruih, g. 1793 ''/h i L. s. med Christina Mellin. 

Handelsmannen Adam A'«M, g. 1795 '^/g \ L. g. med Margareta Magda- 
lena Stenhagen i hennes 2. gifte. 

Elisabet Ruth, se Renman. 

Catharina Ruth^ se Rosenius. 

Maria Ruth, se Södermark. 

Maria Elisabet Ruth, se Clausstn. 

Sara Nilsdotter Ruth, se Lindbaum. 
Rutström. Fältväbeln Nils Rutström, g. m. Brita Deras barn (födda o. 

döda i L. 1): Maria, f. 1728 ^ 10, se Lindbaum; Hans Olof, f. 1734 '""/a, d. 
s. å. ^Va; Jacob Isach, f. 1736 8^ d. 1739 V"- 

Klockaren Olof Rutström, d. 1764 i L. 1., 70 år gl. Gift 1729 V4 
i L. 1. med Isak Jönssons i Färsen dotter Barbara Isaksdotter (morgongåfva 
30 ducater). Barn (födda o. döda i L. 1.): Brita, f. 1730 ''^ 7; Isach, f. 173 1 
'Via; Lars, f. 1733 '^'^ s. ä. '-^/i: Helena, f. 1734 "/a; Olaus, f. 1735 ^^/7, 
d. s. å. Nils, f. 1736 s/g, d. s. a. ^s; Jacob, f. 1739 7/6; Eric, f. 1744^3/1- 

Brita Rutström, se Hels ing. 

Catharina Elisabetha Rutström, se Bohlin. 

Christina Rtdström, se Hernodius. 

Helena Rutström, se Carljiist. 

Ruuth. Borgmästaren Jacob Ruuth, se Remnarck. 

Borgmästaren Nils jacobsson Ruuth\ ry ^ j j- 
A i A n ? se Hatstaditis. 

Anna Nilsdotter Ruutn / -'^ 

Handelsman Anders Ruutn, d. 1790 ^^/xi i L. s., 58 år gl. 

Beata Ruuth, se Sienholm. 
Röckner. Färgaren Michaei Röckner, g. m. Johanna Catharina Hedeman, d. 1785 
'S/s i L. s. i barnsbörd, 39 år gl. Barn (födda o. döda i L. s.): Anna He- 
lena, f. 1 78 1 '° 3, d. s. å. Anna Helena, f. 1782 *Vs, d. s. å. sVg; Mi- 
chaei, f. 1784 5/1. 

Rödlund. Borgaren Anders Rödlund i Luleå stad, g. 1764 ^V» i L. 1. med Chri- 
stina Smedberg från Srnedsbyn. 

Salin. Kyrkoherden i Löfanger Olof Salin, g. m. Barbara Steccenia (Stecksenia), 
Barn: Sigrid, f. 1660, d. 1743 i L. 1., se VVenman. 

Sandman. Svarfvaren Nils Sandman, g. m. Anna Caisa Tybelia, som dog 1 797 
^^Vi i L. s., 72 år gl. 

Sandström. Crono Befallningsman Martin Sandström, g. m. Catharina önsell. 

Barn (födda o. döda i L. 1.): Nalhanael, f. 1744 ^^'lo; Carl, f. 1746 '"/i, d. 

s. å. "/ö; Mårten, f. 1747 la, d. 1750 ^^9. 
Sax. Mari^a Sax, se Rutberg. 

von Schildt. Löjtnanten vid Vesterbottens reg:te Carl Ulric von Schildi, g. 1793 

''Vi i L. 1. med Christina Cathrina Hcllsten. 
Schiller. Anna Johansdotter Schiller, se Unizus. 

Schoug. Margareta Schou^^, se Hahn. [Möjligen identisk med Margareta Fullmo- 

Schoug, f. 1749 ^= 9 i L. 1.] 
Selin. Catharina Selin, se Haisius. 
Skrijth. Olof Johansson Skrijth^ se A'orman. 
Smedberg. Christina Smedberg, se Rödlund. 
Soland er. Rector Carl Solander, se Unaus. 

Spegel. Borgareänkan Bnta Stegel, d. 1788 ^6 i L- s., 79 år gl. 

Catharina Spegel, se Bäck. 
Stare. Stadskassören och Postmästaren Nils Stare, d. 1799 '^'2 i L. 1., 51 år 

gl. Gift med Greta Elisabeta Norin. Barn (födda i L. s.): Maria Catharina. 

f. 17S4 Cari Daniel, f. 17S6 ^ 5; Nils Gustaf, f. 1787 
Stecksenius. Barbara Steeksenia^ se Salin. 
Sten. Brita Sten, se Rutström. 
Stenberg. Catharina Stenberg, se Blcmfelt. 

Stenhagen. Handlanden Fredric Stenhagen, d. 17.94 ''/a i L. s., 64 år 5 m. gl. 

Handelsman Fredrik Stenhagen, g. 1798 '7; i L- s- med änkefru Anna 
Lisa Hahn (f. Wenman). 



132 



Margareta Magdalena Stenhagen, se Lungh o. Ruih. 
Stenholm. Klockaren i Råneå Hans Sienkolm, g. 1763 % i L. 1. med Beata 

Ruuih från Luleå stad. 
Sterner. Elisabela Margreta Sierner, se Govenius. 
Steuchius. Anna SUuchia, se Höijer. 

Strandberg. Handelsmannen Samuel Strandberg, d. 1788 Vio i L. s., 68 år gl. 
G. m. Helena Näs?nan. Barn: Simon Petrus, f. 1782 i L. s.; Johannes, 
f. 1784 'Vio därst. 

Skräddaren Olof Strandberg, g. 1784 i L. s. med Brita Lovisa Wal- 
berg. Barn: Eric, f. 1786 1 L. s. 
Strålberg. Borgaren Jacob Strålberg, g. m. Eva Bolin. Barn: Jacob, f. 1784 
»^'a i L. s. 

Sund. Sergianten Hans Pärsson Sund, son af Pär Hansson i Sunderbyn och 
Anna Nilsdotter, föddes 1637 och dog 1728 V? i L. 1. 

Rådmannen i Luleå stad Jöns Jönsson Sund, g. m. Margeta Rehn. Barn: 
Margeta, f. 1669, d. 1742 i L. 1. och var då gift. 
Catharina Jönsdotter Sund, se Fransell. 
Sundberg. Comministern i Luleå sockeniörsamling Petrus Sundberg, f. 1703 '/s 
i Stigsjö s:n af Ångermanland. Kom 17 13 till trivialskolan i Hernösand, 
1718 till gymnasium därst.. 1722 till Uppsala akademi, adjunkt hos prosten 
Thelin 1 724, skolmästare i Luleå stad 1736, sacellan i L. 1. 1748 (efter Isaac 
Nordmark), d. 1761 ^^'r, i L. 1. Var gift. Barn: Simon Petrus, g. 1753 i 
L. 1. med Brita Jönsdotter. 

Handelsmannen i Luleå Nils Sundberg, g. 1760 "/4 i L- 1- med tolfman 
Lars Larssons stjufdotter i Gäddvik Helena lYordsiröm. 
Sundborg. Notarien, Postmästaren och Sladssekreteraren Anders Sundborg, g. 
1789 '/a i L. s. med Margareta Lisa T/iuun. Barn (födda i L. s.): Johan 
Petter, f 17S9 "/n: Helena Eli.sabeth, f. 1791 =3/6; Olof Anders, f. 1792 ^''/lo; 
Margareta Magdalena, f. 1794 ^' 9. 
Sundelin. Sochneskomakaren Olof Sundelin, g. 1742 ^V^a i L- 1- vcxtå Catharina 
Juniander. Barn: Christina, f. 1745 'Vs i 1- 1-, d. s. å. 'Vs därst.; Olaus, f. 

1750 i L. 1., d. s. å. därst.; Brita, f. 1753 Vx i L. 1., d. 1759 V5 
därst. 

Anna Sundelin, se Wiklund. 
Ulrica Sundelin, se Govenius. 
Sundelius. Maria Sundelia, se Forsman. 

Snndgren. Förridaren Nils Sundgren, g. m. Helena Holm. Barn: Sara, f. 1726 
«/3 i L. 1. 

Swedberg. Handelsmannen i Luleå stad Lars Swedberg, d. 1795 ''/s ^ L. s., 62 
år gl. Gift med — — Ektnan, som dog 1 796 '^/e i L. s., 91 år gl. 

Södermark. Organisten Anders Södermark, g. 1779 ^Vxa i L. 1. med Maria i^wM 
i Rutvik. 

Sörling. Apothecaregesällen Lorentz Sorling, g. m. Catharina Malmström, som 

dog 1790 i L. s., 60 år gl. 
Chr. Sörling, se Antman. 
Tauscher. Barbara Tauscher (^äfven skrifvet Toucher och Töusche), se Buhr- 

ström. 

Thalin. Regementsskrifvaren Johan Thali?i, g. m. Maria Hellström. Barn (födda 
o. döda i L. 1.): Olaus, f. 1739 d. 1740 '\6: Johannes, f. 1740 ''Vii» re- 
gementsskrifvare, se nedan; Elias, f. 1741 «, d. 1742 '"/i; Magnus, f. 1744 
*7/a; Petrus, f. 1745 9,1,, d. 1747 " s; Andreas, f. 1746 '9 «, d. 1750 ='Vs; Ni- 
colaus, f. 1747 *S; Sven Otto, f. 1750 ^i, d. s. å. ^"3; Brita Elisabeth, f. 

1751 '^/i; Abraham, f. 1755 ^- 1764 "''.'S- 

Förestående Johan Thalin Johansson, regementsskrifvare, f. 1740 ''/n i 
L. 1., d. 1800 'Va i L. s., 60 år gl. Gift i. g. 1769 Vi» i L. 1. med Char- 
lotta Ulrica Lang, 2. g. 1787 i nov. i Stockholm med Elisabet Hahn i hen- 
nes 2. gifte. 

Thnun (Thun). Handelsman Olof Thun, d. 1799 Va i L, $., 68 år gl. 

Margareta Lisa Thuun, se Sundborg. 
Tomberg. Handelsmannen i Tornea stad Lars Tornbergs g. 1798 i L. s. 
med Maria Christina Ekman. 



133 



Trindelenberg (Trindelborg). Kyrkovaktaren i L. 1. Daniel Trindelenderg, f. 
1654, d. 1747 Vs i L. 1., son af Daniel T. och Dordi Erichsdolter. G. m. 
Dordi Johansdotter, f. 1670, d. 1744 ^/i i L. 1., dotter af Johan Månsson och 
Karin Nilsdolter. 

Tuderus. Pastorn i Torneå Gabriel Tttderus var gift med Brigitta Forsman, som 
föddes 1662 "/9 i Räneå och dog 1747 ^3/3 i L- 1- 

Umqvist. Landlmätarelärlingen Nils Umqvist i Unbyn, g. 1797 i L. 1. med 
fänriksdoltern Carolina Jacobina Lindbaum. 

Unxus. Prosten och kyrkoherden, magister Johannes Unctus^ f. 1667 S:t Martini 
dag i Motorp af Svegs s:n i Härjedalen, d. 1735 ^'*/6 i L. 1., son af kyrko- 
herden i Sveg, Lillherrdal och Älfros församlingar Olof Hansson U. och Anna 
Johansdotter Schiller. Fil. mag. 1694, ordinerad till präst i Hernösand 1695, 
teol. lektor vid Hernösands gymnasium 1702 ^Vs, kyrkoherde för Luleå för- 
samlingar 1705 Vs. prost öfver Luleå kontrakt 17 14, begrofs i koret af Luleå 
moderkyrka (L. 1.) 1735 ^ ,12, hvarvid likpredikan hölls af rector scholos i 
Piteå, magister Carl Soiander. Gift 1695 ^ 7 ^^^^ Anna Drak'e, f. 1670 ^Via i 
Oviken af Jämtlands län, d. 1745 i L. 1., dotter af kyrkoherden Hans 
Drake och Elsa Emndenian (Eernodeman). [I hustruns nekrolog slår, fel- 
aktigt, att han dog 1735 "/6.] 

Krigskommissarien, sedermera borgmästaren i Luleå stad Olaus UncEUSy 
g. m. Brigitta Östman. Barn: Anna Eleonora, f. 1726 ^'/'s i L. 1,; Hans, f. 
1728 "/8 i L. 1., d. 1729 "/4 därst.; Hans Gustaf, f. 1730 V" i L. 1.; Elsa 
Sophia, f. 1733 "/7 i L. 1.; Erland Jacob, f. 1734 8 i L. 1.; Hedvig Char- 
lotta, f. 1736 '7/7 i L- 1- 

Studiosus ing. Johannes Unoeus (omnämnes ss. dopvittne i L. 1. 1727). 
Kyrkoherden i Råneå, magister Zacharias Unanis, g. 1756 'Vs i L- 1- med 
Susanna Walbnan, f. 1726 ^^lo i L. 1., dotter af kronobefallningsmannen 
Lars W. och Catharina Frostera. 

Anna Catharina (Jncea, se Lagerbohm. 
Elisabetha Unc^a, se Nordmark. 

Unbom. Sockenskrifvaren Johan Unbom, g. 1769 V' i L. 1. med Anna Catha- 
rina Hackzell. 

Wahlberg. Handelsmannen Elias Wahlberg, d. 1788 i L. s., 83 år gl. 

Handelsmannen Eric Simonsson Wahlberg, d. 1793 ^'/lo i L. s., 86 år gl. 
Handelsmannens i Luleå Eric Wahlberg änka, Sara Sophia Antelia, d. 
1786 9/1 i L. s. 

Wahllöf. Häradsskrifvaren Hindrich Johan Wahllöf, g. m. Elisabeta Kråka. 

Barn: Johan Eric, f. 1760 i L. 1.; Nicolaus, f. 1761 'Vn därst., d. 1764 

*/8 därst. ; Elsa Elisabeta, f. 1764 V4 därst. 
Walberg. Brila Lovisa Walberg, se Strandberg. 

von Walden. Fänriken Georg von Walden, son till stallmästaren vid Slröms- 

holm Fredrik von W., dog 1765 *Vio i L. 1., 23 år gl. 
Wallberg. Catharina Marg. Wallberg, se Moniell. 

Wallén. Klockaren Immanuel Wallén, g. 1758 Va i L. 1. med Anna Elisabet 
Hackzell, f. 1740 "5 ^ i l. 1^ d. 1762 3/3 därst. af lungsot. Barn: Maria Chri- 
stina, f. 1759 "^/9 i L. 1. 

Wallman. Sladsnolarien och kassören Peter Wallman, g. m. Brigitta £ng. De- 
ras son Lars, f. 1697 3° u i Luleå stad, kronobefaliningsman 1721, d. 1740 
'Va i L. 1., g. 1725 med Catharina Frcstcra, f. 1701 3^ g i Uleåborgs stad, d. 
1763 "Vö i L. 1. af kräfta, dotter till kyrkoherden Andreas Frosterus och Su- 
sanna Cajana. Dessa bodde i Sunderbyn i L. 1. Barn (födda o. döda i L. 
1.): Susanna, f. 1726 =^ 10, se Unaus; Andreas, f. 1727 '5;io, d. 1728 ^Vi; 
Peter, f. 1728 Vxa, d. 1729 '♦'4; Lars Fredrik, f. 1731 Vs; Zacharias, ordinarie 
bataljonspredikant, f. 1732 ",4, d. 1784 'Ve (ban dog i L. s.); Brigitta, f. 
1733 *V6, d. s. å. ^V?; Jacob, f. 1734 'V?, d. s. ä. "/s: Catharina, f. 1735 V9. 
d. s. å. '3 9; Abraham, f. 1736 =s.«^ d. 1737 »V^; Simeon, f. 1738 »V9, d. s. 
å. "/i-.,; Magdalena, f. 1740 =3 d. s. å. »Vs- 

Wasserman. Postmästaren, Rådmannen och Notarien Fredric Wasserman, d. 
1784 '^.'s i L. s., 39 år gl. 

Wenraan. Prosten och kyrkoherden, mag:r Carl Er. Wenman (VVennman och 
Wänman), g. m. Sigrid Salin, f. 1660, d. 1743 V" 1 L- I-, dotter af kyrko- 



134 



herden i Löfånger Olof S. och Barbara Stecksenia. Barn: Anna Catharina, 
se Renmarck. 

Handlanden i L. s. Nils IVennman, g. 17S3 'V9 i Stockholm m. Anna 
Maria Melander från Piteå. Barn: Brita Catharina, f. 1784 'Ve i Piteå. 
Anna Lisa IVenman, se Hahn och Stenhagen. 
Cajsa Greta VVenman^ se Halsius. 
Westerberg. Elisabeth Westerberg, se Hackzell. 

Catrina Westerbergs se Zcllinger. 
Wiklund. Fourirn Lars Wiklund, g. 1 770 "/^ i L. 1. med Anna Stindelin. 
Winblad von Walter. Ingeniören och regementsskrifvaren Gustaf Esaias Win- 

blad von Walter ^ g. 1 790 ^1 i L. 1. med Catharina Elisabetha Holmsirdm. 
Witmarck. Borgareänkan Catharina Witmarck, d. 1784 ^V^? i L- s.. 73 år gl. 

Sophia Witmarck, se Hahn. 
Zelberg. Stadsfiskalen Anders Zelberg^ g. m. Catharina Andersdotter. Barn: An- 
ders Johan, f. 1793 7/12 i L. s. 
Zellinger. Komminister Olof Zellinger, g. 1782 *3/ia i L. 1. med Catrina Vester- 
berg från Löfånger. 

Åberg. Borgaren Nils Abtrg, g. m. Christina Borsselia^ som dog 1784 Va i L- 
s., 63 år 8 m. gl. 

Handelsmannen Petter Åbergs g. m. Margareta Forbus, som, dog 1784 
i L. s., 48 år gl. 

Borgaren Nils Åberg, g. 1767 ^'^|^ i Stockholm med Catharina Pilgren 
från Luleå gamla stad. 

Elisabeta Åberg, se Hackzell. 
Aman. Gästgifvaren Jöns Aman, begrafven i Luleå Gammelstads kjTka, i egen 
graf. Gift med Christina Holm, som dog änka 1739 V12 i L. 1. och begrofs 
i mannens graf. (Se vidare Holm.) 

Gästgifvaren Johan Aman. f. 1701, d. 1750 ^^/'ö i L. 1., son af gästgifva- 
ren Jöns Jönsson Aman och Catharina Graan [hvadan väl Christina Holm 
torde varit förestående Amans 2:a hustru.] 

Catharina Aman, se Pihlgren. ', - 

Öman. Catharina Öman, se Holm. 

Brita Jönsdotler Öman, se Östring. 
Maria Öman, se Engström. 
Önsell. Catharina Önsell, se Sandström. 
Östman. Brigitta östman, se Uncrus. 

Östring. Borg.aren i Luleå stad Peter Östring, g. 1754 'V* i L- 1- naed Brita 

Jönsdotter Öman från Pärsön. 
Öström. Margreta Öström, se Pilfeldt. 



I likhet med hvad samlaren af dessa Norrbottens-genealogier vid några före- 
gående tillfällen plägat, må här enligt Luleå sockenförsamlings kyrkböcker an- 
tecknas några soldatnamn från förra hälften af 1700-talet: 

Abbore, Bryggare, Buller, Buske, Churförste, Dryg, Falck, Frimodig, 
Gietting (Geting), Hogmodig, Hara (Hare), Knort, Kruslock, Kuse, Lohm, 
Luur, Mild, iVors, Pamp, Kupa, Spelman, Toback, Turgrym, Uhrwäder, Wip' 
per, Yppig, Ahl. 



Biografiska data om 

generalmajoren Johan Leonard Belfrage. 

1754 '♦/ii Född jxi fan riksbostället Tobräcka på Dalsland. Föräld- 
rarne voro: dåvaramle löjtnanten, sedan kaptenen vid Vestgöta- 
dals regemente, Ake Belfrage och Beata Eleonora Hård till 
Segerstad,^ egare till familjens stamgods Hult. 

1762 som minderårig utnämnd till Under-officer vid Vestgötadals rege- 
mente. 

1769 'Vio Förare vid Vestgötadals regemente. 

1770 Kadett vid Kongl. Kadettkåren i Karlskrona. 

1773 ^9/0 aflade Officers-examen i Karlskrona. , 

1774 '-"^/a Stabs-fänrik vid Kongl. Vestgötadals regemente. 
1778 Vö Stabs-löjtnant vid samma regemente och Lifkompaniet. 
1784 'Vio Stabs-kapten vid dito. 

''^A Stabs-kapten och Kompanichef vid samma regemente och 
KuUings kompani. 



* Om henne finnas tlere intressanta meddelanden i den i denna tidskrifts 
förra häfte recenserade: Minnen upptecknade af Arv. Aug. Afzelius se bl. a. sid. 57. 



136 



1 7 88 Under kriget mot Ryssland varit i oaf bruten tjänstgöring. 

» ^7/7 från stora flottan kommenderad med de trupper som till 

lands skulle betäcka landet vid Hangö. 
» bevistade affären vid Hangö. 

1789 Riddare af Kongl. Svärdsorden, under kriget i Finland. 

» ^^Is vid affären mot Ryska flottan vid Hangö beordrad att låta 
fullborda de om vintern påbegynte Kasteller, samt var der be- 
fälhafvare och en tid Kommendant till början af augusti månad 
dä Vestgötadals regemente erhöll order att afgå till Ryska 
gränsen. 

1789 V9 bevistat affären vid Broby. 

» ^^jio Tjenstgörande Major vid Kongl. Skaraborgs regemente. 

1790 bevistat affären vid Korrois-passets aterintagande. 
» /s Major vid Kongl. Vestgötadals regemente. 

2> 's/y Major i arméen. 




Hedv. Charl. Belfrai^c f. friherrinna v. K"öhlc'r. 

i 

1 791 Förste major vid Kongl. Skaraborgs regemente. 

1794 '9/i3 Öfverste-löjtnant vid dito. 

1795 köptes säteriet Malma med underliggande hemman i Skara- 
borgs län. 

> 7/10 gift i Jönköping med Friherrinnan Hedvig Charlotta von 
Köhler, dotter af vice Presidenten i Göta Hofrätt, Friherre Axel 
Johan von Köhler och Brita Carleson. 

1796 7/3 Öfverste och chef för Kongl. Bohusläns regemente. 



I 



I 

I 



\ 



i 



137 



1796 Erhöll Kongl. Maj:ts nådiga tillstånd att som Öfverste för Bo- 
husläns regemente fä bo och föra regementsbefälet på Malma. 

1800 Vs tillförordnad Landshöfding i Göteborgs och Bohus län. 

1801 vice Landshöfding i dito. 

1808 '/s kommenderad som Befälhafvare öfver fästningarna och för 
de på västra gränsen uti och omkring Göteborg sammandragna 
trupper. 

» ^/e Brigadchef för Vestgöta och Bohusläns regementen, eller den 
Brigad som uti trakten omkring Strömstad och mot Fredrikshall 
var stationerad. Brigacien utgjorde 6 å 8coo man och bestod 
af 2 sqvadroner Lifgardet till häst, chef: majoren grefve Stackel- 
berg, Vestgöta dragoner, chef: Generaladjutanten och Öfversten 
baron Palmstjerna, Elfsborgs regemente, chef: Major Kjerulf, 
Bohusläns regemente, chef: Öfverste-löjtnanten Johan Casper 
Virgin, en bataljon Elfsborgs landtvärn, chef: Majoren baron 
N. N., en bataljon dito, chef: Majoren grefve Sparre, en 
bataljon Jönköpings landtvärn, chef: Major Morath^ några batte- 
rier Göta artilleri, den uti Strömstad varande garnison, bestående 
af fiere små kårer. Dessutom var den utanför Strömstad vid 
Dynekilen stationerade skärgårdseskader, chef Major Ramen, 
lemnad till Belfrages disposition uti trängande behof. Belfrages 
adjutanter voro dåvarande Löjtnanten vid Kongl. Skaraborgs 
regemente Friherre Salomon von Otter, blesserad vid Bärby i 
september 1808, Kaptenen grefve Oxenstierna, dödskjuten vid 
Svinesund den 29 jnni 1S08, samt då varande Majoren sedan 
Öfversten för Kongl. Jönköpings regemente och Kabinettskam- 
marherren Bergenstråle. General-en-chef voro: 1:0 General- 
majoren von Vegesack, 2:0 Generalen Friherre Armfelt, 3:0 
Generalen Friherre Cederström. Belfrage bevistade de små 
affärerna som föreföllo vid Krogstrand den 10 juni och vid 
Svinesund den 29 i s. m. 

1808 Chef för Bohus och Hallands landtvärns-bataljoner. 
> vice Landshöfding i Göteborgs och Bohus län. 

i /xa erhöll Kongl. Maj:ts nådiga förordnande att i egenskap af 
Brigadchef äfven förrätta Landshöfdinge-embetet i Göteborgs och 
Bohus län och fortfor med denna tjenstgöring till den 19 juni 
1809. 

1809 vid regementsförändringen var t. f. Landshöfdingen Belfrage nog 
lycklig att genom sina embetsåtgärder och personliga bekant- 
skaper vinna stillhet och lugn uti och omkring Göteborg, hvar- 
vid Engelska flottans stationering utanför Elfsborg, Engelske 
amiralen Keatz erbjudne trupper och vapen och den då så 
mycket utvidgade Engelska handeln gjorde tänkesätten delade 
och ställningen till ett mera svårt och grannlaga förhållande. 

1810 /x beordrad att som Öfverste för Bohusläns regemente, möta 
då utvalde Sveriges Kronprins, Carl August, vid Svinesund och 
vara Hans Kongl. Höghet följaktig till Göteborg. 

Under hela tjenstetiden varit benådad med Konungens för- 
troende och haft flere särskilda uppdrag i synnerhet rörande 



138 



de Norska angelägenheterna. Erhållit Kongl. Maj:ts nådiga 
tillstånd, att utan vidare permission, vid lämpliga tillfällen resa 
till Norge och många gånger erhållit Kongl. Majits nådiga be- 
fallningar alt infinna sig dels i Stockholm, dels i Landskrona, 
Malmö m. fl. ställen, alltid till angelägna göromåls emottagande, 
synnerligast åren i8ot, 1806 och 1808. 
1 81 o bevistade riksdagen i Örebro vid då verkstäldt val af Kron- 
prins. 

» afsked från Öfverstebeställningen vid Bohusläns regemente med 
General-majors namn, heder och värdighet. 



m 



na BS • I'- 1 . |f »t it 



-4 

■*4 



Malma säteri i Malma socken^ Skaraborgs län. 



181 1 9/4 erhöll rättighet att bära Generalmajors uniform. 

1813 »Ur Dagens Krönikan årg. VI, i sid. i m. fl. upptager under 
rubrik ^ Spionminnen från Norge» några förut otryckta, högst 
egendomliga och intressanta bref och mystifikationer rörande 
Konung Carl Johan m. m., från d. v. Majoren, sedermera Gene- 
ral J. P. Lefrén till General J. L. Belfrage: 

General-major Belfrage egde följande egendomar i Skaraborgs 
län: säteriet Malma med underliggande hemman, Gullebo, Tim- 
merbo, Fintorp, Solbrunn, Makälla, Jerboda, Måssebo, Angås 
och Östmål, alla i Malma socken, Thamstorp i Trokörna socken, 
Ekedal och Hedåker i Hyringa socken, Annestorp i Längium 
socken och Almesåsen i Ryda socken. 



I 



i 
I 

( 



139 



1 8 14 Vi« I sin denna dag egenhändigt skrifna sjelf biografi säger 
General-majoren Belfrage bland annat: »Hedåker, Annestorp och 
Thamstorp skall bära sannfärdiga vittnesmål, hvad genom Guds 
välsignelse, flit och arbetsamhet kan uträttas, till många menniskors 
uppehälle och nytta — 27 af mig upodlade och bebygda goda 
torp äro nu bebodde af välmående och arbetsamme menniskor». 

1820 kl. 7 f. m. afled General-majoren Belfrage på sin egendom 

Malma, i en ålder af 66 år och 22 dagar. 

1829 afled hans hustru på samma ställe, i en ålder af 54 år. 

2 månader och 4 dagar. Båda äro begrafna å Hyringa kyrko- 
gård i Vestergötland, der uppresta stenar anvisa deras grafvar. 



'i)OD ri M1I.M4 n.r-.' M ilj Ii.-- ' . ' '^^^^^L-M UiDS OhHK\ . I 



I J . 't; l)i:i.rK \Gi: :l 

*" . 4 '^'■'^ ''^ '''^J-^IA IX ",, \ov. WiiO r 




Generalmajor J. L. Bdfrages och hans kustrus gra/stenar 
å Hyringa kyrkogärd. 



140 



Norrhults-släkten. 

Måns Nilsson i Norrhult, Hjorteds socken, Småland f 1683. 
G. m. 1663 Brita Månsdotter i Norrhult, f. 1646 ^V"> dotter af Måns 
Nilsson i Norrhult och Valborg Jönsdotter. 

Son: 

Jöns Månsson f 1753, 88 år gl. Bodde 1686 på skattehemmanet 
Norrhult, ett mantal, och namnes såsom boendet därstädes 1732 G. ra. 
I. 1684 Ingrid Andersdotter. 2. Karin Jakobsdotter från Yxeryd f 
1749, 76 år. 

Söner: 

Jöns Jönsson, som 1752 var ägare af en tredjedel af Norr- 
hult. Namnes ej i Hjorteds kyrkoböcker, utan endast i Kammararki- 
vets räkenskaper, men var säkerligen son af ofvannämnde Jöns Månsson. 
En bonde -^JÖfis i Norrhulh nämnes i släktanteckningar såsom fader 
till Magnus Norla?ider^ f. 1723 f 1786 på Skeen, först arren- 
dater af Totebo pappersbruk i Hjorteds socken, sedan arrendator af 
halfva Skcens pappersbruk, Annerstads socken, Småland, och ägare af 
ett fjerdedels mantal frälse Skcen Jonsagårdefi (se släkten Koriander i 
Svenska Ättartal) samt till Feter Norlander^ i. vid år 1729 f 1803 
^Vi, arrendator af Stjernarps pappersbruk i Tönnersjö socken, Halland 
och ägare af gården Evabygget i Laholms socken, hvilka bröder Nor- 
lander hade systern Elsa Jönsdotter f. vid år 1736 j 1795 "7^3 i 
Messeboda, Torpa socken i Småland, som var g. m. bonden Isr. Stål^ 
f. i73i.^Vi i Hjorteds socken f 1783 ^3'^ i Messeboda, ett åttondels 
mantal, hvilket makarne köpt 1761. Utom denne Jöns Jönsson, som 
förmodas ha varit stamfar för släkten Koriander vid Skeens och Stjer- 
narps pappersbruk, hade förut nämnde Jöns Månsson, enligt Hjorteds 
kyrkoböcker, sönerna Måns Jönsson^ f. 1700 j 1748, hvilken 1745 
tillsammans med sin 2>broder:> Jon ägde en tredjedel af Norrhult samt 

Jon Jönsson, f. 1702 -f 1759, hvilken 1736 — 1740 ägde Norrhult 
tillsammans med en Fer och 1745 en tredjedel af gården tillsammans 
med sin nyssnämnde broder Måns och år 1752 en tredjedel ensam. 
G. m. Karin Nilsdotter f 1771, 56 år. 

Son: 

Nils Jonsson, f. 1738 f 1792 V^- Ägde 1777 en sjettedel af 
Norrhult. G. m. 1776 Lisa Hemmingsdotter, f. 1745. 

Son: 

Måns Nilsson, f. 1776. Ägde år 181 2 en tolftedel af Norrhult. 
G. m. Sara Katarina Persdotter, f. 1788. 



i 



f 



141 



Barn : 

Jonas Magnus Månsson, f. 1822. Ägde sedan 1877 en fyrtio- 
åttondel af Norrhult. 

Helena Charlotta Månsdotter, f. 1827 ^"-lio. G. m. Lars G. 
Björkegren. De ägde sedan år 1877 en fyrtioåttondel af Norr- 
hult. 

L. G. F. Norlander. 



Anteckningar om porslinsmålare och 
porslinsarbetare m. m. 

ur 

Stockholms Veckoblad^ Dagligt Allehanda^ Posttidningen och Inrikes tidningar. 

Porslinsarbetskarlen Gustaf Sellbergs hustru, död i St, Olofs förs. 

St. Vbl. 1762, 30 januari. 
Porslinsformaren Petter Bergs hustru, död i St. Clara förs. St. Vbl. 

1762, 5 juni. 

Porsiinsritaregesällen Petter Hillberg^ död i St. Olofs förs. St. Vbl. 
I 762, 4 sept. 

Porsjinsarbetskarlen Mikael Norberg, död i St. Olofs förs. St. Vbl. 

1762, 2 okt. 

Pors) insritaren Mikael Bolins hustru, död i Ladugårdslands förs. St. ; 

Vbl. 1763, 5 febr. 
Porslinsdrejaregesällen Ste)is enka, död i St. Olofs förs. St. Vbl. 

1763, 16 april. 

Porslinsarbetaren Magnus Nordström och porslinsarbetaren Torsten 

Billberg, döde i Kungsholms förs. St. Vbl. 1763, 11 juni. 
Porslinsarbetaren Per Kiällmarks hustru, död i St. Olofs förs. St, 

Vbl. 1763, 10 sept. 
Porslinsarbetskarlen And. Hultgrens änka, död i St. Olofs förs. St. 

Vbl. 1764, 28 april. 
Porslinsritaren And. Engwanders hustru, död i St. Olofs förs. St. 

Vbl. 1764, I sept. 
Porslinsarbetaren Magnus WolUn^ död i St. Olofs förs. St. Vbl. 

1765, 5 jan. 

Porslinsdrejaregesällen Niclas Setterman^ död i St. Olofs förs. St. Vbl. 
1765, 12 jan. 

Porslinsmålaren Johan Hanunarstedts hustru, död i S:t Clara förs. 

St. Vbl. 1765, 9 dec. 
Porslinsmålaregesällen Henrik Hök^ död i St. Johannis förs. St. Vbl. 

1765, 9 mars. 



142 . 

Porslinsritaren Johan Hillerströms hustru, död i S:t Olofs förs. St. 

Vbl. 1765, 8 juni. 
Porslinsritaregesällen Jakob Örns hustru, död i St. Olofs förs. St. 

Vbl. 1765, 13 juli. 
Drängen vid porslinsfabriken Anders Ersson^ död i St. Olofs förs. St. 

Vbl. 1765, 3 aug. 
Porslinsritaren Nils Setfermans änka, död i St. Olofs förs. St. Vbl. 

1765, 10 aug. 

Porslinsritaregesällen Lars Ros^ död i St. Olofs förs. St. Vbl. 1765, 
9 nov. 

Porslinsarbetareänkan Anna Sandrack, död i St. Olofs förs. St. Vbl. 
1770, 31 mars. 

Porslinsmålaregesällen Eric Grönbergs död i Bamsas förs. St. VbL 

1766, 25 januari. 

Porslinsarbetaren Jan Edberg^ död i St. Clara förs. St. Vbl. 1766, 
26 april. 

Porslinsritaren Johan Sundströms hustru, 64 år g:l, död i St. Olofs 

förs. St. Vbl. 1766, 21 juni. 
Porslinsformaren Olof Bergström, död i Barnhus förs. St. Vbl. 1766, 

28 juni. 

Formaren vid Marieberg Crispin Ingerman, död i Kungsholms förs. 

och brännaren vid Marieberg Erik Carlsso?i, död i Kungsholms 

förs. St. Vbl. 1766, 2 aug. 
Porslinsritaren Jonas Tärnans hustru, död i St. Johannis förs. St. Vbl. 

1766, 20 sept. 

Porslinsritaregesällen Johan Casper Saur^ död i St. Olofs förs. St. 

Vbl. 1766, II okt. 
Porslinsritaregesällen Magnus Norin, död i St. Olofs förs. St. Vbl. 

1766, 25 okt. 

Mästaren vid Rörstrands porslinsfabrik Jakob Örns, hustru, Anna 
C/iristina Hagelgren, död i St. Olofs förs. St. Vbl. 1767, 21 febr. 

Porslinsdrejaren Beckerström, död i St. Olofs förs. St. Vbl. 1767, 
II april. 

Porslinsbrännaren Eried. Smifts hustru samt porslinsarbetarne Zacharias 
Härling och Johannes Wockman, döde i Kungsholms förs. St. 
Vbl. 1767, 13 juni. 

Porslinsarbetaren Anders Troberg, död i St. Johannis förs. St. Vbl. 

1767, 5 sept. 

Porslinsritarelärlingen Magnus Wahlbeck^ död i Kungsholms förs. St. 

Vbl. 1768, 15 okt. 
Porslinsdrängen Johan Beckmafis hustru, död i Storkyrkoförs. St. Vbl. 

1768, 5 nov. 

Porslinsritaren Anders Halldins hustru, Christi?ia Segerberg, död i 

Kungsholms förs. St. Vbl. 1760, 11 mars. 
Porslinsritaren Jonas Tu?nan, död i St. Johannis förs. St. Vhl. 1769, 9 dec. 
Porslinsmålaren Peter Erösfelt, död i St. Johannis församUng. St. 

Vbl. 177 1, 15 juni. 
Porslinsdrejaren Lars Kjellström, död, 38 år g:l, i St. Olofs förs. St. 

Vbl. 1 77 1, 22 juli. 



( 



143 



Porslinsformaren Petter Setter ström, död i St. Olofs förs. St. Vbl. 
177 1, 16 sept. 

Porslinsbrännaren Bengt Björkströms hustru, 50 år g:l, död i Ladu- 
gårdslands förs. St. Vbl. 17 7 1, II nov. 

Porslinsarbetaren Afid. Olofsson^ död 40 år g:l i St, Olofs förs. St. 
Vbl. 1772, II maj. 

Porslinsarbetaren Feter Lindgren, död 50 år g:l i St. Olofs förs. St. 
Vbl. 1772, 15 juni. 

Porslinsformaren And. Hallströjn, död 55 år g:l i St. Olofs förs. St. 
Vbl. 1772, 22 juni. 

Porslinsarbetaren Petter Gillmeus hustru, död 40 år g:l i St. Olofs 
förs. St. Vbl. 1772, 29 juni. 

Porslinsdrejaren Johan G ers, död i Kungsholms förs. St. Vbl. 1772, 
20 juli. 

Emaljmålaregesällen JoJian Otto Franzén, död 24 år g:l i Kungsholms 

förs. St. Vbl. 1772, 7 sept. 
Porslinsritaren And. Ingivanders hustru Anna Cath, Edstedt, död 26 

år g:l i St. Olofs fors. St. Vbl. 1772, 14 dec. 
Porslinsmålaren Carl Erik Löf ströms hustru, död 35 år g:l i Barnhus 

förs. St. Vbl. 1772, 14 dec. 
Formaren vid Mariebergs porslinsfabrik Emanuel Ullströms hustru, 

död i Kungshohns förs. St. Vbl. 1773, 22 mars. 
Porslinsritaregesällen Jonas Malmberg, död 49 år g:l i St. Clara förs. 

St. Vbl. 1773, 19 april. 
Porslinsarbetaren Hubert Lemon, död 68 år g:l i St. Olofs förs. St. 

Vbl. 1773, 10 maj. 
Porslinsarbetaren Ström, död 40 år g:l i St. Olofs förs. St. Vbl. 

1773, 26 maj. 

Porslinsmålaregesällen Jakob Hasseritz fick Slottscancelhets pass till 
Wolgast den 18 sept. 1768. Dagl. AUeh. 1768, 26 sept. 

Porslinsritaren Aspengren ägde hus vid Appelbergsgatan, där resande 
bodde. Dagl. Alleh. 1700, 20 april. 

Aflidne porslinsmälaren Hammarstedt omtalas. Dagl. Alleh. 1799, 
22 aug. 

Porslinsritaren JoJian Möllers änka, Anna H. Köllerström, omtalas 
bland konkurser och bouppteckningar. Dagl. Alleh. 1784, 8 nov. 

Porslinsmålaren Carl Henrik Fagerborg, död vid Gustafsbergs pors- 
linsfabrik å Vermdön, 25 mars, (r) i dess 35:te års ålder. P. o. 
I. T. 1 83 1, 25 mars. 

Modellören vid Rörstrands porslinsfabrik J. M. v. Hamm, död 181 8 
den 2 nov. 35 år g:l. P. o. I. T. 182 1, 18 dec. 

Porslinsritaren Peter Hillbergs änka, död i Ad. Fred. förs., 42 år g:l. 
St. Vbl. 1774, II juni. 

Porslinsformaren Johan Norin, död i Ad. Fred. förs., 49 år g:l. St. 
Vbl. 1774, II juni. 

(Porslins ?)drejaren Jöns Schötz hustru, död i Kungsholms förs., 66 år 
g:l. St. Vbl. 1774, 2 juli. 

Porslinsritaren Sven Hallströms hustru, död i Ad. Fred. förs., 48 år 
g:l. St. Vbl. 1774, 9 juli. 



144 



Porslinsdrejaren Lars Lundgrens änka, död i Ad. Fred. förs., 79 år 

g:l. St. Vbl. 1774, 29 okt. 
Extra modellören Lars Törnblad^ död i Ad. Fred. förs., 47 år g:l. 

St. Vbl. 1774, 24 dec. 
Porslinsf ormaren Faul Grönbergs död i Ad. Fred- förs., 61 år g:l. 

St. Vbl. 1775, 4 febr. 
Porslinsarbetaren Peter Blomqvist, död i Ad. Fred. förs., 40 år g:l. 

St. Vbl. 1775, I april. 
Porslinsarbetaren LMrs Gråas, död i Ad. Fred. förs., 46 år g:l. St. 

Vbl. 1775, 15 -pril. 
Porslinsf ormaren Feter Strandbergs hustru, Christina Östberg, död i 

Ad. Fred. förs., 33 år g:l. St. Vbl. 1775, 20 maj. 
Porslinsformaren Fett er Nyström, död i Finska förs., 41 år g:l. St. 

Vbl. 1775, 19 juni. 
Porslinsritaren Jonas Spargrens hustru, Christina Setterman, död i S:t 

Johannis förs., 51 år g:l. St. Vbl. 1775, 5 aug. 
Porslinsritaregesällen Axel Adam Schultze, död i Ad. Fred. förs., 27 

år g:l. St. Vbl. 1775, 25 nov. 
(Porslins ?)Drejaren Faiil Theborgs hustru, död i Kungsholms förs., 

50 år g:l. St. Vbl. 1776, 9 mars. 
Kamereraren vid Mariebergs fabrik Erik Törnmark antogs 1776 i aug. 

till kollektör vid lotteriets kontor n:r 34 i Stockholm. St. Vbl. 

1776, 8 aug. 

Porslinsritaren JoJian Hafnniarstedts dotter, död i Ad. Fred. förs., 13 

år g:l. St. Vbl. 1776, 17 aug. 
Porslinsbruksarbetaren Erik Wistedt, död i Ad. Fred. förs, 57 år g:l. 

St. Vbl. 1776, 7 okt. 
Porslinsarbetaren Sven Kindtnarks hustru, död, 38 år g:l, i Kungsholms 

förs. St. Vbl. 1776, 30 nov. 
Verkmästaren vid Rörstrands porslinsfabrik Jakob Örn och CatJi. Marg. 

IVallerin, vigda i Stockholm. Inr. Tidn, 1768, 11 jan. 
Modellören JoJian Llultman, död i Stockholm 1763 i — 8 april, 63 år 

g:l. Inr. Tidn. 1763, 11 april. 
Modellören Fierre Dubois, död 1763, 5 — 13 maj. Inr. Tidn. 1763, maj. 
Modellören Carl Gust. Söderberg, död 1763, 2 — 27 Jan., 22 år g:l. 

Inr. Tidn. 1763, 30 jan. 



Rörstrands porslinsbod, som tillförene varit i Stora kyrkbrinken, är nu 
flyttad i Hami.Uonska huset vid Riddarholmsbron. Posttidn. 1745, 
II april. 

Den 19 aug. 1747 täcktes Deras Kongl. Högheter den här inrättade 
Porslinsfabriken på Rörstrand med deras nådiga närvarelse ihog- 
kömma, jemte det Höga medföljet ej allenast det dä ur bränn- 
ugnen komna färdige Porcellainet af allehanda sorter besågo, utan 
ock läto sig i alla öfriga arbetsrum af Herrar Föreståndare beled- 
saga, om wärckets tillstånd berätta, samt togo hvar och en 
arbetares arbete i ögnasikte, öfver hvilket allt DD. KK. Högheter 
ett nådigt nöje och välbehag betygade. Posttidn. 1747, aug. 

F, U. W. 



i 



145 



Personhistorisk litteratur. 

Namnregister till Hillpherska genealogierna i Vesteräs 
alhn. läroverks bibliotek. 

Den flitige samlaren och lUgifvaren af den utmärkta Gotlandsbiblio- 
grafien, Adjunkten vid Vesteräs allm. läroverk Dr. V. Molér, har utarbetat 
ett namnregister till de för personhistoriska forskare välkända Hiilpherska 
genealogierna, hvilka, som bekant, förvaras i nämnda läroverks biblio- 
tek. Att närmare påpeka förtjensten och nyttan af ett dylikt register, 
som hittills saknats, torde vara obehöfligt; vi hafva endast att med 
tillfredsställelse konstatera, att detsamma nu finnes tfllgängligt. Ar- 
betet härmed har ej varit ringa, hvilket framgår deraf, att antalet slägter, 
hvilkas genealogier Hiilphers behandlat, uppgår till den betydande sum- 
man af 3,178. Registret finnes tryckt i den innevarande ar i Vesterås 
utgifna redogörelsen för allm. läroverken och pedagogierna i Vestman- 
land läsåret 1901 — 1902 och upptager i densamma, med förord, 19 
sidor stor qvart. 



Biografisk matrikel öfver Svenska kyrkans prästerskap 
IQOI, utarbetad af Håkan Theodor Ohlsson, JLund 1902. 

Denna för hela svenska presterskapet gemensamma biografiska 
matrikel, den första i sitt slag, är ett ganska omfångsrikt arbete, om- 
fattande öfver 3,000 biografier å 763 sidor stor oktav. Utgifvaren 
synes med intresse och noggrannhet hafva samlat och ordnat den 
mängd af uppgifter och data, detta arbete innehåller. Ej blott redo- 
görelserna för vederbörandes examina, utnämningar etc. (missiven äro 
i allmänhet icke omnämnda) hafva behandlats så utförligt, som gerna 
kan begäras, utan äfven u{)pgifler om föräldrar, hustrur och barn 
hafva med berömvärd fullständighet införts, sålunda äro år och dagar 
för födelse, giftermål och dödsfall antecknade, äfvensom födelseort, 
hustruns föräldrar, barns giftermål etc. Matrikeln omfattar 14 afdel- 
ningar, nemligen: Stockholms stad, de 12 stiften och utrikes tjenst- 
görande prestmän, samt ar uppstäld efter hufvudsakligen samma grund- 
satser som Linköpings stifts matrikel af år 1895. Efter hvarje afdel- 
ning finnas ålders-, ordinations- och befordringstabeller. Sist följa tre 
register: öfver presterskapet samt domkapitlens och missionsstyrelsens 
ledamöter och tjenstemän, öfver dessas hustrur samt öfver män gifte 
med i biografierna omförmälda döttrar. Tryckningen af matrikeln har 
pågått sedan Juli 1900 till Februari 1902 och äro intill 1901 års slut 
timade förändringar, som kommit till utgifvarens kännedom, angifna i 
slutet af hvarje afdelning samt å sid. 715 — 735, der äfven biografier 
öfver de i Januari 1902 prestvigde finnas införda. 

/. R. 



Personhistorisk tidskrift, ig 02. 



10 



146 



Smärre personhistoriska meddelanden. 

Björnram. I historiken till adliga ätten Björnram, n:r 300, in- 
förd i den af F. U. Wrangel och Otto Bergström utgifna j-Svenska 
adelns ättartaflor ifrån 1857» sid. 97, Del I, omnämnes en hofsekre- 
terare Björnram, som skulle hafva aflidit i Stockholm 1856 ^V^o- 1 Afton- 
bladet den 15. november s. å. finnes följande annons: --i Bokhållaren i 
Rikets Ständers Bank Hof -Sekreteraren Pehr Björnra?n ajied stilla i 
Stockholm den 2S sistl. Okt. i dess 46 ån>. Han kan således ej hafva 
varit identisk med den hofsekreterare Torsten Per Gustaf Björnram, 
som äfven omnämnes i ofvan omnämnda historik, ty han var, enhgt 
Anreps »Svenska Adelns Ättartaflor>, född 1794 ^Vs måste således 
1856 varit 62 år gammal. Årtalet 1794 torde ej vara orätt, eller med 
andra ord, denne Per Björnram kan ej varit född efter 1804, ty s. å. 
Vö dog hans moder, enligt Anrcp, och kan han således ej varit född 
1810 som den hofsekreterare Björnram, som dog 1856, enligt döds- 
annonsen skulle hafva varit. 

Hvad den i samma historik omnämnda Maria Fredrika Björnram 
beträffar var hon, enligt uppgift från pastorsämbetet i Åkers församling 
af Strängnäs stift, född 1835 i Jakobs församling i Stockholm samt 
adoptivdotter till hofsekreteraren Per Björnram, hvilken var ogift. 
Modern var >pigan» Kristina Blomgren. 



Enligt uppgift af en i Nyköpingstrakten boende äldre person, som 
kände till de under släkten Griiner i »Svenska Adelns Ättartaflor ifrån 
1857» omnämnda bröderna Griiner, atiedo dessa båda ogifta. 

Karl Kison Lejonhufvud. 

Bidrag till personalierna öfver kaptenen och professorn Jonas 
Meldercreutz. Med hänvisning till sid. 52 och 64 af föreliggande år- 
gång må med stöd af arkivalier å Meldersteins säteri följande vidare 
bidrag länmas till kannedom om denne högtförtjänte mans lifsgärning. 
K. resol. 1753 ^^1% tillstadde M. att inom utsatt distrikt mellan Lule 
och Kalix älfvar samt upp- och igenom lappmarken till tre mil ofvan 
Gellivare få uppodla ödesland med förmåner, som innehållas i k. för- 
ordn. 1741 ^°/". Tillförsäkrad i o frihetsår för sina odlingsarbeten, ut- 
vecklade M. — som 1740 -Va ingått såsom halfpartsegare jämte Abraham 
Steinholtz i bruksanläggningen vid Melderstein, till hvilken han 1745 



147 



blef ensam ägare genom att S. förflyttade sin verksamhet till Kengis 
— en sådan flit, att har år 1763 kunde motivera sin ansökan att er- 
hålla frälserätt samt säterifrihet å tiondedelen af sina anläggningar med 
den upplysningen, att han dittills »med nog kåstsamma förskotter» 
låtit anlägga »32 nu verckeligen bebodda och 25 under byggnad va- 
rande nybyggen» å det honom tilldelade ödeslandet mellan nämnda 
älfvar. K. br. 1763 lämnade bifall till denna ansökan. 

Ett k. reskript 1760 medgaf Meldercreutz att inom Råne s:n 
inrätta ett skeppsbyggen, hvarå Kommerskollegium meddelade öppet 
bref s. å. ^Vs- Genom tillstånd af kollegiet s. å. 'Vs kunde M. vid 
Meldersteins järnbruk göra »en inrättning till förfärdigande af hvarje- 
handa filadt och poleradt fint stål- och järnsmide». Meldercreutz, som 
genom att öfvertaga det köp, Abraham Steinholtz 1738 ^/i2 upprättat 
med dåvarande löjtnant Carl Thlngvall om de 1735 anmälda malm- 
fälten vid Gellivare och de 1738 ^•♦/a med hänsyn till dessa malmfält 
privilegierade, tilltänkta förädlingsverken i Råne sm, förskaffat sig en del 
utmål vid Gellivare, utvidgade sina possesioner därstädes genom att 
1763 "/s för en summm af 6,600 dir kpt inköpa V^o de järnmalms- 
fyndigheter, hvilka Thingvall sedermera där upptäckt och inmutat. 
Vid sitt frånfälle 1785 hade Meldercreutz, förutom bruk, smedjor ham- 
rar och öfriga industriella företag, ej mindre än inalles 49 nybyggen 
färdiga. 

Det har för antecknaren häraf och af tidigare redogörelser i denna 
tidskrift varit rätt kärt att fä framhålla två män, Abraham Steinholtz 
och Jonas Meldercreutz, hvilkas förtjänstfulla lifsgärning haft största 
betydelse för Norrbottens kolonisation och utveckling, ehuru de på 
grund af ett något längre afstånd i tid icke uppmärksammats vid sidan 
af efterföljaren, friherre Samuel Gustaf Hermelin, den företrädesvis 
omhuldade lokalpatrioten, som dock hade att operera med redan träf- 
fade anstalter och anläggningar och hvars verksamhet — låt så vara 
synnerligen förtjänstfull — hvarken var så långvarig eller omfattande 
som de båda föregangarnes, hvilkas namn man fåfängt söker i ett 
konversationslexikon. Thingvall skulle kunna karaktäriseras som job- 
bare, men öfver trion Steinholtz, Meldercreutz och Hermelin och dennas 
verksamhet hvilar ett återsken af den goda afsikt, som lyste i O. Törn- 
flyckts gåfvobref 1737 ''^/s (sid. 51) till Abraham Steinholtz: det foster- 
ländska syftet att bidraga till lappmarkens utveckling och förkofran 
var hufvudsak, medan åter den egna vinsten fick underordna sig och 
endast gälla som perspektiv i lyckligaste fall. Förhållandena hafva 
sedan dess ändrats. 

H. Samzelius. 

Carl Georg Pahl, f. 1740 i Skåne f i Västerås Vö 1799, landt- 
jägare och slottsvaktmästare, son af Nils Pahl, regementsskrifvare vid 
'skånska kavalleriet. Gift 177 1 =^7" m. Anna Kristina Ekström, f. 
1752 vid Hadeholms gärd nära Gysinge bruk i Gestrikland, j 1793 
"A i Västerås, enda dottern till slottsvaktmästaren Anders Ekström, 
f. år 1726 i Wändels socken i Uppland, f 1786 V? i Västerås, och 



} 



148 



dess hustru Katarina Öman, f. 1724 vid Gysinge bruk, f 1786 ^^/zo 
i Västerås. 
Barn : 

Carl Fredrik, f. 1772 f 1778 i Västerås. Georg (Göran) Nils, 
^- 1775 t Häradsskrifvare i Västmanl. G. m. Kristina Charlotta Blu- 
menberg — hade enda barnet: C. N. Pahl, lektor i Umeå, g. m. Joh. 
Gripenstedt, barnlösa. 

Anders Gustaf, f. 1780 f 1803 i Dingtuna. 

Joh. Ulrik, f. 1789 f 

Fredrika Gustava, f. 1792, afl. en månad gammal i Västerås. 



Tillägg: I Bergs Beskrifning öfver Göteborg nämnas bland vigda 
inom tyska församlingen år 1624 ^V^: Casper Pahl och Ellen Änders- 
dotter. Källa: Kristinie kyrkobok. 

Z. G. F. Norlander. 

Adliga ätten Lagergråen uppgifves vara en utgrening af ätten 
Laurin från Östergödand. 

I arbetet Kongl. Kronob. Regementes officerskår 1623 — 1896 af 
kapten Gunnar Hyltén-Cavallius visas dock tydligt, att släkten är 
skotsk och hetat Lourie eller Laiirie samt inkommit under trettioåriga 
kriget hit till landet. 

I tidningar för 1901 har undertecknad sett nämnas en professor 
Lauriey i Edinburg. 

Z. G. F, Norlander. 

I framlidne Rektorn H. S. CederscJiiölds i Wexiö sterbJuis ego 
finnes ett s. k. Album amicorum, en handskriftsamling från medlet af 
1700-talet. Detta album, som ursprungligen tillhört Phil. Magister 
Petrus Collin, innehåller en mängd egenhändigt skrifna sentenser 
af bl. a. flera berömda män med deras egenhändiga namnunder- 
skrifter såsom af Carl von Linné, Olof Celsius d. y., Johan Ihre, m. 
fl. Vi återgifva här hvad Linné skrifvit uti albumet:^ 

Famam extoUere factis 
hoc virtutis opus 

Virgil. 

Clarissimo Auctori, Populari & Amico singulari, 
magni aff'ectus exiguuni hoc monumentum 
cum voto pro felici ad e.xteros itu redituz 
reliuquit. 

Upsalise 1756 Car. Linnceus Eques. 

Maji 18. Archiat. Reg. 

Med. Prof. R. O. Ups. 

H. Hyltén-Cavallius. 

* Ofvannämnda album är till salu. I händelse någon skulle vara hägad köpa 
det, upplyses härmed, att man har alt hänvända sig till Fru Reklorskan E. Ceder- 
schiöld i Wexiö. 



I 



149 



Ledamotsförteckning-, 
1902. 

styrelse: 

Bonde, Carl Carlson^ Friherre, Öfverstekammarjunkare. Ordförande. 
Klinckowström, Rudolf Mauritz^ Friherre, f. d. Öfverste. 
Odhner, Claci T/icodor, f. d. Riksarkivarie. 

Rudbeck, Johannes Reinhold Gustaf, Friherre, Auditör, Skattmästare. 
Wrangel, Fredrik Ulrik, Grefve, Kammarherre. Sekreterare. 



Hedersledamot: 

H. H. Prins Johan af Holstcin-Glucksburg. 

Ständiga ledamöter: 



Abramson, A., Grosshandlare. 

Bergström, O. Ii'., Kapten. 

Bildt, C. X. D. Friherre, Envoyé. Rom. 

dc Brun, R., Direktör. 

De Gcer, C. L. E., Friherre, Godsegare. 
Leufsta bruk. 

Delegationen för de Antellska sam- 
lingarna. IIe]5in;:;fors. 

Engblom, \V'., Kassör i Fångvårdssty- 
relsen. 

Finlands Statsarkiv. Helsingfors. 
Holtermann, O. C. F., Kammarherre. 
Karlsson, A'. H., Bibliotek<;amanuens. 
Karlstads högre allm. läroverks 
bibliotek. 

Ständig ledamot erlägger en gäng 



! Lagrelius, A., Civilingeniör. 

I Lamm, //., Grosshandlare. 

■ Lundstedt, B. IV., Bibliotekarie. 

Malmsten, A'., Med. D:r. 
, Mörner, K. A. (7., Grefve, Amanu- 
I ens. 

Naumann, T., vice Häradshöfding. 
I von Plåten, C, Bruksegare. 
I Plåten, C. G., Ryltmästare. 
I Retzius, M. G., f. d. Professor, 
von Rosen, C. C, Grefve, Öfverste- 
kammarjunkare. 
Wachtmeister, C. A. B., Grefve, Kam- 
marherre. Christinelund, Helsingborg. 
I Wikström, /'. .1/., Grosshandlare. 

för alla en afgift af 75 kr. 



Årligen betalande ledamöter: 

Adelswärd, A. T., Friherre, Godsegare. i Ahnfelt, O. X. T., Professor. Lund. 

Åtvidaberg. ' Ahrenberg, A., född Lindhult, Fru. 

Afzelius, C. A., Disponent. Norrköping. : Göteborg. 

Ahlford, 7"/t , vice Häradshöfding. Upsala. ; Algren, T., Ingeniör. 



I50 



Almquist, J. A., vice Slottsarkivarie. 
Alströmer, C. y. A. y., Friherre, Kans- 
liråd. 

Alströmer, J. M., Friherre, Jur. Fil. 

Kand. Upsala. 
Andersson, N.^ Stadsnotarie. Lund. 
Anjou, A. F. K.^ vice Häradshöfding. 
Annerstedt, C, Universitetsbibliotekarie. 

Upsala. 

Antell, K., Öfverste. Helsingfors. 
Appelberg, F., Direktör. 
AppeltofFt, P. G.y Kammarskrifvare. Gö- 
teborg. 

von Arbin, G. E., Aktuarie. Kristian- 
stad. 

Arborelius, G. F., Notarie. 
Bager, F., Godsegare. Thorsberga. 
Baeckström, A. F. O. A., Major. 
Bagge, G. A., Kapten. Karlstad. 
Barthelson, F. A., Kassör. 
Beck-Friis, C. C, Grefve, Godsegare. 
Börringe. 

Beck-Friis, G. A., Friherre, Andre Sekr. 
i Utr.-Dep:t. 

Beck-Friis, y. G., Friherre, Kammar- 
herre. Söderö, Åtvidaberg. 

Belfrage, F. A. O., Med. D:r. Göte- 
borg. 

Belfrage, F., Länsman. Herrliunga. 
Belfrage, y. G. IV., Kammarherre. 
Belfrage, Ä'. A., e. Provinsialläkare. 
Mölndal. 

Bennct, y. F. F, Friherre, Löjtnant. 
Örtofta. 

Bergenstjerna, G., Revisor. 

Bergensträhle, Gunhild, Fru. Upsala. 

Bcrgenstråhlc, J. E. G., Kammar- 
herre. 

Berger, S. 7"., Kanslisekreterare. Djurs- 
holm. 

Berggrén, F. IV., Byggmästare. 
Bergmanson, G. E., Kontrollör. Hel- 
singfors. 

Bergstrand, //., Fil. Kand. Upsala. 
Bielke, E., född Carleson, Grefvinna. 

Slattefors. Linköping. 
Björkman, G. A., vice Auditör. 
Björlin, y. G., Öfverste. Visby. 
Blom, Kamrerare. Vingåker. 



Bodin, A., Bokhållare. 

Bonde, C. C-son, Friherre, Öfverste- 
kammarjunkare. Eriksberg, Katrine- 
holm. 

Bonde, C. y. Trolle-, Grefve, Godsegare. 
Trolleholm. 

Bonde, G. F., Grefve, Godsegare, Thele- 
borg, Ve.Kiö. 

von BonsdorfiT, C, Professor. Helsing- 
fors. 

Bore, E., Grufpastor. Gellivare. 
Borgström, A. G. 5., Assessor, Kristi- 
anstad. 

Bowallius, B., Amanuens. 

Brahe, Af. Grefve, Kammarherre. 

Rydboholm. Rydbo. 
Brahe, N. C, Grefve, Öfverstekammar- 

junkare. 

Breitholtz, C. G. E., Jur. Fil. Kand. 
Upsala. 

Brodin, H., vice Häradshöfding. Malmö. 
Burén, A. O. (7., Öfverintendent. 
Burén, T., Amanuens. 
Burenstam, C. J. R., f. d. Ministre 
I plénipotentiaire. Tjelfvesta, Snaflunda. 
Bäckström, e. o. Ilofrättsnotarie. 
Böttiger, y, Hofintendent. 
Carlander, C. M., f. Grosshandlare. 
Carlheim-Gyllensköld, 5. V. G., Ama- 
nuens. 

Carlson, C. F., Kamrerare. 
Carlson, C. F. E., Professor. Djursholm. 
Carlsson, E. F. T., Kamrerare. 
Cassel, F. G., Öfverstelöjtnant. 
Castro-Feijo, A., Portugisisk envoyé. 
I Cederström, B. C, Friherre, Assessor. 

Kristianstad. 
Cederström, C. O. R., Friherre, Student 

Upsala. 

Cederström, E. T., Friherre, Godsegare. 

Krusenberg. 
Cederström, R. S. C. 7"., Friherre, 

Major. 

Cclsing, G. //., Öfverkammarherre. 

Clason, S., Docent. 

von Collan, A., Protokollssekreterare. 

Helsingfors. 
Colliander, C. 6>., Löjtnant. Göteborg. 
Creutz, E. J. G., Friherre, Löjtnant. 



Croneborg, O. U., vice Häradshöfding. 
Cronstedt, F. IV., Grefve, Kapten. Ful- 
lerö. 

Dahl, 7. /., Löjtnant, 
von Dardel, G. F. N., Student. Upsala. 
von Dardel, N. O., vice Häradshöf- 
ding. 

De Geer, y. y. C, Friherre, Amanuens. 
De la Gardie, 7. C, Grefve, Kammar- 
herre. 

De la Gardie, M. G., Grefve, Lands- 

höfding. Kristianstad. 
De Maré, T., Öfverstelöjnant, Eksjö. 
Djurklou, iV. G., Friherre, Kammar- 
herre. Örebro. 
Douglas, L. V. A., Grefve, Landshöf- 

ding. Linköping. 
Drake, C. F, Student. Sigtuna. 
Dubois, S. E. y., Kontorsskrifvare. 
Dufwa, A. PV., e. o. Hofrättsnotarie. 
Durling, A. E., Hofrättssekreterare. 
Eckerbom, //. G., Juris stud. Ve.\iö. 
Edelstam, A., e. o. Hofrättsnotarie. 

Karlstad. 
Edman, C, G., Kanslisekreterare. 
Egerström, F. /?., Ledamot i Landt- 

bruksstyrelsen. 
Ehrengranat, A'. A., Kapten. Borås. 
Ehrenheim, F. C. E., Kammarherre. 

Grönsö, Enköping. 
Ehrensvärd, C. A., Grefve, Ryttmästare. 

Liatorp, Helsingborg. 
Ehrensvärd, G. C. A., Grefve, Rylt- 

mästare. Marsvinsholm. 
Ehrensvärd, y. J. A., Grefve, Juris 

Doktor. 
Ek, C. vice Häradshöfding. 
Ekdahl, A. y., Regementsläkare. Tecko- 

matorp. 
Ekelund, D., KanslirSd. 
Ekman, C, Bruksegare. Finspong. 
Ekman, 5. [/. y.,{. Kurck, Fru, Gubbero, 

Göteborg. 
Ekstrand, F., Ingeniör. Järfva. 
Ekström, F. IF., f. d. Expeditionschef. 
Elgenstierna, G. A/., Postexpeditör. 
von Engeström, L. S. B. Bemelsiiema, 

Grefve, Godsegare. Posen. 
Erlandsson, P., Kontorschef. Göteborg. 



151 

von Essen, A. H.son, Friherre. Signes- 
berg, Bro. 

von Essen, A. N., Friherre, Kammar- 
herre. Helliden. Tidaholm. 

von Essen, C. R. C. C, Trafikchef, 
Malmö. 

von Essen, F, Friherre, Riksmarskalk, 
Excellens. 

von Essen, W. H.son, Friherre, Rytt- 
mästare. Örebro. 

Fahlbeck, P. E.^ Professor. Lund. 

Falk, H., Löjtnant. Karlsborg. 

Falk, H. O., Juris. Kand. 

Falkenberg, A. C. M., Friherre, Amanu- 
ens. 

Falkenberg, C. VV. H. G., Friherre, 
Kammarherre. Lagmansö, Vadsbro. 

von Feilitzen, C. G. O., Advokat, Karls- 
krona. 

Flach, A. IV., t. f. Kansliråd. 
Flach, C. G. A. F., Kapten. Karlskrona. 
Flach, F. F., Revisor. 
Fleming, O. H. A., Friherre, Major. 
Pock, C. A. Z^.jKammarjunkare. Höfverö, 
Sörby. 

af Forselles, J. A. A., f. d. Löjtnant. 
Upsala. 

af Forselles, J. M. Fröken, Fil. Mag. 
Helsingfors. 

Fröding, G. H., Öfverstelöjlnant. 

Frost, K. T'., Komminister. Mantorp. 

Gahn, Kapten. Upsala. 

Gavelius, C, Kamrerare. 

Geete, G. W., Provinsialläkare. Borås. 

Gillberg, H., vice Häradshöfding. Lund. 

Grafström, H. F. A., Länsnotarie. Karl- 
stad. 

Grönblad, C. A., Biblioteksamanuens. 

Grönvall, F. f^., Juris studerande. Lund. 

Gyllenhaal, L. H., Distriktssekr. vid 
statens jernvägar. 

Gyllenkrok, A. T. G., Friherre, Kam- 
marherre. Björnstorp. 

Gyllenstierna, A., Friherre. Forsmöllan, 
Klippan. 

Gyllenstierna, N., Friherre, Hofjäg- 
mästare. Krapperup, Flöganäs. 

Gyllenstierna, A'', Friherre, Godsegare. 
Elfdalen, Klippan. 



152 

Gymnasiebiblioteket i Skara. 
Gödel, V., Biblioteksamanuens. 
Göteborgs Stadsbibliotek. 
Hallberg, A/., Grosshandlare. Helsing- 
fors. 

Hamilton, G. M., Grefve, Godsegare. 
Hedensberg. 

Hansen, H. y., Lärare. Kjöge, Dan- 
mark. 

Hedström, F.^ Revisor, 
von Heidenstam, O. 6"., Kammarherre 
Heilborn, O., Generalkonsul. Djursholm, j 
Hierta, P. G. A., Friherre, Godsegare. 

Främmestad. 
Hildebrand, E. A., Pastor. 
Hildebrand, //. O. //., Riksanliqvaric. 
Hildebrand, //. A'. T. E., Riksarkivarie. 
Hildebrand, A'. E. H., Fil. Dr. Docent. 
Hillman, A., Konsul. 
Hirsch, A., Studerande. Upsala. 
Historiska föreningen i Upsala. 
Holm, C. T., Bokhållare. 
Holm, G. B. A., vice Häradshöfding. j 
Hougberg, E., Öfverläkarc. Pitkäniemi. I 

Finland. | 
Hult, £. Göteborg. | 
Hyltén-Cavallius, C. //. O. Vexiö. | 
Härnqvist, ^K., Aktuarie. I 
Ihre, B. J. A., Löjtnant, Godsegare. 

Ekebyhof. 
Indebetou, (7., Bokhållare. 
Jahnsson, y., Ilofjuvelerare. 
Janse, A: F. Z>., Kapten. 
Johansson, A. E. J., Rådman. 
Johansson, y, i Noraskog, Fullmäktig 

i Rik.sgäldskontoret. 
Jungbeck, A'. A'. A., Revisor. 
Kalling, y. P. U:so7i, Grefve, Amanuens. 
Kantzow, y A., Friherre, f. d. Major. 

Hjulsta, Enköping. 
Karlsson, y. O., Borgmästare. Vesterås. 
Kempe, B., Grosshandlare. 
Kennedy, y T., Kammarherre. Råbelöf, 

Kristianstad. 
Kiellman-Göranson, A. O. /., Kom- 
minister. 
Kinberg, A. IV., Revisor. 
Klinckowström, A. C. K. E., Fri- 

heae, Docent. Djursholm. 



Klinckowström, M. F. E., f. de Laben- 

sky. Friherrinna. 
Klinckowström, R. M., Friherre, f. d. 

Öfverste. 

Klingspor, C. A., Riksheraldikus. Näsby, 
Bogsta. 

af Klinteberg, F., Hofrättsråd. 
Kniberg, K. G. E., Kapten. 
Kongl. Krigsskolans bibliotek. Karl- 
berg. 

Koschell, O., Bankkassör. Helsingborg, 
von Kraemer, A. P., Friherre, Hof- 

marskalk. 
Krigsarkivet. 

Kronberg, y. y F., f. d. Professor, 
von Krusenstjerna, H. E. F.^ Under- 
löjtnant. 

von Krusenstjerna, y. E., Statsråd, 
von Krusenstjerna, y. G. F., Amanu- 
ens. 

Kugelberg, O. M., Revisor. 

Kiisel, E. H., Amanuens. 

Kuylenstjerna, A. J. C, Kammarherre. 

Lagerberg, A. M. E., Kammarherre. 

Lagerberg, S. C. A., vice Häradshöfding. 
Djursholm. 

Lagerbring, M. G. C, född Hammar- 
sten. Fru. 

Lagerfelt, F. A/.' A., Friherre, Kammar- 
herre. 

Lagerfelt, G. A. F, Friherre, Kabinetts- 
kammarherre. Lagerlunda, Malmslätt. 

Lagergren, C. E. F. F. J. Z., Markis, 
Kammarherre. 

Lagergren, G. B., Kanslisekreterare. 

Lagergren, A'. //., Postexpeditör. Göte- 
borg. 

Lagerheim, C. H. T. A., Utrikesmini- 
ster, Excellens. 

Lagerheim, H. G. W. E., Friherre, 
f. d. Major. 

Langenberg, F. A. Z., Kapten. 

Lawski, y, Konsthandlare. Norrköping. 

Leczinsky, C. A., Amanuens. 

Leijonancker, C. R. E.^ Major. Skara. 

Leijonhufvud, B. S. A.-son^ Friherre, 
Major. 

Leijonhufvud, C. E. A:scn, Friherre, 
Major. 



153 



Leijonhufvud, G. C-son, Friherre, Ama- j 
nuens. | 

Leijonhufvud, IC. A. K:son, Friherre, 
Löjtnant. Eskilstuna. 

Leijonhufvud, K. G. A., Friherre, Löjl- \ 
nant. Hvilsta, Eskilstuna. i 

Leijonhufvud, 5. .7., Fröken, Fil. Kand. : 

Leuhusen, IV. O., Friherre, Kammar- 
junkare. ! 

Lewenhaupt, A. L. C, Grefve, Kammar- ' 
herre. { 

Lewenhaupt, C, Grefve, f. v. Utrikes- 
minister, Envoyé. London. i 

Lewenhaupt, C. A. A., Grefve, Kam- 
marherre. Claéstorp, Katrineholm. 

Lewenhaupt, c. Grefve, Fil. D:r. 

Säbylund, Kumla. 

Lewenhaupt, G. A. S. A. A., Grefve, 
Envoyé. Wien. I 

Levertin, A. P., Med. D:r. i 

Lifgardets till häst officerskår. 

Liliequist, G. X. J., Fil. Dr., Aktuarie. 

Liljenberg, E., e. o. Hofrättsnotarie. 
Ystad. I 

Lindberg, E. V., Grosshandlare. | 

Lindegren, .-/., Slottsarkitekt. j 

Lindeli, J\, Ingeniör. ! 

Lindhé, C. J. IL, Löjtnant. Malmköping. 

Lindhult, Ellen, Fil. Kand. Upsala. 

Lindhult, X. A., .\manuens. l 

Lindquist, G., Studejit. Upsala. ! 

Lindstedt, A. F., Kamrerare. I 

Lindström, A. F., Geolog. I 

Lindström, O., Godsegare. Xolhaga, I 
Alingsås. I 

Ling, A., Tandläkare. ! 

Linnell, C. Z., Redaktör. Vexiö. 

Linnell, E. G. F. Fil. Kand. Vexiö. I 

Lundberg, A. 11'., Ingeniör. Lund. 

Lundeli, B., Posttjensteman. 

Lundin, 6'., Skriftställare. 

Lundström, A. H., Professor. Upsala. 

Lundström, A'. F., Kammarskrifvare. 

Lysholm, T. F. Å\, Major. Marieberg. 

Läffler, F., Professor. Djursholm. 

Löwen, A. O. L. TroUe-, Friherre. Gods- 
egare. Häringe. 

Löwen, J. O. IV., Friherre, Löjtnant. : 
Hemfosa, Eksjö. 1 
Personhistorisk tidskrift. igo2. 



Löwen, S. A. P\, Grefve, Godsegare. 
Gerstaberg, Jerna. 

Löwenadler, //., Handlande. Göteborg. 

Löwenborg, P\ IV., Löjtnant. Karlberg. 

Malm, A. //., Registrator. 

Malmberg, E. F. V., Löjtnant. Upsala. 

Malmsten, E. //., Amanuens. 

Malmström, C. G., f. v. Statsråd. Djurs- 
holm. 

Manderström, C. F, Friherre, Gods- 
egare. Dufveholm, Katrineholm. 

Mannerfelt, C. O., Kapten. Borås. 

von Meck, M., Rysk Legationssekrete- 
rare. 

Millqvist, V., Redaktör. 

Montan, E. ^V., Professor. 

Montgomery, y., Kammarherre. 

Montgomery-Cederhielm, P., Kam- 
marherre. Segersjö, Lännäs. 

Munthe, C. D. Z. W. IV.-son, Öfverste- 
löjtnant. 

von Möller, A. P., Godsegare. Skottorp. 
Nationalmusei Konstafdelning. 
Natt och Dag, A. A:son, Kapten. Sköfde. 
Nelson, C. G. A., Folkskolelärare. 
Nilsson. C, Bokhandlare. 
Nordenfalk, C. O. C. y., f. d. Lands- 
höfding. 

Nordenfelt, T. /A^., Kammarherre. 

Nordlund, //. E., Jägmästare. Orrbyh. 

Norrmén, A., Bankdirektör. Helsingfors. 

Norska Rigsarkivet. Kristiania. 

Norstedt, P., Landskapsmålare. 

Nystedt, G. 6'., Bataljonsläkare. Alingsås. 

Nyström, P., Kamrerare. Karlstad. 

Odelberg, C. A., Kapten. 

Odelberg, O. IV., Fullmäktig i Riks- 
gäldskontoret. 

Odelberg, V. y. V., Löjtnant. Farsta, 
Gustafsberg. 

Odencrantz, J. G., Kronofogde. Vim- 
merby. 

Odhncr, C. 7'., f. d. Riksarkivarie. 
Ohlson, O., Revisor. 
Oldberg, E. O. A/., Kommendör. 
Oldberg, G. A., f. d. Kapten. 
Olivecrona, S. P. D. A'., f. d. Justi- 
tierad. 

Olsson, A. F.^ Amanuens. 

II 



n 
-it 



- •' ^ /t : 



154 



Ossbahr, C. A., Intendent, 
von Otter, C. F., Friherre, Advokat- 
fiskal. 

Oxehufwud, B. F. a, f. d. Löjtnant. 

TT O 

Lmea. 

Oxenstierna, 5. E. C, f. VVallenberg. 
Grefvinna, Sirishof. 

Palm, A. A. E., Regementsintendent. 
Sollefteå. 

Palm, C. 6'., Konsthandlare. 

Palmén, E. G., Friherre, Professor. Hel- 
singfors. 

Palmkvist, E., Fil. Kand., e. Lärare. 
Peterzens, A. F. R., v. fläradshöf- 
ding. 

Petterson, C. E., Flofkamrer. 
Petrelli, D. T. 7, Krigsarkivarie, f. d. 
Kapten. 

Peyron, G. F., Major. Helsingborg. 

Philipson, C. O., Godsegare. Marieborg. 
Norrköping. 

Philipson, E. Generalkonsul. Amster- 
dam. 

Piper, E. A. A., Grefve, Kammarjunkare. 

Snogeholm, Söfdeborg. 
Piper, ■ £. //. S., Fröken. Löfstad, 

Okna. 

Piper, E. IF., f. von Haffner. Grefvinna. 
Söfdeborg. 

Planting-Gyllenbaga, C. G., Major. 
Tranås. (Småland). 

Planting-Gyllenbaga. G. II. IV., Kap- 
ten. 

von Plåten, C. L. G., Friherre, f. d. 
Registrator. 

von Plomgren, y. P. C. P.son, Löjt- 
nant. 

Posse, G. G.son, Grefve, Kammarherre. 

Almnäs, Hjo. 
Printzsköld, O. II. R., Förste Hof- 

marskalk. 

Queckfeldt, /. 7. y. R., född friher- 
rinna Rudbeck. Edsberg, Tureberg. 

Quennerstedt, A. 11'., Professor. Lund. 

Raab, C. y. C, Friherre, Kapten. 

Ramel, ^/., Friherre, Godsegare. Hvi- 
derup. Örtofta. 

Ramel, S. G. F. T., Friherre, Andre i 
Sekr. i Utr. Dep. I 



Ramsay, J. M., född Ekström. Fru. 

Helsingfors. 
Rappe, F., Legationsråd. 
Regn strand, O. F., Revisor. 
Rehbinder, H. IV. y. A'., Friherre, 

Kommerseråd. Djursholm. 
Rettig, 7-, Grosshandlare. Gefle. 
Reuterskiöld, S. H. C, Civilingeniör. 

Göteborg. 
Riddarhuset, Svenska. 
Riddarhuset, Finska. Helsingfors. 
Ringius, E. S. E-.^ v. Häradshöfding. 

Malmö. 

Rogberg, H., vice Häradshöfding. Skara. 

von Rosen, A. E., f. Bamekow, Friher- 
rinna. Helgslätt, Sya. 

von Rosen, C. A., Grefve, Öfverste- 
kammarjunkare. 

von Rosen, E. E. A. A. Grefve, Gods- 
egare. Örbyhus. 

von Rosen, F. T. C, Grefve. Kammar- 
herre. Hedenlunda, Vadsbro. 

von Rosen, G. P. A., Grefve, Hofrättsråd. 

von Rosen, G. T. Grefve, Kam- 
marjunkare. 

von Rosen, R. G. E. M., Grefve, 
Kapten. 

Rosengren, C. E. I. H.. Bataljonslä- 
kare. Karlberg. 

Rosman, //.. Amanuens. 

von Rothstein, C. F., Direktör. 

Rudbeck, y. R., G. Friherre, vice Hä- 
radshöfding, Auditör. 

Rudbeck, O. T. G. A. F., Friherre, 
Agrée. 

Rudbeck, Råna., Friherre, Kammar- 
junkare. 

Rudbeck, T. G. A. R., Friherre, Student. 
Edsberg, Tureberg. 

Ruuth, .]/. D., Grefve, f. d. Generallots- 
direktör. Saltsjöbaden. 

Rydin, A'. Ä'., Kammarråd. 

Ryman, F. V. A., Häradshöfding. Karl- 
stad. 

Samzelius, H., Jägmästare. Neder- 
Kalix. 

Sandströmer, C, v. Häradshöfding. 
von Schinkcl, B. S., v. Auditör. 
Schiick, y. H. E., Professor. Upsala. 



I 

t 



155 



von Schwerin, IV. G., Friherre, Gods- ! 

egare. Skarhult, Kristineberg. ' 
Selldin, O. A., Kammarskrifvare. Göte- [ 

borg. ! 
Settervall, A'., Biblioteksamanuens. I 
Silfverschiöld, O. B. A.. Friiierre, Gods- 
ägare. Koberg. Upphärad. \ 
Silfverskjöld, O. B. T., Amanuens. I 
Silfversparre, J. H. A. W.^ Auditör. ' 

Venersborg. | 
af Sillén, E. O. G., Kammarherre. ; 
Sinebrychoff, P., Helsingfors. j 
Sjöberg, iV. J. Z.., Förste stadsläkare. | 

Landskrona. i 
Sjöberg, N. J/., Jur. Fil. Kand. Upsala. i 
Sjöström, C, Stadsfogde. Lund. i 
Skogman, A'., Amanuens. \ 
Snoilsky, C. J. G., Grefve, Öfverbibliote- j 

karie. , 
Sondén, C. J/., Professor. | 
Sondén, P. H. S.. Arkivarie. | 
Sparre, CA. G. S.on, Friherre. Gunnebo, 

Mölndal. I 
Sparre, G. A., Grefve, e. o. HofrÄtts- | 

notarie. I 
Sparre, y. C, Grefve, Godsegare. Brogard. | 

Bro. I 
Spens, //., Grefve, Löjtnant. ! 
Stackelberg, F. .1/., Friherre, Direktör. : 

Helsingfors, 
von Stedingk, C. E. 5., Friherre, Kam- . 

marherre, Gäringstorp. Vingåker. i 
von Stedingk, //. Z., Grefve, Kapten. : 
von Stockenström, //. A., Öfverkam- ■ 

marherre. | 
Strokirk, C. E., Kapten, Jemvägsira- | 

fikinspektör. Göteborg. | 
Ström, D. A., Amanuens. j 
Swalin, /r., Registrator o. Arkivarie. ' 
Söderhielm, A. W. F., Civilingeniör. 

Gefle. 

Söderlind, A'., Kassör. Örebro. 
Tamm, H. S., Revisor. 
Taube, C. E. B., Friherre, f. d. Arkivarie, i 
Tauvon, A. 1'., Öfverstelöjtnant. I 
Tengstrand, /. E. a. Notarie i Jern- 1 

vägsstyrelsen. ! 
Tham, P. A. O., Tjensteman i Sv. Tele- i 

grambyrån. I 



Thomle, E. A.. Arkivarie. Kristiania. 

Thorssell, A. F., Kapten. 

Tigerschiöld, /i'. E., Kanslisekreterare. 

Toll, f/. G., Godsegare. Hjularöd. Askeröd. 

Trolle, A. E. 5., f. Leijonhufvud, Fri- 
herrinna. Trollenäs. 

Trotzig, K. E., Kontrollör. Hedemora. 

Trozelli, P. Z., Ryttmästare. Björnsnäs. 
Åby. 

Tullberg, H. IV., Bokförläggare. 
Törnell, £. A.. Amanuens. 
Törnell, T. O., Auditör. 
Uggla, E. J. G., Friherre, Kapten. 
Uggla, T., Auditör. 

af Ugglas, F. O., Friherre, Löjtnant. 
Sneslingeberg, Forsmark. 

Ulfsparre, y. A. O., Major. Helsingborg. 

Ulrich, C. y., t. f. Auditör. 

Vougt, C. F. T., Kanslisekreterare. 

Vult von Steyern, J. F. JV., Gods- 
egare. Kaggeholm. 

Wachtmeister, A. F. C.so^, Grefve, 
Generaldirektör. 

Wachtmeister, A. IV., Grefve, Andre 
Sekr. i Utr. Dep. 

Wachtmeister. E. S. L. C.,f. von Plåten. 
Grefvinna, Statsfru. Kulla Gunnarstorp, 
Helsingborg. 

Wachtmeister, G. Grefve, f. d. 
Ryttmästare. Kuutstorp, Axelwold. 

Wachtmeister, H. G., Grefve, Kabinetts- 
kammarherre. Arup, Bromölla. 

Wachtmeister, H. H.-son, Grefve, Stats- 
råd. 

Wachtmeister, IV. C. M., f. Bennet. 
Grefvinna, Christineholm, Nyköping. 

Wahlund, y., Borgmästare. Östhammar. 

Wallensteen, j. A., f. d. Kammarrättsråd. 

Wallin, E. H. 

Wancke, F. T., Direktör. 

Warburg, K. J., Professor. 

Wasastjerna, G. A., Godsegare. No- 
linge, Tumba. 

Wedberg, J. O., f. d. Justitieråd. 

Weidling, C. H., Kontrollör. Göteborg. 

Wennberg, C, Doktor. Vexiö. 

Wcnnerberg, 5. A., Ryttmästare. Hel- 
singborg. 

Wennerström, J. J'., Apotekare. Vexiö. 



156 



Werner, K. F., Kamrerare. 
Wernstedt, H., Löjtnant. 
Wcssler, y., Tandläkare. 
Westerdahl, E., Kamrerare. 
Willers, W., Kamrerare. 
Wittlock, y. A. Z, Regementsläkare. 
Vexiö. 

Wrangel, A. M. H., Grefve, Envoyé. 
Bryssel. 

Wrangel, C. F.^ Friherre, Kabinettskam- 
marherre. Ellinge, Eslöf. 

Wrangel, E. H. G., Professor. Lund. 

Wrangel, F., Grefve, Kansliråd. 

Wrangel, F. U., Grefve, Kammarherre. 

Wrangel, H. E. /., f. Ehrensvärd, Fri- 
herrinna. Hyby, Klagerup. 



Wrangel, H. G. IV., Kommendörkapten. 

Wrede, H., Friherre, Assessor. Jönköping. 

Wretman, y., Rådman, 
j Zethelius, G., Kanslisekreterare. 

Zettervall, S., Ingeniör. Djursholm. 

Åhrberg, C. H., vice Häradshöfding. . 

Åkerhielm, A. L. E., Friherre, f. v. 
Statsråd, President. 

Åkerhielm, C. G., Friherre, Kammar- 
herre. Ökna, Walla. 
j Åkerhielm, G. F. M., PViherre, Kabi- 
I nettskammarherre. Thorsåker, Väsby. 
I Åkerman, H., Envoyé. Paris. 
I Örnberg, Z. M. F., f. d. Hofintendent, 
I Landsarkivarie. Vadstena. 
I Österman, E., Porträttmålare. 



Korresponderande ledamöter: 

Bovet, A., Bokhandlare. Paris. ! Houghton, K. M. J/., Baron. Fryston 

Charavay, E., Archiviste-paléographe. Hall, Yorkshire. 

Paris. V. Mohr, von Morburg und Sunegg, 

Cohn, A., Bokhandlare. Berlin. Ritter, Jur. Doktor. Graz. 

Fischer v, Röslerstamm, E., Skrift- 1 de Prat de Nantouillet, Markis 

ställare. Graz. | Spansk envoyé, 

de Guéll-y-Borbon, Z'., Markis. Madrid, i Vallier, G., Godsegare. Grenoble. 

De af sällskapets ledamöter, för hvilka ej annorlunda uppgifves, bo • i 
Stockholm. 

Sedan föregående häfte (IV: i) af Personhistorisk tidskrift utkom, 
hafva 17 personer ingått såsom ledamöter i Svenska autografsäll- 
skapet. 



Rättelse. 

Härmed påpekas att det framgår af noterna till ^>Slägtanteckningar 
af Jakob Turesson^) etc.,' att sid. 406 i Schlegels och Klingspors 
bok ej observerats, där rättelser och tillägg till slägten Rosengren 
finnas. Tilläggas kan, att det är från Erik Jakobsson den ännu lef- 
vande grenen af Jakob Turessons slägt härstammar. 

— n. 



* Personhistorisk Tidskrift Arg. IV häft. L 



PERSON-REGISTER.^ 



Abborre. 134. 
Abrahamsd:r, Barbro. 125. 
Adlerheim, Per. 52. 
Afvander, Dordi. 123. 

» Johan. 121. 
Afzelius, Arvid August. 71. 
Agrelia, Brita Persdoller. 129. 
Ahl. 134. 

Ahlman, Christman Jons- 
dotter. 126. 
i Elisabet. 123. 

> Maria. 129. 

> Maria Andersdot- 

ter. 129. 
Alander, Christina Daniels- 
dotter. 127. 
Albogius, Erik. 60. 
Alstadius, Brita Caisa. 54. 
Alstrin, Carl. 58. 
Altin, Nils. 122. 
Aminoff, L. F. 25, 96. 
Andersdotter, Cath. 134. 

» Dordi. 129. 

» Ellen. 148. 

> Ingrid. 140. 

> Sara. 127. 
Andersson, Eric. 122. 

> Olof. 123. 
Angerslein, släkten. 74. 
Antelia, Sara Sophia. 133. 
Anlhelius, släkten. 74. 
Antilius, Abluna. 60. 

> Johan. 60. 

» Johannes. 60. 
Antman, Anna. 122. 

> Johan Christier- 

soD. 122. 

> Nils. 122. 

> Nils Petter. 122. 
Arbman, släkten. 74. 
Arfwedson. släkten. 74. 
Armfelt, frih. 137. 
Arner, Petter Gustaf. 60. 
von Ascheberg. Christ. 

Ludv. 116. 



von Ascheberg, Eleonora Eli- 
sabet. 116. 

> Märg. m. por- 

trätt. 116. 

> Marg. Sabina. 

116. 

» Rutger, gref- 

ve. 116. 

v Sophia, Lo- 

visa. 116. 
Ask, Anna Greta. T22. 

> Carl Gustaf Bernhard. 

122. 

> Edvard, 122. 

> Johan Bernhard. 122. 

> Johannes. 122. 
5 Jonas. 122. 

Asp, Carl Anders. 60. 
.'Vspengrcn, 143. 
Autio,-Anna Arabella. 56. 

j Bccck, Olof. 122. 
Barcken, Lars. 122. 
I Barnekow, Brita. 119. 

> Christian. 116. 
» Kjell Christo- 

pher. 116. 

> Magdalena Eleo- 

nora. 119. 

> Magnus. 119. 

> Rutger. 116. 
Barsk. 56. 
BartiniefT. 47. 
Beckerströni. 142. 
Beckman, Johan. 142. 
Belfrage, Johan Leonard, 

^m. portr. 135. 
» Ake. 135. 

Bennet, Elisabetia. 126. 

> Wilh., frih. 119. 
Benzelberg, Gustaf Eric. 122. 
» Hans. 122. 

> Heinrich. 122. 

> Johannes. 122. 
iBenzelstierna, Lars. 58. 



Berg, Christina. 125. 
Nils. 122. 
^ Petter. 141. 
Bergbom, Jacob. 122. 

5 Nils. 122. 
Bergenstierna, Johan. 58. 
Bergenstråhle. 137. 
Bergman, Jacob. 122. 

> Johan. 122. 

- Johannes. 122. 

> Sara Marg. 122 

123- 

> Zacharias. 122. 
Bergmark, Anna Maria. 60. 

» Axel. 60. 

> Axel Ludvig. 60. 

> Carl Samuel. 60. 

> Hedvika Caro- 

lina. 60. 

> Johan Daniel. 60. 

> Johan Henrik. 

58, 59, 60. 
» Rosina Johanna. 
60. 

Bergsten, Petter. 122. 
Bergström, släkten. 74. 

> " Nils Petter. 122. 

> Olof. 142. 

> Otto. 75. 
Berndes, Johan. 49. 
Bervald, Johan Fredrik. 79, 
Bevert, Benedicta. 113. 
Bielke, Sigrid, i. 
Billberg, Torsten. 141. 
Billvall, Carl Fredrik. 122. 
Biurberg, A.vel Julius. 122. 

> Juliana. 122. 
Björck, Margareta. 127. 

> Nils, 122. 
Björckman, Cecilia. 60. 

> Elsa Susanna. 60. 

> Johan. 60. 
Björkegren, Lars G. 141. 

jBjörklo, Olof. 122. 

I > ThomasOlofsson. 122. 



1 Umrbetadt af O. B. 



Personhisiorisk tidskrift /go2. 



12 



158 



Björkman, släkten. 74. 
Björkström, Bengt. 143. 
Björn, Barbara. 60. 
Björnbom, Nils. 122. 

> Nils Peter. 122. 
Björnram, Maria Fredrika. 

146. 

» Per. 146. 

> Torsten Per Gu- 
staf. 146. 

Björnström, Anders. 60. 
» Anna Maria. 60. 
» Brita. 60. 
» Greta Stina. 60. 

> Isaac. 60. 

> Jacob. 60. 

> Johan. 60. 

> Lisa. 60. 

» Mathias. 60. 
Björzell, Er. 59. 
Blind. 57. 
Blom. 43, 105. 
Blomfelt, Anua Brita. 127. 
» Carl Fredrik. 122. 

> Casper Fredrik. 

122, 127. 

> Johan. 122. 

> Magdalena. 124. 

> Ottiliana. 122, 127. 
Blomfelt de Weingarten, 

Brita. 122. 
Blomgren, Kristina. 146. 
Blomqvist,. Peter. 144. 
Blomstedt, Jacob. 48. 

> Malin. 48. 

> Olof. 48. 
Bluraenterg, Kristina Charl. 

148. 
Blåfjeld. 95. 

» And. Konr. 36. 
Bodin, Daniel. 123. 

> Friedrich. 123. 

> Maria Brita. 123. 

> Olof. 123. 

Olof Gustaf. 123. 

> Sophia Ottiliana. 123. 
von Bohlen, Charl. 70. 
Bohlin, Petter. 123. 
Bolander, Hans. 123. 
Bolin, Daniel. 123. 

> Eva. 132. 

> Hans. 123. 

> Margareta. 125. 

> Mikael. 141. 

> Olof. 123. 
Bonde, Carl. 49. 

Borg, Christina Ulrika. 60. 
» Ebba Charlotta. 60. 
» Elisabet Amalia. 60. 

> Fredrik Ulrik. 60. 

> Isac. 60. 



Borg, Maria Sofia. 60. 
Borgenström. 106. 

» KarlFredr. 37. 

Borsselia, Christina. 134. 
Boström, Carl Jacob. 123. 

> Christina. 123. 
» Eric. 123. 

» Nils. 123. 
I-^rak, Johan Henriksson. 56. 
Brandelia, Anna. 122. 
Bredberg, släkten. 74. 
von Breitholtz,BerndtJulius, 
m. portr. 22, 

37, 95- 

> C. G. 24. 

> Claes Josef. 

24. 

> Didrik Ju- 

lius. 22. 
E. J. 23, 24. 
Brenner, släkten. 74. 
Broberg, löjtn. 106. 

» Magn. Maur. 43. 
iSroman, Erland. 58. 
BronikofTski. 95. 
Bronikowskijoh. Sigism.36. 
Broome, Helena. 1 14. 
Brun, Johan. 28. 
Brunnius, Barbro. 60. 

Brigitta. 60. 

> Christina. 60. 
Erik. 52, 60, 61. 

» Eva. 60. 
Bryggare. 134. 
Brändberg, Marg. 122. 
Bucht, Andreas. 60. 

> Gabriel. 60. 

» Gustaf. 60. 

» Lars. 60. 

» Samuel. 60. 
Buhrslröm, Erik. 123. 

> Isach. 123. 

> Jacob. 123. 
» Petter. 123. 

Buller. 134. 
Buren, släkten. 74. 
Burman, Anders. 123. 

» Caisa Stina. 123. 

» Erik Petersson. 123. 

> Petter. 123. 
Buske. 134. 

von Busseck gen. Miinchen, 
Magdal. (Maria) Eleonora. 
1 16. 

Buthelius, Herlac. 114. 
Buurström, se Buhrström. 
Båät, Bo Gustafsson. 20. 

» Johan Pedersson. 19. 
Baåth-Holmberg. Cecilia. 70. 
Bäck, Catharina. 123. 

» Jacob. 123. 



Böckelman, Georg Frie- 
drich. 123. 

Böös, Anders. 123. 

» Carl Reinhold. 123. 
> Jacob Reinhold. 123. 
» Sophia Cath. 123. 

Cajana, Susanna. 125, 133. 
Carlberg, Eric. 123. 
Carlbom, Anna Carlsdotter. 
125. 

Carlqvist, Anna Cath. 123. 

» Carl Gustaf. 123. 
Carlsson, Erik. 142. 
Carlstedt, Christina. 114. 
Carnal. 95. 

de Carnal, Karl Henr. 43. 
Carstens, Peler. 1 13. 
Carstensen, Peder. 113. 
Cavalli, släkten. 78. 
Cavallin, släkten. 78. 
Cavallius, släkten. 78. 
Cedercreutz, Axel Wilh. 68. 
Cederschiöld, H. S. 148. 
Cederström, frih. 137. 
Celsius, Olof. 148. 
Cetti, släkten. 74. 
Charpentier. 95. 

> Klas Aug. 43. 
Charphe. 37. 

Chor.-eus, Mikael. 78. 
Christiernin, Erik Daniel. 

58, 60. 

> Johan Daniel. 

60. 

Christophersdotter, Lisbe- 

tha. 127. 
Churförste. 134. 
Clausén, Olof. 123. 
Claussen, Nils Nilsson. 123. 
Cohn, Mathilda Charl. 79. 
CoMin, Petrus. 14S. 
Colling, Johan. 58. 
Conradi, Georg Henrik. 72. 

> Georg Johan. 72. 

> Gustaf Wilh. 72. 
Constenius, Catharina. 60. 

Dagesdotter, Anna. 127. 
Dahlberg, Daniel. 112,114. 

> Lars. 114. 
Dahlpihl, Bruno. 123. 
Dahlström, släkten. 74. 
Damén, Elisabet Christina. 

123. 

> Hans. 123. 
Danielsdotter, Brita. 130. 
Deboée, Claes. 52. 
DelaGardie,.M.G..grefve. 5. 
Dickson, släkten. 74. 
Dohna. 2. 



159 



Drake, Anna. 123, 133. 
> Hans. 133. 
■i Hans Olofsson. 123. 
■> Mätta. 124. 

Drake till Hagelsrum, Gu- 
staf. 77. 

Drakenhjelm. 58. 

Drugge, Catharina. 60. 

> Claes. 60. 

> Fredrik. 60. 

> Johan Gustaf. 60. 
Dryg. 134- 

Dubois, Pierre. 144. 
Durckman, Olof. 124. 
Duus, Karin. 124. 
Dynaesia, Eils. .Marg. 124. 

Edberg, Jan. 142. 
Edfast, Catharina. 126. 
Edin, Magdalena. 123. 
Edstedt. Anna Cath. 143. 
Edström, Anna. 128. 
Eemodeman,se Emudeman. 
Ehrencreutz, Olof. 58. 
Ehrenstrahl. 69. 
F^kman. 132. 

> Anna. 124. 

> Elsa Brita. 124. 

> Helena. 124. 
» Johan. 124. 

> Jonas. 124. 

> Maria Christ. 132. 
» Olof. 124. 

* Samuel. 124. 
Ekström, Anders. 147. 
» Anna Krist. 147. 

> Jonas. 59, 60. 
Nils. 61. 

> Olof. 53, 59, 60. 
Eld, Andreas. 124. 

> Catharina. 124. 
Eldstål. 56. 
Elingius, Erik. 48. 
EUiot, släkten. 74. 
Emudeman, Elsa. 123, 133. 
Eng, Birgitta. 133. 
Engeström. 95. 

» Karl Leonard. 37. 
von Engeström, Lars. iii. 
Engström, Anna Maria. 124. 
I Christina. 124. 

> Elisab.Cath. 124, 
» Elisabeth Hend- 

riksdotter. 128. 
» Helena. 124. 

> Johan. 124. 

» Johannes. 124. 

» Lars. 124. 

> Lisa Caisa. 122. 
» Margareta. 124. 

> Olof. 124. 



Engström, Peter. 124. 

> Petter. 124. 
» Petrus. 122. 

Engwander, And. 141. 
Enhielm, Lena Sophia. 128. 

> Margareta. 128. 
Erik XIV. I. 
Eriksdolter, Dordi. 133. 

> Ella. 122. 

> Mecktill. 19. 
Ersson, Anders. 142. 

> Christian. 51. 
Espling, Jacob. 61. 

> Per Larsson. 61. 

> Petter. 61. 
Eurenius, Jacob. 124. 

Fabricia, Christina. 122. 
Fabricius, Jöns. 124. 
Fagerborg, Carl Henrik. 143. 
Faggot, Peter. 58. 
Fahlgren, Olof. 124. 
Falck. 134. 
Falk, släkten. 74. 

> brukspatron. 27. 
Fant, Georg Fredrik. 78. 
Feif, Inga. 58. 

> Jacob. 58. 
Fellenia, Marg. 48. 
Fellenius, Anders. 61. 

» Andreas. 61. 

j Brita. 6r. 

> Catharina. 61. 

> Johannes. 61. 

> Sara Maria, 61. 
Fellman, Petrus. 124. 

v. Fersen, Axel. 13. 
Fijn, Carl Petter. 61. 
Finckenberg. 95. 

» Karl Erik. 36. 

Fjellströni, Nathanael. 124. 
Flintenberg, Carl Magnus. 
124. 

Flodman, AnnaSophia. 127. 
Flor. 95. 

E. 43. 
Fluur, Anders. 124. 

> .Anna. 124. 

> .\nna Caisa. 123. 

» lians Jönsson. 124. 
» Hans Olofsson. 124. 

> Jöns. 124. 

» Maria. 124. 

> Per Jönsson. 124. 
Flygare, Anna Kajsa. 61. 

> Anna Maria. 61. 

> Brita. 124, 125. 

> Gabriel. 61. 

> Johan Johansson. 

61. 

» Salomon. 61. 



Forbus. 54. 

» Margareta. 134. 
Fordell, (Fordehl o. .Fordel), 
Brita. 125. 

> Hans. 125. 

> Jacob. 125. 

> Margeta. 125. 

> Maria. 115. 
Forsberg, Maria. 61. 

» Nils. 125. 
af P^orselles. 95. 

» Berndt Johan. 

43- 

Göran. 72. 

> Per. 72. 
Forsman, Brigitta. 133. 

» Brita. 62. 

> Jöns. 125. 

> Magdalena. 61,63. 
Fors, Lars Olsson. 6r. 
Fortelius, El. Marg. 123. 
Fransell (Frantzell o. Fran- 

zell), Abraham. 

125- 

> Anna Marg. 125. 

> Catharina. 125. 
N. 125. 

» Sophia. 125. 
Franzén, Johan Otto. 143. 
Fredenberg, släkten. 74. 
Frederick, colonel. 67. 
Frick, Otto. 117. 
Frimodig. 134. 
Frosterus(-a), Andreas. 125. 
133- 

» Catharina.125, 
133- 

> ErnstWilh.öi. 
Fröding, H. 75. 
Frösfelt, Peter. 142. 
Fullmo-.Schoug,Anna Maria. 

125. 

» Cath. Elisa- 

bet. 123. 

> Gustaf. 125. 

> Margareta. 

125. 

Fåhrceus, Maria Elisab. 72. 
Förstman, Catharina. 127. 

Georgi. 103. 
Gers, Johan. 143- 
Giertzson, Christopher. 6r. 

> Peter. 61. 
Gietting ^,Geting). 134. 
Gillmeus, Petter. 143. 
Govenius, .Anna Brita. 125. 

> BritaHelena. 125. 

> Carl. 125. 

> Carl Petter. 125. 
Claes. 125. 



i6o 



Govenius, Claes Eric. 125. 

> Claes Niclas. 125. 

> Conrad. 125. 

> Isac. 125. 

» Magd. Carlsdot- 
ler. 122. 

> Marg. 130. 

> Paul. 125. 

> Paulus. 125. 

» Sara Elisab. 125. 
Graan (Gran), Brita. 127. 

> Cath. 122, 134. 

» Hans. 125. 

» Olof. 127. 

Gråas, Lars. 144. 
Grafström, Stina. 61. 
Grainger, Wallher. 5S. 
Granberg, Johan. 125. 
» Lars. 125. 

> Sivert. 125. 
Granqvist, Paul Meijer. 77. 
Granstedi. 95. 

> Per. 25, 36. 
Grape, Anna Marg. 48. 

> Arendl. 49. 58. 

y Brita Kristina. 6r. 

> Isaac. 48, 61. 
» Jacob. 50. 

> Johanna Magd. 61. 

> Katarina. 61. 

> Kristina. 61. 
» ■ Lorentz. 61. 

> Z. 48. 
Greig. 76. 
Grevillius. 95. 

> C. T. 26, 36. 
Grill, Claes. 58. 
Gripenstedt, Johan. 14S. 
Groth, Ingeborg. 122. 129. 

» Lorens Jacob. 58. 59. 

> Maria. 62. 

> Mathias. 61. 
Griiner. 146. 
Grönberg, Eric. 142. 

> Paul. 144. 
Gyllenborg, J. 58. 
Gyllengrip, frih. 53. 

Hackzell, Andreas. 126. 

> Anna. 125. 

> Anna Cath. 133. 
» AnnaElisab. 133. 

> Anna Lisa. 125. 
» Anna Marg. 125. 

> Christina. 125, 

126, 129. 

> Ericus. 125. 

> Esaias. 125, 126, 

129. 

» Haquin. 126. 

> Johannes. 126. 



Hackzell. Magdalena. 126, 
129. 

» Maria. 126. 

> Mårten. 125, 126, 

129. 

> Nicolaus. 126. 

> Olaus. 126. 

> Zacharias. 126. 
Hoegg, Elisabet. 128. 
Hagelgren, Anna. 142. 
Hagman, Catharina. 129. 
Hahlboni, Erich. 126. 

> Jacob. 126. 
Hahn, Abraham. 126. 

* Anna. 131. 

Anna Cath. 126. 

> Anna Maria. 127. 
» Benjamin. 126. 

Christ. Elelena. 125. 

> Conrad. 126. 

> Elisabeth. 132. 

> Eric. 126. 
» Isac. 126 

^ Jacob. 126. 

i Magdalena. 126. 
Hahr, Henrik Wilh. 58, 59. 
Halldin, Anders. 142. 
Hallström, And. 143. 

» Sven. 143. 
Halsiu^, Anna Christina. 48. 

> Anna Marg. 126. 
» Hans. 48, 126. 

» Johan. 48. 
» Marg. Sofia. 48. 
Mårten. 48. 

> Olof. 48, 126. 

> Sofia 48, 6r. 
Hamillon, Gustaf, frih. 58. 
v. Hamm, J. M. 143. 
Hammar, Brita. 126, 130. 

> Johan. 126. 
Hammarstedt. 143. 

» Johan. 141, 144. 
Hansdotter, Marg. 61, 123. 

> Maria. 129. 
Hansson. Per. 124, 132. 
Hapstadius, Brita. 126. 

» Johan Olofs- 

son. 126. 

» Johannes Olai. 
126. 

» Olof Johans- 

son. 126. 

> Samuel Johans- 

son. 126. 
Haquini, Johannes. 79. 
Hara (Hare). 134. 
Hardt, Madlena. 19. 
Harlin. Olof. 126. 
Hortin. 47. 

1 Hassel, Fredrik Otto. 58, 59. 



Hasserilz, Jacob. 143. 
Hedblom, släkten. 74. 
Hedeman, Johan. 126. 
Hedeman, Johanna Cath. 
131. 

Hedström, Johan. 61. 
Heijdeman, Laurenlz. 126. 
Hellant, Anders. 52. 
Hellsing(Helsing),ClaraEli- 
sabetha. 126. 

> Joannes. 126. 

> Johan E. 54. 

> Jöns. 61. 
Hellström, Maria. 132. 

>• Olof. 48. 
Hemmingsdotter, Lisa. 140. 
Heostadius, Gustaf. 48. 

' Johan. 48. 
Hermelin, Samuel Gustaf, 

frih. 147. 
Hernelius, Jöns. 126. 
Hernodius, Andreas. 127. 

> AnnaMarg.127. 

129. 

» Brita Maria. 61, 
127. 

» Carl. 127. 

> Jacob. 127. 

> Lars. 127. 

» Wilhelm. 127, 
129. 

Heurlin, släkten. 78. 

C. I. 7S. 
Hierta, Anna. 127. 

> Elisabelha. 127. 
» Lars. 127. 

Olof. 127. 
Hildebrand, David. 58. 

Gotthard. 58 
» Henrik Jacob. 58. 
Hillberg, Peter. 143. 
Hillerslröm, Johan. 142. 
Hillman, Anna. 127. 
» Christina. 127. 
» Daniel Bengtsson, 
127. 

Hising, Michel. 58. 
Hjelmstjerna. 99. 

> Joh. Aug. 36 

Hjerlberg,Charl. Regina. 6r. 

> Johan Gustaf. 61 

> Nils Magnus. 6r. 
Hjärne, Urban. 5. 
Hoijendick, Hybbert. 79. 
Hollslen.ChrisunaCath. 131. 

» MariaElisabet. 124 
Hollström, Jonas. 127. 
Holländer, Olof. 127. 
Holm, Christina. 127, 134. 

> Elsa. 124, 127. 
» Helena. 132. 



i6i 



Holm, Olof. 124, 127. 
Holmberg, släkten. 74. 
Holmsten, Maria. 130. 
Holmström, Calh. Elisabet. 
144- 

Hultgren, And. 141. 
Hullin, Johannes. 127. 
Hultraan. 47. 

> Johan. 144. 
Humble, Carl Petter. 6r. 

» Johan Jacob. 61. 

> Paul. 61. 
Hulpherska genealogierna. 

145- 

Hyltenius, slakten. 7S. 
Hylten-Cavallius, släkten. 78. 

G. O. 78. 

H. 148. 

> Henrik. 78. 

Håkansson. Gabriel. 127. 
Hård, Madlena. 19. 

» Peder Olofsson. 19. 
Hård till Segerstad, Beata 

Eleonora. 135. 
Häggman, Benjamin. I27. 

> Jonas. 52. 

» Petter. 127. 
Härling, Zacharias. 142. 
Hästesko till Målagård, An- 
na Helena. 22. 
Högmod ig. 134. 
Höijer, Eric. 127. 
Hök, Henrik. 141. 

Iding, Sofia Mänsdottcr. 60. 
61. 

Idman, Anna Cajsa. 62. 

> Maria. 62. 

> Samuel Larsson. 62. 
Ihre, Johan. 14S. 

In de Betoir, Maria. 79. 
Ingerman, Crispin. 142 
Ingman-Manderfelt.Carl Jo- 
han. 75. 
Ingwander, And. 143. 
Isacsdotter, Marg. 123. 
Isacsson, J. Fr. 59. 

> Niathias. 129. 
Isberg, Eric. 127. 

> Nils. 127. 

Jacobi, Frideman Goltlob. 
127. 

Jacobsdolter, Anna. 125. 127. 

» Karin. 140. 

Jakobsson, Erik. 156. 
Jennings. Frans. 52. 
Jerner, Elias. 127. 

> Johan Hansson. 127. 
Johansdoller, Dordi. 133. 

> Elisabet. 126. 



Johansdotter, Greta. 60. 
Jonsson, Nils. 140 
"joris, Denis. 50. 
Julius, Helena Charl. 113. 

» Nils. 113. 
Juniander, Cath. 132. 
Junkka. 57. 
Junnelius, Johan. 62. 
» Maria. 62. 

> Mats. 62. 

» Michel. 62. 
Per. 62. 

Jysky. 56. 

Jägerhorn till Spurila. 72. 

> till Storby, Otto 

Fredrik. 25. 
till Storby, Toi- 

sten. 25. 
Järla. släkten. 74. 
Jöns i Xorrhult. 140. 
Jönsdotter, Brila. 132. 

> Christman. 129. 
' Ella. 124. 

> Elsa. 140. 
Jönsson, Jon. 140. 

» Jöns. 128. 140. 
•■> Matts. 123. 
» Mäns. 140. 

Kalmberg,Otto Reinh. 104. 
Karnovitz. 44. 

> Niclas. 103. 
Kaupik. 57. 

Keksi, Anders Michelsson. 

Kempe, Magdalena. 62. 
Kero, Odal. 56. 
Kilmallock, lord. 67. 
Kihlström. 96. 

> Otto. 36. 
Kindmark, Sven. 144. 
Kiuhlman, Beata. 122. 
Kiiillmark, Per. 141. 
Kjöping, Brita Christina. 

127. 

> Carl Fredrik. 127. 
Kjellman, släkten. 74. 
Kjellströni, Lars. 142. 
Kjerulf. 137. 

Knort. 134. 
Koberg, Abluna. 62. 
» Catharina. 62. 

> Hanna. 62. 
Hans. 62. 
Olof. 62. 

Koch, Joachim. 128. 

> Johanna Magdalena. 

128. 

Konst, Anna. 62. 

> Helena. 62. 
von Kothcn, frih. 52. 



von Kothen, I. H. 58. 
von Kraft, D. 69. 
Kring, Barbro. 12S. 

> Erich. 128. 
Krusa. 134. 
Kruslock. 134. 
Krutrök. 56. 

Kråka, Elisabet. 128, 1-33. 

> Olof. 128. 
Kroger, Anna Marg. 62. 

> Gertrud Sofia. 62. 
Kuhlefeldt,Karl Fredrik. 27. 
Kurvander, Maja Lena. 62. 

> Olof. 62. 
Kiisel, Jacob. 59. 
Kyle. 95. 

> Anna. 21. 

> A. J. 43- 

von Köhler. Axel Johan, 
frih. 136. 
» HedvigCharl., 
frih. m. portr. 
136. 

Köllerström. Anna H. 143. 
Körning, ätten. 79. 

Lxsladius, Johan. 128. 

> Johan Eric. 128. 
» Lars Levi. 54. 

Olof. 128. 

> Sofia. 62. 
Lagerbohm, Anna. 123. 

> AnnaBrita. 128. 

> Anna Elsa. 128. 
Carl. 128. 

> Daniel. 128. 

» Elisabet. 129. 
» Erland. 124, 128. 

> Eva. 128. 

> Fredrich. 128. 
» Johannes. 128. 

> Magnus. 128. 

> Sofia Lovisa. 128. 
LageTboi'g, Anna Sophia. 

128, 130. 

> Helena Christ. 

130. 

Lagergréen, ätten. 148. 
Lagerhjelm. iio. 
Lalin. Carolina Johanna. 62. 
Lang, Charl. Ulrika. 132. 

> Elsa Sofia. 122. 

> Eriana Magd. 123. 

> Hedvig Maria. 124. 
Lars E. 128. 

Lange, Johan Jacob. 128. 

» SaraMaria. 122. 128. 
Larsdolier, Dordi. 12S. 

> Helena. 61. 
» Sofia. 48. 

Larsson, Elias. 62. 



l62 



Larsson, Erik. 60. 

> Lars. 132. 
Laurie. 148. 
Laurin, ällen. 148. 
Leckow, grefvar. 115. 
Lefrén, J. P. 13S. 
Leijell, Adam Jacobsson. 58. 
Leijonhufvud, C. C:son,frih. 

74- 

> K. A. K:son, 

frih. 74. 
Lemon, Hubert. 143. 
Lenberg, Johan Fredrik. 62. 

> Maria Helena. 61, 

62. 

Leoman, Johan. 128. 
Lenning, Brita. 62. 

> Brita Stina. 62. 

> Elisabet. 62. 

> Gabriel. 62. 

> Sofia. 62. 
» Sven. 62. 

> Sven Gabriel. 62. 
Leopold, Carl Adam. 112, 

114- 

> Daniel. 115. 

> Owe. 115. 

> Sigfrid. 114. 

> Thoma.s. 115. 
af Leopold, Carl Gustaf. 115. 
Lepte, Anna. 48. 
Lewenhaupt,G. A.,i;refve. 2. 
Lcwin, Jonas. 128 
Lidin, släkten. 74. 
Lifbohm, Hans. 12S. 

> Hindrick. 12S. 
» Lars. 128. 

Lifdenia, Brita Hansdotter. 
128. 

Ligelius, Canutus. 77. 
Lilliehöök. Georg. 116. 
Limbom, Elisabeta. 12S. 
Lind, Christina. 124. 
Lindahl, Sara Marg. 130. 
Lindbaum, Anna Brita. 12S. 
» Carolina Jacobi- 
na. 133. 

> Hindrick. 127, 

128. 

» Jacob. 128. 
» Maria. 127, 12S, 
129. 

» NilsGabriel. 12S. 
* Paul. 1 28. 

> Wilhelm. 128. 
Lindeberg, Johan, 62. 
Lindecrantz, Gust. Adolf. 25. 
Lindgren, Peter. 143. 
Lindmark, .Anna Caisa. 62. 

> Carl Petter. 02. 
» Erik Gustaf. 62. 



Lindmark, Per Hansson. 62. 
Lindqvist, Fredric. 128. 
Lindstedt, Johan. 62. 
Lindström, L. H. 59. 
v. Linné, Carl. 148. 
Lithander, Daniel. 52. 
Liung, Laurentz. 128. 
Ljungberg, Maria. 129. 
Ljungfeli, släkten. 74. 
Lode. 95. 

* Otto Herm. 36. 
Lohm. 134. 

Longh, Magdalena. 122. 
Lorichs, Fredr. Otto. 53, 59. 
Lourie. 148. 

von Ludwig, Adolf Gustaf. 
129. 

Lundberg, släkten. 74. 
Lundgren, Egron. 72. 

Helmelit Mildh. 
72. 

> Lars. 144. 
Lungh, Andreas. 129. 

> Friedric. 129. 
Luur. 134. 

Lådvika. Erik Ersson. 61. 
Lång, Magdalena. 122. 
Löf^^ren, släkten. 74. 
Löfström, Carl Erik. 143. 
Löhtman, J. 58. 
Löpare. 56. 

Löwenadler, släkten. 74. 

Henrik. 74. 

IVIaaherra, Isak Isaksson. 
56. 

Macklier, David. 116. 

f Mariana Lovisa. 
119. 

Mxlberg, Maria. 123. 
Mxxmontan. 62. 
Magnus, släkten. 74. 
Malmberg, Jonas. 143. 
Malmgren, släkten. 74. 
Malmström. Catharina. 132. 
Mannerfelt, Johannes. 62. 
MarkofT. 42. 

Markström. Cath. Marg. 129. 

> Olof. 129. 
Marschall, Johan. 124. 
Matsdotter. Greta. öo. 
Maltsson, Jöns. 129. 
Maull, .Magd. Marg. 114. 
Meijerfelt, J. A., grclve. 1 19. 
Melander, Anna Maria. 134. 
Meldercreutz, Jonas. 52, 64, 

146. 

Mellin, Christina. 131. 
» Johan. 129. 

> Marg I2f,, 129. 
von Mentzer, .Magdalena. 17. 



Mexberg, Gabriel. 62. 

i Greta Stina. 62. 

Nils .Gabriel. 62. 
^ Otto Reinh. 62. 
Michelsdotler, Agneta. 63. 

T Marg. 62. 

Mijteas, M. 69. 
Mild. 134. •, 
Mitander, Erik. 62. 
Modén, Olof. 129. 
Molér, V. 145. 
Montell, Garl Petter. 129. 
» Carl Reinh. 129. 
» Cath. Marg. 129. 
» Nils P. 129. 
Moralh. 137. 
Mose, Gustaf. 62. 
Munck, Fred. Reinh. 95. ^ 
Muntsterhjelm. 95. 

Otto Berndt. 36- 
Musin-Puschkin. 42. 
Mänsdotter, Brita. 140. 

2 Helena Charl. 

141. 

Månsson, Johan. 133. 

» JonasMagnus. 141. 
» Jöns. 140. 
Möller, Johan. 143. 
Mört, Anna. 48. 

> Jacob. 48. 
Mörtberg, Helena. 60, 62. 
Mörth, liarbru. 62. 
^ Brita Dordi. 62. 
» Samuel. 62. 

Nauman, släkten. 74. 

Nerés. J. 58. 

von Neuhof, Theodor Ste- 

phan. 66. 
Nilsdotter, Anna. 124. 132. 

» Barbru. 124. 

I Gertrud. 126. 

> Karin. 127, 133, 

140. 

> Sissela. 125. 
Nilsson, Erich. 127. 

> Måns. 140. 
Niurenius, Eric. 121. 
Norberg, Mikael. 141. 
Nordbäck. 37, 38. 
Ncrdenqvist, Marg. Cath. 
129. 

» NilsEricsson. 
129. 

Nordgren, Cath. 123. 
Nordmark, Anna Cath. 129. 

> Christina. 129. 
Elsa. 129. 

' Elsa Maria. 129. 
» Hans. 129. 

> Isaak. 129. 



Nordmark, Jo cob. 129. 
Nordström, släkten. 74. 

> Elisabet. 125. 

> Helena. 132. 

> Magnus. 141. 
Norin, Greta Elisabeth. 131. 

1 Johan. 143. 

> Magnus. 142. 
Norlander, L. G. F. 141. 

> Magnus. 140. 

> Peter. 140. 
Norman, Johau. 129. 
Nom, Johan. 58. 
Norrhults-släklen. 140. 
Nors. 134. 

Nyberg, Brita. 62. 
Nystedt, släkten. 74. 
Nyström, släkten. 74. 

» Petter. 144. 
Nyvardt, Anna Marg. 62. 
Näsmao, Ilelena. 132. 

Ohlsson, Hakan Theodor. 
145- 

Olofsdotter, Barbro. 124. 

> Karin. 122. 

> Malin. 124. 

> Margeta. 127. 
Olofsson, And. 143. 
Olsdolter, Catharina. 61. 

Ella. 62. 

> Eva. 63. 
Olsson, Jöns. 122. 

» Marela. 129. 

> Måns. 129. 
Orava. 56. 

Orloff-Denisoff, generalma- 
jor. 27. 

Orre, Anna. 129. 

> Catharina. 127, 129. 

Östermark, Jonas. 59. 

von Otter, Salomon, frih. 
137- 

Ottonius, Anders. 129. 
Oxenstierna, Anna Marg. 8. 

> grefve. 137. 

Pahl, Anders Gustaf 148. 

> C. N. 1 48. 

> Carl Fredrik. 148. 

> Carl Georg. 147. 
» Casper. 148. 

> Fredrika Gustava. 

148. 

> Göran (Georg) Nils. 

148. 

» Johan Ulrik. 148. 

» Nils. 147. 
Palmfelt, G. C 29. 
Palmstierna. 137. 
Palmström, Helena. 128. 



Palmström, Marg. 
Pamp. 134. 
Partak. 57. 
Pasch, E. 69. 
» Ulla. 69. 



[27. 



Palakka. 



;6. 



Perander. 43. 
Persdolter, Elisabet. 123. 
» Lisbeta. 48. 

> Sara. 124. 

> Sara Katarina. 

140. 

Personne, släkten. 74. 
Petersen, Walter. 58. 
Pettersson, Axel V. 73. 

» Malte. 56. 
Pijhlfelt (Pihlfeldt), Cath. 
130- 

> Daniel. 130. 
» Dordi Daniels- 
dotter. 128. 

> Johan. 130. 
» Olaus. 130. 

Pilgren(Pihlgren), Brita. 130. 

» Carl. 130. 

» Catharina. 
134- 

» Johan. 130. 

2 Jöns. 130. 

> Nils. 130. 

Pingi. 57. 
Pira, Johan. 52. 
Plantin, Anna. 125. 

» Barbru Magd. 128. 
^ Elisabet. 122. 
» Maria. 129. 
Porath, Anders. 1 14. 

> Annika. 113. 

» Carl. 113, 114. 

> Carl Chrisloffer. 1 13. 

> Christoffer. 1 1 1, 1 13. 
■> Didrik. 114. 

> Erik Anders. 114. 
» Hedvig Eleonora. 

113- 

» Jacob. 114. 

> Johan. 114. 
» Jonas. 1 14. 

> Magnus. 114. 

> Mätta Sofia. 113. 

> Nils. 1 14. 

> Olof. 113. 

> Olof Ulrik. 114. 

> Otto. 114. 

> Salomon. 114. 
» Sofia. 114. 

> UlrikaEleonora. 1 13. 
» Wilh. Gerhard. 114. 

Post, Catharina. 130. 
Printzell. Erik Roland. 52. 
Printzsköld, Erik Roland. 52. 



Prinzell, släkten. 74. 
Puhdas. 56. 

Pund, Christina. 130. 
Pååve. 57. 

Pärsdotter, Sara. 129. 

Pärsson, Anders. 129. 

Ramel, C. A. 79. 
Ramen, major. 137. 
Ramsav. 95. 

> ' Joh. Wilh. 36. 

j Elisabetha. 125. 
Rechardt, Samuel. 130. 
Reenstierna, Abraham. 49, 
• 58. 
Jacob. 49, 51. 
58. 

Reenhorn (Renhorn), Anna 
Marg. 130. 

> Elisab.Charl. 

130. 

» -Olaus Ride- 
nius. 130. 

> Olof 130. 
Rehn, Margeta. 132. 
Renlund, Erik. 62. 
Renman, Carl. 130. 

> Johan. 130. 
Renmarck, Arendt Larsson. 

130. 

> Jacob. 130. 

» Zacharias. 130. 

Reuter, Clara Johansdotier. 
50. 

> Gabriel. 126, 130. 
» Jonatan. 50. 

> Samuel. 130. 
Ribbing, Anna. 20. 

> Gustaf. 20. 

» Lennart, frih. 70. 

> Per Lennartsson, 

frih. 70. 

> Seved. 20. 

> Ture. 20. 
Riben. 95. 

> Axel Gabr. 43. 
Ridderstråle, Gustaf Fre- 
drich, 130. 
> Regina So- 

phia. 130. 
Ridderståhle. 96. 

» Kasper Hen- 

rik. 36. 
Rochstadius, Brita. 62. 
v. Rohr, Babo Joachim. 130. 
Ros. Lars. 142. 
Rosander, Carl. 62. 
Rosengren, släkten. 156. 
» Elsa Jacobsdol- 
ler. 18. 

> Erik. 18. 



164 



Rosengren, Hans. 48. 

> Lisa Greta. 128. 
-» Madlena Jacobs- 
dotter. 18. 

> Margareta. 18. 
» Mätta Thures- 
dotter. 19. 

- » Ture Jacobsson. 
18, 19. 
Rosenhane, Schering. 5. 
Rosenius, Johan. 130. 

» Samuel. 130. 
Rosenström, Otto O. B. 26. 
Rotkirch. 95. 

> And. Gust. 36. 
Rubin, Salomon Christof. 

114. 

Rudbeck, Johannes. 8. 
Olof. 8. 

> Thure Gust., frih. 

m. portr. 8, 78. 
Rupa. 134. 

Rutberg, Calrina Anders- 
dotter. 123. 
» Gustaf Fredrich. 
130. 

> Johan. 130. 
» Jöns. 130. 

Ruth, Abraham. 131. 

> Adam. 131. 

» Catharina. 130. 
» Elisabeth. 130. 
» Hans. 131. 

> Maria. 132. 

» Maria Elisab. 123. 

> Sara Nilsdotter. 12S. 
Rutström, Brita. 62,126,131. 

> Catharina Elisab. 

123. 

> Christina. 127. 
» , Eric. 131. 

> ' Hans Olof. 131. 
» Helena. 123. 

> Isach. 131. 
5 Jacob. 131. 

> Jacob Isach. 131. 

> Maria. 12S, 131. 
» Nils. 128, 131. 

> Olof. 131. 
Ruulh, Anders. 131. 

> Anna. 130. 

> AnnaNilsdotter. 126. 

> Beata. 132. 

> Jacob. 130. 

» Nils Jacobsson. 126. 
Ryning, Nils. 19. 
Ryningsdolter, Mxtta. 18, 

19 

Rålamb, Clas, frih. va. portr. 
Si. 

Röckner.Anna H elena. 131. 



Röckner, Michael, 131. 
Rödlund, Anders. 131. 

Salin, Olof. 131, 134. 

Sigrid. 130,131.133. 
Salström, Anders. 62. 

> Ebba Christina. 
62. 
Lars, 62. 
Olof. 62. 
Samuelsdotter, Anna Kajsa. 

61. 
Brita. 63. 
Samzelius, Hugo. 147. 
Sandberg, Anna Cath. 63. 

Olof. 54, 63. 
Sandel. 63. 

Ebba. 62. 
Sandman, Nih. 131. 
Sandrack, Anna. 142. 
Sand.«.tröm, Carl. 131. 

Martin. 131. 

> .Mårten. 131. 

» Nathanael. 131. 

Sarsfjeld. 67. 
von Sass. 105. 

Karl Gust. 37. 
Saur, Johan Casper. 142. 
Sax, Maria. 130. 
Schacmeijer. 45. 
Scheffel, J. H. 69. 
Schenström, släkten. 74. 
Scheutz, Georg. 73. 
von Schildl, Carl Ulric. 131. 
Schiller, .Vnna Johansdolter. 
133 

Schoug. Margareta. 126. 
Schultze, A.xel Adam. 144. 
v. Schwerin, Fredrik Bogis- 
laus. 70. 

> Jacob Philip, 

grefve. 70. 
Schöldström. Birger. 77. 
Schötz, Jöns. 143. 
Segerberg, Christina. 142. 
Selin, Catharina. 126. 
Sellberg, Gustaf 141. 
Setterman, Christina. 144. 

^ Niclas. 141. 

> Nils. 142. 
Sotterström, Petter. 143. 
Sevä. 57. 

Sigfridsson, Anders. 81. 
Silfversparre. ätten. 79. 

> Per Sunesson. 

79- 

> Sune Haralds- 

son. 79. 

Simolin. 42. 
Skarpsvärd. 56. 
Skomakare. 56. 



SkrijthjOlof Johansson. 129. 
Skytte, Anna Kristina. 77. 

Gustaf Adolf. 77. 
Smedberg, Christina. 131. 
Smitt, Frida. 142. 
Snällfot. 56. 

Soblberg, Anders Petter. 63. 

Carl Johaa. 53,59, 

63- 
Erik. 63. 
Solander, Carl. 133. 
Spak, Magnus Henrik. 26, 
36. 

Spargren, Jonas. 144, 
Sparre, grefve. 137. 
Spegel, Brita. 131. 

» Catharina. 123. 
Haqvin. 64. 
Spelman. 134. 
Spett, Brita Andersdotter. 60. 
Sprengtporten, general. 32. 
Siackelberg, grefve. 137. 
Stare, Carl Daniel. 131. 
Maria Cath. 131. 
» Nils. 131. 

> Nils Gustaf. 131. 
Steccenia, Barbara. 131. 
Slecksenia, Barbara. 134. 
Steinberg. 2. 
Steinholtz, Abraham. 51,52, 

58, 60, 64, 146. 
» Maria. 63. 
Sten. 141. 

> Brita. 128. 
Stenberg, Catharina. 122. 
Stenbock, Eva Charl. 119. 

Magn., grefve. 64. 
Stenhagen, Fredric. 131. 

Marg. Magd. 129, 
131. 

Stenholm, Hans. 132. 
Sterner, Elisab. Marg. 125. 
Steuchia, Anna. 127. 
Stilländer, Anders. 63. 

> Fredrik. 63. 

> Greta Ulrika. 63. 
' Henrik. 63. 

Michel. 63. 
Stjernfelt. 104. 

2 Konr. Fredr. 36. 

Strandberg, Eric. 132. 

> Johannes. 132, 

> Olof. 132. 
Peter. 144 

> Samuel. 132. 
Simon Petrus. 

132. 

Slrandell, Maria Elisab. 1 13. 

» Olof. 113. 
Stridsberg, Haquin. 112. 
Strindberg, August. 77. 



i65 



Strindberg, Nils. 77. 
Slrålberg, Jacob. 132. 
Ström. 143. 

Stuvart, Elsa Beata. 63. 
Stål, Isr. 140. 
Slålnacke. 56. 
Suikik. 57. 

Sund, Hans Pärsson. 132, 
» Jöns Jönsson. 132. 
> Margeta. 132. 

Sundberg, Jon. 59. 

> Nils. 132. 

» Petrus. 132. 
» Simon Petrus. 132. 
Sundborg, Anders. 132. 

> Helena Elisab. 

132. 

» Johan Petter. 132. 

»• Marg. Magd. 132. 

» Olof Anders. 132. 
Sundelia, Maria. 125. 
Sundelin, Anna. 134. 

> Brita. 132. 

> Christina. 132. 
» Olaus. 132. 

> Olof. 132. 

> Ulrika. 125. 
Sundgren, Nils. 132. 

> Sara. 132. 
Sundström, Johan. 142. 
Sup, Brita Johansdotler. 60. 
Svanberg. 58. 

> Sara. 60, 63. 
Svanljung, Christian. 63. 

> Fredrik. 63. 
» Johan. 63. 

> Sven Chrisl. 63. 
Svarfvare. 56. 

Svart, Isac. 54. 
Swedberg, Lars. 132. 
Svensson, Sven r<iörk. 7S. 
Söderberg, Carl Ciuslaf. 144. 
Söderling, Johan. 1 14. 

> Johannes. 112. 

114. 

Södermark, Anders. 132. 
Sörling, Chr. 122. 

> Lorentz. 132. 

Xandefelt, Karl Robert. 27. 
af Tannslröm, Nils Magnus. 
72. 

Tauscher, Barbara. 123. 
Tavast, präst. 32. 35. 
Tegnér, släkten. 74. 
Thalin, Abraham. 132. 
» .-Vndreas. 132. 

> Brita Elisab. 132. 
» Elias. 132. 

» Johan. 132. 
» Johannes. 132. 



Thalin, Magnus. 132. 

> Niclas. 132. 

> Olaus. 132. 

> Petrus. 132. 

> Sven Otto. 132. 
Theborg, Paul. 144. 
ThingvalK Carl. 47, 64. 
Thun, Bailzar. 63. 

> Carin. 63. 

> Kirstin Ersdotter. 63. 

> Olof. 63, 132. 
Thuun, Marg. Lisa. 136. 
Toback. 134. 

Tolk, Olof. 50. 
Tornseus, Adam Ersson. 63. 

> Carl Henrik. 63. 

> Erik Daniel. 63. 
» Erik Johansson. 

63- 

> Isac Wilh. 63. 

> Johannes. 63. 
Olof. 63. 

> Olof Gustaf. 63. 

> Stina Ulrika. 63. 
Tornberg, Anders. 54. 

» .Anna Greta. 63. 

> Apollonia. 63. 
» Catharina. 63. 
» Elisabet. 63. 

» Erik August. 63. 

> Erik Jacob. 63. 
» Eva Caisa. 63. 
» Eva Lovisa. 63. 

> Greta Johanna. 

63. 

Gustaf Wilh. 63. 

> Henrik. 63. 
Henrik Wilh. 63. 

> Isaac. 63. 

> Isaac Christian. 

63. 

> Johan. 63. 

» Johan Henrik. 63. 

> Lars. 132. 

> Magdalena. 63. 

> Margeta. 63. 

> Stina Fredrika. 63. 
' Stina Henrika. 63. 

> Wilhelmina 03. 
Torslanus. And. 121. 
Tott. Anna. Si. 

» Clas, grefvc m. porlr. I. 
j Henrik Classon. i, 

> Kristina. 19. 
» .-\ke. I. 

Trindelenberg. (Trindel- 

berg), Daniel. 133. 
Triumf. 56. 
Troberg, .\nders. 142. 
Tuderus, Gabriel. 133. 
Tunberg, släkten. 74. 



Personliistorisk tidskrift igo2. 



Turdfjell, Jac. 52. 

> Johan Peter. 103. 
Turesson, Jacob.- I56. 
Turgrym. 134. 
Tybelia, Anna Caisa. 131. 
Tåman, Jonas. 142. 
Törnblad, Lars. 144. 
Törne, Maria. 8. 
Törntlycht, O. 51, 58, 147. 
Törnmark, Erik. 144. 

Uhrwiider. 134. 
Ulfhjelm, Clas And. 103. 
Ulfsax, släkten. 74. 
Ullström, Emanuel. 143. 
Umqvist, Nils. 133. 
Unieus, Anna Calh. 12S. 

* AnnaEleonora 133. 

> Elisabetha. 129. 

> Elsa Sophia. 133. 

* Erland Jacob. 133. 
Hans. '133. 

> Hans Gustaf. 133. 
» Hedvig Charl. 133. 

> Johannes. 133, 

> Olaus. 133. 

> Olof Hansson. 133. 
» Zacharias. 133. 

Unbom, Johan. 133. 

v. Ungern-Sternberg. fältm. 

i 

j Upmark, släkten. 74. 

i von Vegesack, frih. 137. 
Virgin, Johan Casper. 137. 
I Vougt, Abraham. 59. 

von w achenfelt. 79. 
I Wachtmeister till Johannis- 
i hus, Hans, grefve. 1 16. 
|Wxrn, släkten. 73. 
I Wahlbeck. Magnus. 142. 
I Wahlberg, Elias. 133. 
! » Eric. 133. 
j > Eric Simonsson. 

I 133- 
i Wahlgren, släkten. 74. 
Wahllöf, Elsa Elisab. 133. 
!> Hindrichjohan. 133. 

> Johan Eric. 133. 
» Nicolaus. 133. 

Walberg, Inrita Lovisa. 132. 
von Walden, Fredrik. 133. 

Georg. 133. 
Wallén, Immanuel. 133. 

> Maria Christ. 133. 
Wallenberg, J. A. 59. 
Wallensteen. släkten. 74. 
Wallerin, Cath. Marg. 144. 
Wallman, Abraham. 133. 

» Andreas. 133. 

13 



i66 



Wallman, Brigilta. 133. 

> Catharina. 133. 

> Cath. Marg. 129. 
Jacob. 133. 

> Lars. 133. 

» Lars Fredrik. 133. 

> Magdalena. 133. 

> Peter. 133. 

» Simeon. 133. 
» Susanna. 133. 

> Zacharias. 133. 
Walpole, Horace. 67. 
Waltier(Walltier), Hans. 48. 
Wargeniin, Marg. Kat. 63. 
Wasa, Sigrid, i. 
Wasserman, Fredric. 133. 
Wegelin, Johan Georgsson, 

72. 

Wenman, Anna Cath. 130. 
>^ AnnaLisa. 126, 131. 
Brita Cath. 134. 

> Cajso Greta. 126. 
» Carl Er. 130, 133. 

> Nils. 134. 
Westerberg, Calrina. 134. 

> Elisab. 126. 

Wesiin, Dorotea. 113. 



Wichman, Anders. 52. 
Wiesel, släkten. 78. 
Wikblad, släkten. 74. 
Wiklund, Lars. 134. 
Winblad von Walter, Gustaf 

Esaias. 134. 
Wipper. 134. 
Wistedt, Erik. 144. 
Witmarck, Cath. 134. 

> Sophia. 126. 
Wockman, Johannes. 142. 
von Wolcker. Jeanette, iio. 
Wollin, Magnus. I41. 
WoUkoff, general. 26. 

> Henrik. 26. 
Wordwordt, Samuel. 58. 
Woronsoff. 103. 
Wrangel, C. G., grefve. 7. 

> C. M. 70. 
Wrce, Eva. 60, 64. 
WulfT, öfv.-löjtn. 44. 
Wänkö, Brita Stina Mals- 
dotter. 62. 

Yppig. 134- 
Zelberg, Anders. 134. 



Zelberg, Anders Johan. 134. 
Zellinger, Olof. 134. 
Zethelius, släkten. 74. 

Åberg, Nils. 134. 

» Petter. 134. 
Åkerman, Anna Maria. 61, 
. 64. 

Aman, Catharina. 130. 
Johan. 134. 
> Jöns. 134. 
^ » Jöns Jönsson. 134. 
Astedt, släkten. 74. 

Öhlund; O. 59. 
Öman, Brita Jönsdotler. 134. 
» Catharina. 124, 127, 
148. 

i Maria. 122. 124. 
Önseil, Cath. 131. 
Öqvist, G. 59. 
Örn, Jacob. 142, 144. 
Östberg, Christina. 144. 
Östman, Birgitta. 133. 
Östring, Peter. 134. 
Öström, Margeta. 130. 



.i 1 



1902 

ÅRS 

DÖDSLISTA FÖR SVERIGE 

PÅ UPPDRAG AF 

PERSONHISTORISK TIDSKRIFTS REDAKTION 

UTARBETAD AF 

K. K!^'^ LEIJONHUFVUD 



STOCKHOLM 

KUNGL. BOKTRYCK tRIET. P. A. NORSTEOT & SÖNEK 
1903 



I 



Abenius, Karolina Aiiqnsta Vilhelmina ; 
f. Karlström 1830 ^8 i Köping: f 1902 
"/i2 i Västerås, e. make, f. d. borg- 
mästaren i sistnämnda stad, Erik Vil- 
helm Abenius, och fem barn. 

Acharius, Sören; f. 1S57 ^'s: bank- 
kassör; t 1902 ^7/3, e. änka, född Gerda 
MiilUr^ dotter, moder, syster och svå- 
ger; begrafven å Torön. 

Adamsson, K. P.; f. d. handlande: 
t 1902 i Varberg, 91 år gammal, 

e. barn. 

Adamy, Adatn Atigusi; f. 18 14 ^^'n; 
vice konsul; f 1902 ^ i Västervik. 

Adlerbielke, Hildegard Aurora; f. 
Molander 1827 5, f 1 902 4. 

Adlersparre, Georg; f. 1809 -'^ 4: f d. 
öfverste: y 1902 ''Vi. 

Ahlgrensson, Fritz: f. 1828 3' 10 i Stock- 
holm; dekorationsmålare; f 1902 10 
på Danviken; begrafven å Danviks 
kyrkogård. 

Ahlin, Benkt; grosshandlare: f 1902 '•'.'s 
i Stockholm, 39 år gammal, e. moder 
o. syskon. 

Ahlstrand, Anders Vilhelm; f. 1825 ^,4; 

f. d. handlande; f 1902 "^,'10, e. änka, 
född Sofia Andersson^ dotter, svärson 
och barnbarn; begrafven ä norra be- 
grafningsplatsen vid Stockholm. 

Ahlström, Johan; f. 1825 -5/3; gods- 
ägare; t 1902 -3 6 i Stockholm, e. änka, 
född Karolina Brodin, barn och måg: 
begrafven å norra begrafningsplatsen 
vid Stockholm. 

Ahrén, //..• handlande: f 1902 ^ 
i Sollefteå, 64 år och 6 mån. gam- 
mal. 

Allard, //. .• f. d. organist och folkskole- 
lärare: t 1902 ■*/7 i Östra Husby socken 
i Östergötlands läo, 92 år gammal, e. 
son och barnbarn. 

Allgulander, Rikard ; f. 1 853 ^ ^ i Fried- 
lefstads socken i Blekinge län: fabri- 
kör: t 1902 '- t; begrafven å norra 
begrafningsplatsen vid Stockholm. 

A!m, Johan Olof; f. 1860 4: krono- 
länsnian i Ilölebo distrikt: t 1902 ^ 
på .\by i Vagnhärads socken, e. änka, 
född Ellen Gronblad^ och syskon. 



Almegren, J. A. E.; f. 1839; tuilkon- 
troUör; f 1902 '^ 9 i Göteborg. 

Almgren, Sven Viktor; f. 1S43 ^',9; 
godsägare; f 1902 ^5. 

Almqvist, C. J.; bevakningsbefälh. å 
kronohäktet i Norrtälje; y 1902 
i Norrtälje, e. två söner. 

Almqvist, Herman; f. å Kindbo i Ulla- 
sjö socken: f. d. verkställande direktör 
i Kinds härads järnväg: f 1902 i 
Göteborg, 67 år gammal, e. änka, född 
Lindberg, barn och syskon. 

Alsterlund, Jeanna Karolina; st Pauli. 

Alstermark, John; f. 1831 ^5: f. d. 
major vid Värmlands regemente: j 
1902 2 på Gunnerud i Värmland, e. 
änka, född Ebba iVauclcr, barn och 
barnbarn; begrafven åBrunskogs kyrko- 
gård. 

Altberg, Anders Axel; f. 1839 «; 

godsägare; \ 1902 '3/3. 
Altvater, Luise Gustava Friederike; se 

Pantzerhielm. 
Ambrosius, Alfred; f. 1S29 på Stensö 

i Östergötlands län; f, d. juvelerare: f 

1902 '10 i Stockholm, c. barn och 

syster. 

Aminoff, Anna Cecilia ;s,c Lezuenhaupt. 

Aminoff, Sofie Maria Elisabet; se 
Rcutcrskiöld. 

Amundson, BernJtard Julius; f. 1S40 
■*ii; skomakaremästare: J 1902 ^/^ [ 
Stockholm, e. änka, Matilda Amund- 
son, barn, barnbarn och måg. 

Anckarsvärd, Å''arl Axel Georg; f. 1849 
*ii: landlbruksingeniör; t 1902 '^ 5. 

Änder, /'är David; f. 1864 '* 10 i Stock- 
holm; skådespelare; f 1902 3 i Göte- 
borg, e. änka, född Agnes Jonson, och 
svägerska. 

Anderson, ^liigust; Källaremästare: f 

1902 12 i Iljo, nära 70 är gammal. 
Anderson, Johan Rikard; f. 1846 -^3; 

f. d. järnhandlare; j 1902 "7, 6 i Mjölby, 

e. två döttrar. 
Andersson, Anna Katarina, f. Walken- 

dorjf 1816 =5 6: t 1902 =^ 7. 
Andersson, Axel Fredrik; f. 1863 i 

\'ä.xjö: bankkamrerare; J 1902 '^.s i 

Karlskrona. 



i'<. 



4 



** Andersson, Axel Johan: fabrikör: f 
iqo2 V9 i Stockholm, något mer än 
61 är gammal, e. barn. 

Andersson, Axel Vilhelm; f. i Lerbäck 
i Närke: f. d. handlande: f 1902 ^, s 
i Stockholm, e. döttrar och barnbarn. 

Andersson, Bettv Charlotta; f. 1818 

»8/:,, t 1902 =Vio.' 

Andersson, Frans Adolf: bokhållare: i 
f 1902 "^4 i Linköping, 67 år gammal, ! 
e. änka, {. .Hitbinette^ och dotter. ! 

Andersson, Fredrik; f. d. riksdagsman; j 
f 1902 ^'3, 70 år gammal. I 

Andersson, Hans ; f. 1S44 i Västra i 
Grefvie socken; telegraf kommissarie ; 
f 1902 i oktober i Malmö; där be- 
grafven, e. änka och barnbarn. 

Andersson, J. S. i Strå; f. 1S31: kloc- 
kare och folkskolelärare: t 1902 ^°'ii 
i Linköping. 

Andersson, Jakob Vilhelm ; förestån- 
dare för friniärkstryckeriet; f 1902 -'^/i 
i Stockholm, 54 år. 8 mån. och 4 dagar 
gammal, e. änka, född Kristina Vid- 
holm, barn, barnbarn och syskon: be- 
grafven å södra begrafningsplatsen vid 
Stockholm. 

Andersson, Johan, i Tenhult: f. d. 
riksdagsman; f 1902 -' 9, 76 år gam- 
mal. 

Andersson, Johan Al/red; f. 1856; dis- 
ponent för Malmköpings nya sprit- 
bolag; t 1902 6 i Malmköping, e. 
änka, född Jenny //aghind, fyra barn 
och föräldrar: begrafven å Lilla Malma 
kyrkogård. 

Andersson, Johannes; f. d. riksdags- 
man, landtbrukare ; f 1902 ' a i Grude, 
79 år gammal. 

Andersson, A'..- innehafvare af Åstorps 
mekaniska verkstad; f 1902 '^.^ vid 
Grefvie. 

Andersson, Karl Erik; f. 1844; f. d. 
mästerlols; f 1902 3» g j Stockholm, 
e. familj. 

Andersson, K'arl Oskar; f. d. kamre- 
rare; t 1902 1 i Stockholm, 77 år 1 
gammal. 

Andersson, A'arl Vilhelm; f. 1S51 '' 2; 
bokbinderiföreståndare hos aktiebola- 
get Norstedt och Söner: f 1002 *'*,9 i I 
Stockholm, e. syster, svåger, syster- | 
barn och styfmoder: begrafven å norra 1 
begrafningsplatsen vid Stockholm. | 

Andersson, Klas; f. 1S36 ' ? i Eggby 
socken i Skaraborgs län: f. d. landt- I 
brukare; f 1902 '^12 i Stockholm, e. 
änka, född Lina Hagelin, och barn. 

Andersson, Nils; f. 181 7: f. d. sjö- 
kapten; t 1902 ^'11 i Kalmar, e. två 
söner. 



Andersson, Nils Fredrik; f. d. hand- 
lande; t 1902 'Vio i Stockholm, 68 år 
gammal. 

Andersson, Nils Lukas; f. 1823 i Häst- 
veda i Kristianstads län; f. d. pro- 
vinsialläkare; med., fil. och kirurgie 
doktor; f 1902 '"/s i Malmö, e. änka, 
född Smitt, och döttrar. 

Andersson, Olof; f. d. järnhandlare: 
t 1902 V-i i Bollnäs, 36 år, 4 mån. 
och 6 dagar gammal, e. änka, född 
Brita Jonsson, och syskon. 

Andersson, Per Erik; f. 1828 ^5 i Vin- 
trosa socken; stadsfiskal; f 1902 i 
i Örebro, e. barn och barnbarn: be- 
grafven å Örebro södra kyrkogård. 

Andersson, Per Olof; f. 1S46 3; f. d. 
byggmästare vid statens väg- och vatten- 
byggnadskår; t 1902 "^-^ 3 i Stockholm, 
e. änka, född Emina IVinberg, dotter 
och son. 

André, Hjalmar; fabrikör: f 1902 ^ 
i Sköfde, 47 år gammal. 

Appelberg, Ossian Fabian; f. 1852 3 
i Norrtälje: ingeniör; vice kommissions- 
landtmätare; f 1902 -^jf, i Stockholm, 
e. änka, f. Hedvig Lindqvist, foster- 
dotter och broder: begrafven å Upp- 
sala kyrkogård. 

Appelstam, Johan pyedrik; f. d. hand- 
lande; t 1902 'Vio i Stockholm, 81 år 
gammal. 

von Arbin, Augusta Anna Fredrika; f. 

Jegerhjelm 1834 =/ 8, f 1 902 7. 
Arnell, Georg; ingeniör vid Munksjö 

pappersbruk: J 1902 ^''/s i Enköping, 

e. änka, född Eriksson, och fem barn. 
von Arnold, Friedrich Johan Reinhold; 

f. 1854 '/7 på Turpsal i Estland; gods- 
ägare: f 1902 "Vs i Nyköping, e. änka, 
född Molly Helena Constance von Lillicn- 
feld, och fyra barn. 

Arosenius, Henrik Alfred; f. 1841 i 
Västervåla socken: baningeniör vid 
Bergslagernas och Göteborgs — Borås 
järnvägar: f 1902 i, e. änka, född 
Rydén, två söner och en dotter. 

Asklund, Anders Fredrik; f. 1829 " 6 
i Västerljungs socken: kyrkoherde i 
Stenkvista och Ärila församlingar af 
Strängnäs stift; f 1902 ^ i i Stenkvista: 
begrafven å Stenkvista kyrkogård. 

Asklöf, Otto ; civilingeniör: f 1902 i 
i Vimmerby, 81 år gammal. 

Augustin!, Karl Valfrid; f. 1865 * 5: 
godsägare; f 1902 3 

Aurell, Karl Konstanz; f. 1S40 ^ lo 
i Linköping; grosshandlare; t 1902 
5/6 i Stockholm, e. änka, född Alma 
Scherman, barn och broder; begrafven 



I 



é 



! 
I 



I 

i 



i 

i 



i 



5 



å norra begrafningsplalsen vid Stock- 
holm. 

Aurén, Karl Valfrid; f. d. stations- 
inspektor; t 1902 ""^/^ i Uppsala, e. 
änka, född Blcmkvist, och son. 

Aurivillius, Vilhelm Emanuel: f. i<S38 | 
civilingeniör; f 1902 i Stock- j 
holm; begrafven i familjegrafven å ! 
Alunda kyrkogärd i Uppsala län. I 

Axberg, Johan Vilhelm; i. 1 834 'm: 
sjökapten; f 1902 '-/e på resa mellan 
Sundsvall och Stockholm, e. änka, 
Betty Axberg, barn och barnbarn: be- j 
grafven å norra begrafningsplatsen vid i 
Stockholm. 

Backlin, FiliJ> August; f. 1847 e; 
grosshandlare; f 1902 ' 7 å Lilla Ekens- | 
berg, e. änka, född Ica Afaria Sofia 
Eklund, fyra döttrar och syskon : be- 
grafven å norra begrafningsplalsen vid 
Stockholm. 

Backman, Albert; f. d. distriklskassör 
vid statens järnvägar: | 1002 -- jo i 
Stockholm, 64 år gammal, e. änka, 
född Horney, och dotter; begrafven i I 
familjegrafven å norra begrafnings- I 
platsen vid Stockholm. j 

Backman, Karl Fredrik; f. 1845 12; | 
konditor; f 1902 ^ 6 i Hernösand, e. j 
änka, Ida Backman, fosterdotter och I 
broder. 

Baeckström, Karl Anton Vilhelm; f. ! 
1842 "^^/la i Karlskrona: f. d. kom- ; 
mendörkapten; f t902 ^' 3 i Stock- i 
holm, e. änka, född Matilda .Imaiia I 
Ger Ung, barn och syster; begratVen å 1 
galéxvarfvets kyrkogård i Stockholm. I 

Bagge, Agne; f. 1881: fanjunkare i I 
Fortifikationen: f 1902 9 i Stock- 
holm, e. föräldrar och syskon : begraf- . 
ven i familjegrafven å Solna kyrko- 
gård. 

Bagge, Axel Karl Henrik; f. 1833 på 

Öland; landtbruksinspektor; t 1902 1 

'Vi på Sjöbacka vid Sköfde. 
von Bahr, Ottiliana Charlotta Aimée 

Gustafva [Gusten); f. 1834 ^, la, f 

1902 ^3 7. 

Baikenhausen, A. V.; f. 1S13 i Kö- 
penhamn: grosshandlare; f 1902 12 
i Sölvesborg, e. änka, född Svanlund, 
och sju barn. 

Barnekow, Malte Edvard: f. 1S37 ^ 
f. d. kapten: friherre: f 1902 ",4. 

Beckman, Agda; f. 1863: föreslånderska 
för handarbetets vänners konstsömnads- 
skola; t 1902 =S« i Stockholm; be- 
grafven å norra begrafningsplatsen vid 
Stockholm. 

Beckman, Klas; f. 1819 " 6 i lljälstad 
socken; kyrkoherde i Synnerby för- 



samling af Skara stift; 7 1902 a, e. 
änka i 2. giftet, född Fredrika Jo- 
hanna Margareta Linnarsson, och barn. 

Bégat, Jens Victor Emile; f. 1S39; fa- 
brikör; t 1902 ",12 i Stockholm, e. 
änka, Augusta Bégat, barn, barnbarn 
och syskon ; begrafven å norra begraf- 
ningsplatsen vid Stockholm. 

Beijer, Frans Ulrik; f. 1836 i Kåge- 
röds prästgård; f. d. bokförläggare; *f 
1902 8 i Öfver-Järna socken, e. änka, 
född Anna Davida Lovisa Tegnér, sex 
döttrar och två söner; begrafven i 
familjegrafven å Botkyrka kyrkogård. 

Bellman, Gustaf Vilhelm; f. 181 1 
i Borgå; f. d. lelegrafdirektör; f. d. 
löjtnant: f 1902 ",2 i Haparanda. 

Bengtson, Axel Mauritz; f. d. material- 
förvallare: 7 1902 '7. 6 i Stockholm, 
67 ar gammal. 

Bengtsson, Karl Gustaf; f. 1848 ^'5 i 
Stockholm: grosshandlare: f 1902 * 2 
på Saltsjöbaden, e. änka, född Ida 
Ahlstedt, barn och syskon: begrafven 
i familjegrafven å norra begrafnings- 
plalsen vid Stockhoim. 

Bennerström, J. E.; f. 1S27: f. d. 
rådman i Säter; j 1902 3 3 i Säter. 

Berg, Hugo Teodor; fabrikör; t 1902 
i Stockholm. 59 år gammal, e. barn. 

Berg, Isak; fabrikör; f 1902 ° n i Karls- 
krona, 68 år gammal. 

Berg, Johan August; f. i8t8 = 6 i Kri- 
siine församling i Göteborg: kontrakts- 
prost: kyrkoherde i Östra Karups för- 
samling; teol. och fil. doktor: t 1902 
I, e. dotter och måg: begrafven å 
C)stra Karups kyrkogård. 

Berg, Lars Oskar, f. 1837 '^/ic vid Ströms 
bruk i Helsingland; konditor; J 1902 
^5 5 på Nytomta vid Södertälje, e. änka, 
född Amalia Sodcrsii vm, barn och 
syskon: begrafven ä norra begrafnings- 
platsen vid Stockholm. 

Bergbom, A'.,- sågverksägare; f 1902 
^. 8 i Neder-Kali.x. 

Berggren, Anders Johan; f. 1828 ^° g; 
handlande: f 1902 i i Kristianstad, 
e. änka, barn, barnbarn, svärdotter, 
svärmoder, svåger och svägerska. 

Berggren, Gidcon; f. 1849 ;■ stationsin- 
spektor vid Ulfshyttan: f 1902 ^,12 i 
Ulfshytlan. 

Berggren, Karl Jchan; bruksägare; t 
1902 ^' 4 i Stockholm, 67 år gammal, 
e. tre döttrar och barnbarn: begrafven 
å norra begrafningsplatsen vid Stock- 
holm. 

Berggrén, Teodor; f. d. handlande: f 
1902 5 ,0, 84. år gammal, e. änka, född 
Emelie Kahn^ broder, svägerska och 



6 



brorsbara; begrafven å norra begraf- 

ningsplatsen vid Slockholm. 
Bergholtz, Anders Georg; f. 1825: f. d. 

stationsinspektor vid Stehags station; 

t 1902 7/6- 
Bergholtz, Ernst Göran Maurltz; f. 

1854 Vg; f. d. föreståndare: f 1902 
'Vs, e. syskon. j 

Bergius, Sebastian Oskar Gustaf; f. 1834 j 
Ve; häradshöfding i Rönnebergs, Onsjö j 
och Harjagers domsaga; f. d. assessor: | 
"f" 1902 ^ / 9 i Landskrona: där begrafven. j 

Berglund, Ida; f. 1858 -^/n pa Rams- | 
hytte bruk; husmoder ä Allmänna och 
Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg: f 
1902 ^Vii. e. moder. 

Bergman, Erik Alexis; f. i Slockholm; 
civilingeniör: f i(;o2 på Langhult 
i Västergötland, 69 år gammal. 

Bergman, J. A.; f. i Gätle: f. d. gross- 
handlare: f 1902 '^ 3 på Sörliden i 
Västergötland, 75 år gammal, c. dött- 
rar, barnbarn och barnbarnsbarn. 

Bergman, Gustaf Savmel ; f. i Stock- 
holm; godsägare; f 1902 's/i^ å Högsta 
i Västergötland, nära 65 år gammal, 

e. barn och barnbarn. 
Bergman, Karl Evianuei; f. 1854 ' s; 

disponent; j 1902 '° 4. 
Bergman, A'arl Henrik; f. 1832 " 9: 

f. d. stationsinspektor å statens järn- 
vägar; sjökapten: f 1902 "^,1, e. änka 
och barn. 

Bergman, Z. B.; f. d. grosshandlare; 
t 1902 i Stockholm: begrafven å norra j 
begrafningsplatsen vid Stockholm. 

Bergman, Ludvig; f. d. inspektor: f \ 
1902 '° 6 i Förslöf, något öfver 58 år [ 
gammal, e. fosterdotter och broder. i 

Bergqvist, Friborg Vilhelm Lecnard: f. | 

1855 ""^/s; tobakshandlare: t 1902 3<='^ .; 
i Örebro, e. änka, född Alma Anders- 
son, tre barn, moder, svärfader, systrar, 
svågrar och svägerskor. 

Bergqvist, Karl Magnus; f. d. källar- 
mästare: hotellägare: j 1902 ""o i 
Karlshamn, något öfver 57 ar gam- 
mal, e. änka, född Lindcnau, och två ! 
döttrar. 

Bergstrand, A. I/.; f. 1870 i Simris- ' 
hamn: amanuens i civildepartementet: 
t 1902 i Köpenhamn, e. föräldrar 
och syskon. 

Bergstrand, Hjalmar Johan Henrik 
Leonard; f. 1852 5 3 i Nybro: f. d. chef I 
för Stockholms skarpskyttekårs femte i 
kompani; handelsagent: 7 1902 3 i | 
Stockholm; begrafven å norra begraf- I 
ningsplaiscn vid Stockholm. j 

Bergström, Karl Gustaf; fanjunkare 1 
vid Göta lifgardes musikkår; f 1902 i 



i Stockholm, 52 är, 5 mån. och 
21 dagar gammal, e. änka, född Char- 
lotta Andersson^ och barn; ' begrafven 
å garnisonskyrkogården i Stockholm. 

Bergström, Per Reinhold; kamrerare: 
t 1902 i Stockholm, 54 år, 5 mån. 
och 2 dagar gammal, e. änka, född 
Lotten Nyqvist, son och syskon: be- 
grafven å norra begrafningsplatsen vid 
Stockholm. 

Bergström, Rosina Eugenia: se Wern- 
siedt. 

Berlin, Mac; f. 1845 ^.^o i Balkåkra 
socken i Malmöhus län; lektor i mate- 
matik och fysik vid Jönköpings högre 
allmänna läroverk: fil. doktor: f 1902 
" 2 i Jönköping, e. änka, född Scho- 
lander, och sex söner; begrafven i Jön- 
köping. 

Berndt, A'arl Johan Paul ; f. i Sagan i 
Tyskland: kartograf vid generalstabens 
litografiska anstalt; j 1902 '° i i Stock- 
holm, e. änka, Anna Berndt, och barn: 
begrafven å norra begrafningsplatsen 
vid Stockholm. 

Berns, Heinrich Robert; f. 1815 =^'7 i 
Stockholm; f. d. konditor: 7 1902 ^'^ 3 
i Stockholm, e. barn, barnbarn, syskon 
och syskonbarn; begrafven a norra be- 
grafningsplatsen vid Stockholm. 

Bernström, Hugo Valfrid; f. 1849 -° r 
i Falkenberg: kamrerare vid Göteborgs 
och Bohus läns sparbank: f 1902 4 
i Göteborg, e. änka, född julie Wi- 
gert. och barn. 

Berthilsson, J. B.; gruffogde; j 1902 
- 2 i Grufgärden. 62 år gammal," e. 
änka, född Hedman, och barn. 

Beselin, Rudolf Valentin; f. d. egen- 
domsägare; t 1902 i december på Tjos 
nära Mariestad, e. tre söner och tre 
döttrar. 

Beskow, Fredrik Bernhard; f. 1829 =^'0; 
f. d. kamrerare i Stockholms sjöför- 
säkringsaktiebolag; t 1902 4 i Stock- 
holm, e. tre söner, dotter och syskon: 
begrafven i familjegrafven å Solna 
kyrkogård. 

Betjeman, Henry C.; f. 1845 ^4 i Lon- 
don: sockerbruksmästare: T 1902 ^12 
i Stockholm, e. änka, född Tryckeri, 
tre söner, två döttrar och en bror: be- 
grafven å norra begrafningsplatsen vid 
Stockholm. 

Biberg, Erik Willehad; f. 1847 =^12: 
grosshandlare: f 1902 n i Stock- 
holm, e. änka, Emelie Biberg, och barn: 
begrafven å norra beginfningsplatsen 
vid Stockholm. 

Billing, Valfrid; f. 1833 '* 10: f. d. råd- 
man; t 1902 3. j i Stockholm, e. syskon: 



7 



begrafven å norra begrafningsplalsen 
vid Stockholm. 

Björck, Erik; f. 1 837 i Gäfle: f. d. 
målaremästare; f 1902 i Gäfle, e. 
son, barnbarn och barnbarnsbarn. 

Björk, Erik Gustaf: f. 1867 i Näs- 
sjö; tjänsteman i riksbanken; f 1902 
3°/3 i Stockholm, e. änka. född Valley, 
dotter och moder: begrafven i familje- 
grafven å norra begrafningsplalsen vid 
Stockholm. 

Björkegren, Axel; f. 1845 i Grenna: 
ingeniör; y 1902 s vid Grenna, e. 
änka och dotter. 

Björklund, Johan; f. 1S41 "/s: hand- 
lande i Umeå; f 1902 4 \ Umeå, e. 
änka, född Westerberg ^ son och tre 
döttrar. 

Bladin, Johan Adolf; f. 1856 ^3/,o: labo- 
rator; fil. doktor: f 1902 '',6 på Benne- 
bohl, e. änka, född Karolina VVestin, 
och syskon. 

Blom, John Axel; f. 185S ='^4; f. d. 
underlöjtnant vid Fortifikationen: 7 
1902 ^^ 12 i Göteborcj. e. broder. 

Blomberg, A. Å\: f. ii83i - n på Kunne- 
ryd vid Nässjö: f. d. fanjunkare vid 
Jönköpings recjemente; f 1902 ^ 9 i 
Grenna, e. änka, född Fagerstcn, fyra 
döttrar, son. iva bröder och sysier. 

Blomberg, Oscar Julius; byggmästare; 
t 1902 j-j i Mora, 33 är, 3 mån. och 
21 dagar gammal. 

Blomberg, Svante Gustaf Knut: {. 1856 
",'3: f". d bronsfabrikör: f 1902 10 
i Stockholm, e. syskon. 

Blomgren, Å'ils Alexis; f. i Larfs soc- 
ken i Skaraborgs län: f. d. fabrikör: 
t 1902 "12 i Stockholm, 81 år gam- 
mal, e. dotter. 

Blomqvist, Zephyrinus-, f. 1S29: f. d. 
kronofogde i Vaxholms fögderi: f 1902 
'V3 i Stockholm, c. änka: begrafven ä 
Solna kyrkogård. 

Blix, Karl Erik Teodor; f. 1864: läns- 
man i Hammerdals distrikt; t 1902 

'«/8. 

Blumenberg, Henrik Germund; f. 184S 
^,5 i Norbergs socken i Västmanlands 
län; kontraktsprost: kyrkoherde i Östra 
Ryds församling af ärkestiftet: f 1902 
^^11 i Stockholm, e. änka, född Alma 
Carlstedt, och barn: begrafven a Östra 
Ryds kyrkogård. 

Bliim, Gustaf Johan Adolf; f. 1820 = : 
f. d. öfverstelöjtnant vid Västgöta rege- 
mente; t 1902 ^ s i Linköping, e. barn, 
måg och barnbarn: begrafven å Sköfde 
kyrkogård. 

Blum, Jacquette Sojia Charlotta; se 
Lilliehöok till Gälared och Kolbäck. 



Boévie, Henrik August; f. 1827 '%: 
grosshandlare: f 1902 ^^/a i Stockholm, 

e. änka, född Mary Ann Beatly, syster 
och syskonbarn; begrafven å norra 
begrafningsplatsen vid Stockholm. 

Bogren, Arvid; f. 1828: smedsmästare: 
t 1902 9 i Växjö, e. tre söner, tvä 
döttrar, broder och syster. 

Bohlin, Anton Vilhelm; kronolänsman: 
t 1902 ^^ri i Linköping, 42 är gam- 
mal: e. änka och barn: begrafven å 
Linköpings nya kyrkogård. 

Bohnstedt, Matilda Lo-jisa Charlotta; 
se von Redlich. 

Boije till Gennäs, CaroJina : f. tVetter- 
land 1823 '°/s, t 1902 '7 6. 

Boije till Gennäs, Knut Sten; f. 1815 
*^6: lasaretlssyssloman: 7 1902 ^9- 

Boklund, Gottfrid L.; f. d. byggnads- 
chef; t 1902 ' s. 59 år, 4 mån. och 
29 dagar gammal, e. änka. Edda Bok- 
lund, barn och moder: begrafven ä 
Solna kyrkogård. 

Bokström, Johan Petter Valfrid; agent : 
t 1902 ^ 7 i Visby, något öfver 54 år 
gammal, e. änka, Josef na Bokström ^ 
son, svärmoder, brorsbarn och svä- 
j gerskor. 

I Bolin, Eugenia Teodora; se Mörner 
I //// Mor landa. 

Bolin, Tomas Edvard; i. 1845 'V,; 
grosshandlare: f 1902 ',7. 

Bolinder, Axel Magnus; f. 1 82 7 V3: 

f. d. landssekreterare; f 1902 '3 i i 
Marieslad, e. barn och barnbarn; be- 
grafven i Mariestad. 

Boman, J. J\; f. 1S41: skollärare, kloc- 
kare och organist i Mariefred: 7 1902 
12 i Mariefred. 

Borg, Anders Johan; f. 1852 i Odens- 
åkers socken i Skaraborgs län: fil. 
kandidat: anställd vid tidningen >Vårt 
Land>: f 1902 ",2 i Stockholm; be- 
grafven ä norra begrafningsplatsen vid 
Stockholm. 

Borgström, A rt;7 Gustaf Viktor; f. 1839 
2: major vid väg- och vattenbyggnads- 
kären: 7 1902 5 i Stockholm, e. barn 
I och syskon: begrafven i familjegrafven 
å norra begratningsplalsen vid Stock- 
holm. 

Borgström, Signe Anna, Maria; se 
Erölich. 

Boström, Ebba Augusta; f. iS44 5 9på 
Östanå: f 1902 g i Uppsala: be- 
grafven å Uppsala kyrkogård. 

Boström, Erans Albert; f. 1841 '^5 i 
Näs i Stockholms län: sekreterare i 
generalpoststyrelsen: t 1902 ^ 5 i Stock- 
holm, e. änka, född Emma Hoff, syskon 



8 



och syskonbarn; begrafven å norra be- 
grafningsplatsen vid Stockholm. 

Bowallius, Robert Mauriiz; f. 1817 5 
i Berg i Västmanlands län; f. d. riks- 
arkivarie; t 1902 '5/1 i Stockholm, e. 
barn; begrafven i familjegrafven ä norra 
begrafningsplatsen vid Stockholm. 

Brambeck, Ossian Fredrik; f. 1842 ^"/g: 
underlöjtnant 1 arméen; redogörare vid 
infanterivolontärskolan på Karlsborg; 
t 1902 *2 4 pä Karlsborg, e. barn. 

Brandelius, Per Fredrik;!. 1832 i Stock- 
holm; bruksägare; bankdirektör: f 1902 i 
"'12 på Rosta vid Örebro, e. änka, född j 
Henrika Gtitnelius^ och sex barn. 

Brattberg, J. V.; f. 1829 '^n; f. d. j 
landtbruksingeniör; j 1902 ^"'s i Stock- 
holm, e. syster och syskonbarn: be- 
grafven å norra begrafningsplatsen vid 
Stockholm. 

Braun, August; f. 1840 11 ; 

skorstensfejareniästare : f 1902 2- 

Bredberg, J. O.; f. 1S23 ingeniör: 
t J902 '5/8, e. änka, född C7/a Bris- 
man, barn, barnbarn, syster och svä- 
gerska. 

Bredenberg, Å'or/ Emil; f. 1S20 ■* 6 i 
Sundsvall; engelsk och rysk vice kon- ! 
sul i Sundsvall; f 1902 '^^ \ i Sunds- i 
vall, e. tre döttrar och två bröder: be- I 
grafven å nya kyrkogården i Sundsvall. | 

Broberg, Gustaf; grosshandlare; 7 1902 ; 
'Vx i Linköping, 59 år gammal. 1 

Broberg, \S/a-/«j Leonard; f. 1835 I 
f. d. kapten vid Gotlands national- ! 
beväring: f 1902 "^,6 i Stockholm, e. I 
änka, född Sofia Fredrika Ställänder^ ! 
dotter, mag, barnbarn och syskon: be- ! 
grafven å norra begrafningsplatsen vid 
Stockholm. 

Brogren, Frednk Julius Olof; f. 1S26 
7/3 ; f. d. sjökapten; f 1902 -3 9 \ Stock- I 
holm, e. änka. född Berna Dalman^ I 
barn och barnbarn. 

Brolin, Jiistina Elisabet; se von Friesen. 

Brolin, Lars Vilhelm; f. 1825 " s'- gross- 
handlare; t 1902 '-»/ö i Söderhamn, e. 
änka, född Augusta ranse/ow, barn. 
barnbarn, syster och broder. 

Brolin, Sven; f. 1S14 g i Vårfruhems 
socken i Skaraborgs län: f. d. krouo- 
länsman; f 1902 10 i Skara; begraf- 
ven å Eggeby kyrkogård. 

Broman, Frans; verkmästare: f 1902 
^^Si 69 år, 6 mån. och 21 dagar gam- 
mal, e. änka, född Sofia Magdalena 
Lundin, och son. 

Broman, A'arl 'Johan Napoleon; f. 185 1 
'^/ö; kapten vid Gottlands infanterirege- 
mente; t 1902 12, e. änka, född 
Lotten Rydberg, son, moder och moster. 



Bronell, Johan; f. 1817 V2; f> d. tull- 
inspektor; t 1902 7/g i Filipstad, e. 
änka, född Emma Haniberg, barn, barn- 
barn och barnbarnsbarn. 

Brorström, Bror Gustaf; i. 1850; sta- 
tionsskrifvare vid Bergslagernas järn- 
vägsstation j Göteborg: y där 1902 ^^,11. 

Brun, Sven Julius; i. 1838; godsägare: 
t 1902 ^5/8 i Hudiksvall, e. änka, född 
Rcdén, tre barn, moder och broder: 
begrafven a Järfsö kyrkogård. 

Brunius, Hakon; civilingeniör ; J 19^2 
\6 i Göteborg, 60 år gammal, e. änka 
och barn; begrafven å östra begraf- 
ningsplatsen vid Göteborg. 

Bruzelius, Ragnar Magnus ; i. 1832 pro- 
fessor; t 1902 ^''2 i Stockholm, e. 
änka, född Charlotta Henrictte Kcmpe, 
och dotter; begrafven i familjegrafven 
å norra begrafningsplatsen vid Stock- 
holm. 

Bruzewitz, O.; (. d. sjökapten: j 1902 
5 i Göteborg, 84 år gammal. 

Brändström, T. IV.; f. 1849; krono- 
länsman i Norunda härad; j 1902. 

Burholm, Johan; f. 1865 i Sundsvall; 
redaktionssekreterare i Östersunds- 
posten: t 1902 '° I i Östersund. 

Burman, Karl; f. 1S20 ^'/n i Brunflo; 
grosshandlare; 7 1902 ^/ö på Glasäit 
på Frösön, e. fyra döttrar. 

Burman, Olof Johan; f. i Ragunda 
socken; f. d. andre kommissionslandt- 
mätare i Västerbottens län: f 1902 ^ 12 
i Uppsala, 85 år gammal, e. son, son- 
hustru och syster. 

Bystedt, August; f. 1848 i Häggdångers 
socken i Västeruorrlands län : läroverks- 
adjunkt; t 1902 ^l2 i Sundsvall: be- 
grafven därstädes. 

Bäckström, Johan: f. 1826 7 i Umeå; 
grosshandlare; 7 1902 2 i Stockholm, 
e. fyra söner och sonbarn. 

Bäckström, Kan Lvar Mauritz; f. 
1854 ^^/2; källarmästare; f 1902 ^ \ 
Stockholm, e. dotter och syster: be- 
grafven i familjegrafven å norra be- 
grafningsplatsen vid Stockholm. 

Böttiger, Julia Katarina; i. Eksirömcr 
1828 ^Vs; t 1902 ^^, 5. 

Cadier, Lilly; f. Roberg 1832 3 2 i Xarv:.; 
änka 1890 efter hotellvärden Jean 
Franfois Regis Cadier; f 1902 ^,6 i 
Köpenhamn, e. son", två döttrar och 
två mågar; begrafven i Cadierska graf- 
koret å Solna kyrkogård. 

Calén, H. G.; f. 1S28; f. d. läroverks- 
adjunkt; J 1902 ^3 4 i Linköping: be- 
grafven å Linköpings kyrkogård. 

Calimer, jVils Vilhelm; bagareraästare: 
t 1902 IS i Helsingborg, nära 50 år 



9 



gammal, e. änka, född Hedvig Ryberg^ ] 

son och syskon. 
Carlberg, Vilhelm; f. i Köpenhamn; | 

handlande; f 1902 "/lo i Malmö, 57 V2 

år gammal, e. syskon. 
Carlén, Agnes Dorotea: se Lanner- 

stierna. 

Carlén, Sven Allvar; folkhögskoleföre- 
slåndare; f 1902 -/n i Torp 1 Medel- 
pad, 59 år gammal, e. fyra barn. 

Carlén, Viktor August; f. d. milkon- I 
trollör; f 1902 ^,10 på Lundagård i| 
Valbo socken, 63 år gammal; begraf- | 
ven å Gäfle kyrkogård. 

Carlson, Fredrik Teodor; f. 1843 ^ [ 
civilingeniör ; f 1902 '^"^ 7 på Arnöberg j 
vid Enköping, e. änka, född Augusta | 
Stenman, och barn; begrafven å södra 1 
begrafningsplatsen vid Stockholm. j 

Carlson, Karl Fredrik; guldsmed: f 
1902 i oktober i Stockholm, 77 år gam- 
mal, e. dotter 

Carlson, Viktor; sjökapten; f 1902 '^/j^ 
58 år gammal, e. änka och son. 

Carlsson, August; f. 1853 i Habo soc- 
ken i Västergötland; bryggeridisponent; 
t 1902 'V»i i Sundsvall. 

Carlsson, Axel Otto; f. d. grosshand- j 
lare; f 1902 -^,13 i Stockholm, nära j 
68 år gammal, e. barn. j 

Carlsson, Gustaf Erik; f. i Dorås; gross- 
handlare; y 1902 ^ 10 i Stockholm, 47 ' 
år gammal, e. moder och syskon. I 

Carlsson, J.; f. i Mjonsberga socken ! 
i Kronobergs län; hamnfogde; f 1902 , 
3% i Karlstad, 78 or gammal, e. två 1 
söner och dotter. I 

Carlsson, Karl Axel; ingeniör; f 1902 ! 
'Vs i Stockholm, 49 år gammal, e. I 
syskon. j 

Carlsson, Karl Viktor - målaremästare: ' 
t 1902 'V^o i Stockholm, oS år gammal. | 

Carlsson, Leonard; f. d. grosshandlare: i 
f 1902 ^7 i Stockholm, nära 61 är j 
gammal, e. syskon. 

Carlzon, Carl August; f. 1836 ^9 s; 1 
bageriidkare; f 1902 ' Va i Stockholm, 
e. barn; begrafven ä norra begrafnings- 
platsen vid Stockholm. 

Carpelan, Katarina C liar lotta-, se af 
Geijerstam. 

Carré, Osvald; f. d. sladsmäklare: t 
1902 ''/3 i Stockholm, e. barn. 

Cederbaum, /Vr Konrad Fredrik; f. 
1844 '^,6; f. d. förvaltare: f 1902 *' 12 | 
i Nyköping, e. änka, född grefvinna 
" Ellen Charlotta Sinklaire, tre barn 
och syskon. 

Cederberg, Erik Konstantin ; f 1850: 
grosshandlare; f 1902 i i Stockholm, 
e. änka och två barn; begrafven å 



norra begrafningsplatsen vid Stock- 
holm. 

Cederborg, Emma Augusta; f. Löfven- 

gren; änka efter prosten Cederborg; f 

1902 *3'5 i Stockholm, 83 år, i mån. 

och II dagar gammal, e. barn, barn 

barn och syster. 
Cederfelt, E lie ser Teodor ; f. 1S25 3. 9: 

f. d. handelsbokhållare: f 1902 ^',3. 
Cedergren, Axel Mauritz Teodor; f. 

1835; förste landtmätare i Kronobergs 

län: t 1902 i Växjö, e. änka, född 

Möller, barn och barnbarn; begrafven 

å Växjö kyrkogård. 
Cedergren, Frans Rudolf; f. 1 828 ^^10: 

f. d. kommissionslandtmätare i Gott- 

lands län: f 1902 -'/u i Klinte, e. 

syskon och syskonbarn. 
Cederschiöid, Per Fredrik Ludvig; 

f. 1835 ^9/7. f d. major: f 1902 ^^5- 
Cederstedt, Albert Birger Edvard; f. 

1853 =5/2; handlande: f 1902 '^4. e. 

änka, född Olivia Elisabet Idellebergy 

barn och syskon: begrafven i familje- 

grafven å Maria kyrkogård. 
Cederström, Karl Ture Fredrik; f. 

1839 Vs; f. d. kapten; friherre; f 

1902 'Va- 

Cervin, Jenny; född Meurk 1832 ^',3; 
änka efter bankiren C. G. Cervin; f 
1902 Vs i Stockholm, e. styfbarn, styf- 
barnbarn och slyf barnbarnsbarn. 

af Chapman, Ida Eleonora; f. 1813 

5, t 1902 5/6. 

Chergée, V.; f. 1845: kamrerare vid 
bergslagsbanans verkstad i Amäl; 7 
1902 '^ 8 i Ämål, e. änka och barn. • 

Christensson, lians; kronolänsman i 
Inlands Torpe härad: J 1902 ^',3 i 
Hjertums socken, 49 år gammal. 

Christersson, Valdemar: f. 1862 i Dan- 
mark; handlande: f 1902 '^.s i Köpen- 
hamn, e. föräldrar och tre syskon. 

Christianson, Olof; f. 1827 i Kärna i 
Forsby socken: ångbåtsbefälhafvare: f 
1902 -'/i i Vllerby socken i Göteborgs 
och Bohus län, e. änka, sex söner och 
dotter. 

Cleophas, Sven Oskar; f. 1836 ="^4 i 
Ofvansjö socken i Gäfleborgs län; dis- 
ponent på Hammarby-V.\e : t 1902 3 
på Hammarby bruk, e. änka, född Stal, 
och tre döttrar; begrafven i familje- 
grafven å Norbergs kyrkogård. 

Cnattingius, Charlotte; f. Stålhana 
1822 ^.3, t 1902. 

Collvin, Magnus Fr idol f; f. 1850 på 
Björkvik i Väse socken: förste stalions- 
skrifvare: f 1902 '',12 i Karlstad: e. 
moder och broder; begrafven a gamla 
kyrkogården i Karlstad. 



lO 



Corin, Leopold Magnus; f. 1 85 1 "^^'z i 
Göteborg; stadsnolarie i Götebor;^; f 
1902 därstädes; begrafven i Göte- 
borg. 

Corneliusson, O.; sjökapten: f 1902 
*/i i Karlskrona, 59 år gammal. 

Coyet, Karl Salomon ; f. 1852 s; 
f. d. löjtnant: f 1902 'V?- 

Creutzer, T. J. ; verkmästare vid Gyllen- 
fors glasbruk i Småland; f 1902 i april, 
57 år gammal. 

Cronstedt till Fullerö, £lin Vilhel- 
mina Matilda ; se Sjöqvist. 

CuUberg, Sigurd; f. 1828 ^'s; gårds- 
ägare; f 1902 s 8 i Söderköping; där 
begrafven. 

Cumlin, Anton; bokhandlare; f 1902 
",'7 i Stockholm, 40 år gammal, e. 
änka, född Hedvig Anderson, moder I 
och broder; begrafven i familjegrafven 
å norra begrafningsplatsen vid Stock- 
holm. 

Dacker, y. A.; f. d. bruksinspektör: f 
1902 s/4 i Fors i Dalarne, nära So är 
gammal, e. änka, två söner och en 
dotter. 

Dahlbom, Gustaf Ludvig; f. 184.6 - 10 
i Husby-Oppunda socken: kyrkoherde 
i Runtuna församling af Strängnäs stift ; 
t 1902 i mars, e. änka, född Adelc \ 
Sofia Sundbergs och två barn; begraf- 
ven å Runtuna kyrkogård. 

Dahlfeldt, Fredrik Ålauritz Rudolf; 
flaggunderofncer i k. Flottans reserv; 
f 1902 ^''/s i Stockholm, nära 65 år } 
gammal, e. änka, född Elzida Sand- 
berg, och två döttrar; begrafven å k. 
Flottans kyrkogård å k. Djurgärden. 

Dahlgren, Ernst A.; kontorschef: f 
1902 'Sy„ i Göteborg, e. barn och 
syskon. 

Dahlgren, A'arl Fredrik: f. 1S57 3; 
bagaremästare: f 1902 '".5 i Stock- 
holm, e. änka, född julia Olswn, och 
fyra barn: begrafven å norra begraf- 
ningsplatsen vid Stockholm. 

Dahlgren, Sven August: f. 1S28 '' 3 i 
Halmstad: f. d. kronolänsman i La- 
holms norra länsmansdislrikt ; 7 1902 
"'g vid Aleds station, e. änka och fyra 
döttrar. 

Dahlnnan, Llugo Andreas; f. 1867 ^V;: 
verkställande direktör i aktiebolaget 
A. G. Dahlman: f 1902 ^,7 i Sunds- 
vall, e. syskon, svåger och faster; be- 
grafven å nya begrafningsplatsen i 
Sundsvall. 

Danckwardt-Lillieström, Anna .Va- 
ri a; se Linrcth. 

Dickson, Charles; f. 1S14 i i Göte- 
borg; med. jubeldoktor; f 1902 ' 4 i 



Stockholm, e. barn, barnbarn och barn- 
barnsbarn: begrafven å gamla kyrko- 
gården i Göteborg. 
Dillström, Karl Johan Eugen; f. 1830; 
f. d. fanjunkare; f 1902 ^Va i Uppsala, 
e. änka, född Björklund, barn och 
barnbarn. 

Djurberg, Gustaf: f. 1861; f. d. pappers- 
handlare: t 1902 'fl i Stockholm, e. 
änka, dotter och systrar; begrafven å 
norra begrafningsplatsen vid Stock- 
holm. 

Dong, Nils; vice verkställande direktör 
i Skånska superfosfat- och svafvelsyre- 
fabriksaktiebolaget; f 1902 "'4 i Wies- 
baden, e. syster och svåger. 
Donnér, Johan Otto August; f. 1S36 
^^,11 i Lund; borgmästare i Sölvesborg: 
I f 1902 'Ve därstädes, e. änka, född 
.Urna Isaitra Lundgren^ son och två 
döttrar. 

Drake till Hagelsrum, John Karl 
Viktor; f. 1845 ^'7; apotekare: f IQ02 

Drake, Karl Erik; f. r86r 3° '9; e. o. 

hofrättsnotarie: f 1902 ^^!a.. 
von Diiben, Llenriette; f. friherrinna 

von Diiben 18 14 ^ 4, f 1 902 -° 4. 
von Duben, Joakim Akilles ; f. 1S64 
I ^ i; kapten; 7 1902 ^'/s. 
Eckerström, Rudolf Emil; f. 1834 =/ii; 
häradshöfding i Södra Roslags dom- 
saga; 7 1902 ^3 TO i Visby, e. änka, 
född Lda Blomquist, barn, barnbarn 
} och syskon; begrafven å södra be- 
grafningsplatsen vid Stockholm. 
Edberg, Mathias Victor; f. 1850 '5 i^; 

agent: f 1902 n i Stockholm. 
Edling, Per Axel; f. 1840 i Stock- 
holm; civilingeniör : 7 1902 ^5/3 i Stock- 
holm, e. syster, broder och brorson: 
begrafven å norra begrafningsplatsen 
vid Stockholm. 
Edman, Fredrik Gillis ; agronom : f 1902 
II i Stockholm, 45 år, 4 mån. och 
13 dagar gammal, e. moder samt sys- 
kon: begrafven i familjegrafven å Svanå 
bruk. 

Edström, Erik: landstingsman; t 1902 
^° 7 i Sollefteå, omkring 48 år gammal. 
Efverling, E. IV.; byggmästare: f 1902 
^11 i Stockholm, 76 ar gammal, e. en 
son. 

Ehlers, Johannes; f. 1875 i Väsby soc- 
i ken; fil. kandidat; f ^9°- 7 ' Stock- 
holm: begrafven å Väsby kyrkogård. 
Ehrengranat, Adelaide Karolina; se 
IVallberg. 

Ehrenkrona, Thure Hjalmar ; {. 1823 
■^ 8; f. d. major i arméen; f 1902 ^\9. 



II 



Ehrenström, Fredrika Charlotta Mag- 
dalena Marianne; f. 1813 3; f 1902 
s/12 i Stockholm: bej^rafven i familje- 
grafven E norra begrafningsplalsen vid 
Stockholm. 

Ehrnholm, Karl Johan; fabrikör; f 
1902 3°/io i Norrköping, 77 år, 2 män. 
och 5 dagar gammal, e. barn, barn- 
barn och barnbarnsbarn. 

Ek, Josef Alexander; f. 1829 ^2: f. d. 
svärdsfejare: J 1902 " 5 i Stockholm, 

e. änka, född Katarina Lager, barn 
och barnbarn. 

Ekelund, //c-^/z-/^^ Aurora; se Keyscr. 
Ekelund, Pontus Rickard: f. 184I ^° 7; 

f. d. ban ingen iör,- f 1902 -"/n i Norr- 
köping, e. barn: begrafven å Norr- 
köpings stads kyrkogård: 

Ekholnri, Fritiof; lagerchef hos firman 
Aronsohn & C:o: f 1902 ^,s, i Växjö. 
49 år gammal, e. se.x systrar. 

Eklund, Anders; f. 1840 i Stora Mellösa 
socken; f. d. snickerifabrikör: f 1902 j 
3/10, e. änka och två barn. | 

Eklund, N. J. O. IL; fil. kandidat; f I 
1902 "/3 i Lund, 24 år gammal, e. | 
föräldrar och syskon: begrafven å norra I 
kyrkogården i Lund. 

Eksandh, J. V.; f. 1826 5 i Växjö: 
f. d. kronolansinan : f 1902 ""/lo i Berg 
i Slätthögs socken, e. barn och barn- i 
barn: begrafven i familjegrafven a Slätt- j 
högs kyrkogård. | 

Ekstrand, Per August; f. 1843 ^''e i j 
Blacksta socken: kyrkoherde: j 1902 j 
'^,11 i Askersuiid, e. änka. f. Ottilia ! 
Augusta iVall^ och sex barn ; begrafven ! 
i Askersund. I 

Ekström, Anders Samuel: f. 1836 i i 
i Väckelsångs socken i Kronobergs län: 
kyrkoherdé i Ijamarps församling af [ 
Växjö stift; 7 1902 i mars, e. änka, född 1 
Klara Helena So fa Ka II enl/ er gy och 
barn. 

Ekström, A'arl Axel; f. d. kassör vid 
Korsnäs järnverk: 7 1902 -^/n i Stock- 
holm, 55 år gammal, e. barn, svär- j 
moder, syskon och svägerskor. j 

Ekström, Robert; f. d. modehandlare: i 
f 1902 -',12 på Hedlanda gård vid | 
Mariefred. 75 år gammal. I 

Ekströmer, Julia Katarina; se Bot- 
tiger. 

Elbe, Adolf; f. 1832 " 3 i Hamburg; 
fabrikör: 7 1902 10 i Stockholm, e. 
änka, född Mina IVahlstrom, barn, 
barnbarn och magar: begrafven å mo- 
saiska kyrkogärden. 

Elg. Karl Joiian; f. d. kassör vid E. 
Reinholds ångbageri i Stockholm; f 



1902 ^7/4 i Mariefred, nära 74 år och 
9 mån. gammal, e. systerbarn. 

Engeström, Karl Gustaf Per Israel; 
f. 1S23 '"/e i Nyköping: f. d. jägmäs- 
tare i Gripsholms revir; 7 1902 i 
Mariefred, e. dotter och två svägerskor. 

Engstrand, Gustaf Konstans Leonard: 
f. 1836 i Tirserums socken i Öster- 
götlands län: förste stadsläkare i Jön- 
köping: 7 1902 '=,'7 därstädes, e. änka, 
född Sigrid Valborg Pettersson; be- 
grafven i familjegrafven å östra kyrko- 
gården i Kristinehamn. 

Engstrand, Sune Fridolf; f. 1839 ^'s: 
sjökapten: hamnmästare; f 1902 ^^jj 
i Kalmar, e. barn, barnbarn, syster 
och svärfader. 

Engström, Nils Olof; f. d. fabrikör: f 
1902 ^^,7 i Stockholm, 78 år gammal, 
e. barn och barnbarn. 

Enquist, Johan Fredrik; handelslärare: 
t 1902 = IX i Stockholm, nära 65 år 
gammal, e. änka och barn. 

Enström, Johan Fredrik Elof; f. 1840 
" ii: instrumentmakare: 7 1902 "'/i i 
Stockholm, e. änka, född Anna IVe- 
ström^ och barn. 

Ericson, Adolf Johan ; godsägare: riks- 
dagsman: 7 1902 *^;9 på Ransta i Väst- 
manland, 58 år gammal. 

Ericson, Axel Cleophas ; f. i Öregrund: 
handlande: t 1902 ' 9 i Stockholm, e. 
änka och bran. 

Ericson, Carl Josef: f. d. grosshand- 
lare: 7 1902 å Hökesberga i Små- 
land, öfver 76 ar gammal, e. barn och 
barnbarn. 

Ericsson, Knut Gustaf; vice pastor: f 
1902 10 i Flöda i Dalarne, 32 år 
gammal, e. föräldrar och syster. 

Ericson, Svante; f. d. grosshandlare; f 
1902 I på Angshult i Småland, 80 
år gammal, e. barnbarn. 

Ericsson, Mats; f. 1843 i Uppland; agro- 
nom; t 1902 i Örebro, e. änka, 
född Rudbergy son och två döttrar. 

Ericsson, Samuel Gustaf; f. i Nybro i 
Småland: f. d. fabrikör: f 1902 ^f i 
Stockholm, e. barn. 

Eriksson, Enk: sjömanspaslor ; 7 1902 
''.9 i Sundsvall, 67 är gammal, e. änka 
i 2. giftet, fyra söner och dotter. 

Eriksson, Enk Johan; f. 1835 'Vn: 
trädgårdsdireklör: 7 1902 i, e. änka. 
född Kristina Eriks ron, söner och 
döttrar: begrafven i familjegrafven å 
norra begrafningsplalsen vid Stock- 
holm. 

Eriksson, Johan Erik; f. i Viker; gårds- 
ägare: t 1902 '^,8 i Askersund, 72 år 
gammal, e. änka, två söner och dotter. 



12 



Eriy^sson-Enhlaid, £nk August .■ f. 1850 
i Åtvids socken i Östergötlands län; 
praktiserande läkare i Stockholm; med. 
licentiat; f 1902 '°/6 i Stockholm, e. 
moder och syskon. 

Fabricius, A'', K; vicekonsul; f 1902 
"/II å Skagen, 85 år gammal. 

Fagerström, Johan Robert Gustaf; f. 
i Stockholm; godsägare; f 1902 ^ 
på Tunaholm i Småland, 67 är gam- 
mal, e. änka, född Lindhtill, barn och 
barnbarn. 

Fagerström, P. M.; f. 1829; f. d. stads- 
fogde; t 1902 i Linköping, e. änka 
och barn; begrafven å Linköpings nya 
kyrkogård. 

Fahlbeck, A. G:son; f. d. egendoms- 
ägare; t 1902 på Munkedal, 85 år 
gammal, e. son och två döttrar. 

Falk, A'. ,• f. d. kronolänsmau ; f 1902 
'V? i Mora, 70 är gammal, e. änka, 
född Berg, och son. 

Falk, Ludvig Adolf; f. 1832 Vio på Sjö- 
stad; agent; f 1902 ",3 i Kristinehamn, 

e. syskon. 

Falk, Os7i'ald Teodor; f. 1839 ^7 '=; f. d. 
kapten vid Västernorrlands regemente: 
f 1902 ^ 12 i Stockholm, e. änka, född | 
Minna Sjögren, och son; begrafven 
ä Adolf Fredriks kyrkogård i Stock- 
holm. 

Falkenberg till Trystorp, Augusta 
Fredrika Henrika Adamma; f. fri- 
herrinna Strörnfelt 1833 9, 7 1902 5 7. 

Falkenberg till Trystorp, Axel Hen- 
rik Arvid; f. 1S27 1 ; f. d. löjtnant; 
friherre; f 1902 -'' 2. 

Falkenberg till Trystorp, Melker 
Fredrik ;■{. 1S28 ^^iy, ryttmästare; fri- 
herre; t 1902 i april. 

Falkenberg till Trystorp, Tönnes 
Rutger; f. 1S26 =° 2; f. d. major; fri- 
herre; t 1902 ^^T. 

Falkengren, Eva Sofia Karolina; f. 
Lindencrona 1812 3° -f- 1902 '/s. 

Fallén, K. M.; f. i Y.xnerums socken; 

f. d. skollärare och organist: f 1902 
Vio i Västra Husby, 80'. 2 år gammal, 
e. dotter och mag. 

Fellenius, Gustaf yHhelm Valter; f. 
1832 3° 5 i Västerås; f. d. jägmästare; 
figoz ""10 i Stockholm, e. änka, född 
Sally Helena Amalia Hoffman, barn 
och broder. 

FIscher, Anders Adolf; f. 1S25 =' 7 i 
Ekby socken; kyrkoherde i (längsdnla 
församling af Skara stift; f 1902 3, ' 
c. änka i 2. giftet, född Matilda josc- j 
fina Lindqvist, och barn. 1 

Flach, Sixten Axel; f. 1S26 * ö; kabi- | 
nettskammarherre ; t 1 902 ,10. I 



Fleetwood, George Vilhelm; f. 1818 
^',1: kabinettskammarherre: friherre; f 
1902 12 i Stockholm, e. sonhifstrur och 
sonbarn. 

Florman, Mårten; f. 1818 i Karlstad 
'3/7; f. d. landssekreterare i Gäfleborgs 
län; t 1902 ^Vii i Gäfle, e. syster. 
Fogelberg, Georg Henrik; f. 1S39 ^^/n 
i V^äxjö; disponent; f 1902 ^"/ö på 
Korsnäs, e. änka, född Gerda Myrin^ 
barn, barabarn och syskon; begrafven 
å norra begrafningsplatsen vid Stock- 
holm. 

Fogelmark, Äar/ Adolf Johan; handels- 
resande; f 1902 ^° 9 i Helsingborg, 67 
år, 9 mån. och 6 dagar gammal, e. 
änka, född Frederique IVailöf, och 
barn; begrafven å Norrköpings stads 
begrafningsplats. 
Fogelström, Adolf Fr.; f. d. kapten 
vid Bohusläns regemente; f 1902 ^^i» 
i Uddevalla, något öfver 57 ar gam- 
mal, e. änka, född af Trampe, fyra 
söner och en dotter. 
Fogelström, Erik Gustaf; snickare- 
mästare; t 1902 '9 2 i Stockholm, 65 
år gammal, e. änka, barn och barnbarn. 
I Forsberg, E?nil Gustaf; f. 1S50 ^^Vs; 
f. d. hotellägare; t 1902 V4 vid Saltsjö- 
baden, e. änka, född Matilda Anders- 
son, sju barn och svärföräldrar; be- 
grafven å Nacka kyrkogård. 
Forsberg, Karl August; f. 1840 
sjökapten; y 1902 ° 2, e. syskon; be- 
grafven å norra begrafningsplatsen vid 
Stockholm. 
Forsberg, Karl Petter; f. 1850 i Falun; 
handlande: f 1902 ' 12 i Söderhamn, 

e. änka, född Tekla DaJiné, fem söner 
och tre döttrar: begrafven i Söderhamn. 

af Forselles, Jakob Albert Al-^ernon; 

f. 1838 3 3; f. d. löjtnant: f ^902 ^^g. 
Forsgren, Gustaf Petter; f. 1S48 'Vi; 

expeditionsföreståndare vid Statens 
järnvägar; f 1902 '7^= i Stockholm, 
e. änka, född Beda Wallström, och 
fosterson; begrafven ä Solna kyrkogård. 
Forssander, Johan Henrik; f. 1818 
'Via i Hvitlaryds socken i Kronobergs 
län; kyrkoherde i Stenbrohults för- 
samling af Växjö stift; f 19^2 -',7; be- 
grafven å Stenbrohults kyrkogård. 
Forssberg, .lugust: grosshandlare; f 
1902 i februari i Byske, 61 år gammal, 
e. änka, född Xorgren^ fosterdotter och 
syskon. 

I Forssberg, Edvard; f. 1848 ^ u: rege- 
j mentsläkare vid Lifgardct till häst: f 
I 1902 'Va i Stockholm, e. änka, född 
j Letten Lundberg, barn, moder och 
I syskon; begrafven å Solna kyrkogård. 



\ 



13 



Forssblad, ^^r;;/^fl;v/,' f. 1830 ^'/i; med. 
doktor; t 1902 =3/3 i Stockholm, e. 
änka, född Lundin. 

Forssén, Sven Reinhold Bernhard; f. 
1854 ^V? i Kjo; postexpeditör; f 1902 
="^'7 i Stockholm, e. änka, född Alfhild 
Charlotta Adolfina Mcllbin, och barn; 
begrafven å norra begrafningsplatsen 
vid Stockholm. 

Forssling, Johan Alfred; f. i Stock- 
holm; godsägare: f 1902 ''/12 på Vi- 
hult i Småland, 69 år gammal, e. 
bröder. 

Forssman, David Hjalmar; f. 1853 ^^/s 
i Karlskrona; kapten vid Norra skån- 
ska infanteriregementet: t 1902 ^7 „ i 
Hessleholm, e. syskon och svåger. 

Forsstrand, Gustaf Erik; f. 185 1 V2 i 
Stockholm: f. d. landtbrukare ; f 1902 
i Stockholm, e. son. tre döttrar och 
syskon. 

Forsström, Hans Gustaf; f. 1 828 ^ 9 i 
Gäiie; handlande; f 1902 '-.9 i Sand- 
viken, e. änka, Inga Forssiröm, och 
fem barn. 

Fougberg, Anton; f. 1879 ^ n: kammar- 
skrifvare; f 1902 ^^/e, e. föräldrar och 
syskon. 

Fredriksson, A. F.; läroverksadjunkt: 
f 1902 '3 „ i Kalmar, 33 år gammal. 

Freeman, Anton Ferdinand: f. 1852: 
lärare vid öfningsskolan vid Göteborgs 
seminarium: f 1902 13 i Göteborg, 

e, änka och fem barn. 

Friberg, Johan Ferdinand; f. 1 866 \ \ 
kapten vid k. flottan; f 1902 ^'^ i,: be- 
grafven i Vänersborg. 

Friedleiffer, iXils Au-ust; f. 1829 

f. d. garfverifabrikör : f 1902 * 4 i Lin- I 
köping, e. syster orh syskonbarn. I 

Friedländer, Karl Lars Svante; f. 1827 
bruksägare: t 1902 -° 9 i Jön- 
köping, e. änka, född Anna Otto, barn 
och barnbarn: begrafven i familje- 
grafven å Bäckeholms kyrkogård på 
Hisingen. 

von Friesen, Justina Flisabeta; f. Bro- 
lin 1818 '^ii: änka 1872 efter hof- 
predikanten Fr. von Friesen; T 1902 
'3/4 i Stockholm, e. barn. barnbarn och 
barnbarnsbarn: begrafven i familje- 
grafven å Solna kyrkogård. 

Frisk, Gustaf; {. 1S69 på Bergsbrunna : 
sjökapten: f 1902 ^4 i Uppsala. 

Fritzell, Gerhard Johansson; f. 1855 3; 
leckningsiärare vid högre allmänna 
läroverket i Kalmar, f 1902 = i Hof, 
e. fader och två systrar. 

Frost, A'.,- nysilfverfabrikör: f 1902 i 
januari i Malmö, 52 år gammal; be- 
grafven i Malmö. 



Fryberg, Emil; godsägare: f 1902 
på Sigridsholm, 55 år och 9 dagar 
gammal, e. änka, född Lilly Bardolff^ 
barn och barnbarn. 

Frölich, Signe Anna Maria; f. Borg- 
ström 1875 =^'4, t 1902 ^^''3. 

Fiirstenberg, Pontus; f. 1827 '♦10, gross- 
handlare; y 1902 ^" 4 i Göteborg, e. 
syskon och syskonbarn; begrafven å 
mosaiska kyrkogården i Göteborg. 

Fägerstedt, Maria Helena Adolfina; f. 
181 1 ^t/g; f. d. premiärdansös vid k. 
teatern; f 1902 ^/j i Stockholm. 

Caletski, Axel Ferdinand; f. 1826 "/lo; 
tapetseraremästare; f 1-902 ^^'e i Stock- 
holm, e. änka, Karin Galetski, dotter, 
mag, barnbarn och syster. 

Cardt, Gustaf Adolf; i. 1841: skåde- 
spelare: t 1902 '^,6, e. moder och 
syskon; begrafven å norra begrafnings- 
platsen vid Stockholm. 

Casslander, A'arl Gustaf; f. 1877 'V" 
i Karlskrona; förvaltare: J 1902 ''/y 
på Ekeby gärd vid Eskilstuna, e. syskon. 

Caubeth, Karl; f. d. skräddaremästare: 
t 1902 i februari i Uppsala, 93 år 
gammal. 

Caufin, Klas Johan; f. 1859 i i Films 
socken i Uppsala län; föreståndare 
för Kosta glasbruks försäljningsmaga- 
sin i Stockholn: 7 1902 12 i Stock- 
holm, e. änka, född Ellen Fehr, och 
tre barn: begrafven å norra begraf- 
ningsplatsen vid Stockholm. 

de Geer till Finspång, Jacques An- 
ton Gerhard; f. 1821 7, 2; f. d. kapten; 
friherre: t 1902 s 2. 

von Gegerfeit, Georg Fredrik Vilhelm; 
f. 1836 '53; f. d. sjökapten: t 1902 

af Geijerstam, Katarina Charlotta; 
f Carpelan 1808 3, t 1902 '7/6. 

Gemmel, Karl Peter Herman; f. 1834 
10 i Hamburg; tryckeriföreståndare: 
j 1902 i Norrköping, e. änka, född 
Hedvig Sandell., fem söner och åtta 
döttrar; begrafven å Norrköpings be- 
grafningsplats. 

Gerlach, C. G. P.; f d. fanjunkare vid 
Västgöta regemente; f 1902 a i Troll- 
hättan, 78 år gammal, e. änka och 
dotter. 

Gibson, James Alexander; f. 1832 "/s 
i Göteborg: f. d. disponent: f 1902 
-3/4 på Gåsvadholm, e. änka, född 
Martina Barclay., barn och barnbarn: 
begrafven å östra begrafningsplatsen 
vid Göteborg. 

Glmberg, Anton; f. 1S53 ^''ö; handels- 
resande: t 1902 -'12 i Eskilstuna, e. 
änka, född Hanna Johansson, tre barn 
och syskon. 



14 



Giöbel, Karl Albert; f. 1835: direktör: I 
t 1902 i Stockholm, e. änka, född 
Amelie IVadström^ och syskon. 

Cjers, G. Erik; f. 1832: f. d. landt- 
brukare; f 1902 Vi i Göteborg, e. änka, 
född Betty Ekström; begrafven i Göte- 
borg. 

Gleerup, Karl Gustaf Magnus; f. 1837 
^IS' grosshandlare; f 1902 ^Vs- 

Gnosspeiius, Karolina Matilda; se 
Lagerberg. 

Goding, Gustaf Hj. V.; folkskole- 
lärare; t 1902 "/lo i Folkärna i Da- 
larne, 31 år gammal, e. änka, född 
Sigrid Johansson., son, moder och tre 
bröder. 

Grafström, Ernst; vice konsul: f 1902 
^Va, 51 år gammal, e. änka, född Freja \ 
Bredenberg, dotter, syskon och svärför- j 
åldrar; begrafven ä Holmsuads kyrko- j 
gård. 

Grahm, Fritz; f. 1S68 ^Vö; kapten vid 
k. Flottan, f 1902 vid Bofors bruk 
genom olyckshändelse, e. dotter, tro- I 
lofvad, fader och systrar; begrafven å i 
galérvarfvels kyrkogård i Stockholm, j 

Le Grand, Kari; f. d. landtmätare: f | 
1902 ",'3 på Skälby kungsladugård vid I 
Kalmar, 79 år gammal. 

Grandier), Anders ; f. 1832 10: f. d. 
byggmästare: f 1902 '°, i i Gäde, e. 
änka, född Mattsson, son, dotter, son- 
hustru och barnbarn. 

Granfeldt (f rån Dal), Anna ; se Rirhert. 

Granfeldt, Karl Johan; f. 1S38 5 10 i 
Högas; komminister i Fors församling 
af Göteborgs stift: f 1902 5. 

Granström, Karl Gustaf; grosshand- 
lare: f 1902 12 i Stockholm, 76 år, ! 
9 mån. och 26 dagar gammal, e. barn, I 
barnbarn, barnbarns barn och syster. 1 

Gravenhorst- Löwenstierne, Ebba^^ 
Elisabet Fredrika Louise; f Lind {till 
Hageby) iSjJ n, f 1902 ^',3. 

Grill, Ihncard Carlos TyJio: f. 1S17 3 5 
i Norrköping; f. d. underlöjtnant vid i 
Svea artilleriregemente: t 1902 a i | 
Stockholm, e. anka, född Mariana 
Karolina Grill, barn, barnbarn och 
barnbarnsbarn; begrafven å norr.i be- 
grafningsplatsen vid Stockholm. 

Gripenstedt, Albertina Matilda; se 
Hevivier. 

Gripensvärd, Fredrik; f. 1S34 s 9; 

major i arméen: f 1902 i. 
Gripensvärd, Hilda Gusta fca; f. Hor- 

staditis 1857 6: t '902 10 
Grundqvist. Axel Edvard; f. 1843 ^Vg; 

handlande: t 1902 --'6. 
Grönbäck, J. I'.; f. 1816 :o: f. d. 

urfabrikör; j 1902 =','3 i Stockholm; 



begrafven å norra begrafningsplatsen 
vid Stockholm. 

Guiiletmot, John; f. d. vice konsul i 
Gette i Frankrike; f 1902 Ve i Stock- 
holm, 62 år gammal, e. syskon: be- 
grafven å norra begrafningsplatsen vid 
Stockholm. 

GuUberg, Mauritz Emil; f. 1823 ^^ 'z i 
Halmstad; grosshandlare; 7 1902 
i Stockholm, e. son, dotter och barn- 
barn; begrafven å norra begrafnings- 
platsen vid Stockholm. 

GuIIe, J. P.; handlande i Östersund: f 
1902 30/6 i Östersund, e. änka och åtta 
barn. 

Gunnarson, Gunnar Anshelm; f. 1876 
■* 6 i Näskotts socken i Jämtlands län: 
disponent vid Nya Sörakers sågverk: 
t 1902 3, e. änka, född Anna Wagcr. 

Gunterberg, Sven Johan; t. f. telegraf- 
kommissarie; läroverksadjunkt vid 
Skellefte allmänna läroverk; t 1902 
3° II i Stockholm, 58 år gammal, e. 
änka, född Spendrup, barn och barn- 
barn. 

Gustafson, Johan Gustaf; f. d. inge- 
niör: t 1902 ',1 på Storgärden i Väster- 
götland, 68 år gammal, e. son. 

Gustafsson, A. T.; f. 1861 9, n: befäl- 
hafvare å tuUbevakningsängslupen >Ar- 
gus> : t 1902 6 i Stockholm. 

Gustafsson, Axel Verner; f. i Göte- 
borg; f. d. civilingeniör; J 1902 ^Tjz i 
Stockholm, 64 år gammal. 

Gustafsson, Erik Gustaf; f. i Nord- 
mark i Värmland: egendomsägare; f 
1902 '3/2 i Göteborg, e. änka i 2. gif- 
tet, född Fredbäck, och 1 1 barn. 

Gustafsson, Gustaf Bernhard; landi- 
brukare; t 1902 '3, 4 på Öseby, 42 år, 
5 mån. och 23 dagar gammal, e. änka, 
född Anna Pettersson, och barn. 

Gustafsson, Karl ; kassör i pantbanken ; 
t 1902 12^ i Stockholm, e. änka, född 
Amanda Åhlén, och barn; begrafven 
å norra begrafningsplatsen vid Stock- 
holm. 

Gustafsson, Ä'. G.; mekanikus; 7 1902 
^•^.V i Jönköping, 75 år gammal, e. 
änka, född Karolina Wästergren, och 
barn. 

Gyberg, Anders Gustaf; f. 1830 n i 
Åmål: garfverifabrikör; f 1902 i janu- 
ari på Eliseberg i Animskogs socken, 
e. två söner och fyra döttrar. 

Gyllenhammar, IJilda Fredrika; f. 1829 

^2, t 1902 ^,2. 

Cyllenkrook, Christian Fredrik ; f. 1862 

=^ 4, t 1902 =^10. 

Gyllenkrook, Eva Anna Lovisa; se 
Silf-Mersparre. 



I 
i 

I 



I 



15 



Cyllensvärd, Sven Oskar Alexander; f. 
i86l Vö: öfverdirektör i järnvägssty- 
relsen; t 1902 -5 II i Siockholm, e. 
änka, född Signe Gabriella Ilintze, 
styfson, moder och syskon; begrafven 
i familjegrafven i Uppsala. 

Göransson, Göran; sjökapten; f 1902 
*Vi i Råå, 67 år gammal, e. Ire systrar. 

Hadders, Axel Hugo; f. d. landlbrukare ; 
t 1902 '^'ii i Nyköping, 71 år, 5 mån. 
och 6 dagar gammal, e. änka, Char- 
lotte Hadders^ barn och barnbarn. 

Hagberg, Anders Efraim; f. i Bälinge 
socken; f. d. fabrikör; 7 1902 "^^/s i 
Stockholm, öfver 78" år gammal, e. 
barn och barnbarn. 

Hagberg, Pehr August; f. 1834 '^'12 i 
Närke; handlande: f 1902 ^ n i Göte- 
borg, e. änka, född Brita Kayser^ bro- 
der, brorsbari), svärmoder, svågrar och 
svägerskor. 

Hagberg, (). Leo; ingeniör: f 1902 - t- I 
i Trosa, 81 ar gammal, e. brorsdotter. | 

Hagenberg, Karl Gustaf; handlande; j 
t 1902 3° 9 i Stockholm, 74 år, ii mån. | 
och 4 dagar gammal, e. änka. född 
Gustafva Sundqvist^ son och två döttrar. | 

Hagendahl, Karl Adolf; f. 1S25 '^'^ s \ \ 
grosshandlare: t 1902 -'^ « i Örebro, e. 
barn och barnbarn: begrafven i familje- 
grafven å Södra kyrkogården i Örebro. 

Haglind, Johan August; f. 1829 ' 2: 
fabrikör: f 1902 * 2, e. änka, född 
Märta Lindberg, och broder: begraf- 
ven å Solna kyrkogård. 

Hagman, Gustaf I 'ilhclm ; f. i Stock- j 
holm; f. d. fabrikör; t 1902 '^ 6 i , 
nämnda stad, nära 67 är gammal, e. 
barn och barnbarn. 

Hagström, Klas Alfred; f. 1846 8 i 
Hlacksla socken: kyrkoherde i Bot- 
kyrka och Salems församlingar; T 1902 
' 12, e. änka, född Anländer, och sju 
barn; begrafven å Botkyrka kyrko- 
gård. 

Hagström, Viktor-, f. 1846 i Skärstad: 
grosshandlare: t 1902 -^,6 i Eksjö, e. 
änka, född Sjöstrand ; begrafven i Jön- 
köping. 

Hahne, FAis ; f. 1S42; verkmästare; 1 1902 
^Vi3 i Mellerud, e. änka och två söner. 

Haij, Henrik Rikard; f. i8öt ^°',^ \ löjt- 
nant: t 1902 ö. 

Hallberg, Hugo; f. 1S45 ""V' i Linköping; | 
bruksforvaltare: f 1902 5 ^ på Koskis \ 
bruk i Bjärnå socken i Finland, e. \ 
änka, född Nordström^ son och dotter. 

Hallberg, Karl Oscar; f. d. grosshand- 
lare: t 1902 7 på Berga i Småland, 
något öfver 71 år gammal, e. döttrar 
och barnbarn. 



Hallberg, Tobias Arnadeus; f. d. ång- 
båtsbefälhafvare; f 1902 i Växjö, 
55 år gammal. 

Hallén, Folke Gerhard: f. i Karlskrona: 
f. d. drätselkanirerare: ägare af »Karls- 
krona veckoblad>: f 1902 i maj i 
nämnda stad, 74 år gammal. 

Hallenborg, Johan Harald E?nil; • f. 
1S39 ^ 3: kontrollör vid postdirektörs- 
expeditionen i Göteborg; f 1902 ",3 
därstädes, e. broder och syster. 

Hallencreutz till Wedeväg, John Fa- 
bian; f. 1853 31 s; faktor; f 1902. 

Hallin, Anton: godsägare; f 1902 ^^is 
på Arås, 51 år gammal, e. änka, född 
Lidström. 

Hallman, Erik Gustaf Rikard; f. 1860 
'■'/s; f. d. underlöjtnant vid Skaraborgs 
regemente; J 1902 ^ 6 i Stockholm, e. 
änka, Marie-Louise Hallman, moder, 
syster, svåger, svägerskor och syskon- 
barn. 

Hallström, /'^ry<7/i.; f. 1829=7/3; bygg- 
mästare: t 1902 '='2 i Strängnäs, e. 
änka, född Maria Pettersson, och barn: 
begrafven å norra begrafningsplatsen 
vid Stockholm. 

Hallström, Seih; f. 1834 n i Ytter 
Selö socken i Södermanlands län: 
lasareilsläkare och stadsläkare i Sträng- 
näs; med. licentiat: f 1902 " 2 i Sträng- 
näs, e. änka, född Ebba Fieneld, son, 
sonhustru, syskon och svärmoder: be- 
gratven i Strängnäs. 

Hamberg, Nils Peter; f. 181 5 n i 
Stockholm; med. doktor; professor; J 
1902 '-^ 2 i Stockholm, e. änka, född 
Emma Härnström, barn, mågar och 
barnbarn. 

Hambraeus, Johan; f. 1829: f. d. lands- 
sekreterare i Gottlands län: t 1902 
'V II i Visby. 

Hamilton till Barsebäck, Amelie; 
f. grefvinna Leioenhaupt 1828 " s: änka 
1863 efter ryltmäslaren grefve Gustaf 
Ludvig Hamilton till Barsebäck ; j 1902 
' 12 i Stockholm, e. barn och barn- 
barn: begrafven i familjegrafven å 
Bäcks kyrkogård. 

Hamilton till Barsebäck, Gustaf 
Axel; f. 1833 12: kammarherre: gref- 
ve; t 1902 '^,'2. 

Hamilton till Barsebäck, Maria Kata- 
rina; f. Rosen 1817 8. t 1902 \'7. 

Hammarskjöld, 7('/i!(Z/T//^z Hilaria Vil- 
helmina; se Schönning. 

Hammarström, Vilhelm Reinhold ; f. i 
Alingsås; fabrikör; f 190^ 6 i Stock- 
holm, öfver 82 är gammal, e. två dött- 
rar; begrafven i familjegrafven å norra 
begrafningsplatsen vid Stockholm. 



i6 

Haneli, Viktor; f. 1860 "/m; fanjunkare 
vid Fortifikationen; f 1902 '^/s på 
Karlsborg, e. änka, född Mia Bjöj-ling, 
och barn. 

Hanngren, Gustaf; f. d. revisor; f 1902 
"^3/12 i Stockholm, 92 år gammal på 
5 dagar när, e. barn, barnbarn, barn- 
barns barn och syster; bejjrafven a Stora 
Tuna kyrkogärd i Kopparbergs län. 

Hansen, Viktor; handlande: godsägare: 
f 1902 i Visby, 60 ar gammal, e. 
änka, född Barckström, tre söner och 
två döttrar; begrafven å Öja kyrkogård. 

Hansen-Grut, William; f. ä Stokke- 
dal i Nordsjaelland: löjtnant; t 1902 
å Gammalstorp i Västergötland, 
62 år gammal, e. änka och barn. 

Hansson, Gustaf ; i. d. fabrikör; f 1902 
i Stockholm, nära 68 år gammal, 
e. barn och barnbarn. 

Hansson, Gustaf Erland ; f. i Karlstad ; 
grosshandlare; f 1902 3', 3 i Stockholm, 
44 år gammal, e. fader och syskon. 

Hansson, Jolian; {. d. bagaremästare; 
f 1902 % i Stockholm, 63 år, II mån. 
och 10 dagar gammal, e. änka, född 
Sanny RunJquist, och barn; begrafven 
å norra begrafningsplatsen vid Stock- 
holm. 

Hansson, y. A ; kronolänsman i Ta- 
nums distrikt; f 1902 5; begrafven 
å Grebbestads kyrkogård. 

Hanson, Karl Johan; f 1843 '■'i-; 
byggmästare; f 1902 ^'12 i Stockholm, 
e. syskon, svägerskor och syskonbarn; 
begrafven i Kristinehamn. 

Hansson, Olof; handlande; f 1902 ^- 3 
i Stockholm, 58 år, 4 mån. och 6 da- 
gar gammal, e. änka, född Sofia An- 
dersson^ barn, barnbarn och syskon: 
begrafven å norra begrafningsplatsen 
vid Stockholm. 

Harling, Johan August; {. d. järnhand- 
lare; t 1902 '7/8 i Nyköping, något 
öfver 58 år gammal, e. änka, född 
Hammarstrand, dotter och syskon. 

Hartzell, A. G.; f d. inspektor och 
hamnmästare; t 1902 " la i Örnskölds- 
vik, nära 79 år gammal. 

Hassel, Verner: kassör vid Hammarby 
bruk vid Nora; f 1902 ^ 6 därstädes, 
52 år gammal, e. moder och två systrar. 

Hasselberg, Guno Teodor; f. iS'63 7 
i Östersund ; vice häradshöfding; j 1902 
'V7 i Stockholm, e. änka, född Bran- 
dell, och fyra barn; begrafven i familje- 
grafven i Östersund. 

Hassellund, Erik Vilhelm; tapetserare- 
mästare; t 1902 \ i Stockholm, öfver 
70 år gammal, e. änka, född Anna 
Magnusson, barn och barnbarn. 



Hassellund, Johan Vilhelm; f. 1834 =° 2: 
landtbrukare; J 1902 i Ytterhy i 
Öster-Akers socken, e. änka, född .^'wwa 
Åkerberg, barn och barnbarn. 

Hasselquist, F. T.; f. 1821; f. d. kam- 
rerare och fängelsedirektör; f 1902 ^ 
e. änka, född Frisenberg ; begrafven å 
Norra Vrams kyrkogård. 

Hasselström, Linus ; stationsinspektor: 
J 1902 3/4 på Rånnum, 29 är, 3 mån. 
och 18 dagar gammal, e. moder. 

Hast, Nils; kamrerare i bankakliebola- ■ 
get Södra Sveriges afdelningskontor i 
Ronneby; f 1902 ^7, 42 år gammal, 
e. änka, född Beidin. 

Hazelius, August Ernst: f. 1843 ^7/9 i 
Stockholm; hofintendent; f 1902 5 
i Bad Nauheim. * e. änka i 2. giftet, 
född Therese Viktoria Karolina Lund- 
berg, dotter i i. giftet, måg och dotter- 
söner; begrafven å norra begrafnings- 
platsen vid Stockholm. 

Hedeli US, Fredrik; f 1830 på Ing- 
valdstorp; f. d. fabrikör; f 1902 -'^j<i i 
Stockholm, e. änka i 2. giftet, född 
Ebba Schwartz, son och 2 döttrar; be- 
grafven å norra begrafningsplatsen vid 
Stockholm. 

Hedenbergh, Rudolf Filip: f 1S43 
'Vio; godsägare: f 1902 ^ pä Banke- 
sta i Järna socken, e. änka, född Anna 
Karth, barn, syskon och svärföräldrar. 

Hedenstlerna, Isak Gustaf; f 1836 
3'/7; f 1902 9 II i Västerås, e. syster, 
svåger och syskonbarn. 

Hedlund, J. F.; urmakare; f 1902 ^/n 
i Söderköping öfver 58 år gammal. 

Hedlund, J. Af.; f. 1 Kalmar; f. d. 
häradsdomare; t 1902 i april i Östra 
Torsås socken, nära 87 år gammal, e. 
son och fyra döttrar. 

von Heideman, Karl Arndt Magnus; 
{. 1859 'V? i Heinola i Finland; sta- 
tionsinspektor; t 1902 ^/s i Slockholm, 

e. änka, född Alma Alinder, och dotter. 
Heilborn, Oskar Filip; f. 1825 "/S i 

Stockholm; f. d. konsul; f 1902 '5 
därstädes, e. syster, barnbarn och svä- 
gerska. 

Heinrich, Johan Edvard; {. 1824 5/5; 

f. d. handlande; f 1902 "^,1, e. änka. 
född Hilda Ekholtz, barn, barnbarn 
och måg; begrafven å norra begraf- 
ningsplatsen vid Slockholm. 

Helin, Albert; bruksägare; j 1902 =9,7 
på Framnäs i Frykeruds socken i Värm- 
lands län, 90 år gammal, e. änka och 
barn. 

Helin, Karl; f. 1S64 i Värmland; läns- 
man i Svärdsjö distrikt; f ^902 s i 



17 



Svärdsjö, e. änka, född Fogelqvist, och 
tre barn. 

Heljestrand, Otto Bernhard; f. 1824 
"/a i Eskilstuna; f. d. fabrikör; f 1902 
^,'5 i Stockholm, e. änka, född Selma 
Ed gren, barn och barnbarn. 

Hellberg, Johan; f. 1832 ^Vi^; f. d. 
skollärare; klockare och organist i 
Lilla Mellösa församling; f 1902 
på Lugnet vid Bergvik, e. änka, Au- 
gusta Hellberg, barn och barnbarn. 

Hellberg, Ture David; f. 1818 3°/i2 i 
Göteborg; prost; kyrkoherde i Tanums 
pastorat; 7 1902 ^10, e. änka, född 
Maria Elisabet Guldbrandsson, barn 
och barnbarn. 

Hellegren, J. A.; f. 183 1 '^6; f. d. 
disponent; f 1902 '% i Skara, e. änka. 
född Johanna Jacobsson, barn och 
barnbarn. 

Hellgren, Felix Manritz; f. d. stations- 
inspektor vid statens järnvägar; f 1902 
''Vi i Fogelås i Småland, 80 år gam- 
mal, e. barn. 

Helling, August S.; f. 185S; veterinär; 
t 1902 ^°/3 på ilulån i Järna socken 
i Dalarne, e. moder och syskon. 

Hellström, Ernst Georg; f. i Alingsås; 
med. licentiat; f 1902 5 i Stockholm, 
36 år, 4 mån. och 24 dagar gammal, 

e. änka, född Amelie Maud Campbell, 
barn, moder och syskon. 

Hellström, Lovisa; änka; f 1902 -^,'7 i 
Bäcktorp i Svennevads socken i Öre- 
bro län, loi år och 9j mån. gam- 
mal. 

Hellström, N. J.; f. d. skräddare- 
mästare; t 1902 '^ 3 i Norrköping, 68 
år gammal, e. syskon. 

Hemmer, Albertina Matilda; f. Gri- 
pen siedt I §28 12; t 1902 '-»/a. 

Henckel, Johan; f. 1826 '^2 i Helsing- 
borg; t 1902 i april i Helsingborg, e. 

• änka, född Rosenberg, fosterson, bröder 
och systrar. 

Hernlund, A'arl Ferdinand; f. 1837 '^/a 
i Eksjö; landskapsmålare; ledamot af 
akademien för de fria konsterna: f 
1902 '^6 i Medevi, e. änka, född Lisen 
Fredrika Maria Lundvall, barn, svar- 
moder och syskon; begrafven i Lin- 
köping. 

Hernlund, Knut Al/red; sjökapten: f 
1902 Syia i Stockholm, 45 år, 4 mån. 
och 25 dagar gammal, e. änka, född 
Ida Perman, barn och systrar; be- 
grafven i familjegrafven ä norra be- 
grafningsplatsen vid Stockholm. 

Hessler, Per Henrik; f. i Stockholm; 

f. d. vaktmästare; f 1902 '♦/^ i Stock- 
- holm, 91 år gammal, e. änka. 



Heurlin, Helena Katarina; f, 1814 i 
Växjö, f 1902 i Växjö. 

Heyman, Axel; f. 1S59 ^^ 'n: grosshand- 
lare: t 1902 ^^/i2, e. änka, född Kallia 
Snellman; begrafven å mosaiska kyrko- 
gården vid Stockholm. 

Hildén, Karl Gustaf; f. 1821 ^'e; f. d. 
guldsmed; "f 1902 Vi i Stockholm,, e. 
barn och barnbarn. 

Hillman, Ernst; läderhandlare; f 1902 
7 '4 i Falun, 25 år gammal. 

Hillman, Johan; i. 1846; tandläkare; f 
1902 ^^,'7 i Halmstad, e. änka och barn. 

Hlnke, William Edvard; f. i Göteborg; 
disponent; J 1902 7 6 under hemresa 
från utlandet, 37 år gammal, e. änka, 
Maggie Hinke, två barn, moder och 
syskon. 

Hinnersson, Erik Vilhelm; f. 1820 "/n 
på Dalkarsberg i Mora socken: bruks- 
ägare; t 1902 ^/ii i Örebro. 

Hintze, Hans Olsson; i. 1831 i Skåne; 
f. d. adjunkt vid Sundsvalls högre all- 
männa läroverk; fil. doktor; f 1902 i 
Malmö. 

Hjeliström, Johan Mauritz; f. 1868 '73; 
tandläkare; j 1902 *Vi i Borlänge, e. 
änka, född Olga Mellbin, föräldrar, 
syskon och svärmoder. 

Hjelm, Johannes Kristoffer ; skomakare- 
mästare; t 1902 ^^.3 i Stockholm, 81 
år, 3 mån. och lo dagar gammal, e. 
dotter och svärson. 

Hjertén, Johan Gttstaf; f. 1S27 ^V?; 
handlande; j 1902 ^ 3 i Stockholm, e. 
änka, född Soji Thordcman, barn, son- 
hustru och dotterdotter. 

Hjertstedt, Oskar; f. 1868; fil. kandi- 
dat: t 1902 ^a i Skara, e. moder och 
trolofvad. 

Hjertström, Ernst Johan Gustaf; f. 
1849 ' 7 i Jönköping; öfverläkare vid 
Stockholms hospital; j 1902 ^Va i 
Stockholm, e. bröder; begrafven å östra 
kyrkogården i Jönköping. 

Hjorth, Johan Kristoffer ; f. d. rådman 
i Östhammar; J 1902 ^,'9 därstädes, 86 
år gammal, e. fem barn. 

Hjort, Johan Kristian; fabrikör; j 1902 
^3 10 i Stockholm, 30 år gammal, e. 
föräldrar och bröder: begrafven å norra 
begrafningsplatsen vid Stockholm. 

Hjärne, Bror Knut Tomas-, f. I o so ; 13 ; 
sjöman; t 1902 a. 

von Hohenhausen, Herman Ludvig-, 
f. 1827 =^'4; f- d. militärbefälhafvare 
på Gottland: f 1902 ^^ 12 i Stockholm, 
e. änka född Gustafva Fredrique 
Arnell, två döttrar och måg. Med ho- 
nom utgick på manssidan adliga ätten 
n:r 2150. 



2. 



i8 



Holm, Karl Ludvig; f. i Stockholm; 
maskiningeniör; f 1902 Vs pä Smeds- 
bro i Småland, 69 år gammal. 

Holmblad, Runo; notarie; J 1902 V" 
i Stockholm, 66 år gammal; begrafven 
å norra begrafningsplatsen vid Stock- 
holm. 

Holmgren, C. P. E.; f. 1841 i Borrby; 

kronofogde i Ljunits, Herrestads och 

Vemmenhögs härads fögderi; f 1902 

i november i Ystad. 
Holmgren, Petter Emanud; f. i Laholm ; 

rådman och stadsfogde i Ängelholm; 

f 1902 Va därstädes, 78 år gammal, 

e. änka i 3. giftet, född Holst; och 

syskon. 

Holmqvist, H. P.; f. d. underfogde i 
Malmö; f 1902 3/5 i Malmö, något 
öfver 73 år gammal, e. änka, född 
Henning, barn och barnbarn. 

Holmquist, A'arl Mauriiz; inspektor 
för Gusums bruks jordegendomar; J 
1902 '°'6 därstädes, e. änka. 

Holmsten, Sven Olof; f. å Aspa bruk 
i Närke; grosshandlare; f igo2 -'',9 i 
Norrköping, 71 år och 9 mån. gam- 
mal, e. änka, född Lotten P'imansson, 
sex söner och tre döttrar. 

Holmström, Anders Josef Erik: f. på 
Öland; f. d. fabrikör; f 1902 ^-/s i 
Stockholm, 74 år gammal. 

Holmström, Johan Vilhelm Au<^iist: i. 
i Tunhems socken i Västergötland: f. 
d. fabrikör; f 1902 '',12 i Stockholm. 

Holmström, Karl Anders; f, 1S32 i 
Flisby; f. d. kollega i Vadstena; f 
1902 ='^'6 i Kisa. 

Holst, Johan Petter Teodor; f. 1832 
i Ystad; bankkamrer: f 1902 ^, n i 
Simrishamn, e. änka, född Kraak, och 
fyra döttrar. 

Holst, K. A.; bruksförvaltare; 7 1902 
'Vs i Trollhättan, 70 år gammal, e. 
änka, barn och barnbarn. 

Horn till Rantzien, Eu frosyne Louise; 

i. 18 19 =^3, t 1902 "';I0. 

Horn till Rantzien, Eva Eleonora Gu- 
staf va Mana Sofia; f. 1S15 *9 j 1902. 

Horn, Karl Olof; verkmästare vid Igel- 
fors bruk; f 1902 ^ 6 därstädes, 55 år 
gammal, e. änka och åtia barn. 

Horndahl, Ernst; f. i Höganäs; gross- 
handlare; j 1902 -9 6 i Helsingborg, 
30 år gammal, e. fader och syskon. 

Hultberg, Herman Vilhelm; f. 1S39 i 
Källby socken i Skaraborgs län; f. d. 
borgmästare i Falun; f 1902 3' g i 
Stockholm, e. syskonbarn. 

Hultenberg, Karl; direktör; f. 1815; 
f 1902 5/3 i Borgholm. 



Hultgren, Otto; f. 1846; stationsinspek- 
tor vid Vårgårda; f 1902 "m, e. änka, 
född Karin Hultgren^ san och dotter. 

Hultin, Otto Maximilian {Max); f. 1836 
^;7; f. d. jägmästare; f 1902 ^°/7. 

Hurtin, Bror Anders; f. 1865 V-; post- 
expeditör; f 1902 Vs i Kristianstad. 

Husberg, Karl Rikard; f. 1821 ^,10; 
f. d. grosshandlare; j 1902 'Vs i Stock- 
holm, e. änka, född Laura Lindeberg^ 
barn och barnbarn; begrafven å norra 
begrafningsplatsen vid Stockholm. 

Hwarf ner, Karl Fredrik; f. i Hvarf i 
Skaraborgs län; redaktör; f 1902 i 
Vadstena, 47 år gammal, e. syskon. 

Håkansson, Axel Gustaf; f. d. bruks- 
förvaltare: t 1902 i Stockholm, 
72 år gammal, e. barn och barnbarn. 

Håkansson, Karl Robert: i. i närheten 
af Borås; f. d. fabrikör; f 1902 ^^'6 i 
Stockholm, e barnbarn. 

Hällenius, Karl August; f. 1823 ^10 i 
Håtuna socken; kyrkoherde i Lillkyrka 
och Boglösa församlingar af ärkestiftet; 
t 1902 ',9 i Lillkyrka prästgård, e. 
änka i 2. giftet, född Cornelia Fredrika 
Charlotta IVåhlin. 

Häger, R.; grosshandlare; f 1902 -% 
i Köpenhamn, 34 år gammal, e. familj. 

Häggblom, Herman Kristian; f. 1S57 
3^/ia; inspektor; f 1902 ^^ix i Skellefteå, 
e. syskon. 

Hägglund, Johan Henrik; f. 1S33 '^/i; 
prost; kyrkoherde i Västra Karups för- 
samling; teol. doktor; f 1902 ^°.q; be- 
grafven å Västra Karups kyrkogård. 

Högberg, Olof Reinhold; f.'l820 3 i 
Ume; f. d. folkskolelärare och lasaretts- 
syssloman; j 1902 ^*-6 i Pite. 

Höglund, Johan N'ikolaus; kamrerare; 
t 1902 lo vid Kramfors verk i Ånger- 
manland, 40 år gammal, e. moder och 
syster. 

Hörnell, Reinhold; f. 185 1 '»'s i Ume; 
direktör; f 1902 i Stockholm, e. 
tre barn, moder och syskon. 

Hörner, Harald Vilhelm; f. d. inspektor; 
t 1902 ^° 7 i Härnäs, 80 år gammal, 
e. dotter och måg. 

Hörstadius, Hilda Gustafva; se Gripen- 
svärd. 

Höök, Karl; skeppsredare; f 1902 'Vs 
i Kappelshamn, 70 år gammal. 

In de Bétou, Gustaf Govert Tyko; stu- 
dent vid universitetet i Uppsala; "j* 
1902 ','4 i Uppsala, e. föräldrar och 
syskon. 

Indebetou, Harald Otto; f. 1846; fil. 

d:r: f 1902 ix i Nyköping. 
Indebetou, Ivar Otto Daniel; f. 1S78 

Vi; löjtnant vid Södermanlands rege- 



19 



mente; t 1902 ^^Is å sjukhuset! Malma 
hed, e. föräldrar; begrafven å Solna 
kyrkogård. 
Ingelotz, Augusta Antoineita Louise: 
se Möller. 

Ingeström, Karl Johan; f. 1855 ^4 i 
Västervik; sjökapten; f 1902 ^^/e i 
Sydney, e. syskon och syskonbarn. 

Isaksson, Alfred Verner; f. i Stock- 
holm; godsägare; f 1902 s på Kärra 
i Västergötland, 64 år gammal, e. änka 
och fem döttrar. 

Israelsson, Erik; f. i Pershyttan i Nora 
bergsförsamling; kontorschef; f 1902 
Vio i Stockholm, 40 år och 9 dagar 
gammal, e. moder och syskon ; begraf- 
ven å norra begrafningsplatsen vid 
Stockholm. 

Jacobson, Göran- f. 1842 ^% i Gäll- 
stads socken; bankkamrerare; f 1902 
^^8 i Gällslads socken, e. änka, född 
Sandlund, tre barn och bröder. 

Jakobson, Otto Robert; f. d. gross- 
handlare; t 1902 ^■♦'3 i Stockholm, 
något öfver 59 år gammal, e. son. 

Janson, Gustaf; handlande: t 1902 ^/n 
i Stockholm, 62 år, 7 mån. och 23 
dagar gammal, e. änka, född Maria 
Tetelius, barn och syskon. 

Janson, Åke: f. 1831; skeppsmätare; f 
1902 '3'3 i Helsingborg. 

Jansson, August; byggmästare: y 1902 
^8 i Väderstads socken i Östergöt- 
lands län, 78 år gammal. 

Jansson, £.; handlande i As vid Nora: 
f 1902 'Ve, 55 år gammal. 

Jansson, Johan Erik; i. d. mjölhand- 
lande; f 1902 6, 73 år, 9 mån. och 
18 dagar gammal, e. barn. 

Jansson, Sven August; f. 1831 

f. d. förrådsförvaltare vid statens järn- 
vägar; t 1902 ^,6 i Stockholm, e. änka, 
född Eatima Ackeröerg, barn, svärson 
och syster; begrafven å norra begraf- 
ningsplatsen vid Stockholm. 

Janzon, J.; handlande; t 1902 '5/^ j 
Falköping, något öfver 60 år gammal, 
e. änka och sju barn. 

Jegerhjelm, Augusta Anna Fredrika; 
se von Arbin. 

Jegerhjelm, Karl- Henrik ; f. 1839 
3/9; kammarjunkare; f 1902 n på 
Strömsholm, e, syskon, brors- och 
systerbarn. 

Jernström, Anders Johan; broarren- 
dator; f 1902 ^''u vid Nockeby, 53 
år, II mån. och 13 dagar gammal, e. 
änka, född Fredrika Öberg., barn och 
barnbarn. 

Joachimsson, Nils Henrik; f. 1833 ''V? 
i Strå socken i Östergötlands län; f. d. 



landskamrerare i nämnda län; f 1902 
Vs i Linköping, e. änka, född Hilma 
Stång gren, fyra söner och fyra döttrar; 
begrafven å Linköpings kyrkogård. 

Johan.son, Eric; f. d. landtbrukare; f 
1902 3/4 på Krogstaberg, 77 år, 5 mån. 
och 3 dagar gammal, e. barn, barn- 
barn, svägerska och systrar. 

Johanson, Erik Alfred; f. 1875 'Vi; 
handlande; J 1902 ^7/3 \ Högbo, e. 
änka, född Mimmi Nordeman, son, 
föräldrar, syskon och svärföräldrar. 

Johansson, Adolf Erik; f. i Jönköping: 
f. d. grosshandlare; f 1902 -''■i i Stock- 
holm, 72 år gammal, e. syster. 

Johansson, Adolf Mauritz ; f. 1839 'V4; 
stadsfiskal; f. d. föreståndare vid de- 
tektivafdelningen i Stockholm; f 1902 
7, 7 i Söderköping, e. syster, svåger och 
systerbarn; begrafven å norra laegraf- 
ningsplatsen vid Stockholm. 

Johansson, Axel Verner: f. d. gross- 
handlare; t 1902 "/ö i Stockholm, 71 
år gammal, e. syskon. 

Johansson, Johan Gustaf; f. 1843 Va 
i Gullspång i Värmlands län; källar- 
mästare; j 1902 V3 i Gäfle, e. änka, 
född Anna Crantz, två söner, dotter, 
moder och syskon. 

Johansson, A'arl Otto; f. 1850 härads- 
skrifvare i Stockholms läns västra fög- 
deri: t 1902 '3 2 i Stockholm, e. änka, 
född Konkordia Lundgren^ och syskon ; 
begrafven å norra begrafningsplatsen 
vid Stockholm. 

Johansson, Leonard; f. 1845 '','10 i Göte- 
borg; sågverksägare; f 1902 "/e ä Löf- 
holmen vid Pite, e. tre söner och fyra 
döttrar. 

Johansson, Olcf; trävaruhandlande; J 
1902 i Alanäset, 83 år gammal, e. änka, 
barn, barnbarn och barnbarnsbarn. 

Johansson, Oskar; grosshandlare; f 
1902 ';8 i Stockholm, e. systrar. 

Johansson, Oskar; varfsägare; skepps- 
byggmästare å Eckerna varf i Tunge 
socken; f 1902 i april 40 år gammal, 
e. änka, dotter och fader. 

Johnson, Samuel; f. d. riksdagsman; f 
1902 ^, 7 i Hvetlanda, 82 år gammal, 
e. fre halfsyskon; begrafven å Hvet- 
landa kyrkogård. 

Johnsson, John Vilhelm; f. d. hand- 
lande; 7 1902 'J, 6 i Stockholm, 41 år 
och 7 mån. gammal, e. broder. 

Jonzon, Karl Marcus ; amanuens i ge- 
neralpoststyrelsen; f 1902 12 i Stock- 
holm, e, syskon. 

Joulin, Petter Julius; f. d. kaféidkare; 
t 1902 Va i Stockholm, 61 år gammal, 



20 



e. änka, född Holmström, son och 
dotter. 

Jubell, Vilhelm: f. 1858 ^V; kontors- 
chef; t 1902 '^ 8 i Gäfle, e. änka, Tekla 
jubell, barn och moder. 

Jäderholm, Robert Fredrik 1824 ''/ii 
i Gäfle; cigarrettfabrikör i Abo; 7 1902 
^3/9 i Köping, e. barn och barnbarn. 

Jägerhorn till Storbyn, Karolina Char- 
lotta; se Blomqvist. 

Jönsson, Johan; f. d. kamrerare vid 
Höganäs stenkolsaktiebolag; f 1902 3 4 
i Ängelholm, 65 år gammal, e. änka, 
född Olivia IVeiterling, sex barn, barn- 
barn, svärdotter och svärsöner. 

Jönsson, K. E.; f. 1S25 ",0: f. d. stads- 
fiskal i Trelleborg; f 1902 i nämnda 
stad. 

Jönsson, Karl P.; f. i Söndrums socken; 
handlande: "j" 1902 ^ 10 i Halmstad. 
71 år och 6 månader gammal, e. änka, 
Anna Jönsson, barn, barnbarn och 
broder; begrafven i Halmstad 

Jönsson, A'ils; f. 1S33; boktryckare; j 
1902 i april i Helsin^^borg: begrafven 
å nya begrafningsplaisen i Helsingborg. 

Kaatelius, O. A/.; rektor vid seminariet 
i Maltiasuddens by i Jockmocks socken; 
t 1902 i oktober. 

Kafie, K'las Johan Fredrik; f. 18 19 
'Z^; kommendör i flottans reserv; j 1902 
'Vti i Karlskrona, e. syster. 

Kahl, Karl Abraham; f 1815 ^3 g i öre- 
grund; f. d. lärftkramhandlare : t 1902 
3°/i2 i Stockholm, e, änka. född Eds- 
berg, son och tre döttrar: begratVen å 
norra begrafningsplaisen vid Stock- 
holm. 

Kallenberg, Anders Hansson; f. 1834 
'3/io i Burlöfs socken i Malmölius län; 
djur- Qch landskapsmålare: j 1002 
i Stockholm, e. syskon; begrafven å 
norra begrafningsplaisen vid Stock- 
holm. 

Kalling, Klas Hjalmar Ulf; f. 1830 
'V«o; kammarherre; grefve; f 1902 6. 

Karlson, Reinhold; f. 1854; tjänsteman 
i Stockholms stads drätselnämnd; J 
1902 i Stockholm. 

Karlsson, Johan Emil; f. 184S ^'la i 
Enköping; handlande; f 1902 , \ 
Stockholm, e. syster, syskonbarn och 
fosterson; begrafven å norra begraf- 
ningsplaisen vid Stockholm. 

Karlström, Johanna Sofia; se Aker- 
hiclm till Margretclund. 

Karlström, Karolina Augusta Vilhel- 
mina; se Abenius. 

Kellner, G. V.; f. d. auklionskommis- 
sarie; f 1902 "/i i Norrköping, 67 år 
gammal. 



Keyser, Hedvig Aurora; f. Ekelund 
1826 ^^'8 på Hults bruk i Kvisslinge 
socken i Östergötlands län; änka 1886 
efter praktiserande läkaren Johan Fer- 
dinand Gustaf Keyser; -J" 1902 i 
Stockholm, e. barn. 

Keyser, Ture August; f. 1844 'Vio; 
bokhållare; j 1902 ^Vi, e. änka, född 
Anna Karolina Lovisa Jansso?i, barn 
och svärföräldrar; begrafven å norra 
begrafningsplaisen vid Stockholm. 

Kiellander, Ludvig; f. 1825 =9/5 j 
Kristianstad; f. d. major i Kronprin- 
sens husarregemente; f 1902 ^^'s i 
Malmö, e. änka, född Katarina Kri- 
stina Schartau, och barn; begrafven i 
Malmö. 

Kihiberg, Olof Johan; f. d. rektor vid 
Jakobs lägre läroverk; fil. doktor; f 
1902 ^^'7 i Stockholm, 85 år gammal, 
e. änka; begrafven å Johannes kyrko- 
gård i Stockholm. 
Kindberg, Vikior Samuel; godsägare; 
t 1902 10 på Brunns gård i Väster- 
götland, 73 år gammal, e. barnbarn. 

{ Kirstner, Adolf; agent; f 1902 i april i 

j Göteborg, 50 år gammal. 

I Kitzing, K'arl Fritz Martin; f. d. källar- 
mästare; t 1902 "^7/7 i Grisslehamn, 
65^2 år gammal, e änka, född Graf- 
strom^ barn, niåg och barnbarn. 
Kiörkander, J. K.; bokhandlare; f 

j 1902 i Arboga, 65 år gammal. 

i Kiörkander, V.; f. d. jägmästare: j 
1902 ^3 8 i Arboga, 67 år gammal, e. 
syster. 

Kjellberg, Johan Alfred; f. 1841 ^''6; 
öfverstelöjtnant i Skaraborgs regemen- 
tes reserv: 7 1902 3°^ g \ Mariestad, 
e. änka, född Hilda Vetterqvist, barn, 
moder och systrar; begrafven i Marie 
stad. 

Kjelleström. Sven Gustaf; f. 1846 ^'s 
i Ryssby i Kalmar län; provinsial- 
läkare: f 1902 5 9 i Borgholm, e. änka, 
född Beijbom, och son. 
Kjellman, /^riffiVz/t,- landibrukare; f 1902 

i 3 jj ä Hälla, nära 68 år gammal, e. 
änka, barn och barnbarn. 
Kjellqvist, Johannes; f. 1816 ^3/^ \ 
Husaby socken; kyrkoherde i Hval- 

I stads församling af Skara stift; f. d. 

I kontraktsprost; f 1902 ^'3 7^ g änka, 

I född Emma Charlotta Ågren; begraf- 

j ven å Hvalstads kyrkogård. 

I Kjernås, A'./ juvelerare: f 1902 i 

I Göteborg, 59 år gammal. 

I Klar, Ingrid; f. 179S 1 3-, f 1902 i 
Norra Hestra församling i Jönköpings 
län. 

Kleen, Augusta Sofia; se Rosenblad. 



Klein, Anders Johan; f. 1823 ^7/4: f- d. 
underlöjtnant i arméen; f. d. sysslo- 
man vid länslasarettet i Lund:f 1902 

Klinckowström, Rudolf Afajiriiz; f. 
1 8 16 ^'s; f. d. öfverste; f 1902 ^"/'n i 
Stockholm, e. änka, född Marie Frnn- 
ziska Emilia dc Labensky^ son, son- 
hustru och sonbarn; begrafven å Ekerö 
kyrkogård. 

Klint, Frans Gustaf; f. 1S36 i Järsnäs 
socken i Jönköpings län; fabrikör: f 
1902 i Stockholm, e. bröder och 
brorsbarn: begrafven i familj egrafven 
å Järsnäs kyrkogärd. 

Kocln, Michael; f. 1830 3°'8 på Vågsäter 
i Dalsland; f. d. godsägare; f 1902 
^Vio i Vänersborg, 73 år gammal, e. 
änka, född Adelaide Lindman^ och 
barn. 

Kock, Ingiald Ragnar; f. 183 1 V» i 
Stockholm; f. d. hospitalssyssloman; 
f 1902 Vs i nämnda stad, e. fyra barn. 

Kockum, R'arl Georg; f. 1S68 '^ 8 i 
Malmö; fabriksidkare ; 7 1902 ^^'y i 
Båstad, e. änka, född Sigrun Heder- 
ström, barn, moder och syster; be- 
grafven å nya begrafningsplatsen i 
Malmö. 

Kolmodin, Johan A>-'id; f. 185 1 i 
Grisslehamn; kapten vid Gotlands ar- 
tillerikår; f 1902 '5,3 \ Visby, e. änka, 
född Hildur Wennberg, barn, moder, 
svärmoder och syskon. 

von Konow, Laura Vilhelmina ; f. 1847 
^2, t 1902 =Vs. 

Koskull, Anna Fredrika Mariana; se 
Ridderborg, 

Krafft, Gustaf; f. 1806 3 \ Prag; f. d. 
konsul; f 1902 ^4 i Göteborg, e. två 
söner; begrafven å Örgryte kyrkogård. 

Krahner, Gottfrid Kristoffer; i. 1S4S i 
Malmö; sjökapten; f 1902 '^'ii i Jön- 
köping, e. änka, född Jonsson och se.\ 
barn. 

Kreiiger, Hanna Erika Cecilia; f. 
grefvinna Sparre Ull Scfdeborg 1858 
^V", t 1902 =3/,. 

Kreuger, Johan Kristian: f. 1818 ",'9 
i Stockholm; f. d. akademisekreterare; 
f 1902 *7/6 i nämnda stad, e. änka, 
född Irmingard Johanna Adelaide 
Granström ; begrafven å norra begraf- 
ningsplatsen vid Stockholm. 

Kronhamn, Abraham Viktor; f. 1S17 
på Klöfverön vid Marstrand: f. d. vice 

' konsul; f 1902 ^",4, e. barn och barn- 
barn. 

Kruse, Johan Alfred; fabrikör; f 1902 
''/la i Leksand, 64 år gammal, e. änka, 
född Hanna IViberg, barn och systrar. 



Kruse, Samuel; f. 1816 på Oroust; f. d. 
snickaremästare: f 1902 ^^,'12 i Göte- 
borg, e. änka i 4. giftet, son och två 
döttrar. 

Kullgren, K. A.; f. 1820 i Öster Våla 
socken i Västmanlands län: f. d. orga- 
nist och klockare i Hernevi försam- 
ling; f 1902 ^3 i Hernevi, e. änka' 
och barnbarn. 

Kumlien, Georg Viktor; f. 1831 Vi; 
f. d. kassaförvaltare vid Karl Gustafs 
stads gevärsfaktori ; f 1902 ^^ '7 i Sköfde, 

e. änka, född Alfrida Mellin, barn 
och syskon. 

K u m pf m u II e r , v^r«;? y<? j-f/; b e r gm äs t a r e ; 
t 1902 ^^Vs i Stockholm, 41 år och i 
månad gammal, e. moder, systrar och 
systerbarn: begrafven å katolska kyrko- 
gärden vid Stockholm. 

Kuylenstjerna, Axel Conrad Wilhelm; 

f. 1S37 '' 4 på Fredriksnäs i Gryts 
socken ; underlöjtnant i arméen ; J 1902 

i Borensberg, e. syster. 
Kuylenstjerna, Carl-Gustaf; f. 1840 
^'/s; kommissionslandtmätare ; "j" 1902 

Kuylenstjerna, Otto Fredrik; f. 1836 
s: f.d. telegraf kommissarie: f 1902= s. 

Kuylenstjerna, Rosa Matilda Karo- 
lina; f. Tham 1843 'V7, t 1902 ^,'4. 

Källström, Karl Johan; f. 181 7 ^Vs i 
Husby socken i Kopparbergs län; f. d. 
läroverksadjunkt; fil. jubeldoktor; f 
1902 ^'3 på Källsbyn i Husby socken, 

e. syskonbarn; begrafven i familjc- 
grafven å norra begrafningsplatsen vid 
Stockholm. 

Köhler, Karl Johan Vilhelm; f. 183S; 

f. d. kamrerare; J igo2 ^''2 i Stock- 
holm, e. änka, född Amanda Rampe, 
barn, sonhustru, mag och systrar: be- 
grafven å Adolf Fredriks kyrkogård i 
Stockholm. 

Köhlström, Jakob Fredrik Orion ; stabs- 
trumpetare vid Första Göta trängkär 
m. m.; 7 1902 ^■♦;4 på Karlberg, 60 år, 
6 mån. och 3 dagar gammal, e. änka, 
född Kristin Hårdberg, barn och syskon. 

König, A. G.; komniissionär ; 7 1902 
'■♦,'3 i Sundsvall, 58 år gammal, e. änka 
och fem barn. 

König, Johan Henrik Hugo; f. 1 839 "/i; 
f. d. ryttmästare; 7 1 902 * 3. 

Lagberg, Johan Albert Tyko; f. 185S 
3'/ 10: handelsbokhållare; 7 1902 i 
Arboga, e. syskon. 

Lagerberg, Karolina Matilda; f. Gno- 
spelius 1S27 ^Va, t ^9^2 i slutet af 
juni. 

Lagerbäck, John Hilmer ; f. 1876 
i Eskilstuna; järnhandlare; f 1902 '3/, 



22 



i Norrköping, e. änka, född Maria 
Demitrevna Kovaloff, föräldrar, svär- 
moder och svågrar. 

Lagercrantz, Carolina; f. Lagercrantz 
1822 t 1902 i januari. 

Lagerdahl, Ernst Alfred Reinhold; f. 
1858 ^7«; stationsskrifvare; f 1902 
i Katrineholm, e. moder. 

Lagergréen, Alexander Johan Fer- 
dinand; f. 1840 V4; f- d. förste landi- 
mätare; f 1902 Vi- 

Lagergren, Jarl Gustaf; f. 1S53 ""^A 
i Karlskrona; förste stationsskrifvare 
vid Sala järnvägsstation; t 1902 3°/7 i 
Uppsala, e. änka, född Hulda Ring- 
dahl, och barn; begrafven å norra be- 
grafningsplatsen vid Stockholm. 

Lagerholm, £. V.; f i Eksjö: f. d. 
grosshandlare; f 1902 -^'s i Stock- 
holm, 85 år gammal, e. dotterson. 

Lagerlöf, Anders Magmts; f. 1 85 1 "Z; 
i Kristinghamn ; bataljonsläkare vid 
Västgöta regemente; f 1902 ^-,5 i Lid- 
köping, e. syskon; begrafven i Kristine- 
hamn. 

Lagervall, Julius Magnus; f. 1S37 ^'^U; 
kapten i k. Flottans reserv; förestån- 
dare för navigationsskolan i Göteborg; 
f 1902 ^'/i i Göteborg, e. änka, född 
Axeline Lagervall, söner, döttrar, 
svärmoder och syskon; begrafven i 
Göte-borg. 

von der Lancken, Ernst Ferdinand; 
f. 1841 ^^,8; generalmajor: f 1902*^/5 
i Stockholm, e. bröder, svägerska, 
systerdotter och brorsbarn: begrafven 
å norra begrafningsplatsen vid Stock- 
holm. 

Landelius, Alfred Edvard; målaremäs- 
tare; f 1902 ^,12 i Stockholm, 65 år, 
I månad och 22 dagar gammal, e. 
änka, född Anna Frödin^ och styf- 
dotter; begrafven å norra begrafnings- 
platsen vid Stockholm. 

Landin, Niklas; f. 1820 '- 4: f d. upp- 
bördsraan vid Göteborgs gasverk: f 
1902 ^'n i Göteborg, e. änka, Alida 
Landin, barn och mag. 

Landqvist, J. A.; f. 18 13; f. d. sjö- 
kapten; hamnmästare; J 1902 i 
Lule. 

Landtbom, A. Odd; f. 1849 7/4 i Karl- 
stad; disponent vid Hamburgerbrygge- 
riet; f 1902 ^^,7 vid Saltsjöbaden, e. 
änka, född Elisabeth /leiss, barn och 
syskon; begrafven å norra begrafnings- 
platsen vid Stockholm. 

Lang, Johan; f. 1S32 '-,7 i Visby: pro- 
fessor i medicinsk och fysiologisk kemi 
vid universitetet i Lund: f 1902 ^"/^ i 
Lund, e. son; begrafven i Lund. 



Lanner, Axel; f. 1867 i Kalmar; direk- 
tör för Sveriges allmänna exportför- 
ening; t 1902 på Saltsjöbaden, 
e. änka, född Elsa Jansson, och dotter; 
begrafven å norra begrafningsplatsen 
vid Stockholm. 

Lannerstierna, Adolf Ehrenfrid; f. 
1841 ^5 '5; provinsialläkare; f 1902 ^Vi- 

Lannerstierna, Agnes Dorotea; i. Kar- 
len 1846 9/6, t 1902 

Lannge, Karl Oskar Vilhelm; agent: 
f 1902 ^^'9 i Stockholm, 57 år gam- 
mal, e. änka, född Emilia Engren, 
barn, barnbarn och syster; begrafven 
å norra begrafningsplatsen vid Stock- 
holm. 

Larsson, August Vilhelm; f. 1844 ^Va 
i Hedemora; adjunkt i folkskolelärare- 
seminarium i Göteborg: f 1902 i 
nämnda stad; begrafven å Sanna kyrko- 
gärd. 

Larsson, Axel Fritiof; lotsbefälhafvare 
på Vänern; sjökapten; f 1902^^7 iÅmål, 
71 år gammal. 

Larsson, Axel Robert Edmund; f. i 
Stockholm; civilingeniör ; f 1902 S/t^ 
i Stockholm, nära 49 år gammal, e. 
systrar. 

Larsson, Ey-ik Adolf; f. d. handlande; 
t 1902 ^^'ii i Stockholm, öfver 69 år 
gammal e. barn och barnbarn. 

Larsson, J. S.; poststationsföreståndare 
vid Xitta; f 1902 ^^,5, 70 år gammal, 
e. änka och barn. 

Larsson, Lars Johan; landtbrukare; 
•j" 1902 på Stensborg i Brännkyrka 
socken, e. änka, född Sjöberg, barn 
och barnbarn. 

Larsson, Lars Magnus; bruksförvaltare; 
t 1902 9 7 på Dejefors bruk i Nedre 
Ulleruds socken i Värmlands län, 64'. 2 
är gammal, e. änka och barn. 

Larsson, Nils Viktor; f. i Södra Mots 
härad; f. d. handlande; f 1902 'Va i 
Stockholm. 61 är gammal, e. änka, 
tödd Palntberg^ barn och barnbarn. 

Larsson, Olof i Bratteberg: f. 1848: 
ledamot af riksdagens första kammare; 
t 1902 10 

Laveson, Per; f. 1849 ^^3? grosshand- 
lare; t 1902 'V? i Malmö, e. änka, 
född Ffanna Nilsson, barn. fader och 
syskon; begrafven å nya kyrkogården 
i Kristianstad. 

Leijonhufvud till Ekeberg, Johanna 
Charlotta; i. Skicldebrand ; 1845 ^V"? 

t 1902 '-'^ 9- 

Lennartson, Anders Leonard; gross- 
handlare; t 1902 i Stockholm, 51 
år gammal, e. syskon ; begrafven å norra 
begrafningsplatsen vid Stockholm. 



23 



Leufstadlus, K. G.; f. d. stadsfiskal i 
Öregrund; f 1902 i januari därstädes, 
87 år gammal, e. son. 

Levin, J.; fältskär: f 1902 3" '5 i Väster- 
vik, 59 år gammal, e. syskon och 
syskonbarn. 

Levin, Klas Amandus; farm. kandidat; 
t 1902 "/s i Stockholm, 21 år, 6 mån. 
och 15 dagar gammal, e. föräldrar, 
broder, faster och farbroder. 

Lewenhaupt, Amelie; se Hamilton 
till Barsebäck. 

Lewenhaupt, A?ina Cecilia; i. Aminoff 
1846 '-'/V; t I9C'2 ^',11 i Stockholm, 
e. make, intendenten af första klassen, 
grefve Casimir Patrik Leivenhatipt, två 
söner och syskon: bcgrafven i familje- 
grafven å norra begrafningsplatsen vid 
Stockholm. 

Lewenhaupt, Augusta Aurora Ceci- 
lia; se Schéel-Flessen. 

Lewenhaupt, Sofie Ulrika; se Siiern- 
stedi. 

Lewerentz, Vilhelmina ; f. Sandelin; 
änka efter kyrkoherden i Horns pasto- 
rat F. V. Lewerentz; f 1902 '- 9 i 
Mariestad, e. syskon och syskonbarn. 

Liberg, Bernhard; bruksägare: f. 1S36; 
t 1902 ^','3 på Rosenfors vid Eskils- 
tuna, e. änka, född Ma i ken Anneli, 
barn, barnbarn och måg: begrafven å 
Husby-Rekarne kyrkogård. 

Lidberg, Ernst fredrik; godsägare: f 
1902 -^,'11 på Nordgården i Väster- 
götland, öfver 67 år gammal, e. dotter 
och barnbarn. 

Lidberg, Johan August; f. 1838 '"/12 i 
Vänersborg; grosshandlare; J 1902 "/s 
i Falun, e. barn och syster; begrafven 
i Falun. 

LIedholm, -J. A.; f. d. bruksförvaltare: 
f 1902 3°/5 i Högsby nära 80 år gam- 
mal. 

Lilja, Frans August; handlande; f 1902 
®/a i Avesta, 40 år gammal, e. änka, 
moder och barn. 

Liljeqvist. Fer Olof Fredrik; f. 1843 
3/10 i Kalmar: fabriksidkare : t 1902 
^/s i Eskilstuna, e. änka, född Hilma 
Bergrum, barn, barnbarn och syskon. 

Lilliecrona, Sojia Nathalia; i. 1826, f 
1902 

Lilliehöök till Cälared och Kolbäck, 

Jacquette Sofia Charlotta; f. Bliim 
186Ö T 1902 '-''/4. 

LInander, Karl Sune; f. d. viktualie- 
handlande; f 1902 4, 77 år och 7 
månader gammal, e. döttrar. 

Linck, Frans Bernhard; f. 1S46 ^ g; 
ångbåtskommissionär; f 1902 i 
Söderhamn, e. änka, f. Augusta Trapp, 



fem barn, systrar, svågrar och sväger- 
skor. 

Lind (till Hageby), Ebba Elisabet Fred- 
rika Louise; se Gravenhor st- Lcwen- 
stierne. 

Lind, Johan; bagaremästare; f 1902 V? 
i Stockholm, nära 86 år gammal, e. 
två döttrar och barnbarn. 

Lind, Johan; f. d. adjunkt vid folk- 
skolelärareseminariet i Göteborg: f 1902 
/12 i Göteborg; begrafven å Lundby 
nya kyrkogård. 

Lindahl, Axel Samuel; f. 1847 ^^'s; 
kommissionslandtu\ätare i Värmlands 
län; f 1902 ^16 i Arvika, e. änka, 
född Anna Hall, två barn, moder, 
svärföräldrar och syskon. 

Lindberg, Peter; grosshandlare: t 1902 
^7/9 i Stockholm, 55^2 är gammal, e. 
änka och barn. 

Lindblad, Karl August; f. 1S32 ^^Vö; 
f. d. trädgårdsdirektör; f 1902 ^°;io i 
Stockholm, e. barn, barnbarn, svär- 
söner, svärdöttrar och syskon. 

Lindblom, Dorotea Matilda; f. Stiern- 
strom 1818 "/ii, t 1902 ^° 6. 

Lindblom, Karl E.; förrådsförvaltare 
och fanjunkare vid Södermanlands 
regemente; 7 1902 ^'/lo i Malmköping, 
62 år gammal, e. änka och son. 

Lindbom, Oskar; urmakare: f 1902 i 
januari i Trollhättan, 50 år gammal, 
e. änka och barn. 

Linde, K. A.; f. 1825; sjökapten; f 
1902 ^''/'ö i Gäfle, e. dotter. 

Lindeberg, Harald August; f. 1S49 ^'7; 
flotlchef; t 1902 s vid Gideä bruk, 
e. änka, född Lotten Huss, barn och 
syskon. 

Lindell, Per Gustaf Edvard ; f. 1S42 Val 
ingeniör: f 1902 ^^/lo i Stockholm, e. 
änka, född Julia iVerpin. och systrar. 

Linden, O.; handlande i Nora: f 1902 
12 därstädes, 39 år gammal, e. änka 
född Sandberg. 

Lindencrona, Eva Sofia Karolina; se 
Falkengren. 

Linderdahl, Axel Klemens; f. 1839; 
sjökapten; j 1902 "/ 8 i Gäfle, e. änka 
och tre döttrar. 

Linderoth, K. J.; garfverifabrikör; f 
1902 i Hvetlanda, 68 år gammal, 
e. änka, född Nilsscn, och två söner. 

Linderoth, Per Johan; f. 1853 '5 
bruksägare: f 1902 ^=,4 i Stockholm, 
e. änka, född Gerda Fagerberg^ och 
syskon; begrafven å norra begrafnings- 
platsen vid Stockholm. 

Lindgren, Knut; kassör: f 1902 ^4 i 
Stockholm, 54 år, 2 mån. och 25 da- 
gar gammal, e. systrar, svåger, syster- 



24 



barn och fosterbroder; begrafven å 
norra begrafningsplatsen vid Stock- 
holm. 

Lindgren, K. M.; f. 1849 i Södertälje; 
sjökapten; befälhafvare pä skonerten 
>Frey> från Gäfle; f 1902 på resa till 
Barbados, 

Lindh, Alfred Magmis ; tjänsteman i 
försäkringsbolaget Skandia; f 1902 
i Stockholm, 39 år, 4 mån. och 20 
dagar gammal, e. moder, Irolofvad och 
syster; begrafven i farniljegrafven å 
norra begrafningsplatsen vid Stock- 
holm. 

Lindhult, H. G.; f. 1825: f. d. rektor 
vid lägre allmänna läroverket i Kung- 
älf; t 1902 ^^'2, e. änka, född Koili- 
änder, och broder. 

Lindman, Efnil Akates; f. 1826 =% i 
Motala; bruksägare; f 1902 ^6 i Stock- 
holm, e. änka, född Eöba Dahlgren. 
och tre barn; begrafven å norra be- 
grafningsplatsen vid Stockholm. 

Lindquist, Georg Emanuel; f. 1863 i 
Mönsterås; kamrerare i Skånska han- 
delsbankens afdelningskontor i Skurup ; 
t 1902 i Skurup. 

Lindskog, Claes Gtistaf ; f. 1858; krono- 
fogde i Jösse fögderi af Värmlands län; 
t 1902 =Vi i Växjö. 

Lindström, August Viktor; f. 1839 =9,3; 
f. d. urfabrikör; f 1902 "-^'i, e. änka, 
född Amelie Fliigge, barn och syster. 

Lindström, Bror Joniel; f. i Stock- 
holm; f. d. barberaremästare ; J 1902 
®/i i Stockholm, 52 år gammal, e. 
änka, Ida Lindström. 

Lindström, Karl Ferdinand Johan; f 
1814 ''/a i Strömstad: grosshandlare: 
f 1902 5/3 i Stockholm, e. änka, född 
yosefine Bohman, barn, svärson, svär- 
döttrar och barnbarn : begrafven å 
norra begrafningsplatsen vid Stock- 
holm. 

Lindström, Lars Gustaf; f. 1842 r 
i Värmskog; kyrkoherde i Kristine- 
hamn; hofpredikant; j 1902 8, e. 
änka, född Sofia Beata Lagergren, och 
barn; begrafven i familjegrafven å 
Kristinehamns kyrkogård. 

Lindström, O. E.; f. d. adjunkt: fil 
kandidat; f 1902 ^- ',i<i i Uppsala, 6S\'2 
år gammal. 

LIndwali Johan Magnus; f 1S07 "^Ve; 
f. d. major; f 1902 'V* på Moboda i 
Nydala socken, e. son, sonhustru och 
barnbarn. 

Linroth, Anna Maria; f. Danckioardi- 
Lilliestrom 1832 '3 -j- igo2 i juni. 

Lltti<e, Otto HJahnar Leonard; f, 1846 
Vx; civilingeniör; f 1902 '/»o. 



Ljungberg, Klas Erik Ernst; f. 1S61; 
stadsfogde och stadskassör i Sträng- 
näs; t 1902 i Strängnäs-. 

Ljunggren, Karl; metodistpredikant: f 
1902 Vs, 57 år, 2 mån. och 20 dagar 
gammal, e. änka, född Johanna Mabn- 
kvisi, barn och syskon; begrafven å 
Norrköpings kyrkogård. 

Ljungström, Ernst Johan; f. i Vads- 
bro socken i Skaraborgs län; f. d. 
fabrikör; f 1902 ^6 i Stockholm, e. 
två döttrar. 

Lomm, Ä^ils Johan; f. 1840 ^V?; f- d. 
kronolänsman i Kalix fögderi: f 1902 
^^,'7 i Gellivare, e. änka, född Karin 
Tjernltmd. barn och barnbarn. 

Lorichs, Hedvig Maria Kristina; se 
Tersmeden. 

Lotinigius, S. V. S.; f. d. egendoms- 
ägare; t 1902 ^Vi i Asarums socken, 
72 år gammal. 

Lovén, Kristian Henrik; f. 1 844 ^^'I2 i 
Stockholm; praktiserande advokat i 
Malmö: 7 1902 Vs i Malmö, e. änka, 
född Emma Lovisa Fischer, och barn; 
begrafven ä nya begrafningsplatsen i 
Malmö. 

Luchiow, Robert Edvard; f. 1822 ^Vö; 
tjänsteman i järnvägsstyrelsen: f 1902 
'^s i Stockholm, e. änka, född Hilde- 
gard Smedberg, barn, sonhustru, syster, 
svägerskor och syskonbarn: begrafven 
i familjegrafven å norra begrafnings- 
platsen vid Stockholm. 

Lund, Fredrik Magnus; järnhandlare; 
f 1902 3. 6 vid Mösseberg, 70 år, 7 mån. 
och 23 dagar gammal, e. syskon. 

Lundberg, Anders Petter; f. 1821 ""^Is'. 
mälaremästare; f 1902 ^Va i Stock- 
holm, e. änka, född N'orlin, och flera 
barn: begrafven å norra begrafnings- 
platsen vid Stockholm. 

Lundberg, Gustaf Fredrik; f. 1821; 
sjökapten; f 1902 ^',12 i Stockholm, 
e, änka, född Gustafva Sjögren, barn 
och barnbarn; begrafven å norra be- 
grafningsplatsen vid Stockholm. 

Lundberg, Gustaf Reinhold; f. 1826 ", 4; 
sadelmakare; f 1902 g \ Stockholm, 
e, änka, född Johanna Lindgren, barn 
och syster. 

Lundberg, J. A.; agronom; f 1902 *'i 
i Gäfle, 38 år gammal, e. änka, född 
Sahlberg. 

Lundberg, SVils Rudolf Ingevald ; fiske- 
riinspektör; fil. doktor: f 1902 ^ 12 i 
Stockholm, e. änka, född Abela San- 
tesson, barn och syskon: begrafven å 
Väfversunda kyrkogärd. 

Lundblad, Karl; f. 1821; f. d. kommis- 
sionslandtmätare; f 1902, 



25 



Lundeberg, Frans Ferdinand ; f. 1838 
^5/9; borgmästare; f 1 902 ^/i; begraf- 
ven i Laholm. 

Lundgren, Frans Augzcst: f. i Helsing- 
land; byggmästare; f 1902 ^/a i Hel- 
singborg, 51 år gammal, e. änka, barn, 
föräldrar och syskon. 

Lundgren, Karl; f. 1856 ^3/^ i Varberg: 
f. d. rysk vice konsul därstädes; J 
1902 i Varberg, e. två barn. 

Lundgren, Kaxl Emanuel; handlande: 
t 1902 ^Vi2 i Karlshamn, 51 år. 5 mån. 
och iS dagar gammal, e. änka, född 
Amelie Andersson, moder, svärföräldrar, 
syskon och syskonbarn. 

Lundholm, Esse; f. 1864 6 i Alsike 
prästgård; e. o. hofrältsnotarie ; f 1902 
^Va i Kristianstad, e. trolofvad och 
syskon. 

Lundholm, Lovisa; se Walkcndorff. 

Lundin, Johan Fredrik; f. 1831 '^,3; 
handlande; f 1902 Vi i Stockholm, 
e. änka, född Sofie Boden, och dotter: 
begrafven i familjegrafven å norra be- 
grafningsplatsen vid Stockholm. 

Lundin, Karl Fredrik Oskar; f. 1839 
*Vio; faktor vid k. boktryckeriet: f 
1902 ^9,9 i Stockholm, e. syskon; be- 
grafven å norra begrafningsplatsen vid 
Stockholm. 

Lundqvist, A. G.; f. d. spinnmästare 
vid R. Wahrens aktiebolags fabrik: t 
1902 i Norrköping, e. barn och 

barnbarn. 

Lundqvist, Johan Albin; f. 1863 V" i 
Stockholm; praktiserande läkare; med. 
doktor; f 1902 '^,3 i Stockholm, e. 
moder; begrafven å artillerikyrkogården 
vid Stockholm. 

Lundqvist, Joh. Alfr.; föreståndare för 
Göteborgs maskinistförening: f 1902: 
begrafven å västra begrafningsplatsen 
vid Göteborg. 

Lundqvist, Karl Oskar; f. 1S50: kyr- 
koherde; t 1902 '3,11 i Trollhättan, 
e. änka, född Norén, och son : be- 
grafven i Trollhättan. 

Lundqvist, Per; ålderman: t 1902 '^.^ 
på Midsommarkransen, e. änka, född 

. Maria Andersson, barn och broder; 
begrafven a Brännkyrka kyrkogård. 

Lundquist, Per; f. i södra Skåne: polis- 
kommissane: f 1902 ^ i Helsing- 
borg, e. änka, född Ahlberg, och tre 
söner. 

Lundström, Carl Herman; f. 1828 
'^'ii; ledamot af riksdagens första 
kammare: j 1902 4; begrafven i 
familjei^rafven å Filipstads kyrkogård. 

Lundström, Enk M.; sjökapten; f 1902 
72 år och 8 månader gammal, e. 



barn och barnbarn: begrafven å södra 
begrafningsplatsen vid Stockholm. 
Lundström, Johan Anton; f. 1845: 
riksdagsman i andra kammaren; f 1902 
8 i Norsjö; begrafven å Norsjö kyrko- 
gärd. 

Lundström, Karl Laurentz; f. 1838 
^^ 7 i Göteborg; f. d. svensk vice kon- 
sul i Tammerfors; j 1902 ^'/i i Stock- 
holm, e. änka, född Emelie IVigerl, 
två söner och dotter; begrafven i fa- 
miljegrafven å Örgryte kyrkogärd. 

Lundström, iV. T.; apotekare; f 1902 
7 i Norrköping, e. änka och dotter. 

Lyrholm, Slen Oiio; f. 1834 i Hvitsand; 
grosshandlare; f IQO^ i Göteborg, e. 
barn. 

Löfgren, Karl Fredrik; skomakare- 
mästare; t 1902 ^^,'3, 67 år gammal, 

e. änka, född Högström. 
Löfgren, Klas Petter; f. 1857; fanjun- 
kare vid Första Svea trängkår; f 1902 

I i Virserum i Småland, e. änka, 
född Josefina Andersson, föräldrar och 
syskon. 

Löf vengren, Emma Augusta; se Ceder- 
borg. 

Löfving, Leonard; provisor: f 1902 ^^Ig 
i Stockholm; begrafven å norra be- 
grafningsplatsen vid Stockholm. 

Löndahl, Johan Al/red; f. 1825 

f. d. kronolänsman: f 1902 ^'8 i Snär- 
hult i Väckelsångs socken, e. änka, 
född Ida Svensson, barn och barnbarn. 

Lönegren, H. F. A.; regementspastor: 
J 1902 'Vn i Göteborg, So ' 2 år gam- 
mal, e. två döttrar. 

Lönnberg, Johan Axel; f. 1864 'Vio; 
redaktör; f 1902 ' 5 i Örnsköldsvik, 
e. änka, född A/aiilda SunnströJU, sex 
barn, moder och syskon. 

Lönnberg, Per Robert Leonard; f. i 
Stockholm: med. licentiat: f 1902 '3 3 
i Stockholm, 60 år. 3 män. och 6 da- 
gar gammal, e. änka, född Afaria 
Cederberg, dotter och syster; begrafven 
å norra begrafningsplatsen vid Stock- 
holm. 

Lönngren, Karl Evald; f. 1839 ^,'2: 
landskapsmålare; j 1902 s/j i Stock- 
holm, e. syskon. 

Löwenhielm, Betty Gustafva; f. 1817 

'3 8. t 1902 ^. 4. 

Madelung, P.; godsägare; f 1902 i 
augusti, 61 år gammal. 

Malm, Axel Hugo; registrator i post- 
sparbanken: j 1902 31 3 i Uppsala, 
36 år, 6 mån. och 16 dagar gammal, 
e. moder, syskon, svägerskor, mostrar, 
och syskonbarn: begrafven i familje- 
grafven å Maria kyrkogård i Stockholm. 



26 



Malm, E 171 ma Lovisa Karolina; f. 
Silfwerlåås 1842 ^Via, f IQ02 ^-/i. 

Malm, Htigo Teodor ; f. 1S42 i Göteborg; 
kanslisekreterare i civildepartementet: 
t 1902 *^/6 i Stockholm, e. son och 
dotter; begrafven i familj egrafven i 
Göteborg. 

Malmberg, Nils August; f. 1833; t. f. 
landsfiskal; kronolänsman i Nyköpings 
fögderi: f 1902 -''/s vid Nyköping, e. 
änka, född Anna Maria Katarina Sjö- 
gren. 

Malmgren, Alfred Emanuel; f. d. krigs- 
råd; t 1902 7/„ i Stockholm, 70 ar, 
9 mån. och 28 dagar gammal, e. änka, 
dotter och syskon; begrafven i familje- 
grafven å norra begrafningsplalsen vid 
Stockholm. 

Malmgren, Johan; f. i Svedala socken; 
lasarettssyssloman; f T902 ^3 s j Hel- 
singborg, 63 år gammal, e. änka, född 
Edman. 

Malmqvist, Lars Petter; f. 1825 V?; 

husägare; f 1902 i Stockholm, e. 

barn, barnbarn och syskon. 
Malmstén, August ; f. d. källarmästare; 

f 1902 'V4 i Jönköping, 64 år gammal, 

e. änka och sex barn. 
Mannerstråle, Filip Vilhelm; f. 1843 

""^U', godsägare: f 1902 ^^,7. 
von Matern, Sofie Katarina Lovisa; 

f. 18 1 9 " 7, t 1902 =9/3. 
Mattsson, Karl ; f. 1S40 "'2, i Skruckeby 

i Mogata socken; godsägare; f 1902 
^5/9 på Sundby i A socken, e. änka, 
svägerska och fosterdotter. 

Mauritzson, Anders Vilhelm; f. 1827 
^^/a i Vinslöfs socken i Kristianstads 
län; f. d. kontraktsprost: kyrkoherde i 
Balkåkra pastorat af Lunds stift: t 1902 
V7, e. 'barn ; begrafven å Balkåkra 
kyrkogård. 

Mauroy, Felix Baptist; f. 1838 "/s; 
förrådsförvaltare i statens järnvägssty- 
relse; t 1902 '^12 i Stockholm, e. 
bröder och brorsbarn: begrafven å norra 
begrafningsplatsen vid Stockholm. 

Melander, Adolf Fredrik; f. 18 16 i 
Karlstad; med. doktor: j 1902 ^/i i 
Stockholm; begrafven å norra begraf- 
ningsplatsen vid Stockholm. 

Melar-t, Augusta Sofa Charlotta; se 
Thyselitis. 

Melin, Erik Fritiof; byggmästare; f 1902 
Via i Lule, 48 år, 9 man. och 2 dagar 
gammal, e, barn och syskon. 

Mellerborg, Johan Erik; f. 1S21 sVia: 
underlöjtnant i armcen; 7 1902 '° 12 
på Gorsingdal vid Strängnäs, e. änka 
och fem barn. 



Mellln, Hugo; inspektor vid Ljusne- 
Voxna aktiebolag; j 1902 s 3 \ Eds- 
byn i Ofvanåkers socken, 48 år gam- 
mal, e. änka, född Hilma Lindbergh 
och fyra barn. 

Meurk, Jenny; se Cervin. 

Michaeli, Joseph; bruksägare: f 1902 
"'7 i Stockholm, 76 år gammal, e, 
änka, född Anna Westman, och dotter; 
begrafven å Solna kyrkogård. 

Moberg, Sigrid; f. friherrinna Rappe 
1830 t 1902 ',1. 

Modéen, Johan; f. 1823 i Våthult; f. d. 
skollärare; organist och klockare i 
As en höga församling; f 1902. 

Modéer, Albin; e. o. hofrättsnotarie; f 
1902 ^^,'1 i Västervik, 32 år gammal, 
e. fader och syskon. 

Modin, Anna Sofia; änka efter hof- 
predikanten Modin; f 1902 ^,2 i Linde. 

Molander, Hildegard Aurora; se 
Adlerbielke. 

Molén, Per; f. d. kommissionslandt- 
mätare; f 1902 ^/a i Ljusdal, 64 år 
gammal, e. änka, född Flankenberg, 
och son. 

Moreau, Per Hugo Vilhelm; mek. in- 
strumentmakare; f 1902 ^^'3, 35 år och 
2 mån. gammal, e. moder och syskon. 

Mothander, Axel Fredrik Leonard; f. 
1841 3/12 i Stockholm; rådman: t 1902 
i Stockholm, e. änka, född Beda 
Andersson, son och syster; begrafven 
i familjegrafven å norra begrafnings- 
platsen vid Stockholm. 

Munck till Fulkila, Carl Bror Skog- 
man; f, 1S52 "/i: kapten; f 1902 ^^fi. 

Murman, S. I.; f. d. handlande: j 1902 
3° 4 i Malmö, nära 75 år gammal, e. 
barn. barnbarn och syskon. 

Munzer, Johan; f. 1847 i Pressnitz; 
lagerchef: f 1902 " s i Göteborg. 

Myhre, Johan Plesner; f. 1S30 ^'9 i 
Skien i Norge; engelsk, nederländsk 
och portugisisk konsul i Söderhamn: 
t 1Q02 ""'/la i Ljusne, e. barn. 

Möller, Adolf Viktor; f. 1864 T,i, i Sim- 
rishamn: urfabrikör: f 1902 ^Vi2» e. 
två bröder och syster. 

Möller, Augusta Antoinetta Louise; f. 
Ingelotz 1858 ^° 5. t 1902 '^ 4- 

Möller, Erik Vilhelm; redaktör: T 1902 
'','6 i Stockholm, 40 år, 5 mån. och 
II dagar gammal, e. änka, född Lda 
Matilda Johansson. 

Möller, Johan Didrik Teodor; exami- 
nerad apotekare: f 1902 ^,12 i Skene, 
54 ''2 år gammal, e. moder och systrar. 

Möller, Karl Petter ; f. 1823 ' e i Malmö: 
grosshandlare; j 1902 ^,4 i Stockholm, 
e. fosterson och broder; begrafven i 



/ 



27 



familj egrafven å norra begrafnings- 
platsen vid Stockholm. 

Möller, Peier; skeppsfournerare; f 1902 
i Marseille, 70 år gammal, e. maka 
och två söner. 

Möller, Peter Nicolai; f. 1841 i 
Lyngby i Danmark; artist; j 1902 V9 
i Gustafsbergs socken på Värmdön, e. 
änka, född Signe jne!, och t\ä döttrar. 

Mörner till Morlanda, Eugenia Teo- 
dora; f. Bolin 1S29 ^12, t 1902 3/4. 

Mörner till Morlanda, Karl Axel; 
f. 1S34 V2; f- d. egendomsägare; f 
1902 i Linköping. 

Mörner, Ulrika Maria; f. Scharp 1827 
^Vr, t 1902 ^/9• 

Naijström, Johan Daniel; f. 1847 ''Vs; 
grosshandlare; f 1902 ^•*/i2 i Stockholm, 
e. änka, född Ada Sköldberg, syskon 
och syskonbarn; begrafven å norra 
begrafningsplatsen vid Stockholm. 

Naumburg, Petter; f. 1S41 '♦, 3 i Stock- 
holm; fabrikör; f 1902 ^V" i Stock- 
holm, e. änka, född Olivia jrohansson, 
barn, broder och brorsdöttrar; begraf- 
ven E norra begrafningsplatsen vid 
Stockholm. 

Nerman, August; handlande; f 1902 
^®/3 i Linköping, 77 år gammal. 

Neuman, Augtisi; i". 1824 n; hand- 
lande; 7 1902 '^/'s i Linköping, e. änka, 
fiödd l-Vallin^ fyra söner och fyra dött- 
rar; begrafven i Linköping. 

Niklasdotter, Lotta; i Grinderum i Frö- 
dinge socken; f 1902 30/4 i sitt ioo:e 
år. 

Nilsson, A..; f. 1834 ""Vio i Kristine- 
hamn; kamrerare vid Gäfle köpmanna- 
förening; in-geniör; j 1902 8 i Gäfle, 

e. änka, född Trclin. 

Nilsson, Alfred; f. i Karlshamn: f. d. 

grosshandlare: f 1902 i Stockholm, 

72 år gammal, e. döttrar. 
Nilsson, Anders ; urmakare: f 1902 ^^'4 

i Stockholm, 55 år, 4 mån. och 19 

dagar gammal, e. Anna Nilsson^ 

och barn. 

Nilsson, Anders; verkmästare vid Albert 
Stilles kirurgiska instrumenlfabrik ; f 
1902 30/3 i Stockholm, 49', 2 ar gam- 
mal, e. änka, fader och sex barn. 

Nilsson, Elof Viktor; f. i Stockholm; 

f. d. grosshandlare: t 1902 ", 3 på Torp 
i Småland, nära So år gammal. 

Nilsson, Gustaj Adolf; f. 1870^7^,2: 
vinhandlare; "f 1902 -"Vö, e. änka. född 

' Alma Andersson^ dotter, moder, syskon, 
svärfader, svägerskor och svågrar. 

Nilsson, Gustaf Alexander ; {. vid Finn- 
hyttan i Värmland : f. d. bruksförval- 
tare; t 1902 *7 s i Stockholm, e. syskon. 



Nilsson, Johan Fredrik; f. 1841 ^'/s; 
lotsförman å Skäggnäs lotsplats; f 
1902 i Stockholm. 

Nilsson, Jonas Petter i Käggla; f. 1829 
^/g; f. d. Riksdagsman; f 1902 i 
Tyrserums socken i Kalmar län, e. tre 
söner och tre döttrar. 

Nilsson, Karl Mauritz; byggmästare; • 
t 1902 ^7/10 i Stockholm, e. barn. 

Nilsson, Ludvig Robert; f. i Kristian- 
stad: f. d. grosshandlare; f 1902 V4 i 
Stockholm. 79 år gammal. 

Nilsson, Mäns; f. 1861; kassör vid 
Klippans pappersbruk; f 1902 "/4 i 
Helsingborg, e. änka, född Gerda 
Landby, och dotter. 

Nilsson, iXils; f. pa Kröstad i Kila 
socken; f. d. godsägare; f 1902 ""^'^ i 
Karlstad, 81 år gammal, e. änka, född 
Loftman, fyra söner och tre döttrar. 

Nilsson, Olof Valfrid; f. 1856; källar- 
mästare; 7 1902 i Uppsala, e. änka, 
född Alma A^ordström^ moder och sy- 
skon; begrafven å norra begrafnings- 
platsen vid Stockholm. 

Nilsson, Oskar; f. 1S54 '^/g; handlande; 
t 1902 ^Vii; e. änka, född Anna Ljung- 
qvist^ barn, syskon, svägerskor och 
brorsbarn; begrafven å norra begraf- 
ningsplatsen vid Stockholm. 

Nilsson, Pehr; fabrikör; f 1902 i 
Stockholm, 73 år, 2 mån. och i dag 
gammal, e. änka, Sofia A'ilsson, barn 
och barnbarn ; begrafven å norra be- 
grafningsplatsen vid Stockholm. 

Nilsson, Per Johan, i Sjundhult; f 1902 
^^. 9, 75 år gammal. 

Nilsson, Sven Johan; f. 1844; adjunkt 
vid högre lalinläroverket i Göteborg; 
hl. doktor: 7 1902 =,2 i Göteborg; be- 
grafven därstädes. 

Nordberg, J.: f. d. kommissions- och 
afviitringslandtmäiare i Norrbottens län ; 
t 1902 *5 I, i Uppsala, 79 ^2 år gam- 
mal, e. syskon och syskonbarn. 

Nordenskiöld, Otto Gustaf; f. 183 1 
9,6: f. d. öfverste: t 1902 ^^,'2. 

Nordensköld, Henrik Otto; f. 1820 
^5; f. d, underlöjtnant; friherre; f 

1902 ^°;4. 

Nordenstedt, Henrieite Elise Char- 
lotte; se von Schcele. 

Nordenström, Olof Gustaf; f. 1835 
'**.'9 i Ätvids socken i Östergötlands 
län; f. d. professor i grufvetenskap vid 
Tekniska högskolan; 7 1902 ^'9 vid 
Åtvidaberg, e. änka och barn. 

Nordensvan, Louise Hildegard^ f. 
Roos 1S23 Vs, t 1902 '°9. 

Nordling, Albert Valfrid Vilhelm; gross,- 
handlare; f 1902 i Sundsvall, 57 



t 
1 

! 



28 



år och 23 dagar gammal, e. änka, född 
Lilly Lindman^ dotter och Ire systrar; 
begrafven i familjegrafven i Sunds- 
vall. 

Nordman, Erland; f. 1S40 Aagg- 
underofficer; f 1902 i Stockholm. 

Nordqvist, Nils Gusiaf ; f. 1S47 ^'3; 
konditor; f 1902 i Stockholm, e. 
änka, född Maria A?jderssofi, son, son- 
hustru och syster; begrafven ä norra 
begrafningsplatsen vid Stockholm. 

Nordström, Oskar; handlande; f 1902 
*3/5 i Växjö, 40 år gammal. 

Norén, Sven Isaksson; f. 1838 i 
Mörbohult i Kyrkhults socken; kom- 
minister i Flenninge församling af 
Lunds stift; f 1902, e. änka, född 
Enfrosyne Teodora Benedikta Ericsson, 
och fosterdöttrar. 

Norgrén, Otio Fredrik; kontorschef vid 
expressbolaget i Växjö; f 1902 3°/^ i 
nämnda stad, 52 år gammal. 

Norin, Per Axel; f. 1848 ^ e; sekrete- 
rare i K. Arméförvaltningen; f 1902 
*'/io i Stockholm, e. syster och syster- 
son; begrafven i Uppsala. 

Norlander, Ivar Herman; f. 1872 V9; 

e. o. postexpedilör; f 1902 "/lo pä 
Furubäcken vid Ulricehamn, e. för- 
äldrar och syskon. 

Norlander, Oskar Fredrik; f. 1842 

f. d. kapten vid Bohus läns regemente ; 
f 1902 ^s/^ i Göteborg, e. änka och 
fyra barn. 

Norman, Karl Edvard; f. 1822 9; f. 

d. uppbördskomniissarie: f 1902 

i Stockholm, e. änka, född Hanna 
Westergårdli, barn och barnbarn. 

Norrby, Jacob Ludvig Ferdinand ; f. 
1830; f. d. ledamot af riksdagens an- 
dra kammare: "j* 1902 '^4- 

Norrby, Torgal; f. 1835 Vs: f. d, jäg- 
mästare i Arvika revir; f 1902 ^3/9 \ 
nämnda stad. 

Norrman, Olof Vilhelm Gustaf; f. 1S35 
i Undersåkers socken; kontrakts- 
prost; kyrkoherde i Undersåkers för- 
samling; t 1902 V12 i Undersaker, 

e. änka, född Valborg Aspgren, och 
son. 

Norrström, Karl Leonard, f. 182S =3/^ 
i Eskilstuna; fabrikör; f 1902 ^°'s i 
Stockholm, e. änka, född Scfie Carl- 
stedt, barn och barnbarn. 

Nyberg, Adolf Henrik; f. 1829 9 \ 
Visby; kyrkoherde i Rute församling 
af Visby stift; f 1902 =^ 8, e. änka, 
född Amanda Karolina Georgina 
Nybergs och dotter. 

Nyberg, Alrik Ingemar; f. 1830; f. d. 
bergmästare; J 1902 i Säfsjö. 



Nyberg, Harald Ossian; f. i Göte- 
borg; grosshandlare; f 1902 ^°/i2 i 
Stockholm, nära 40 år gammal, e. 
moder. 

Nyberg, Per Johan; stationsföreståndare; 
f 1902 ^3/6 i Nyåker, 46 år gammal, 
e. änka och tvä döttrar. 

Nyblseus, Gtistaf; f. 181 6 ^3/3 i Stock- 
holm; f. d. öfverste; f 1902 ^/lo i 
Stockholm, e. änka, född Hedvig Karo- 
lina Norström, barn och barnbarn; 
begrafven å norra begrafningsplatsen 
vid Stockholm. 

Nyländer, Johan; f. 1843. "/g i Sidensjö 
t. f. komminister 1 Ullångers försam- 
ling af Hernösands stift; f 1902 ^^/e 
i Ullångers prästgård, e. änka, född 
Karolina IVallin, och tre barn. 

Nylén, Alexander; handlande; f 1902 
^Vs i Stockholm, 54 år, i mån. och 
27 dagar gammal, e. änka, född Eva 
Gustafsson, och barn. 

Nyrén, Johan August; f. 1837 i Jön- 
köping; f. d. fabriksidkare; t 1902 3o/i 
på Djursholm, e. son, döttrar, barn- 
barn, magar, svägerska och broder; 
begrafven ä norra begrafningsplatsen 
vid Stockholm. 

Nystrand, Adolf Edvard; f. 1836; 
grosshandlare; J 1902 ^/a i Stockholm: 
begrafven å norra begrafningsplatsen 
vid Stockholm. 

Nystrand, Anders Rikard; skomakare- 
mästare; f 1902 i Stockholm, 52 
år och 2 mån. gammal, e. änka, Sofia 
Nystrand, och två söner. 

Nyström, B. A.; byggnadskonduktör; 
f 1902 '♦/a på HoUingtorp i Kristbergs 
socken. 70 år gammal, e. son och 
dotter. 

Nyström, F. A.; f. 1S27 i juni i Her- 
nösand ; f. d. tulluppsyningsman ; "{* 
1902 ^'/i2 i Hernösand, e. tre söner. 

Nyström, Frans Johan; f. 1840 *Vio,- 
föreståndare för Bohlinska tryckeriet 
i Örebro: 7 1902 i nämnda stad, 
e. dotter och syskon. 

Nyström, K.; förvaltare vid Strandviks 
sågverk vid Sundsvall; f 1902 där- 
städes, 40 år gammal, e. änka och 
barn. 

Nyström, Konrad F/Z/z^-Zw,- bruksägare ; 
f 1902 "''/x i Nybro, nära 74 år gam- 
mal. 

Näsholm, Adolf Engelbert ; befälhafvare 
på ångfartyget Västerbotten; f 1902^,6 
i Stockholm, nära 43 år gammal. 

Obbarius, A'arl Ludvig Vilhelm; f. 
1817 i Tyskland; f. d. skogsförvaltare ; 
t 1902 "^,6 i Siljansnäs i Dalarne, e. 
barn och barnbarn. 



t 



i 



29 



Ohlson, Gi(staf; faktor vid Bohuslän- 
ningens tryckeri; f 1902 3,8 i Udde- 
valla, e. änka, moder och syskon. 

Ohlsson, Fredrik; bagarmästare: J 1902 
^°/9 i Norrköping, 72 år, 7 mån. och 
20 dagar gammal, e. änka, född Karo- 
lina Jonsson, son och sonhustru. 

Ohlsson, y^ö^zj- Atigusl; f. 1S43; dispo- 
nent för Husums aktiebolag; f 1902 
i Stockholm, e. änka och barn: 
begrafven å norra begrafningsplatsen 
vid Stockholm. 

Ohlsson, Johan Ludvig; f. 1849 ^/e; 
stationsinspektor vid Norra station i 
Stockholm; 7 1902 i Stockholm, 

e. änka, född Åkerberg, två döttrar, 
två söner, moder och syskon; begraf- 
ven å njrra begrafningsplatsen vid 
Stockholm. 

Ohlsson, Karl Gtisiaf; grosshandlare; 
t 1902 V3 i Malmö, 45 ar, 4 mån. och 
I dag gammal, e. syskon, svågrar och 
syskonbarn. 

Ohlsson, Oskar Leonard; f d. hand- 
lande; f 1902 ^° 5 i Stockholm, nära 
72 år gammal, e. syskonbarn. 

Oldenburg, Ulrika Antonia; se Petters- 
son. 

Olivecrona, Emilie Elisa Rosalie; f. 
l8sS '^/i2, t 1902 i februari. 

Olofsdotter, Elisabet, i Laxviken i Lax- 
sjö socken: f. 1801: j 1902 3. 

Olsén, Fredrik; f. 1836 '^'4 i Nestved; 

f. d. konditor; f 1902 ",4 i Stock- 
holm, e. dotter. 

Olsson, Anders; i Geijerslund; lands- 
tingsman; y 1902 3/io, 73 år gammal, 

e. anka och barn. 

Olsson, Gustaf Alfred; f. 184T ^^/g; 

f. d. kapten vid Västerbottens rege- 
mente; t 1902 •* 4 i Vadstena. 

Olsson, Jonas; f. iSoi '^y^j f. hem- 
mansägare: t 1902 '111 i Rud å Ham- 
marön. 

Olsson, Klas Emil; f. 1S40 s/9 i Borås; 
vinhandlare; f 1902 i Stockholm, 
e. änka, född Kjerstin Jonsson, två 
söner, två döttrar och syskon; begraf- 
ven i familjegrafven å norra begraf- 
ningsplatsen vid Stockholm. 

Olsson, Olof; f. d. häradsdomare: f 
1902 */i i Grafva i Värmland, öfver 
80 år gammal, e. änka och son. 

Olsson, Olof; f. 1830 i Bollnäs socken; 
bryggeridisponent; f 1902 '^4 i Falun, 
72 år, 2 mån. och 29 dagar gammal, 
e. änka, Andriette Olsson, barn, son- 
hustrur, måg och syskon: begrafven 
å Kristine nya kyrkogård i Falun. 

Olsson, Olof; f. i Falsterbo; f. d. hamn- 
kapten; t 1902 'Vxo i Trelleborg, 74*, 3 



år gammal, e. änka, barn och barn- 
barn. 

Olsson, P-^A.; rådman; sparbankskam- 
rerare i Åmål; J 1902 i Göteborg, 
70 år gammal. 

Olsson, Per Gustaf Leonard ; instru- 
mentmakare; "j" 1902 ^^U i Stockholm, 
e. föräldrar och syskon. 

Olsson, Stormats Mathias ; f. 1839; riks- 
dagsman; j 1902 7/10 på Lima. 

dOrchimont, Elma Kristina Char- 
lotta, f. Rahm 1835 V»» t 1 902 ^3/2. 

Otterdal, Axel Teodor; f. i Göteborg; 
grosshandlare; J 1902 ^^/g i Stock- 
holm, 46 år gammal, e. föräldrar och 
svskon. 

Ottergren, Gustaf Edvard; f. 1833 
lagercbef hos Stockholms yllefabriks- 
aktiebolag; t 1902 '°'7, e. änka. född 
Ilenrictte Lundberg, syster, brorsbarn 
och svägerska. 

Ottosén, H. A'. cigarrhandlande, korn- 
missionär; f 1902 i Göteborg, 55 
år gammal, e. änka, dotter och måg. 

Pagels, Ernst August; f. 1S63: kon- 
torschef: t 1902 i Stockholm, e. 
två bröder och svägerskor. 

Palm, Karl Ludvig; f. 1844 -^ij: major; 
direktör vid centralfängelset å Lång- 
holmen: t 1902 "/12, e, änka, född 
Doris Franke^ och flera barn: begrafven 
å norra begrafningsplatsen vid Stock- 
holm. 

Palmblad, Johan Fredrik August; f. 
1838 i Uppsala; komminister i Si- 
monslorps församling af Linköpings 
stift; t 1902 '^'3, e. änka, född Greta 
Elisabet Frisberg, och barn; begrafven 
å Simonstorps kyrkogärd. 

Palme, K. £. P.; f. 1S66; sjökapten; 
t 1902 ^Va på hemväg från Kongo, e. 
syskon. 

Palmén, Charles Emil Teodor; f. 1841 
i Borås; f. d. ägare till Borås nya 
snickerifabrik; f 1902 i Borås, e. 
son och syster. 

Palmgren, Emil Valfrid Julius; f. 
1873 '^, 7: bokhållare vid A.-B. J. Beijers 
skofabrik; f 1902 '^ 4 i Stockholm, 
e. änka, född Sigrid Johansson, två 
barn, föräldrar, två bröder, och svär- 
föräldrar. 

Palmqvist, Johan Erik; f. 1821 i Kri- 
stinehamn: organist; f 1902 'V* i 
Kungshag i Nysunds socken, e, änka, 
född Jansson, och tre söner. 

Pantzerhielm, Luise Gustava Frie- 

derike; i. Al tv at er 1 836 Vn? t 1 902 

21 ' 

/ a. 

Pauli, Jeanna Karolina; f. Alster lund 
1852 3°/,; f 1902 "A. 



30 

Pehrsson, Nils Olof; f. i Virserums 
socken i Kalmar län; f. d. grosshand- 
lare; t 1902 ^5/9 i Stockholm, 69 år 
gammal, e. dotter och syskon. 

Persson, Håkan; f. 1S52 vid Marieholm 
i Åkarps socken i Skåne; källarmä- 
stare; f 1902 i Karlshamn, e. brors- 
barn. 

Petersén, E. A.; tjänsteman i försäk- 
ringsaktiebolaget Agir; f 1902 ^/n i 
Stockholm; begrafven å norra begraf- 
ningsplatsen vid Stockholm. 

Petersens, Jos e/i na Elisabet ; f. von 
Schaniz 1824 ^^ n; 7 1902 "^/s- 

Peterson, Gustaf Ludvig; f. 1855; käl- 
larmästare; t 1902 *5'io i Stockholm, 

e. barn; begrafven å norra begrafnings- 
platsen vid Stockholm. 

Peterson, J. A.; f. i Bergs socken i 
Skaraborgs län; e. jägmästare: 7 1902 
^°/3 i Skara, e.- son och två döttrar. 

Peterson, Numa; f. 1837 s i Kristine- 
hamn; f. d. apotekare; direktör; j 
1902 3°/s i Wiesbaden, e. änka i 2:a 
giftet, född Helena Lindman, barn i 
båda giftena och barnbarn: begrafven 
å norra begrafningsplatsen vid Stock- 
holm. 

Petersson, Erik Leonard; f. 1S30 °/4: 

f. d. häradsskrifvare i Södertörns fög- 
deri; t 1902 ",^12 i Stockholm, e. änka 
född Hilma Asbrink, tre söner och 
broder; begrafven i faniiljegrafven å 
Ekerö kyrkogård. 

Petersson, Johan; f. 1828 '° 9 i Notte- 
bäcks socken i Kronobergs län: hem- 
mansägare, f. d. riksdag.sman; f 1902 
V? i Boestad; begrafven å Nottebäcks 
kyrkogård. 

Petersson, Lars; f 1820 3' e i Eljaröd: 
sadelmakarmästare ; "j* 1902 ^', 7 i 
Ystad, e. två söner och två döttrar. 

Petersson, Olof; f. 1831 "a i Torsås 
socken; kyrkoherde i Böda försam- 
ling af Kalmar stift; f 1902 \ 4, e. 
änka, född Selma Kristina Melén, och 
barn. 

Pettersson, August; landstingsman; f 
1902 7/10 i Sör Kifsta i Sala socken, 
66 år gammal, e. änka, barn och 
syskon. 

Pettersson, August Vilhelm; peruk- 
makare; t 1902 '7'8 i Stockholm, 61 
år, 6 mån. och 8 dagar gammal, e. 
änka, Svea Pettersson, och två söner. 

Pettersson, Axel Ludvig; f. i Stock- 
holm; f. d. sjökapten: f 1902 ^ z på 
Hulta gård i Småland, e. döttrar. 

Pettersson, Erik; f. 1834 n; bagar- 
mästare; t 1902 i Stockholm, e. 
änka, född Constance Forssén^ tolf 



barn, magar och barnbarn; begrafven 
å norra begrafningsplatsen vid Stock- 
holm. 

Pettersson, Gustaf; f. 1S35 i 
Herrestads socken; musikdirektör; j 
1902 V" i Stockholm, e. änka, född 
Elizabeth Landroth, barn och syskon. 

Pettersson, Johan Gustaf; f. i827-^*,'9; 
f. d. grosshandlare; f 1902 ^6, e. 
änka, född Hilda Westrin, syskon och 
syskonbarn. 

Pettersson, Johan Gustaf; ångfar- 
tygsbefälhafvare; f 1902 ^° e i Gustafs- 
berg 53 är, 4 mån. och 4 dagar gam- 
mal, e. änka, född Lovisa /Matilda 
Ljunggren, och tre söner; begrafven 
i faniiljegrafven å norra begrafnings- 
platsen vid Stockholm. 

Pettersson, John; f. d. källarmästare; 
f. 1837 ^'lo i Kalmar; f 1902 ",3 i 
Stockholm, e. två barn och syster; 
begrafven å norra begrafningsplatsen 
vid Stockholm. 

Pettersson, Harl i Berga; f. 1841 
på Berga; kyrkovärd och landstings- 
man; f 1902 3°/i2 på Berga, e. änka, 
född Modin, barnbarn och syskon. 

Pettersson, Alls; disponent vid Es- 
kilstuna spritförsäljningsaktiebolag; f 
1902 -° 7 i Stockholm, nära 49 är gam- 
mal, e. änka och fyra barn. 

Pettersson, Ulrika Antonia; f. Olden- 
burg 1816 ^^,'3; änka efter hofpredi- 
kanten, kontraktsprosten Karl Vilhelm 
Pettersson; "j* 1902 ^^/^ i Lund, e. barn, 
barnbarn och syskon. 

Piculell, A. V.; handlande; f 1902 
i Siafre, 83 år gammal, e. son och 
sonhustru. 

Pihl, Johan Valfrid; f. 1833 =,'7 i Stock- 
holm; f. d. provinsialläkare; 7 1902 
".'2 i Göteborg, e. änka, född Frieden 
Richter, son, sonhustru, sondotter och 
broder: begrafven å Adolf Fredriks 
kyrkogärd i Stockholm. 

Pihiström, Klas Anton Herbert ; i. 1862 
3°/6; kapten i Dalregementet: f 1902 /n 
i Falun, e. änka, född Gahn, och barn; 
begrafven i Falun. 

Piper, Charles Emil Adolf Gustaf; 
f. 1818 ^=,'9; kammarherre; grefve; f 
1902 3/3. 

Planting-Bergloo, Edla Josef ina; {. 
Poignant 1S24 '^ 9: änka 1S67 efter 
kaptenen Nils Axel Planting-Bergloo ; 
7 1902 i Södertälje, e. tvä söner. 

Planting-Gyllenbåga, Marie; f. VVe- 
del- Jarls berg 1867 =79-; f 1902 ^2. 

von Plåten, Margareta Helena Beata 
Katarina ; f. Sjöcrona 1827 n\ änka 
1897 efter hofslallmästaren Karl Teo- 



i 



dor Ernst von Plåten,- f igo2 'V", 

e. barn. 

Pleijel, Oskar Gerhard; f. 1S47 '^ito i 
Skede socken; kyrkoherde i Barkeryd 
församling af Växjö stift; f 1902 ^/s- 

Poignant, Edla Josef in a ; se Planiing- 
Bcrgloo. 

.Polheimer, J. K.; f. d, bergsingeniör; 
t 1902 på Vilkesbacka i Aspe- 

boda, nära 82 är gammal, e. son. 

Popp, Johan Viktor; f. 1838 '"^i», i 
Stockholm; körsnär; f 1902 i 
nämnda stad, e. son, sonhustru, son- 
dotter och broder; begrafven å katolska 
kyrkogården. 

von Porat, Vendela Gustaf va Ma- 
tilda; f. 1834 '°/i; t 1902 3 8. 

Posse, Karl A'nut Johan; f. 1S27 "/n; 

f. d. kammarherre; grefve; f 1902 ^^'i. 
von Post, Johan Gustaf Viktor; f. 

1825 'Vio; bruksägare: 7 1902 =5/6. 

von Post, Vilhelm Mauritz\ f. 1818 
V4; f. d. major; f 1902 ^'»/s. 

Pousetle, Sven Fredrik; f. 185 1 ^ lo; 
f. d. kapten vid Helsinge regemente ; 
t 1902 =77 i Gäfle, e. änka, född 
Valborg Bodman, och barn : begrafven 
å Gäfle kyrkogård. 

Pålman-Stiernsparre, Lars Gustaf 
Adolf Vilhelm; f. 1S20 civil- 
ingeniör; f 1902 '^/n på Ägården, e. 
änka, iöåiÅ' Kristina Andersson, och ( 
dotter; begrafven i familjegrafven å 
Råda kyrkogård. 

Queckfeldt, Reinhold Ulrik; f. 1S15 
^3/2; f- d. bruksdisponent; f 1902 n 
på Orrefors i Helleberga socken, e. 
änka, född Siriana Magdalena Lam- 
mers, samt fem döttrar. 

Raab, Carl Adam Jakob; f. 18 1 5 'V»; 
kammarherre: friherre: f 1902 "''lo. 

Rahm, Elma Kristina Charlotta; se 
d'' Orchimont. 

Rahm, Oskar Edvard; handlande; f 
1902 '°/io, 60 år, 3 mån. och 6 dagar 
gammal, e. änka, född Amanda Carls- 
son, svärmoder, dotter, barnbarn, mag 
och syskon; begrafven ä norra begraf- 
ningsplatsen vid Stockholm. 

Rahmberg, il/ti/^r/Zc Teodor; i. 1823=3/9; 
f. d. handlande; f 1902 Hio, c. barn, 
barnbarn och syskon. 

Ramsay, Katarina Fredrika Aurora; 
f. 1829 *, a; t 1902 =° I. 

Ramström, Oskar Fredrik; grosshand- 
lare: t 1902 7 X i Vaxholm, 71 år 

fammal, e. änka och barn: begrafven 
norra begrafningsplatsen vid Stock- 
holm. 

Rappe, Karl Vilhelm; f. 1S37 f. d. 
underlöjtnant; friherre; j 1902 V4- 



Rappe, Ragnhild Torborg; f. Rappe 
1832 Vio; t 1902 

Rappe, Sigrid; se Moberg. 

Redin, Karl August; f. d. kontorskrif- 
vare i riksbanken; f 1902 ^Vs i Stock- 
holm, 76 år, 7 mån. och 19 dagar 
gammal, e. änka, född Maria Lind- 
ström, systrar, syskonbarn, svågrar och 
svägerskor; begrafven ä norra begraf- 
ningsplatsen vid Stockholm. 

von Redlich, Matilda Lovisa Char- 
lotta; f. Bohnstedt 1 843; änka 1891 e. 
tyske generalkonsuln i Stockholm Hein- 
rich Wilhelm Ferdinand von Redlich; 
f 1902 i Verona, e. barn, barnbarn 
och syskon; begrafven å norra begraf- 
ningsplatsen vid Stockholm. 

Rehdin, Anders; f. d. handlande; f 
igo2 V3 i Gamleby, 88 år gammal, e. 
tre söner. 

Re u ter, Pik t or Hugo; f. 1S44: major i 
arméen; kamrerare vid fattigvårdsinrätt- 
ningen Gibraltar; f 1902 ""Via i Göte- 
borg, e. änka, född IVukelberg, barn 
och barnbarn: begrafven i Göteborg. 

Reuterskiöld, Axel Lennart; f. 1S17 
'^ 8; f. d. öfverstelöjtnant: J 1902 ^°/2- 

Reuterskiöld, Kas im ir David; i. 1S47 
8: inspektor; 7 1902 73- 

Reuterskiöld, Knut Robert Fabian; 
f. 1838 f, d. öfverste; f 1902 

'° a. 

Reuterskiöld, Sofie Maria Elisabet; 
f. Aminoff i8i8 Vio: f 1902 =V4. 

Reventiow, Einar Kristian Ludvig 
Konrad Ernst Fredrik; f. 1839 ^7s; 
godsägare; f 1902 ^^'5. 

Rhodin, Johannes; f. 1828 '7=: f. d. 
styckjunkare vid Första Svea artilleri- 
regemente; t 1902 ^3'i \ Stockholm: 
e. änka, född Kristina Malmberg, och 
son; begrafven å norra begrafnings- 
platsen vid Stockholm. 

Rhodin, Sven Mauritz; f. 1843 i 
Stockholm: kassör; 7 1902 ' 3 i Stock- 
holm, e. broder, systrar, svåger, svä- 
gerska och syskonbarn; begrafven i 
familjegrafven å norra begrafnings- 
platsen vid Stockholm. 

Richert, Anna; i. Granfeldt {från 
Dal) 1S39 V9, t 1902 =^2. 

Richter, Kristoffer; urmakare; 7 1902 
3 8 i Ängelholm, 64 år gammal, e. 
änka och dotter i i:a giftet. 

Richter, Sven Hjalmar Bernhardt ; med. 
studerande; f 1902 4 i Stockholm, 
22 år, 5 mån. och 17 dagar gammal, 

e. föräldrar och syskon. 
Ridderborg, Anna Fredrika Mariana: 

f. friherrinna Koskull 1847 ^Vs; f 
1902 'Va- 



32 



f?ldderhjerta, Josefine Karolina Ga- 
briella; f. 1826 "/»: t 1902 på 
S:t Barthelemy. 

Ridderstad, Karl Ludvig Henning; 
f. 1846 ^Vs; f. d. kapten vid Andra 
lifgrenadierregementet; f 1902 på 
Näsby, e. änka, född Berta Klara 
Wall, barn och syskon ; begrafven å 
Linköpings nya kyrkogård. 

Ringheim, Fer Vikter; f. 1814 ^^jz i 
Karlskrona; major; f 1902 '^/lo i Stock- 
holm, e. barn: begrafven i familje- 
grafven å flottans begrafningsplats vid 
Stockholm. 

Ringius, Lars Adam; f. 1832 Vs; 
telegrafkommissarie; f 1902 ",8 i 
Pite, e. änka, född Diki Callmeijer, 
barn, barnbarn, och syskon ; begrafven 
å Pite gamla kyrkogård. 

Ringquist, Anna Vilhelmina ; f. Ädel- 
berg 1832 ^7/6 ; -j- igo2 ^7/6. 

Robbert, Julia Sttsannai i. Szanberg; 

■ änka efter kyrkoherden y. H. Robbert; 
f 1902 ^/9 på Långsjö, 87 år gammal, 
e. barn och barnbarn. 

Roberg, Lilly; se Cardier. 

Rodhe, Gottfrid; f. 1S26 -37 «; f- d. 
handlande; f 1902 ^Vn i Stockholm, 
e. barn, sonhustru och barnbarn. 

Rohde, Herman Teodor Benjamin ; f. 
1823 f. d. rektor i Varbergs allmänna 
läroverk; f 1902^/5 i Varberg, e. änka, 
född Ellen Svensson, och två döttrar. 

Roikjer, Kaj-l Vilhelm; \. 1842 7/3 { 
Köpenhamn: hoffotograf: f 1902 2^/3 
i Stockholm, e. änka, född Camilla 
Kirchhoff, son, sonhustru, sonson och 
syskon. 

Romdahl, Niklas August; f. 1839 '5/3 i 
Närs'''so(iken på Goltland; bankkam- 
rerare.: f 1902 3/,o i Stockholm. 

Roos till Hjelmsäter, Emma Olivia 
Viktoria; i. Öhrwall 1 842 "/i; 71902 

"5/6. 

Roos, Justus Kasimir; kontrollör; f 

1902 i Jönköping, 47 år gammal, 

e. moder och systrar. 
Roos, Karl Georg Rudolf; f. iS46^3/„. 

stationsinspektor vid Kumla; f 1902 

V7, e. änka, född Anna Meurlin, dotter 

och föräldrar. 
Roosi Louise Hildegard;s,tA'ordensvan. 
Rosander, A'arl fabian; f. 1857 ^^.s; 

e. provinsialläkare; t 1902 '7ioi Byske, 

e. änka, Zuma Rosander. 
Rosén, Maria Katarina; %t Hamilton 

till Barsebäck. 
Rosenblad, Augusta Sofia; f. Kleen 

1844 '9/n: t 1902 -^^. 7. 

Rosencrantz,i^///>öj'^'/;<r (Signe); {. 1839 



Rosengren, Orvar Erhard; civilinge- 
niör; f 1902 '^'^l-z i Stockholm, 71 dr 
gammal, e, änka, född Erika Petters- 
son, barn och barnbarn; begrafven å 
södra begrafningsplatsen vid Stock- 
holm. 

Rosenqvist, Karl Edvard Teodor; f. 
1845 *V9: underlöjtnant i Skånska dra- 
gon regementets reserv; "f 1902 i juli i 
Simrishamn. 

Roslindh, Vilhelm Bernhard; f. i Stock- 
holm; godsägare; t 1902 3° q pä Bergs- 
gården i Västergötland, 72 år gammal, 
e. änka, född Tholander, barn och 
barnbarn. 

Rossing, Anna Amelie; f. Silfwer- 

skiöld 1832 ^Vs; t 1902 =9/7. 

Roy, J. A.; sjökapten; befälhafvare på 
ångaren > Ostkusten»; f 1902 ^Vs i 
Stockholm, e. änka och barn: be- 
grafven å norra begrafningsplatsen vid 
Stockholm. 

Rubenson, Robert; f. 1829 '^'^U i Stock- 
holm; professor; f 1902 'V^o i Stock- 
holm, e. änka och syskon: begrafven 
å mosaiska kyrkogärden i Stockholm. 

Rudenschiöld, Eva Kristina Louise; 
se Stenhammar. 

Rundberg, Elias; f. 1828 =7'7 i Sollen- 
tuna socken; kyrkoherde i Långtora 
och Herkulsberga församlingar; f 1902 

Rundqvist, Abraham Henrik; f. 1 830 
'■^ lo; kapten i k. Flottan; f 1902 'Va, 

e. barn. 

Runeskog, David E.; bokhållare; f 
1902 ■*/2 i Stockholm, 28 år. 7 mån. 
och II dagar gammal, e. änka, född 
Lydia Lindahl, föräldrar och bröder; 
begrafven ä norra begrafningsplatsen 
vid Stockholm. 

Rydberg, F. R.; f. 1826; handlande; 
t 1902 '^,11 i Sigtuna, e. två barn. 

Rydberg, Gustaf Vilhelm; f. 1835 Vs: 

f. d. bassångare: J 1902 9 i Stock- 
holm, e syster: begrafven å norra be- 
grafningsplatsen vid Stockholm. 

Rydberg, Karl Henrik; f. 1820 ^6 i 
Karlskrona; litteratör; f 1902 ^,5 i 
Stockholm, e. barn, barnbarn och 
systrar; begrafven å norra begrät nings- 
platsen vid Stockholm, 
j Rydberg, Knut Herman; f. 1S43 i 
Törneslorp i Dannäs socken i Jön- 
köpings län; apotekare i Växjö; "f 
1902 i Stockholm, e. änka, född 

Signe Charlier, döttrar, svärsöner och 
syskon: begrafven i familj egraf ven å 
Växjö kyrkogård. 

Rydéll, Jonas Magnus; skräddare- 
mästare; f 1902 * »o i Stockholm, 80 



33 



år och 3 mån. gammal, e. änka, född 
Emelie Ericsson^ barn, barnbarn och 
barnbarns barn. 

Rydén, Svante Hjalmar; f. 1860 i 
Kalmar; kamrerare; 7 1902 xo i 
Malmö, e. bröder och systrar. 

Råberg, Johan Petter; f. 1823; garf- 
verifabrikör; f 1902 4 \ Köping. 

Rådberg, Anders Teodor; f. 1861 ",6 
vid Finshytlan i Värmland: gods- 
ägare; f 1902 -7,2 i Flen, e. änka, 
född Mia Rådström^ fyra barn, moder 
och svärföräldrar; begrafven ä Vårdinge 
kyrkogård. 

Rättzén, Selim Anders; grosshandlare: 
t 1902 30y'io ä Saltsjöbaden, 37 år 
gammal, e. änka, född Rundbergs barn 
och föräldrar. 

Rääf, Emil Teodor; f. 1833: öfverkom- 
missarie vid k. Flottans pensionskassa: 
t 1902 ^^,1 i Karlskrona. 

Röhss, Harald; godsägare; f 1902 3, 6 
på Munkeberg vid Ujo: begrafven i 
familjegrafven å Örgryte kyrkogård. 

Röing, J. H.; grosshandlare; f 1902 
^°/2 i Kungälf, 62 är gammal, e. syskon. 

Röing, S. A.; kommissarie; t 1902 o 
i Stockholm, 63 år gammal, e. änka. 
född Vilma Gustafsson, tvä söner och 
broder; begrafven å norra begrafnings- 
platsen vid Stockholm. 

Rönquist, Karl Axel; f. d. häradshöf- 
ding; f 1902 3 4 på Elfsta i Botkyrka 
socken, 93 år, 4 mån. och 27 dagar 
gammal, e. syster och syskonbarn; be- 
grafven å Botkyrka kyrkogård. 

Sabelström, Ernst Konstantin; egen- 
domsägare; f 1902 ^^,8 pä Glabo i 
Kalmar län, nära 74 år gammal, e. 
änka, född Hclmdal, barn och barnbarn. 

Sahlberg, Pontus Maiiritz Eridolin; f. 
1S39 ^s; f. d. kamrerare vid Nya 
TroUhätte kanalbolag; y 1902 ^ 12 på 
Lyckhem vid \'änersborg, e. änka. född 
Sojie Bag£e, barn och syskon. 

Sahlin, A'. P.; grosshandlare; j 1902 
^2 i Göteborg, 69 år gammal. 

Sahlsborg, Earl Magnus; {. 1814 '-^ 4 i 
Kalmar; f. d. sjökapten; f 1902 -^ si 
Kalmar, e. dotter, sonhustru, barnbarn 
och styfdotter. 

Sahlström, A. V.-, f. 1836 på Lund 
vid Askersund; f. d. underlöjtnant i ar- 
méen; f 1902 i i Kristinehamn, e. 
två syskon. 

Salomon, Geskel; f. 1S21 */4: vice pro- 
fessor vid akademien för de fria kon- 
sterna; f 1902 ^ ^ i Båstad, e. barn, 
barnbarn och broder: begrafven å mo- 
saiska grafplatsen å norra begrafnings- 
platsen vid Stockholm. 



Samuelson, Samuel Henrik; f. 1826 
^3 4; f. d. bruksförvaltare; t 1902 5 på 
Marieberg i Grafva socken, e. fem barn. 

Samuelsson, Erik Oskar; f. iGrenna: 
f. d. fabrikör: f 1902 Vs i Stockholm, 
78 år gammal, e. barnbarn. 

Samuelsson, Karl; f. 1854; bank- 
kamrerare; "j" 1902 i oktober i Växjö.. 

Sandal-»!, Adam Alfred; f. 1831 '^.7: 
f. d. kamrerare vid Stockholms gas- 
verk: 7 1902 \s i Stockholm, e. barn; 
begrafven å norra begrafningsplatsen 
vid Stockholm. 

Sandberg, Anders Gustaf; f. 1822 i 
Lilla Mellösa socken i Södermanlands 
län: musikdirektör: 7 1902 '4 i 
Oskarshamn, e. änka i 2. giftet, född 
Hanna Gustafva Gustafsson^ och barn 
i båda giftena. 

Sandberg, Bror Bonde; f. 1S65 n i 
Uppsala; kassör i aktiebolaget A. E. G.: 
7 1902 ^'/i2 i Stockholm, e. moder 
och broder: begrafven i familjegrafven 
å Uppsala kyrkogård. 

Sandberg, Johan; f. 1S38 3 9; hand- 
lande i Stockholm : f 1902 '■^;7 där- 
städes, e. änka, Selma Sandberg, barn 
och barnbarn; begrafven å norra be- 
grafningsplatsen vid Stockholm. 

Sandelin, Vilhelmina; se Leiuerentz. 

Sandels, Carl Axel Magnus; f. 1840 
^ ^\ f. d. kapten; 7 1902 ^,4- 

Sandgren, //. L.; f. i Stockholm: f 
1902 " 9 pä Pärsbo i Västergötland, 
63 är gammal. 

Sandqvist, Rudolf; målaremästare: f 
1902 ^,6 i Stockholm, e. änka, född 
Josef na Holmberg, moder, bröder och 
mormoder: begrafven å norra ^ begraf- 
ningsplatsen vid Stockholm. 

Sandström, Harald Emanuel; förval- 
tare; 7 1902 '5/7 på Bpmhus, nära 60 
år gammal, e. änka, född Johansson, 
och barn. 

Sandström, Johan Maurits; f. i Visby; 
skräddaremästare: 7 1902 ^ 3 i Visby, 
öfver 83 år gammal, e. änka. född 
Gahnström, son och tre döttrar. 

Saur, Paul Olof P^redrik; vice auditör: 
7 1902 \3 i Karlskrona, 78 är gam- 
mal, e. änka, barn och barnbarn. 

Schander, Johan Ludvig; f. 1830 '', :: 
f. d. kapten vid Västgöta regemente: 
t 1902 -',8 i Sköfde, e. änka: begraf- 
ven i Sköfde. 

von Schantz, Josefina Elisabet; se 
Petersens. 

\ Scharp, Ulrika Maria; se Mörner. 
Schéel-Plessen, Augusta Aurora 
Cecilia; f, grefvinna Le-uunhaupt 1 830 
\i\ t 1902 33. 



3 



I 



34 



von Schéele, Amanda Matilda; se 
Tham. 

von Schéele, Henrietie Elisa Char- 
lotta; f. Nordens iedi 1835 ^ g; f 1902 

"/8. 

Schenström, Isak F////<?/w,- f. 1818 " 10 
i Gäfle; öfverste i arméen; f 1902-**, 2 
på Östuna, e. dotter och dotterbarn. 

Scherberg, Per Gustaf; lotsförman; t 
1902 30/7 pä Ridön i Mälaren, 79 år 
gammal. 

Scheutz, Herman Teofil; f. 1S68 Va i 
Växjö; komminister: j 1902 ' n i Ste- 
neby i Dalsland, e. änka, född Johans- 
son^ och tre barn. 

Schjåltz, Johan Erik Petrus; bruks- 
ägare; t 1902 3° 3 i Stockholm, 58 år 
och 16 dagar gammal, e. änka, född 
Hilda Ohlsson^ barn, barnbarn, magar 
och systrar; begrafven å norra begraf- 
ningsplatsen vid Stockholm. 

Schmidt, Karl Au;:^iisi; i. 1840 '^,0; 
amanuens: "j* 1902 3° 6. 

Schmidt, K. O. E.; kontorsskrifvare i 
stålens järnvägsstyrelses kontrollkon- 
tor; t 1902 -'',10 i Stockholm, 35 år 
gammal. 

Schmidt, Ludvig August; f. 1S49 9: 
f. d. landtbrukare; j 1902 3. 

Schmiterlöw, Amelie Gcorgina Maria; 
f. 1825 5 9; -;- 1902 31 3. 

Schough, Johan Robert; f. 1S32 i Fa- 
lun; f. d. öfverstelöjtnant vid väg- och 
vatlenbyggnadskåren : j 1902 "'^ i i 
Gäfle, e. änka i 2. giftet, född Zelma 
Berg, dotter och barnbarn; begrafven 
i familjegrafven å norra begrafnings- 
platsen vid Stockholm. 

Schram, Per Vilhelm; f. 1838 3^ 4 i 
Uppsala; färgerifabrikör ; J 1902 "^^',12. 
i Osthammar, e. änka, född Amelie 
Hiibinette, fyra söner, broder, systrar, 
svåger och svägerska. 

Schreeber, Vilhelm Leopold Henrik; 
f. 1835; f. d. kommissionslandtmätare; 
t 1902 ', 4 i Värnamo. 

Schreiber, Tor Einar: byggmästare; 
t 1902 '^'', 9 i Linköping, 26 år gammal, 
e. moder: begrafven a Linköpings 
griftegård. 

Schröder, Karl Anton; f. 1841 i Stock- 
holm; konsul; f 1902 i i nämnda 
stad, e. änka, född Terese Bergman; 
barn och barnbarn; begrafven i Schrö- 
derska familjegrafven ä norra begraf- 
ningsplatsen vid Stockholm. 

Schubert, Hanna Jakobina; se Sparre 
till Söfdeborg. 

Schubert. Johan Jakob; f. 1861 " t.: 
fabrikör; f 1902 " 7 i Norrköping, e. 
änka, född Hilda Bachér, fader och 



syskon ; begrafven å Norrköpings be- 
grafningsplats. 
Schuck, Fredrik Vilhelm: trädgårds- 
direktör; v 1902 '2 i Jönköping, något 
öfver 80 år gammal, e. änka, barn och 
barnbarn. 

Schwartz, John; f. 1844 3 f. d. fa- 
brikör: t 1902 ^ 9 i Stockholm, e. 
änka, född Emilia Hofverberg, barn, 
barnbarn och syskon; begrafven å 
norra begrafningsplatsen vid Stock- 
holm. 

Schweder, K. A,; f. d. handlande; 
t 1902 ^'/s i Stockholm, 72 år gam- 
mal. 

von Schwerin, Fritz Bogislatis ; f. 1825 
'" 7; f. d. kapten, grefve; f 1902 ^3 ij 
i Stockholm, e. änka. född Karolina 
Augusta Sofia Carlsson, och två dött- 
rar. 

Schönbeck, Johan Manfred Valde- 
mar; f. 1844 '3 g; postmästare: f 1902 

Schönning, Johanna H il aria Vil- 
helmina; f. Hammarskjöld 1838 '^'i:"J* 
1902 " 6. 

Sellberg, Johan Leonard; rådman; "J" 
1902 i Örnsköldsvik, 55 år, 6 mån. 
och 19 dagar gammal, e. änka, Maria 
Sellberg, fyra söner, dotter, sonhustru 
och sondotter. 

Serander, K. A.; f. 1823; guldsmed; 
t 1902 31 i Sundsvall, e. son och 
tre döttrar. 

Seth, iVils Johan: f. 1858 bokhål- 
lare vid statens järnvägar; f 1902 8 
i Stockholm, e. syskon: begrafven å 
norra begrafningsplatsen vid Stock- 
holm. 

Setréus, Olof; f. 1821 { Marie- 

stads landsförsamling; f. d. kontrakts- 
prost; kyrkoherde i Sorunda och Torö 
försarhlingar af Strängnäs stift; fil. 
jubeldoktor; teol. kandidat; f 1902 5 
i Sorunda prästgård, e. änka, född 
Matilda Carlander, son och sonhustru. 

Setterberg, Johan Edvard Andersson ; 
f. 1S43: stationsmästare i Skattkärr: f 
1902 ^= 4- 

Setterberg, Johan Gustaf; f. 18 17 
i Vingåker; f. d. godsägare: f 1902 
7 6 på Holmen i Hammarby, e. änka, 
född Josefine Hellstén, barn, barnbarn 
och sonhustru. 

Sevön, Anders Benjamin ; kamrerare; 
f 1902 i Smedjebacken, något 

öfver 87 år gammal. 

Siden, Erik Olof; f. d. landstingsman: 
t 1902 -3 5 i Häsjö i Jämtland, nära 
66 år gammal, e. tre söner och fem 
döttrar. 



35 



Sieurin, Per; f. 1836 ^= 6 i Göteborg; 

disponent vid Ccres fabriker: f 1902 

^Vi2 i Göteborg, e. änka, född Melin, 

tre söner och två döttrar. 
Silfwerlåäs, Emma Lovisa Karolina; 

se Mahn. 

Silfwerskiöld, Anna Amelie; se Rossing. 
Silfwersparre, A r -in t Fredrik Herman ; 

f. 1856 ^ s; öf/eringeniör; f 1902 "^ 2. 
Silfwersparre. Eva Anna Lovisa; f. 

friherrinna Gyllenkrock 183 1 ^° n; t 

1902 '° 3- 

Silfwerswärd, Laura Johanna Char- 
lotta {Jenny); i. iSll V 3; f 1902 7. 

af Silléen, O tt o Ferdinand ; i. i8i6'5 3; 
f. d. president; f 1902 ^,2. 

Sjöberg, Karl Fredrik; f. 1S43 ',10; f. 
d. privatlärare; f 1902 n å Sera- 
fimerlasarettet, e. syskon. 

Sjöberg, Nils Fredrik; f. i Stockholm; 
f 1902 ^'''9 på Lunda i Småland, nära 
66 år gammal, e. dotter. 

Sjöbohm, Axel Kristian Johan Viktor; 
f. 1840 ^V^; kapten vid Andra lif- 

grenadierregeuientet; f 1902 3^ 4 i Lin- 
köping, e. änka, född Ada Bursie^ 
broder och svägerskor. 

Sjöcrona, Mar-^areta Helena Beata 
Katarina; se vm Plåten. 

Sjögren, Erik; reservunderlöjtnant i 
Kongl. Flottan; f 1902 12 i Borg- 
holm, 39 år gammal, e. änka född 
Lomell, två bröder och två systrar. 

Sjögren, " Karl lunil; i. d. stationsin- 
inspektor; f 1902 10 i Köping, 53 år 
gammal, e. fader och syster. 

Sjögren, Ludvig Konstantin ; hofinten- 
dent; f 1902 s i Stockholm, 71 år 
gammal, e. änka, född Rosalie Miif- 
fat, och halfbroder; begrafven å norra 
begrafoingsplatsen vid Stockholm. 

Sjögren, Peter Gustaf; handlande; J 
1902 ^";9 i Kalmar, 78 år gammal. 

Sjögren, Sven Johan August; f. 1S46: 
skeppsmäklare: f 1902 '3 3 i Kalmar. 

Sjöqvist, Elin Vilhelmina Matilda; f. 
grefvinna Cronstedt till Fullerö 185 1 
3,5; t 1902 

Sjöström, Frans Henrik; fabrikör; j 
1902 ",4 i Malmö, 43 år gammal. 

Skarin, T. H.; f. d. handlande: f 1902 
^•12 i Stockholm, 79 är gammal. 

Skiöldebrand, Johan na Charlotta; se 
Leijcnhufvud till Ekeberg. 

Skogberg, Lar: Fromhold; f. 1819 3 g 
i Stockholm: grosshandlare: t 1902 
"/a i nämnda stad, e. änka, född 
Vilhelmina Svahn, son, sonhustru, 
svärson, barnbarn och barnbarnsbarn: 
begrafven i familjegrafven å norra be- 
grafningsplatsen vid Stockholm. 



Skogsborg, Erik Rudolf; f. 1847 '^ 3; 
tandläkare: f 1902 -^,1, e. änka, född 
Maria Ulrich, barn, barnbarn och 
syskon; begrafven å norra begrafnings- 
platsen vid Stockholm. 

Slettengren, F. O.; organist, post- 
stationsföreståndare; f 1902 ^3'io j Jön- 
köping, 40 år gammal, e. änka och 
barn. 

Slettengren, Karl Fredrik; gross- 
handlare; t 1902 ^/e i Nybro, 48 är, 
9 mån. och 7 dagar gammal, e. änka, 
född Hilma Rosén, barn och syskon; 
begrafven i Kalmar. 

Sonntag, Frans Kristian Otto; f. i Al- 
tona; grosshandlare; f 1902 ^ \ 
Stockholm, nära 63 år gammal, e. 
änka, född Alinda Otto, dotter och 
måg; begrafven å norra begrafnings- 
platsen vid Stockholm. 

Sontag, Kjell AlbeH Vilhelm; f. 1878 
6 i Ausås socken; underofficer i 
Kongostatens tjänst: f 1902 = 3 i Bo- 
rna i Kongo, e. föräldrar och syskon. 

Sparre till Rossvik, Elisabet Gu- 
staf v a; i. Sparre till Rossvik 1820 
Vs; t 1902 

Sparre till Söfdeborg, Hanna Erika 
Cecilia; se Kreiiger. 

Sparre till Söfdeborg, Hanna Jako- ' 
bina; f. Schubert 1829 9: t 1902 'Vi- 

Sparre till Söfdeborg, Hedvig Helena 
Ulrika Augusta; i. 1826 ^^ a; f 1 902 i 
juni. 

Spens, Jakob Melker; f. 1826 ^°\\ öf- 
verslelöjtnant; grefve; f 1902 ' i. 

Spångberg, Bror Axel; f. 1S67 i Väs- 
tervik; kassör; 7 1902 ^ '3 i Västervik, 

e. trolofvad, syskon och syskonbarn. 
Staberg, Engelbert; f. i Motala; in- 

geniör; f 1902 i Båstad, 61 är 

gammal, e. barnbarn. 

Stackelberg, Bernhardina Alice Eleo- 
nora; f. 1855 S; t 1902 '^,2. 

Staél von Holstein, Carl Göran Sper- 
ling; f. 1 87 7 '^12 i Kristianstad; löjt- 
nant vid Kungl. Flottan: f 1902 ^' n 
i Karlskrona, e. föräldrar och syskon. 

Staél von Holstein, Otto Vilhelm; 

f. 1834 ' ii; president; friherre; f 1902 

3- 

Stafverberg, Johan Gustaf; fabrikör: 
t 1902 '°3 i Stockholm, 74 år, 3 mån. 
och 10 dagar gammal: begrafven å 
norra begrafningsplatsen vid Stock- 
holm. 

Stafverin, J. O.; sjökapten; j 1902 - 4 
i Hernösand, 65 är gammal, e. syster, 
bror och svägerska. 

Stalén, Karl August; f. 1838 i 
Skelfvum; kapellpredikant i Bjurbäcks 



3^ 

församling af Skara stift: f 1902 ^°'s 
i Bönarps prästgård i Småland. 

Stange, Fredrik; bokhållare; 7 1902 
40 år, 6 mån. och 11 dagar gam- 
mal, e. änka, Anna Stange^ tre barn 
och syskon. 

Steenbock, Nicolai Paul Fromhold 
Pontus; f. 1840 '^'4; fil. licentiat; grefve ; 
t 1902 V3. 

Steinholtz, Vilhelm; f. 1837 ^'4 i Sund- 
borns socken; ingeniör; \ 1902 
i Uppsala, e. syster och systerbarn. 

Steinmetz, Herman; f. 1838 ^ 6 i Rog- 
sta prästgård; statens landtbruksin- 
geniör; f 1902 '^10 i Göteborg, e. 
änka, född Maria Charlotta de Maré. 

Stenbeck, Karl Vilhehn; f. 1S19 
grosshandlare; f 1902 ''/lo i Gäfle, e. 
änka, född Julia Sifnon, barn, barn- 
barn, broder och måg; begrafven i 
familjegrafven i Gätle. 

Sten hammar, Etju Kristina Louise; 
f. friherrinna Rudenschiöld 1S28 ^.'10; 
t 1902 

Stenqvist, K. G. Leonard; f. 1842 ^^ 9; 
målaremästare; t 1902 "^,3 i Eskils- 
tuna, e. änka, född Eva Pettersson, 
och fosterdotter; begrafven å Tumbo 
kyrkogård. 

Stenström, Kristian; fabrikör; t 1902 
i Visby, nära 70 år gammal, e. 
syster och syskonbarn. 

Stickler, Magnus; f. d. handlande: 7 
1902 ^4 i Uddevalla, 65 år gammal. | 

Stiernstedt, Sofie Ulrika; f. grefvinna 
Lcivenhaupt 1826 'Vi= å Kasby: änka 
år 1881 efter f. d. majoren friherre 
L. P Stiernstedt; f 1902 " 12 å Kasby. 

Stiernström, Dorotea Matilda; se 
Lindö lorn. 

Stjernborg, Carl; löjtnant i Kongo- 
statens armé; f 1902 '',8 i Kongo, 
30 år gammal, e. syskon. 

von Stockenström, Edvard Albrekt 
Lorentz Knut; f. 1833 '5 5; bruksför- 
valtare: t 1902 * to. 

von Stockenström, Karl Herman; 
f. 1853 'V3; redaktör: f 1902 -^[xo. 

Stolpe, Karl Efraim Eusebius ; f. 1 823 
'5,4 i Mariestad; kyrkoherde i Norra 
Vings, Stenums och Skärfs pastorat af 
Skara stift; 7 1902 =Vm barn; be- 
grafven å Vings kyrkogärd. 

Storkenfäldt, Carl Erik Gustaf Blec- 
kert; f. 1847 ö; generaldirektör; 7 
1902 7/4. 

Stranden, Axel; f. 1S35 'V"; vagn- 
makare vid Stockholms tygverkstäder; 
t 1902 ' X i Stockholm, e. änka, född 
Sofia Nyman^ barn, mågar, sonhustrur, 



barnbarn och syster : begrafven å norra 
begrafningsplatsen vid Stockholm. 
Stridbeck,^ Gustaf Ivar; f. 1S30 '^/i i 
Jönköping; f. d. revisor i general- 
tullstyrelsen; 7 1902 ", 3 i Stockholm, 

e. änka, född Marie Louise Nettelöladt, 
och dotter. 

Stridsberg, Axel Adolf; f. 1830; f. d. 
revisor i riksgäldskontoret: f 1902 3° 5 
i Växjö: begrafven å Torsas kyrkogård. 

Stråle till Ekna, Vilhelm; l\^i6-^2; 

f. d. landshöfding; f 1902 -3 3. 
Ström, Axel; ingeniör vid bolaget Se- 
parator; t 1902 "'3 i Stockholm, e. 
änka i 2. giftet, född Stenbom, och 
barn i båda giftena; begrafven å norra 
begrafningsplatsen vid Stockholm. 

af Ström, Carl Ferdinand ; f. 1817 

-■5; f. d. kommersråd: 7 1902 ^'5. 
Ström, Knut Richard; f. 1824 ^'4; 

ståthållare; 7 1 902 -^,'4. 
Strömfelt, Augusta Fredrika Henrika 

Adamina; se Falkenberg till Trystorp. 
Stuart, Carl Ernst Gerhard Christian; 

f. 1847 10; marindirektör ; f 1902 ^^/x. 
Stuart, Gerhard Pontus Gerhardsson; 

f. 1855 ^,6: postmästare: f 1902 '^,5. 
Stuart, Ulrika Teresia; f. 1832 ^Va; t 

1902 ^V,3- 

Stuart, Ulrika Maria; f. 1853 "/g; f 
1902 31/3. 

Stuxberg, Anton Julius; f. 1849 'V-t: 
intendent vid Göteborgs museum: f 
1902 II i nämnda stad, e. änka, Helga 
Stuxberg, och tre söner: begrafven å 
östra begrafningsplatsen vid Göteborg. 

Stähl, Stellan Vilhelm; boktr>'ckare ; f 
1902 3 i Stockholm, 69 år, S mån. 
och 7 dagar gammal, e. änka, född 
Matilda Grundin, barn, barnbarn, sys- 
trar och måg: begrafven å norra be- 
grafningsplatsen vid Stockholm. 

Ståhle, Anders Teodor; f. 1832 ^=12; 
sjökapten: 7 1902 ^ 5, e. änka, född 
Helga Gunst, och barn. 

Stälhana, Charlotte; se Cnattingius. 

Suber, Mauritz Alexander; f. 1820"/;; 
f. d. grosshandlare; 7 1902 ^^,10 i 
Stockholm, e. barn och systrar; be- 
grafven å mosaiska kyrkogärden vid 
Stockholm. 

Sucksdorff, Viktor Edvard; f. 1833; 
rådman; f 1902 '^'lo i Sigtuna, e. änka, 
född Julia Fr. Hcllcday, fyra söner, 
fem döttrar, siyfmoder, systrar, måg 
och barnbarn. 

Suhr, Anton Vilhelm; i. i Köpenhamn: 
fotograf: 7 1902 ^^'4 i Vstad, nära 57 
år gammal, e. änka och sju barn. 

Sundbeck, Gustaf Adolf; handlande; 
t 1902 ''^ s i Grenna, 64 år gammal. 



37 



Sundberg, Frans Fcrdinanti ; hotell- 
ägare vid Dalby station; f 1902 ^3 i 
Lund, 52 år gammal. 

Sundberg, Karl Fritiof; f. 1844: kro- 
nolänsman i Marks härads västra dis- 
trikt; t 1902 5- 

Sundberg, Konrad Jakob; f. 1S64 ^^'e; 
f. d. kassör vid kvarnakliebolaget A. 
Svanberg & C:o; t 1902 "Vio pä Elim 
vid Saltsjöbaden: begrafven å norra 
begrafningsplalsen vid Stockholm. 

Sundberg, Per Olof; f. i Söderhamn; 
hattmakare; f igo2 '^^'z i Sundsvall, 
omkring 83 år gammal, e. änka, dött- 
rar och måg. 

Sundblad, Adolf Vilhelm; f. 1837; 
apotekare; f 1902 4 i Stockholm, 65 
år, I mån. och 2 dagar gammal, e. 
änka, född Ellida Kaijscr, barn, barn- 
barn och syskon. 

Sundelin, Johan Jakob Engclbert; f. 
1839 ^-/g i Lycksele socken i Väster- 
bottens län; f. d. jägmästare i Fredrika 
revir; f 1902 3' „ i Umeå' 

Sundin, Per Harald Gustaf; notarie: 
f 1902 i Stockholm, 38 år, 3 män. 
och 17 dagar gammal, e. rnoder och 
bröder. 

Sundling, A". J.; f. d. landlbrukare,- 
f 1902 *3 10 i Örebro, 83 år gammal, 

e. sop. 

Sundström, Allan; kassör vid riks- 
bankens afdelningskontor i Linköping: 
t 1902 ",'3 i Enköping. 

Sundström, Gustaf; f. d. fängelse- 
direktör; t 1902 --^ 2 i Malmö, nära 
80 år gammal, e. sex döttrar. 

Sundström, Knut Albert; f. i Stock- 
holm, f. d. handlande; f igo2 '^ 3, 
50 år och 6 mån. gammal, e. syskon. 

Svanberg, Julia Susanna; se Robbert. 

Svanlund, Johan Fredrik Fbcrhardt; 

f. d. telegrafkommissarie; föreståndare 
för tekniska yrkesskolan i Karlskrona: 
t 1902 vid Tulseboda brunn, 
Kyrkhult, 70 år gammal, e. änka, 
född Augusta Malmberg, barn och 
syskon. 

Swanström, Erik: f. 1829: f. d. post- 
mästare i Lule: f ^902 ''^ 7 i Luleå. 

Svedberg, Anders; f. d. fängelsedirek- 
tör; f 1902 '° 8 i Väslervik, e. änka 
och barn. 

Svedelius, Anna Charlotta; f. Söder- 
berg 1829 ^ 12; änka efter stadsfiskalen 
Hjalmar Svedelius, j 1902 ''"/s i Öre- 
bro, e. barn, barnbarn och syster. 

Svensson, Axel; f. d. handlande: J 
1902 -7 I pä Sjöhult i Smaland, 83 ar 
gammal, e. sondotter och barnbarns- 
barn. 



Svensson, A.; f. i Markbo; ingeniör; 
f 1902 ^^, 2 i Lund, e. änka och tre 
barn. 

Svensson, A. G.; f. d. ingeniör; f 1902 
på Hultsbro i Västergötland, 75 

år gammal, e. dotter och barnbarn. 
Svensson, Johan Alfred; cigarrhand- 

lande; f 1902 '^/2 i Göteborg, 61 är 

gammal, e. änka, Maria Svensson, och 

tre barn. 

Svensson, John Alexander; f. 1867 
", 9; e. o. hofrättsnotarie: j 1902 ^,'4 
i Arvika, e. moder, två bröder, syster 
och svåger; begrafven i Arvika. 

Svensson, A". ^. ,• grosshandlare; f 1902 
"/g i Uppsala, 30 år gammal, e. änka, 
barn, syskon, fader och farfader. 

Svensson, K. G.; f. 1821; stiftare af 
Sveriges första djurskyddsförening; f 
1902 ^^ i Göteborg; begrafven å östra 
begrafningsplatsen i Göteborg. 

Svensson, Per August ; garfverifabrikör ; 
f 1902 ^^Z; i Mönsterås, 52^2 år gam- 
mal. 

Svensson, Peter; f. d. riksdagsman; f 
1902 ^7'^ i Borås, 76 år gammal. 

Svinhufvud i Västergötland, Axel 
Otto ; f. 1836 3' /a: ingeniör: f 1902 s. 

Syivén, Axel Olof Elias; f. 1839 ^^/s i 
Bitterna socken i Skaraborgs län: kon- 
traktsprost; kyrkoherde i Gökhems, 
Märka och Sörby pastorat: j 1902 ^'3. 

Sågström, Anders Johan; f. 1835 3' ^ 
i Gäfle; sjökapten: f 1902 " 4 i Stock- 
holm, e. änka, född Anna Gustafson, 
dotter, svärmoder och svägerska. 

Särnström, Karl Gustaf ;^{. 1838 "^; 
lektor vid tekniska högskolan; f 1902 
'',4 i Stockholm, e. tre söner; begraf- 
ven å norra begrafningsplatsen vid 
Stockholm. 

Sätterholm, Johan Robert Nicanor ; f. 
1S67 -''j; tjänsteman i järnvägsstyrel- 
sen; j 1902 i Stockholm, e. fader 
och broder; begrafven i familjegrafven 
å norra begrafningsplatsen vid Stock- 
holm. 

Söderberg, Adolf Henrik Julius; f. 
1830 3/10; f. d. glasmästare: t 1902 
2, e. änka. född Vendela Eklund, 
barn, sonhustrur, måg och barnbarn; 
begrafven å norra begrafningsplatsen 
vid Stockholm. 

Söderberg, Anna Charlotta; se Sve- 
delius. 

Söderberg, C. A. M. f. d. generalagent 
i försäkringsaktiebolaget Svea; f 1902 
i Lund, 61 år gammal. 

Söderberg, Fredrik; f. 1S45 ^ i 
lun; handlande: f 1902 ^3\ i Stock- 
holm, e. syskon och syskonbarn. 



1 



38 



Södergren, Anders Vilhelm 1849^/4; 
kassör; f 1902 "/s i Enköping, e. 
änka, född Vilhelmina Söderbergs för- 
äldrar och syskon. 

Söderman, J. P.; f. d. inspektor: f 
1902 på Granbo i Börstils socken, 
80 år gammal, c. änka, född Persson, 
och sex barn. 

Söderstedt, Gustaf Vilhelm Patrik; 
f. 1874 30 '3; kamraarmusikus vid k. 
hof kapellet; f 1902 '/s i Stockholm, 
e. änka, född Ebba Söderström, son, 
föräldrar och broder; begrafven ä norra 
begrafningsplatsen vid Stockholm. 

Söderstedt, jf. G.; f. 1S32 i Stockholm; 
pastor; f 1902 i Uppsala. 

Söderström, Johan Axel; f. 1841 i 
Gäfle; sjökapten; f 1902 '^y2 i Väster- 
vik, e. två döttrar, måg och barn- 
barn. 

Söderström, Karl Oskar; f. 1823 
i Hörsne socken: kyrkoherde i Rune 
och Eke pastorat af Visby stift: f 1902 
'^/U: e. änka, född Sojia Elisabet 
Jakobina Norrby, och adoptivson; be- 
grafven å Rone kyrkogård. 

Söderström, Magni; sergeant; sågför- 
valtare; f 1902 3/6 i Räppe, 47 år 
gammal, e. änka och dotter. 

Söderwall, Margrete Johanna; i. von 
Wachenfcldt 18 16 ^° 4; t 1902 5, s. 

Söhrman, Johannes; f. 1839 '", 4 i Krok- 
stad; kyrkoherde i Värö och Slråvalla 
församlingar af Göteborgs stift: j 1902 
e. änka. född Sigrid Elisabet Heil- 
man, och barn. 

Sörom, John Robert; f. d. sjökapten; 
t 1902 Vio i Göteborg, 52 år gammal, 
e. änka, född Bergström, och dotter. 

Taube, Hjalmar Magnus Arvid; f. 
1851 ''■',10; kontorschef: f 1902 '^,8. 

Tauvon, Johan Hjalmar; f. 1S45 5 
i Stockholm: t. f. krigshofrättsråd : j 
1902 i Stockholm, e. bröder; be- 
grafven å Lossa kyrkogård. 

Tengelin, Henri; f. d. direktör: 7 1902 
Vio i Stockholm, 32 år, 9 mån. och 
26 dagar gammal, e. änka, född Tyra 
Östlund^ barn, moder, syskon och svär- 
moder. 

Tersmeden, Gustaf August; f. 1849 
^Vs; kapten vid Västmanlands rege- 
mente; J 1902 i Linköping, e. 
syskon och syskons barn; begrafven å 
Odensvi kyrkogärd. 

Tersmeden, Hedvig Maria Kristina; f. 
Lorichs 18 19 " n; f 1902 ■♦/ ö. 

Tesch, Erik Vilhelm; f. 1844 ",'4 i 
Eksjö; verkställande direktör i Sveri- 
ges allmänna exportförening; f 1902 
"Vs i Stockholm, e. änka, född Inge- 



borg Lindström, barn, måg, moder, 

svärmoder och syskon. 
Tham, Amanda Matilda; i. von Schéele 

1837 ^9; t 1902 ''4. 
Tham, Rosa Matilda Karolina; se Kuy- 

lenstjerna. 

Thollén, K. V.; kassör; f 1902 ^'7 i 
Gäfle, något öfver 48 år gamnial. 

Thomson, Rudolf; f. 1820 i Malmö; 
f. d. disponent vid Malmö yllefabrik; 
f IQ02 3\ 12 i Malmö, e. son och dotter. 

Thorell, Karl Tor; f. 1843 ^Vs; f- d- 
kapten vid Kronobergs regemente: f 
1902 V12 i Växjö, e. änka, född Blom- 
gren. 

Thorsell, A'.; spegelfabrikör; f 1902 '= 6 
i Lidköping, 81 år gammal, e. barn 
och barnbarn. 

Thulin, Bernhard Gustaf; f. 1835 ^5 i 
Ystad; konditor: f 1902 ^",3 i Stock- 
holm, e. änka, född Hilda Blomberg, 
och barn; begrafven å norra begraf- 
ningsplatsen vid Stockholm. 

Thulstrup, A'arl Ludvig Henning; i. 
1S36 ro; f. d. öfverste; f 1902 ="3/6. 

Thunberg, Axel; f. 1866 =Vi: kapten 
i Andra Svea artilleriregemente ; f 1902 
^^'3 i Kongo, e. fader. 

Thunell, Karl; f. 1824: hamnfogde; f 
1902 ^/s i Stockholm, e. barn; begraf- 
ven å norra begrafningsplatsen vid 
Stockholm. 

Thyselius, Augusta Sofia Charlotta; f. 
Melart 182S: änka efter statsrådet Karl 
Johan Thyselius f 1902 '=,5 i Stock- 
holm, e. barn och barnbarn; begrafven 
å norra begrafningsplatsen vid Stock- 
holm. 

Tiberg, Karl Johan: f. 1813 f. d. 
sadelmakaremästare; t 1902 lo på 
Bergshyddan i Södra Råda socken, e. 
barn, barnbarn och barnbarnsbarn. 

Tigerclo, Vendela Ulrika; f. 1811 ^''/a, 
t 1902 ^'^,1- 

Tilländer, Heniik Teodor; f. 1840 8 
i Eksjö; apotekare: innehafvare af apo- 
teket Leoparden: t 1902 i Stock- 
holm, e. änka, född Selma Tornberg, 
broder, svärmoder, svågrar och svä- 
gerskor. 

Tisell, Emma Charlotta; se Vult von 
Steijern. 

Tollstedt, Johan Erik; f. 1842 '* 8;sla- 
tionsskrifvare: f 1902 4 i Stock- 
holm, e. änka, född Amelie Stenbeck, 
och fem barn; begrafven å norra be- 
grafningsplatsen vid Stockholm. 

Tomander, Olof; f. 1S29: stadsfiskal 
i Kungsbacka; f 1902 ",7 i Kungs- 
backa, c. änka, son och två döttrar. 




I 



39 



Tottie, Henry, f. 1825 3° 11 i London; 
f. d. t. f. generalkonsul i London; f 
1902 30/3 i Stockholm, e. änka, född 
Amelie Ahlberg, fem söner, sonhustrur 
och barnbarn; begrafven i familj egraf- 
ven å Solna kyrkogård. 

Tottie, Per Reinhold; f. 1818 i=: bruks- 
ägare ; t 1902 3 4. 

Trana, Bror Jonas; f. 1829 '^■*,7; f. d. 
kamrer; f 1902 '^,2, e. syster och 
syskonbarn; begrafven i familjegrafven 
å Solna kyrkogård. 

TroHe, V. E. V.; f. d. folkskolelärare; 
t 1902 "'9 på Näs i Hossjö socken, 
61 Er gammal. 

Tunelli, Anders Adolf; f. 1821 3 i.; 
kyrkoherde i Enångers och Njulångers 
pastorat; f 1902 ^ 10. 

Tydén, Fredrik Aiigtist; f. 1844 " ! 
bruksägare; f 1902 c, e. änka, född 
Thcrese Tydén^ dotter och broder. 

Törngren, Erik Mattias; arkitekt; f 
f 1902 ^, 9 i Stockholm, 29 år. 9 mån. 
och 6 dagar gammal, e. föräldrar; be- 
grafven å Solna kyrkogård. 

Törnquist, Gustaf August Teodor: f. 
1839 ='^'4; f- d. tandläkare: f 1902 ^ 5 
på Tjusta vid Rosersberg, e. änka, 
Sofia Törnquist^ son och bröder. 

Uddenberg, Mortimcr ; f. d. kamrerare 
i Kungl. Fångvårdsstyrelsen: t 1902 
i Stockholm, Si år, 10 mån. och 
27 dagar gammal, e. änka, född Carin 
VVellin, barn och barnbarn samt syster; 
begrafven i familjegrafven å norra be- 
grafningsplatsen vid Stockholm. 

af Ugglas, Ka rl-Gustaf Fredrik ; f. 
1859 31/7; e. o. hofrättsnotarie: friherre; 
t 1902 '9 i. 

Uhrberg, Otto; handlande; j 1902 2 
i Södertälje, 30 år gammal, e. änka, 
född Augusta Tlielin, moder och bro- 
der. 

Ullman, Georg; f. 1S36; f. d. länsnotarie 
i Norrbottens län; j 1902 ~^ e. i Lule: 
begrafven i Lule. 

Ullinark, Arzid; f. i Stöde socken ; före- 
ståndare för Uppsala baptistförsamling: 
pastor; f 1902 7 i Uppsala, 55 år, 
4 mån. och 24 dagar gammal, e. änka, 
född Gcthilda Bibergs och barn; be- 
grafven i Uppsala. 

Ungewltter, Julius: f. 1S30 3 i Osna- 
brvick; f. d. grosshandlare: j 1902 ^3 . 
i Stockholm, e. son, dotter och barn- 
barn; begrafven i familjegrafven å 
norra begrafningsplatsen vid Stock- 
holm. 

Unonius, Gustaf Elias Afarius; f. iSlO 
i Helsingfors; f. d. tullförvaltare; 
f 1902 JO på Hacksta, e. änka, född 



Charlotta Margareta Öhrströnier, barn 
och barnbarn; begrafven ä Hacksta 
kyrkogård. 

von Wachenfeldt, Mar gr et e Jo- 
hanna; se Södenvall. 

Wadén, Johan Cornelius; f. 1821 '"^/ö i 
Stockholm: kyrkoherde i Högs och 
Kjeflinge församlingar af Lunds -stift: 
f 1902 i augusti e. änka, född Anna 
Charlotta Richter, och barn; begrafven 
å Högs kyrkogärd. 

Waern, Leonard Magnus; f. i8i2; bruks- 
ägare: fil. doktor; f 1902 '''/la på 
\'ästerberg i Ofvansjö socken, e. sju 
barn. 

Wahl, Julius August; f. 1S51 i Dresden; 
fabrikör: f 1902 i Stockholm, e. 
änka och barn. 

Wahlberg, Jvarl Fredrik; f. på Fyrby i 
Östra Ryds socken; godsägare': f 1902 
^' 5 i Norrköping, 74 år, 8 mån och 
14 dagar gammal, e. änka, född Engla 
Engelbrecht^ barn och barnbarn. 

Wahlgren, Johan; f. i Spånga socken 
i Stockholms län; f. d. slaktaremästare; 
7 1902 ^^,8 i Uppsala, 81 år gammal, 

e. son och två döttrar. 
Wahlgren, Johan Konstantin ; f. 1S59: 

godsexpeditör ; f 1902 10 i Karls- 
krona. 

Wahlgren, Julius Paulus Viktor; f. 
1848: stationsinspektor; f 1902 -^,2 i 
Arvika, e. änka, född Sofia Elisabet 
Omberg, två söner, sonhustru och två 
systrar. 

Wahlgren, Karl Mauritz; f. 1S3S 'Va 
i Stockholm; källarmästare: f 1902 
'"/a i Sundsvall, e. fosterdotter; be- 
grafven i Sundsvall. 

Wahlqvist, Gustaf; kassör; f 1902 ^ t, 
i Uppsala, 76 är gammal, e. två söner. 

Wahlström, Johan Alfred; f. 1846 \ -.\ 

f. d. poliskommissarie; j 1902 33 \ 
Stockholm, e. änka, född Sofia Blo/n- 
qvist, barn och barnbarn: begrafven 
å norra begrafningsplatsen vid Stock- 
holm. 

Waldenström, Bernhard Magnus; f. 
1873 ''' pä Gottland: notarie: f 1902 
^"11 i Uppsala, e. änka, född Ekström^ 
styfmoder och syskon. 

Walkendorff, Anna Katarina; se An- 
dersson. 

Walkendorff, Lovisa; {. Lundholm 
^' 4: t 1902 '' s- 

Wallberg, Adelaide Karolina; f. Ehren- 
granat 1S20 9/4; t 1 902 ^- 4- 

Wallberg, Adclf ; f. 1828 ' '7: gross- 
handlare; j 1902 ; i Stockholm, e. 
barn och barnbarn: begrafven i fa- 
miljegrafven i Göteborg. 



40 



Walleen, Teodor; f. 1827 f. d. 

rysk ryttmästare; finsk friherre; svensk 
undersäte: f 1902 e. änka och 

barn. 

Wallgren, Anders Gustaf; f. i Göte- 
borg; f. d. fabrikör; f 1902 ^'3 i Stock- 
holm, e. barn och barnloarn. 

Wallin, Johan Karl Oskar; f. 1818 =5 ,0: 
rådman; f 1902 -'^^x-i i Södertälje, e. 
änka, född Atnalia Ctircn^ barn, barn- 
barn, sonhustru och måg. 

Warenberg, Karl Otto; f. 1839 ^° 7: 
landtbrukare: f 1902 '^3, e. fosterson, 
syster och svåger. 

Varenius, Axel Jakob; f. 1841 =° 8 i 
Skepplanda socken; kyrkoherde i Tors- 
by, Harestad och Lycke pastorat af 
Göteborgs stift; f 1902 ^5 3^ e. änka, 
född Kristina Sofia Gustafsson^ och 
syskon. 

Warholm, Olof Niklas; i. 1824; f. d. 

häradsskrifvare; f 1902 ^Vi- i Karlstad. 
Warodell, Karl Fredrik; f. 1847 ^ i; f. 

d. kapten vid Göta lifgarde; f 1902 
'-/a i Stockholm, e. änka, Ellen Waro- 
delly barn och barnbarn; begrafven å 
norra begrafningsplatsen vid Stock- 
holm. 

Wassberg, O. F. \ f. 1875; fil. kandidat; 
t 1902 ^^16 i Stockholm. 

Wedel, Johannes; f, 1854 "*=; bygg- 
mästare;, t 1902 " s, e. änka, född 
Alma Pettersson, och tre barn. 

Wedel-Jarlsberg, MariaisQ Planting- 
Gyllenbåga. 

Weibull, Martin Johan Julius -A. 1835 
^V" i Landskrona; professor vid uni- 
versitetet i Lund; f 1902 4 i nämnda 
stad, e. änka, född Sofie Bernera IVin- 
berg^ och se.x barn; begrafven i Lund 

Welander, Johan Julius: f. 1838 1 
Noriköping: f. d. fabrikör; "f 1902 " 9 
i Mjölby, e. tva söner och två döttrar. 

Wengström, Karl Oskar; f. 1S57 ^,5 i 
Stockholm; civilingeniör ; t 1902 =° 10 
i Stockholm, e. änka, född Ceeilia 
Widstrand, barn, systrar och svågrar; 
begrafven å Solna kyrkogård. 

Wennerberg, Anders Dcnatus; träd- 
gårdsmästare; t 1902 8 i Stockholm, 
61 år och 21 dagar gammal, e. änka. 
född Kristina Littner, barn, broder 
och svägerskor. 

Wennerholm, Filip Vilhelm; f. 1846 
på Trankärr vid Kongälf; kamrerare i 
Göteborgs köpmannaförening; t 1902 
i Göteborg, e, änka, född Rohdin, 
och barn. 

Wennerholm, Alls Harald; ingeniör; 
f 1902 '/s i Stockholm, 32 år gammal, 

e. änka och föräldrar. 



Wennerström, Karl Johan; f, 1846 
^Vi2 i Målilla socken; inspektör: y 
1902 ^4, e. änka, född Georgina Kö hl, 
barn, sonhustru, barnbarn, syskon och 
svärmoder; begrafven å södra begraf- 
ningsplatsen vid Stockholm. 

Wenström, Erik Ludvig; f. i Skinn- 
skattebergs socken i Västmanlands län: 
ingeniör; t 1902 i Karlstad, 76 

år gammal, e. änka, född Geijer^ samt 
tre döttrar. 

Wenström, Oskar Edmund; f. 1845 ^'i 
i S:t Nikolai församling i Stockholm ; 
läroverksadjunkt: f 1902 Vs i Visby, 
e. änka, född Justina Svärd, barn, 
moder och syskon; begrafven ä Visby 
kyrkogård. 

de Verdier, Alfred; f. 1841; innehaf- 
vare af Ulricehamns apotek; f 1902 
8 i Ulricehamn. 

Wernstedt, Rosina Eugenia; f. Berg- 
ström 1S29 j 1902 i januari. 

Vernström, Werner; byggmästare; f 
1902 3 8 i Motala. 64 år gammal, e. 
änka, född Anna Andersson. 

Wersander, Lars Johan; f. 1837 
bankdirektör; f. d. läroverksadjunkt: 
ul. doktor: j 1902 ^,'12 i Stockholm, 
e. änka, Augusta Wersander, och två 
döttrar: begrafven i Vänersborg. 

Wessman, Albin; f. 1846 ' 3 i Malmö; 
handlande; J 1902 -° lo i Malmö, e. 
änka, född Charlotte Lundgren, och 
son. 

Vestelius, Anders Gustaf; skomakare- 
mästare: t 1902 ^Vi. 52 år. 3 mån. 
och 20 dagar gammal, e. änka, född 
Klara Holm, och tre döttrar. 

Westerberg, Anton; i. 1833 ; öfverlots: 
t 1902 ^ 8 i Pite, e. barn. 

Westerberg, Karl Teodor; provisor; 
farm. kandidat; f 1902 8 i Linköping, 
44 år gammal. 

Westerling, Edvard Vilhelm; f. 1844 
3"" 5; grosshandlare; f 1902 Vio i Stock- 
holm. 

Westin, Johan Fredrik; f. 1846 3; 

kyrkoherde i Fasterna pastorat; f 1902 

20 

/ IQ. 

Westlin, Janne: f. 1855 3° 4.- hand- 
lande: t 1902 ^ '10 i Jönköping, e. änka, 
född Lotten Hellman, barn, moder och 
syskon; begrafven å Dunkehalls kyrko- 
gärden vid Jönköping. 

Wetterberg, Karl J. V.; f. 1841 ^^ ^j 
sjökapten; J 1902 vid Silvias under- 
gång, e. barn och syster. 

Wettergrund, Vilhelm; f. 1S28: f. d. 
revisor i generaltullstyrelsen: f 1902 
\ 5, nära 74 år gammal, e. änka, Jose- 
fina Wettergrund^ barn, barnbarn och 



41 



syskon; bcgrafven i familjegrafven å 
norra begrafningsplatsen vid Stock- 
holm. 

V/etterland, Carolina; se Bcije till 
Gennäs. 

Wetterlund, Jo/ian Kristoffer-; f. 185 1 
^i; bokhållare; f 1902 5, e. moder 
och syster. 

Wiberg, Gerhard Adolf; f. 1S22 '7 i^; 
f. d. revisor vid Finspångs bruk: f 
1902 ^,7 i Finspång, e. systerbarn; be- 
grafven å Risinge kyrkogård. 

Wickelgren, Johan Fredrik Erland; 
f. i Stenberga socken: handlande; f 
1902 i Säfsjöström, 61 år, 8 mån. 
och 26 dagar gammal, e. änka i 2. 
giftet, född Eva Anderson^ barn och 
barnbarn. 

Wickstrand, Fr. L.; f. d. länsträdgårds- 
mästare i Södermanland: f 1902 3 
på Dalslund under Forstorp, 65 är 
gammal. 

VIctorin, Henrik Leonard; f. 185S ^ n 
i Nora landsförsamling; medarbetare 
i tidningen Nya Dagligt Allehanda: 
t 1902 ""[q i Stockholm, e. svskon. 

Wide, Olof; f. 1864 s i; med! doktor: 
t 1902 ^^7, e. änka, född Ida Sk,'pp- 
siedi, barn, moder och syskon: bcgraf- 
ven å norra begrafningsplatsen vid 
Stockholm. 

Widell, Wilhelm Alexander Theodor\ f. 
d. possessionat; j 1902 n å Vansäter 
nära Söderhamn, 70 år gammal, e. 
änka, född IVinlcr, en son och tre 
döttrar. 

WIdholm, Alexander Emanuel; f. 1S50 
i Göteborg; lektor i franska och en- 
gelska språken vid Göteborgs latin- 
läroverk: f 1902 i juni i Göteborg. 

VIdlund, f\arl G. ; grosshandlare ; f 1902 
*^ 7 i Örebro, 52 år gammal, e. två 
systrar. 

Widstrand, A'nui Jitims Ludzij; f. 
1860 ^" 7; grosshandlare: f 1902 -° 10 
i Norrköping, e. föräldrar och syskon. 

WIdström, A'. F.; f. 1831 ; f. d. snickare- 
mästare; t 1902 2, e. änka, född 
Storck., barn och barnbarn. 

Wiessner, Geor-^ Fettcr ; f. d. öfver- 
tryckare vid generalstabens litogratiska 
anstalt; f 1902 ^' 3 i Stockholm, 80 år 
gammal, e. barn och barnbarn; be- 
grafven å norra begrafningsplatsen vid 
Stockholm. 

Wiessner, Julius; tjänsteman i järn- 
vägsstyrelsen; t 1902 -'" '6 i Stockholm, 
45 år och 6 man. gammal, e. syskon, 
svåger och svägerska; begrafven i fa- 
miljegrafven å norra begrafningsplatsen 
vid Stockholm. 



Wigsten, Brita Katarina; f. i8o2 ^'i,^ 
t 1902 ^10 i Visby. 

Wik, Anders; f. 1858 7 '7 i Norge; fan- 
junkar-e vid Lifregementets dragoners 
musikkår; f 1902 * i i Stockholm, e. 
änka, född Hanna Lindskogs dotter, 
moder och syskon; begrafven å norra 
begrafningsplatsen vid Stockholm.. 

Wikblad, Anders Erik-, f. 1829; gods- 
ägare; t 1902 3/2 på Sätra, e. änka 
och barn. 

Wiklund, Vilhelm; f. 1832 ^s'io; fabri- 
kör; j 1902 '^,6 i Södertälje, e. barn, 
mågar, barnbarn och syster. 

Wildqvist, Lars Gustaf; f. d. skomakare- 
niästare; j 1902 ^ 5 i Stockholm, 77 
år, 9 mån. och 20 dagar gammal, e. 
barn och fosterson. 

Wilson, P.; förvaltare vid Kläcka och 
Lerbergs grufvor: ingeniör; t 1902 '° 2, 
49 år gammal. 

Wimmerstedt, Isak Hildebrand ; fil. 
kandidat; f 1902 7 5 \ Stockholm, 25 
år gammal, e. fader, syskon och syskon- 
barn. 

Win blad, Jean Jacques Thomas Israel; 
f. 1836 '9 4: kapten i arméen; f. d. 
kapten vid Upplands regemente: J 1902 
4 i Stockholm, e. änka. född Emma 
Fridrich, och barn; begrafven i familje- 
grafven å Enköpings kyrkogård. 

Winge, A'arl Gustaf; f. 1867 •* ! i Växjö; 

e. jägmästare: f 1902 5 6 i Trekanten i 
Smaland, e. föräldrar. 

Wingstedt, Erik Ludvig Ferdinand; 

f. d. handlande: t 1902 '^ji i Stock- 
holm, 80 år gammal, e. en son och 
en dotter: begrafven å Johannes kyrko- 
gärd i Stockholm, 

Winterqvist, Albert Edvard: f. 183 1 
I i Eskilstuna; f. d. kontorschef: f 
1902 '7 j i Stockholm, e. syster och 
syskonb arn ; begrafven ä norra be- 
grafningsplatsen vid Stockholm. 

Virgin, Arvid Gustaf Hj almar ; f. 1836 
6: verkställande direktör: f 1902^'', 4. 

Wiström, K. T.; f. 1861 ^5 i Kystads 
socken i Östergötlands län; redaktör 
för Hernösand^posten; f 1902 j i 
tlernösand, e. änka, född Maria Ek- 
! strcn:, och tre barn. 

Wivesson, Lars; inspektor på Tecko- 
matorp i Skåne; f 1902 n därstädes, 
e. änka, barn och syskon. 

Wogel, A'. K.; sadel makare; f 1902 3° 5 
i Varberg. 67 år gammal. 

Wolff, Jens Kristian: stadsträdgårds- 
mästare i Malmö: f 1902 ^ 7, 58 år 
gammal, e. syskon. 

Vougt, Alfred Teodor; f. 1822 '2 i 
Karlskrona; f. d. major vid Mann- 



4 



I 



{ 



i 
I 



42 



regementet; f 1902 3" '4 i Stockholm, 

e. son, sonhustru och sonbarn; be- 
grafven å galervarfvets kyrkogård i 
Stockholm. 

Wrede till Elimä, Agnes Lovisa Char- 
lotta; f. 1S51 =V2, t 1902 '+6. 
Vult von Steijern, Emma Charlotta: 

f. Tisell 1 82 1 "/a, t 1902 3^, 6. 
Wuttke, Gustav Paul Ludvig; ingeniÖr; 

f 1902 ^, s, e. änka, född Gabriella 
Barthclsson^ och barn. 

Wåhlander, Herman; f. 1839 i Norr- 
köping; lektor; f 1902 i Stock- 
holm, e. syster; begrafven å norra be- 
grafningsplatsen vid Stockholm. 

Zandell, Sven Lorenz ; folkskolelärare; 
t 1902 ^^'s i Stockholm, e. änka och 
tre barn; begrafven å södra begraf- 
ningsplatsen vid Stockholm. 

Zander, Adolf Henning; f. 1830 3; 
f. d. fanjunkare vid Jönköpings rege- 
mente; pianohandlande; f 1902 ^ [ 
Jönköping, e. änka, Agnes Zander. 

Zander, Emilie; f. 1830 '"i; stiftarinna 
af Zanderska flickpensionen; t 1902 
i Stockholm; begrafven i familje- 
grafven å norra begrafningsplatsen vid 
Stockholm. 

Zethelius, A'nut Oscar; f. 1S52 '-,12; 
byrådirektör i Kungl. järnvägsstyrelsen; 
f 1902 ^'ii i Stockholm, e. syskon, 

Zetterquist, Ä'. G.; f. i Stigtomia socken 
i Södermanlands län: språklärare: f 
1902 ^/i i Stockholm. 85 år gammal. 

von Zweigbergk, Å'ias rUhelm Leo- 
nard; grosshandlare; t 1902 i i Stock- 
holm, 60 år, 3 mån. och 14 dagar 
gammal; begrafven a norra begrafnings- 
platsen vid Stockholm. 

Åberg, F. O,; (. d. tändslicksfabrikör; 
j 1902 ^,7 i Stockholm, något Öfver 
81 år gammal. 

Åberg, Johannes; f. d. byggmästare; f 
1902 7,8 på Tjufvaröd vid Hör, 83 år 
gammal. 

Afeldt, Axel; distriktsveterinär; 7 1902 
'^6 i Hudiksvall, 49 år gammal, e. 
änka. 

Ågren, E.; f. 1S19; landtmäteri- 
auskultant; f 1902 ^ ^ på Östra Frid- 
hem vid Växjö. 

Ahgren, Gustaf Fredrik ; hotellvärd; f 
1902 '5 9 i Stockholm. 41 år, 5 män. i 
och II dagar gammal, e. änka, född j 
Karolina Andersson^ föräldrar och 

~ syskon; begrafven å norra begrafnings- 
platsen vid Stockholm. 

Ahlen, Johan Gottfrid; f. 183S i En- 
köping; guldsmcdsmästare; f i^^02 i 
i Enköping, e. änka, född Maria Hed- 
ström. 



Åhlfeldt, Karl Oskar; f. 1857 10: 
källarmästare; f 1902 s i Stockholm, 
e. änka, född Anna Karlsson, bärn, 
bröder, svägerskor och svåger; be- 
grafven å norra begrafningsplatsen vid 
Stockholm. 
Åhman, Karl Viktor Reinhold; f. d. 
fabriksidkare i Stockholm; f 1902^.10 
på Viby i Småland, 68 år gammal. 
Åhrberg, Otto Edvard; f. 1844 ^ '4; kap- 
ten i arméen; f 1902 ^ 9 på EdÖ, e. 
syskon; begrafven å norra begrafnings- 
platsen vid Stockholm. 
Åkerblad, Martin; f. 1839 =^ 2 i Bogla 
gärd: landtbrukare; f 1902 n i Knifs- 
hult, Rogberga församling i Småland, 
e. änka, dotter och syskon. 
Åkerhjelm till Blombacka, Gerhard 
Thomas; f. 1S67 s'io; friherre; 7 1902 
^ 8 i staden Tampa, Amerika, e. moder 
och syskon. 
Åkerhielm till Margretelund, Johan- 
na Sofia; f. Karlström 1 823 '^,7, f 
1902 -^. 6. 

Åkerhielm till Margretelund, Knut 
Erik; f. 1872 ^',6; sjökapten; friherre; 
t 1902 

Åkerhielm till Margretelund, A>/V//\z« 
Wilhelm; f. 1809 ^^6; hofmarskalk; 
friherre; 7 1902 6. 
Åkerlund, Erik Johan; f. 1 856 ^ s; ar- 
tist; t 1902 ^5 I i Stockholm, e. änka, 
född Pauline Xeumtdler, två barn och 
fader; begrafven å norra begrafnings- 
platsen vid Stockholm. 
Åkerman, Karl Johan-, f. 1851; f. d. 
lasarettsläkare; 7 1902, e. änka, född 
Anna Karolina Fredrika Andrea IVoll- 
mar, och två barn. 
Åkerman, Vilhelm; landtbrukare: 7 1902 
=° 5 i Stånga på Golland, 60 år gam- 
mal. 

Åkermark, Å'arl Kristian; reseinspek- 
tör; 7 1902 " 9 i Stockholm, 63 år och 
7 dagar gammal, e. änka, född Agnes 
Janzcn^ fyra barn, svärdöttrar och svär- 
son. 

Åkerstein, E. G.: landtbrukare; f 1902 
I på Berga I Tumbo socken i Söder- 
manlands län. 32 år gammal, e. moder, 
syskon och farbroder. 
Åkessoon. August Vilhelm; f. 1858 * a 
I i Tyninge socken ; källarmästare ; 7 1902 
j ''',4 i Eund, e. änka, Karolina Åkes- 
soon, och två döttrar. 
Åmark, Vilhelm Teodor; f. i Särna 
socken; bankokommissarie; f 1902 
-'.7 i Stockholm, 59 år, i mån. och 
6 dagar gammal, e. änka, född Fanny 
Gelin, och barn; begrafven å norra 
begrafningsplatsen vid Stockholm. 



43 



Åstrand, Karl Fredrik; skräddaremäs- 
tare: t 1902 3°/i2, 59 är, 7 mån. och 
15 dagar gammal, e. änka, född Ma- 
tilda Eriksson^ barn och mag. 

Åström, Per; f. 1849: lektor vid högre 
allmänna läroverket i Karlstad; fil. 
doktor; f 1902 ^'/n i Karlstad. 

Ädelberg, Anna Vilhelmina ; se Ring- 
quist. 

Ädelgren, Henriette Louise : f 1902 'V" 
i Degerfors, Värmland, 87 år gammal, 
e. syskon. 

Ährling, Johan Erik Alfred; f. 1835 '^'4 
i Stockholm; häradshöfding i Väster- 
bottens södra domsaga: f 1902 "^ 3 i 
Ume, e. änka, född Ada Karolina 
Sandström, tre söner och dotter. 

Öberg, Karl Ludvig; f. 1844 i: f. d. 
direktör i nitroglycerinaktiebolaget: 
1902 "/s, e. änka, född Hibna Spil- 
hammar, och dotter; begrafven a norra 
begrafningsplatsen vid Stockholm. 

ödberg, Be^-nhard Ettgen; f. 1S40 ^',4; 
byggmästare; j 1902 ^"^ 10 i Stockholm, 
e. änka, född Albertina ITesierlund, 
barn, sonhustru, barnbarn och syskon. 

öfverström, Andreas; f. 1821 i Lang- 
hems socken i Alfsborgs län; radman 
i Ulricehamn; f 1902 3 , därstädes. 

öhlander, Johan Reinhold; f. 1859; 
handlande: f 1902 ^ 3 \ Karlskrona. 



öhrman, Jakob Alexander ; godsägare: 
t 1902 ^^ 3 på Fågelvik vid Askersund, 
76 år gammal, e. änka och tre söner. 

Öhrman, Jon. Ernst; f. 1829 10 i 
Stockholm; telegrafassistent; f 1902 
^.11 i Södertälje. 

Öhrner, Per; f, 1869 tandläkare; 
t 1902 ^^, 6 i Gäfle, e. fader, trolofvad 
och syskon. 

öhrwall, Emma Olivia Viktoria; se 
Roos till Hjälmsäter. 

Önnerberg, Emil O. Th.; f. 1847; 
källarmästare; 7 1902 ^, 5 i Stockholm, 
e. änka, född Sojie Sundberg, två dött- 
rar, moder och syskon; begrafven a 
norra begrafningsplatsen vid Stock- 
holm. 

Östberg, Johan Vilhelm; fabrikör; f 
1902 ".6, nära 79 ar, 2 mån. och 9 
dagar gammal, e. änka, född Aurora 
Hård, barn och barnbarn. 

österlund, August Adolf; handlande; 
t 1902 V3 på Lilla Tyresö i Tyresö 
socken, något öfver 58 år gammal, e. 
änka och barn. 

östlund, G.; f. 1837; sjökapten; f 1902 
X i Hernösand. 

Östrand, Karl Mikael; f. 1822 to 
i Katarina församling i Stockholm: 
kyrkoherde i Skepptuna och Lunda 
församlingar af ärkestiftet; f 1902 ",5. 



6 j> o ;i t